Synapser. ehagglund.se

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synapser. ehagglund.se"

Transkript

1 Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns nervcellen före synapsen presynaptiskt neuron (pre = före). Nervcellen efter synapsen kallas postsynaptiskt neuron (post= efter). Synaptisk överföring sker med hjälp av en signalsubstans, kallad transmittorsubstans. Varje nervcell producerar en viss typ av transmittorsubstans som lagras i blåsor (vesiklar) i nervcellens terminaler. Substansen bildas i terminalerna eller i cellkroppen. I det senare fallet har transmittorsubstansen transporterats via axonet till terminalerna. Synaptisk överföring visas i och kan studeras i tre steg: frisättning av transmittorsubstans, receptorsvar i postsynaptiska neuronet och nedbrytning av transmittorsubstans. Frisättning av transmittorsubstans. När en aktionspotential når terminalen öppnas spänningsstyrda kalciumkanaler i terminalmembranet. Ca2+ diffunderar då in i terminalen och påverkar blåsor med transmittorsubstans så att dessa smälter samman med membranet och transmittorsubstansen frisätts till mellanrummet mellan de båda nervcellerna, synapsklyftan. Den vanligaste transmittorsubstansen är acetylkolin. I PNS förekommer acetylkolin i alla synapser utom i vissa autonoma där det i stället finns noradrenalin. I CNS finns däremot, förutom acetylkolin, ett stort antal andra transmittorsubstanser, t.ex. opioider, dopamin, serotonin, glutamat och GABA. Det stora antalet transmittorsubstanser i CNS möjliggör hjärnans komplicerade funktioner. Receptorsvar i postsynaptiska neuronet. När transmittorsubstansen passerat synapsklyftan binds den till receptorer i cellmembranet- ej att förväxla med sensoriska receptorer- på det postsynaptiska neuronets dendriter eller cellkropp. Varje nervcell är försedd med ett stort antal receptorer. Acetylkolinreceptorer är vanligast men i CNS förekommer en mängd olika receptortyper, var och en känslig för en viss transmittorsubstans. Ett postsynaptiskt neuron kan ha kontakt med tusentals presynaptiska. Receptorsvaret blir antingen att det ehagglund.se

2 postsynaptiska neuronet depolariseras eller hyperpolariseras, vilket innebär att det antingen uppstår eller inte uppstår en aktionspotential. Man kallar receptorsvaret för exitatorisk (exitera = stimulera) postsynaptisk potential (EPSP) när det postsynaptiska neuronet depolariseras och inhibitorisk (inhibera= hämma) postsynaptisk potential (IPSP) när det postsynaptiska neuronet hyperpolariseras eller strävar efter att hålla kvar vilomembranpotentialen. Hur fungerar övergången av en nervimpuls, synapsens funktion? Vid synapserna kopplas signalen från en nervcell vidare till nästa nervcell med hjälp av kemiska signalämnen, t ex dopamin och serotonin. Dessa signalsubstanser släpps ut från små blåsor i den synaps som skickar signalen. Substanserna vandrar över det lilla gapet mellan synapserna (20-40 nm) och tas upp av den mottagande synapsen, som skickar signalen vidare inuti sig själv. Överblivna signalsubstanser tas upp igen av den utskickande synapsen för att kunna användas igen Förklara uppbygganden, beståndsdelar i en nervcell? En nervcell består utav en kropp - soma, med cellkärna likt andra celler i kroppen. Runt denna soma, finns flera utskott kallade för dendriter. I tillägg finns ett längre utskott kallat för axon, som kan bli 1 m långa. Längs detta axon finns flera myelinskivor tätt intill varandra. Avståndet mellan skivorna kallas för nod, och det är, i detta avstånd, som våra signaler går. Änden av axonet kallas för nervändslut eller boutong och är kontaktlänken till dendriter på andra celler eller synapser. Den grundläggande uppbyggnaden av en kemisk synaps och dess funktion Det finns två varianter av synapser elektriska synapser (finns b.la i hjärtat) eller kemsika synapser- neurotransmittorer. I elektrisk synapser innehåller plasmamembranet gap junctions (jonkanaler). Kommunikationen mellan de två cellerna är mycket snabb. Den generella uppbyggnaden är att det finns en specialiserad koppling. Antingen mellan nervcell-nercell, nervcell-muskelcell, eller nervcell-körtelcell. Den generella strukturen för en typisk kemisk synaps är ett axon av ett presynaptisk nervcell, som innehåller synaptiska vesiklar där neurotransmittorer finns. Det finns även ett intillliggande postsynapitsk nervcell till axon terminalen, som har en hög densitet av membran protein som tar upp en specialiserad area som kallas postsynaptisk densitet. Storleken och formen av post eller pre synaptisk nervcell kan variera. Presynaptisk nervcell innehåller mitokondrier, synaptiska vesiklar och vesikel dockning plats där synaptiska vesiklar kan binda in. Dess funktion är att en presynaptisk nervcell påverkar aktiviteten i en postsynaptisk nervcell i det extracellulära området mellan cellerna, den såkallade synaptiska klyftan skiljer en postsynaptisk och presynaptisk nervcell åt. Neurotransimottorer frisätts(som initieras av en aktionspotential) ifrån den presynaptiska axon terminalen ehagglund.se

