Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Transkript

1 Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

2 Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på tankefunktioner som behövs i vardagen

3 beslutande centrum rörelsecentra Samordning sinnesintryck syn bedömning belöning minne muskelkoordination

4 Signalsubstanser, ex. Glutamat allmän accelerator, gaspedal GABA (gamma-aminobutyric acid) allmän bromseffekt Dopamin rörelser, belöning Noradrenalin stressrespons, flykt Serotonin känsloregulator (aggressivitet, depression)

5 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Output Input

6 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter, och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde CB1-receptorer cortex Striatum, nucleus caudautus putamen Kokainsug Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra Associationskärnor i Thalamus Typ dorsomediala thalamus

7 Exekutiva funktioner och deras neurala korrelat: patientstudier Dorsolateral prefrontal skada kan leda till defekt i problemlösning, abstrakt tänkande, planering och utförande av komplexa uppgifter, inhibering av oönskad information eller handlingssätt Ventral prefrontal skada kan leda till förändringar i emotionellt och socialt beteende Främre delen av gyrus cinguli (anterior cingulate) en skada kan leda till förändringar i uppmärksamhet och motivation (bilaterala skador kan även leda till s.k. akinetisk mutism)

8 Diffusa hjärnskador - symtom Nedsatt vakenhet Störd sensorimotorik Perceptionsrubbningar Kommunikationsstörningar Nedsatt minnes-inlärning Nedsatt simultankapacitet Störning i motorisk styr-reglerfunktion Minskad flexibilitet-nytänkande Beteendeförändringar och emotionell påverkan Svårigheter att hantera affekter Nedsatt generaliseringsförmåga Svårigheter att få saker gjorda Nedsatt omdöme

9 Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

10 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

11 Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) En fmri studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala är hypoaktiverade, indikerande att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare. (Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)

12 Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändare rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

13 THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

14 Eftereffekten är långvarig Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

15 Lundqvist, T., Jönsson, S., & Warkentin, S. (2001). Frontal lobe dysfunction in long-term cannabis users. Neurotoxicology & Teratology, 23(5),

16 Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på tankefunktioner som behövs i vardagen

17 Drogdebuten äger rum i en period av förändring -Biologisk puberteten -Kognitiv konkret operativt -> formal operativt tänkande -Social nya kompisar Piagets teori om kognitiv utveckling Sensomotorisk fas (0-2 år) Preoperationell fas (2-7 år) Konkret operativ fas (7-11 år) Formal operativ fas (11- ->)

18 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

19 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

20 Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.

21 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

22 att cannabis förhindrar depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

23 Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på tankefunktioner som behövs i vardagen

24 Cannabis rusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

25 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

26 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

27 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor

28 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

29 Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodsikt Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) älfungerande Välfungeran de Experimente llt Cannabisber oende Kronisk påverkan Kvalitativ försämring

30 Cannabis kognitiva effekter Akuta neuropsykologiska effekter (inom timmar) inkluderar brister i uppmärksamhet, exekutiv funktion och korttidsminnet. En långtidseffekt (efter 24 timmar till 28 dagar) på korttidsminnet och uppmärksamhet. Solowij et al. (2002) fann att dessa brister kan bestå under en längre tid och som ackumuleras över tid och år i missbruk. Pope et al (2002) fann inga bevis av bestående försämringar efter 28 dagars abstinens. Däremot visar en fördjupad analys på bestående brister hos de som började missbruka innan 17 års ålder.