CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Transkript

1

2 Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). PNS består av nervtrådar som leder impulser: in till centrala nervsystemet = afferenta nerver från CNS = efferenta nerver. Hjärnan PNS Nerver till och från CNS Ryggmärgen

3 Två nervceller. Det är den typen av celler som bygger upp vårt nervsystem. De korta utskotten kallas dendriter Det långa utskottet kallas axon.. Många av våra axoner har ett isolerande fettskikt som kallas myelinskida.

4 Kontaktstället mellan två nervceller kallas synaps Nervimpulsen som är en elektrisk ström, startar i dendriten och passerar ut ur nervcellen via axonet. När den ska kopplas vidare, från axonänden till dendriten på nästa nervcell kan inte den elektriska strömmen komma fram, därför att det är ett litet mellanrum där. Signalen skickas därför på kemisk väg mellan nervcellerna. När den elektriska strömmen når axonänden, frigörs en vätska där som retar nästa nervcells dendriter så att den elektriska strömmen går vidare genom den nervcellen. Vätskan kallas signalsubstans eller transmittorsubstans. Synaps

5 Hjärnan är också delad i två halvor, höger och vänster. Dessa halvor sitter bara ihop i den så kallade hjärnbalken i hjärnans mitt. Det finns alltså två stycken av vardera loben. Stora hjärnan Pannlob Hjässlob Innanför tinningloben, mitt i hjärnan finns hjärnstammen Förlängda märgen är också en del av hjärnstammen Tinninglob Nacklob Lilla hjärnan lilla hjärnan gör det möjligt för oss att koordinera sinnesintryck, balans och kroppsrörelser så att vi t ex kan cykla.

6 I hjärnan finns viktiga centra som sköter olika funktioner. Rörelsecentrum Känselcentrum Talcentrum Hörselcentrum Syncentrum Andningscentrum Centra som tar hand om våra sinnesförnimmelser, som till exempel känsel. Syn och hörsel syn- och hörselcentrum står i förbindelse med mottagare som kan registrera impulser från omgivningen. Dessa mottagare kallas receptorer. Exempel på sådana är känselkropparna i huden, synsinnescellerna i ögat och hörselsinnescellerna i innerörat.

7 Ryggmärgen (medulla spinalis) börjar där förlängda märgen (medulla oblongata) slutar, vid stora nackhålet. Ryggmärgen ligger innesluten i ryggradskanalen och sträcker sig ner till första andra ländkotan.

8 Skallben Kranium Hårda hjärn- och ryggmägshinnan Dura mater Spindelvävshinnan Arachnoidea Hjärn- och ryggmärgsvätska Cerebro- spinalvätska - Likvor Mjuka hjärn- och ryggmärgshinnan Pia mater Hjärnan och även ryggmärgen är uppbyggda av ömtålig nervvävnad. Som tur är skyddas de av ovanstående strukturer.

9 Ryggmärgen (medulla spinalis) börjar där förlängda märgen (medulla oblongata) slutar, vid stora nackhålet. Ryggmärgen ligger innesluten i ryggradskanalen och sträcker sig ner till första andra ländkotan. Hjärnan och ryggmärgen är mycket ömtåliga organ och omges därför av flera skyddande strukturer. Ytterst har vi skallben och ryggkotor. Där innanför finns hårda hinnan (dura mater) och nästa hinna heter spindelvävshinnan (arachnoidea). Innanför spindelvävshinnan finns ett utrymme som är fyllt av hjärn- och ryggmärgsvätska (cerebro-spinal-vätska) eller som den också kallas, likvor. Längst in, på hjärnans och ryggmärgens yta finns mjuka hinnan (pia mater).

10 Cerebro-spinal-vätskan bildas i hålrum i hjärnans inre, rinner runt och omger hela hjärnan och ryggmärgen och har en stötdämpande funktion. Lumbalpunktion kan göras på sittande eller liggande patient Det bildas ny vätska hela tiden och den begagnade vätskan sugs upp av blodkärl i hinnorna. Vätskan är klar, färglös och luktlös, ser ut som vatten, men den innehåller socker, salter och äggviteämnen. Ibland tar man prov på vätskan genom att sticka in en kanyl mellan 4:e och 5:e ländkotan. Där hänger de två yttre hinnorna ner som en påse fylld med cerebro-spinal-vätska, men ryggmärgen slutar alltså redan uppe vid 1:a 2:a ländkotan. Man sticker alltså INTE i ryggmärgen! Trots det brukar denna provtagning av allmänheten kallas ryggmärgsprov. Provet tas vid misstanke om olika sjukdomar i nervsystemet x298.mp4