3 Vilka två synapser finns i nervsystemet? Var finns elektriska synapser och vad är dess funktion? Hur verkar kemiska synapser? Nämn skillnader mellan elektriska synapser och kemiska synapser. Vilka synapser finns det mest av i nervsystemet? Hur sker överföringen i en kemisk synaps? Var kan synapser bildas? Hur är en synaps uppyggd? Hur bildas synapser? Vad är synaptiska vesiklar? Elektriska synapser och kemiska synapser. Elektriska synapser finns mellan neuroner och mellan neuroner och gliaceller. De elektriska synapserna tillåter att elektriska signaler överförs från en neuron till en annan via gap junctions. Kemiska synapser verkar genom att utsöndra neurotransmittorer som aktiverar signalomvandlings mekanismer i målcellen. I elektriska synapser är ofta en tvåvägskommunikation trots att en del gap junctions bara tillåter strömflöde i bara en riktning, medan det i kemiska synapser alltid är en envägskommunikation. Kommunikationen i elektriska synapser kan vara excitatorisk eller inhibitorisk i samma synaps, då antingen en depolariserande eller hyperpolariserande ström kan spridas genom dessa förbindelserna, en enskild kemisk synaps är antingen inhibitorisk eller excitatorisk då den bara kan avsöndra en neurotransmittor. Majoriteten av alla synapser i nervsystemet är kemiska synapser. I en kemisk synaps, utsöndrar en neuron en neurotransmittor in i den extracellulära vätskan som en respons då en aktionspotential som når dess axonterminal. Neurotransmittorn binder sedan till receptorer på plasmamembranet på den andra cellen, vilket utlöser en elektrisk signal i den cellen som eventuellt initierar en aktionspotential, beroende på omständigheterna. En neuron kan bilda synapser med andra neuroner eller med effektor celler t ex en muskel eller körtel. Det första neuronet som överför signaler till den andra neuronen betecknas som den presynaptiska neuronen den andra neuronen, som tar emot signaler, räknas som den postsynapiska neuronen. Det smala utrymmet mellan den presynaptiska membranet och postsynaptiska membranet kallas den synaps klyftan. Ofta bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med antingen en dendrit eller den postsynaptiska neuronens cellkropp, då synapserna kallas axodendritiska eller axosomatiska synapser. I vissa fall bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med den postsynaptiska neuronens axonterminal, dessa kallas axoaxoniska synapser. Axonterminalerna hos den postsynaptiska neuronen innehåller flera små, membranbundna beståndsdelar som kallas synaptiska vesiklar, som lagrar neurotransmittormolekyler. De flesta neurotransmittorerna syntetiseras i axonterminalens cytosol, där enzymerna som utför syntesen finns. Efter syntesen, transporteras aktivt till

4 Vad beror mängden neurotransmittor som avsöndras på? Hur sker kommunikationen i en synaps? Vilka två synapser finns i nervsystemet? Var finns elektriska synapser och vad är dess funktion? Hur verkar kemiska synapser? Nämn skillnader mellan elektriska synapser och kemiska synapser. Vilka synapser finns det mest av i nervsystemet? Hur sker överföringen i en kemisk synaps? Var kan synapser bildas? Hur är en synaps uppyggd? Hur bildas synapser? synaptiska vesiklar, där de lagras till de avsöndras genom exocytos. Mängden neurotransmittor som avsöndras beror på koncentrationen kalcium i axonterminalens cytosol, vilket beror på frekvensen av aktionspotentialer i den presynaptiska neuronen. (1) Membranet depolariseras av en anländande aktionspotential. (2) Kalciumkanaler öppnas. (3) Kalcium kommer in i cellen och utlöser avsöndrandet av en neurotransmittor genom exocytos. (4) Neurotransmittorer diffunderar över den synaptiska klyftan Elektriska synapser och kemiska synapser. Elektriska synapser finns mellan neuroner och mellan neuroner och gliaceller. De elektriska synapserna tillåter att elektriska signaler överförs från en neuron till en annan via gap junctions. Kemiska synapser verkar genom att utsöndra neurotransmittorer som aktiverar signalomvandlings mekanismer i målcellen. I elektriska synapser är ofta en tvåvägskommunikation trots att en del gap junctions bara tillåter strömflöde i bara en riktning, medan det i kemiska synapser alltid är en envägskommunikation. Kommunikationen i elektriska synapser kan vara excitatorisk eller inhibitorisk i samma synaps, då antingen en depolariserande eller hyperpolariserande ström kan spridas genom dessa förbindelserna, en enskild kemisk synaps är antingen inhibitorisk eller excitatorisk då den bara kan avsöndra en neurotransmittor. Majoriteten av alla synapser i nervsystemet är kemiska synapser. I en kemisk synaps, utsöndrar en neuron en neurotransmittor in i den extracellulära vätskan som en respons då en aktionspotential som når dess axonterminal. Neurotransmittorn binder sedan till receptorer på plasmamembranet på den andra cellen, vilket utlöser en elektrisk signal i den cellen som eventuellt initierar en aktionspotential, beroende på omständigheterna. En neuron kan bilda synapser med andra neuroner eller med effektor celler t ex en muskel eller körtel. Det första neuronet som överför signaler till den andra neuronen betecknas som den presynaptiska neuronen den andra neuronen, som tar emot signaler, räknas som den postsynapiska neuronen. Det smala utrymmet mellan den presynaptiska membranet och postsynaptiska membranet kallas den synaps klyftan. Ofta bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med antingen en dendrit eller den postsynaptiska neuronens cellkropp, då synapserna kallas axodendritiska

5 Vad är synaptiska vesiklar? Vad beror mängden neurotransmittor som avsöndras på? Hur sker kommunikationen i en synaps? Vad är en excitatorisk synaps? Vad sker vid excitatoriska synapser? Vad är en inhibitorisk synaps? Vad sker vid inhibitoriska synapser? eller axosomatiska synapser. I vissa fall bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med den postsynaptiska neuronens axonterminal, dessa kallas axoaxoniska synapser. Axonterminalerna hos den postsynaptiska neuronen innehåller flera små, membranbundna beståndsdelar som kallas synaptiska vesiklar, som lagrar neurotransmittormolekyler. De flesta neurotransmittorerna syntetiseras i axonterminalens cytosol, där enzymerna som utför syntesen finns. Efter syntesen, transporteras aktivt till synaptiska vesiklar, där de lagras till de avsöndras genom exocytos. Mängden neurotransmittor som avsöndras beror på koncentrationen kalcium i axonterminalens cytosol, vilket beror på frekvensen av aktionspotentialer i den presynaptiska neuronen. (1) Membranet depolariseras av en anländande aktionspotential. (2) Kalciumkanaler öppnas. (3) Kalcium kommer in i cellen och utlöser avsöndrandet av en neurotransmittor genom exocytos. (4) Neurotransmittorer diffunderar över den synaptiska klyftan En excitatorisk synaps är en som för membranpotentialen hos en postsynaptisk neuron närmare tröskelvärdet för generering av en aktionspotential excitatoriska synapser depolariserar den postsynaptiska neuronen. Denna depolarisation kallas Vad är en excitatorisk postsynaptisk potential (EPSP)? Vid En snabb excitatorisk synaps öppnar neurotransmittorn jonkanaler, vilket tillåter Na+ att komma in i cellen och K+ att lämna cellen. Natrium rörelsen är större, som nettoeffekten är en depolarisering (en EPSP) som varar flera ms. Vid en långsam excitatorisk synaps aktiverar neurotransmittorn ett G protein vilket leder till en serie händelser. Fosforylation av kaliumkanaler i sista steget minskar läckaget av kalium ut ur cellen, och skapar en depolarisation. En inhibitorisk synaps är en synaps som antingen för membranpotentialen hos den postsynaptiska neuronen bort från aktionspotentialens tröskelvärde genom hyperpolarisation av neuronen, eller stabiliserar membranpotentialen vid vilovärdet. I båda fallen minskar aktiviteten vid synapsen sannolikheten för att en aktionspotential genereras i den postsynaptiska neuronen vilket är därför synapsen sägs vara inhibitorisk. Vid inhibitoriska synapser, öppnas kanaler för antingen kalium eller klor när en neurotransmittorer binds till dess receptorer. När en neurotransmittor orsakar att kaliumkanaler öppnas kommer att röra sig ut ur cellen och hyperpolarisera den. Vad är en inhibitorisk postsynaptisk potential?

6 Vad avgör om en postsynaptisk cell kommer att producera en aktionspotential? Aktiviteten hos en synaps kan påverka sannolikheten för att en aktionspotential sker, men den är vanligtvis inte enda avgörande faktorn. Normalt är istället många synapser aktiva samtidigt, och det är kombinationen av synaptisk input som avgör om en postsynaptisk cell kommer producera en aktionspotential.

7 NERVSYSTEMET - NEURON NEURON Den cell i närwävnaden som ger nervsystemet dess unika förmåga att snabbt ta emot, föra vidare och behandla information samt att styra kroppens olika funktioner. Den består av en cellkropp med utlöpare som förenas med andra neuron och transporterar nervimpulserna. Cellkroppen kan vara sfärisk, polyedrisk, stjärnformad, konformad etc. Beroende på antalet utlöpare kan neuronet vara unipolärt, bipolärt eller multipolärt. Neuron kan efter födelsen förnyas i mycket begränsad omfattning och endast i vissa speciella delar av hjärnan. Det innebär att det totala antalet neuron i huvudsak är bestämt vid tidig ålder. blodkapillär På grund av sina specifika funktioner har nervcellerna hög ämnesomsättning. För att möta detta behov har nervvävnaden rikligt med kapillärer med vilka astrocyter har kontakt. > dendriter Oregelbundna förlängningar av cellkroppens cytoplasma. De sprider nervimpulser från andra neuron till cellkroppen. Ett neuron kan ha många dendriter. 130 cellkropp Neuronets centrala del som innehåller kärnan. Den omges av cytoplasma och övriga intracellulära organ (Golgiapparat, mitokondrier etc.) gliaceller Celler som genom att finnas mellan neuronen utgör det centrala nervsystemets stödjevävnad och som samverkar med neuronen så att de kan fungera normalt. I centrala nervsystemet, finns olika typer: astrocyter, oligodendrocyter, mikrogliaceller och ependymceller. Astrocyter sänder ut utlöpare som har kontakt med kapillärer och neuron. axon Förlängning av cellkroppen med en differentierad struktur. Axonet utgör den största delen av organismens nerver och nervfibrer. Dess funktion är att sprida nervimpulser som startat vid cellkroppen till andra neuron eller till muskulatur och körtlar. Vanligtvis har varje neuron ett enda axon och det är oftast mycket längre än dendriterna. ranvierska noduli Omraden där myelin saknas pa ett myelinförsett axon. myelinskida Skida av lipid- och proteinmolekyler, som produceras runt många axon av vissa gliaceller. Myelinet gör att axonet kan leda impulsen snabbare. schwannska celler Gliaceller i perifa nervsystemet som bland annat bildar myelin.

8 NERVSYSTEMET NERVENS STRUKTUR. SYNAPS axon eller nervfiber Axonet är en förlängning av cellkroppen. Dess funktion är att sprida nervimpulser, som startat vid cellkroppen, till andra neuron eller till muskulatur och körtlar. Vissa axon är täckta av en myelinskida medan andra saknar en sådan. nervfascikel Grupp av nervfibrer eller axon som löper genom nerven. epineurium Lager av tät bindväv som täcker nerven. ganglion Förtjockning (knuta) på nerv, som innehåller samlingar av cellkroppar, som antingen har till uppgift att leda sensorisk information till centrala nervsystemet (sensoriska ganglier) eller att leda impulser i autonoma nervsystemet som styr inre organ (autonoma ganglier). perineurium Lager av kompakt bindväv som täckernervfasciklarna i nervens inre. blodkapillär Pa grund av sina specifika funktioner har nervcellerna hög ämnesomsättning. För att möta detta behov har nerwävnaden rikligt med kapillärer med vilka vissa gliaceller har kontakt. endoneurium Struktur bestående av lucker bindväv som omger och stöder nervfibern. nerv Struktur som innehåller buntar av axoner sammanhållna av bindväv. Nerver kan innehålla motoriska axoner (till skelettets muskulatur), sensoriska axoner (från hud, leder, muskler, inre organ mm), autonoma axoner (till glatt muskulatur, hjärtmuskel, körtlar). 131 neurotransm ittorer Molekyler som frisätts från axonterminaler och binds till andra celler. I neuron som binder neurotransmittor sker en elektrisk förändring, som kan leda till att en nervimpuls fortleds. I muskulatur och körtlar kan frisättning av neurotransmittor leda till muskelsammandragning respektive utsöndring från körteln. När en neurotransmittor har utfört sitt uppdrag bryts den ner eller tas upp av axonterminalen eller närliggande gliaceller. SYNAPS Neuronets axon etablerar kontakt med ett annat neuron genom en synaps, som inte är en fysisk kontakt utan fungerar via kemiska signalämnen. Mellan ytorna där neuronen möts finns ett smalt mellanrum, som kallas synapsklyttan. Överföring av nervimpulsen i en synaps sker alltid i en och samma riktning. '' presynaptiskt membran Membran beläget på terminalknappens yta nära det neuron med vilket den har kontakt. Neurotransmittorn frisätts genom porer i presynaptiska membranet som bildas när nervimpulsen når axonterminalen. postsynapti skt membran Membran beläget på den yta av neuronet som tar emot den sy naptiska kontakten. Det innehåller receptorer, som är specifika för vissa neurotransmittorer. neuroreceptorer Mottagare belägna i det postsynaptiska membranet vilka tar emot neurotransmittorernas -- signaler och omvandlar dessa till elektriska signaler som bildar nervimpulser. axonterminal Vidgning av axonets slutdel som är i kontakt med ett annat neuron, muskel eller körtel. I axonterminalen finns strukturer som möjliggör den kemiska signaleringen till mottagarcellen. synaptiska vesikler Blåsor (vesiklar) som innehåller ~ neuronets neurotra11smittorer. "'-- När nervimpulsen når axonterminalen öppnas vesiklar vid dess yta så att neurotransmittor frisätts.

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer LARS ZANDÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04076 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Membran-Nervcells-fysiologi-II Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 120427 Totalpoäng: 50 Poängfördelning:

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans

Läs mer

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

Minnesprocesser på cellulär nivå

Minnesprocesser på cellulär nivå Minnesprocesser på cellulär nivå Noora Tirkkonen Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Inledning. Cellens fysiologi

Inledning. Cellens fysiologi Innehåll Inledning... 1 Cellens fysiologi... 1 Cellmembran... 1 Cellens inre... 2 Cellernas yttre miljö... 2 Jonkanaler... 2 Evolution... 3 Prokaryota celler... 3 Eukaryota celler... 3 De första nervsystemen...

Läs mer

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna? Vad är det vi mäter? En del elöverkänsliga säger sig vara frekvenskänsliga och menar att de inte bara känner av elektomagnetiska fält, EMF, som finns i omgivningen. De känner även av frekvensen. Vid tester

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Rapport I 2011-09-15 Författare: E Receptarieprogrammet ht-2011 Handledare: Xxx Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Läs mer

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Excitotoxicitet. Johan Svensson. Hur, när och varför neuroner exciteras till döds

Excitotoxicitet. Johan Svensson. Hur, när och varför neuroner exciteras till döds Excitotoxicitet Hur, när och varför neuroner exciteras till döds Johan Svensson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9 Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk

Läs mer

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013 Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

SVARSANALYS. 30 p. 6 p. 5 p. 10 p. 6 p. 9 p. 6 p. 5 p. 3 p. 10 p. 6 p. 4 p. 5 p. 5 p Sammanlagt 128 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 27.5.

SVARSANALYS. 30 p. 6 p. 5 p. 10 p. 6 p. 9 p. 6 p. 5 p. 3 p. 10 p. 6 p. 4 p. 5 p. 5 p Sammanlagt 128 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 27.5. DET MEDICINSKA URVALSPROVET 27.5.2014 SVARSANALYS Svarsanalysen offentliggörs omedelbart efter det att urvalsprovet avslutats. Syftet med svarsanalysen är att ge deltagarna i urvalsprovet en generell beskrivning

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-04-26 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 52,5p Akut- och

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Skrivtid.4 timmar. **t b. Tatalpa*ng:50p. Kurskod: MC*Z6G. Kursansvarig: Maria Fernstrcim. Eatum:

Skrivtid.4 timmar. **t b. Tatalpa*ng:50p. Kurskod: MC*Z6G. Kursansvarig: Maria Fernstrcim. Eatum: F* f-y,erf.e1 '/4. &, **t b L,:,*rrtr$F ]HSTITUTIOI{ETI TfiR Hfi LSSUETE}IS K&P OGH rrl EI}ISXr'I Tentamen; Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 1 Kurskod: MC*Z6G Kursansvarig: Maria Fernstrcim Eatum:

Läs mer