Synapser. ehagglund.se

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synapser. ehagglund.se"

Transkript

1 Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns nervcellen före synapsen presynaptiskt neuron (pre = före). Nervcellen efter synapsen kallas postsynaptiskt neuron (post= efter). Synaptisk överföring sker med hjälp av en signalsubstans, kallad transmittorsubstans. Varje nervcell producerar en viss typ av transmittorsubstans som lagras i blåsor (vesiklar) i nervcellens terminaler. Substansen bildas i terminalerna eller i cellkroppen. I det senare fallet har transmittorsubstansen transporterats via axonet till terminalerna. Synaptisk överföring visas i och kan studeras i tre steg: frisättning av transmittorsubstans, receptorsvar i postsynaptiska neuronet och nedbrytning av transmittorsubstans. Frisättning av transmittorsubstans. När en aktionspotential når terminalen öppnas spänningsstyrda kalciumkanaler i terminalmembranet. Ca2+ diffunderar då in i terminalen och påverkar blåsor med transmittorsubstans så att dessa smälter samman med membranet och transmittorsubstansen frisätts till mellanrummet mellan de båda nervcellerna, synapsklyftan. Den vanligaste transmittorsubstansen är acetylkolin. I PNS förekommer acetylkolin i alla synapser utom i vissa autonoma där det i stället finns noradrenalin. I CNS finns däremot, förutom acetylkolin, ett stort antal andra transmittorsubstanser, t.ex. opioider, dopamin, serotonin, glutamat och GABA. Det stora antalet transmittorsubstanser i CNS möjliggör hjärnans komplicerade funktioner. Receptorsvar i postsynaptiska neuronet. När transmittorsubstansen passerat synapsklyftan binds den till receptorer i cellmembranet- ej att förväxla med sensoriska receptorer- på det postsynaptiska neuronets dendriter eller cellkropp. Varje nervcell är försedd med ett stort antal receptorer. Acetylkolinreceptorer är vanligast men i CNS förekommer en mängd olika receptortyper, var och en känslig för en viss transmittorsubstans. Ett postsynaptiskt neuron kan ha kontakt med tusentals presynaptiska. Receptorsvaret blir antingen att det ehagglund.se

2 postsynaptiska neuronet depolariseras eller hyperpolariseras, vilket innebär att det antingen uppstår eller inte uppstår en aktionspotential. Man kallar receptorsvaret för exitatorisk (exitera = stimulera) postsynaptisk potential (EPSP) när det postsynaptiska neuronet depolariseras och inhibitorisk (inhibera= hämma) postsynaptisk potential (IPSP) när det postsynaptiska neuronet hyperpolariseras eller strävar efter att hålla kvar vilomembranpotentialen. Hur fungerar övergången av en nervimpuls, synapsens funktion? Vid synapserna kopplas signalen från en nervcell vidare till nästa nervcell med hjälp av kemiska signalämnen, t ex dopamin och serotonin. Dessa signalsubstanser släpps ut från små blåsor i den synaps som skickar signalen. Substanserna vandrar över det lilla gapet mellan synapserna (20-40 nm) och tas upp av den mottagande synapsen, som skickar signalen vidare inuti sig själv. Överblivna signalsubstanser tas upp igen av den utskickande synapsen för att kunna användas igen Förklara uppbygganden, beståndsdelar i en nervcell? En nervcell består utav en kropp - soma, med cellkärna likt andra celler i kroppen. Runt denna soma, finns flera utskott kallade för dendriter. I tillägg finns ett längre utskott kallat för axon, som kan bli 1 m långa. Längs detta axon finns flera myelinskivor tätt intill varandra. Avståndet mellan skivorna kallas för nod, och det är, i detta avstånd, som våra signaler går. Änden av axonet kallas för nervändslut eller boutong och är kontaktlänken till dendriter på andra celler eller synapser. Den grundläggande uppbyggnaden av en kemisk synaps och dess funktion Det finns två varianter av synapser elektriska synapser (finns b.la i hjärtat) eller kemsika synapser- neurotransmittorer. I elektrisk synapser innehåller plasmamembranet gap junctions (jonkanaler). Kommunikationen mellan de två cellerna är mycket snabb. Den generella uppbyggnaden är att det finns en specialiserad koppling. Antingen mellan nervcell-nercell, nervcell-muskelcell, eller nervcell-körtelcell. Den generella strukturen för en typisk kemisk synaps är ett axon av ett presynaptisk nervcell, som innehåller synaptiska vesiklar där neurotransmittorer finns. Det finns även ett intillliggande postsynapitsk nervcell till axon terminalen, som har en hög densitet av membran protein som tar upp en specialiserad area som kallas postsynaptisk densitet. Storleken och formen av post eller pre synaptisk nervcell kan variera. Presynaptisk nervcell innehåller mitokondrier, synaptiska vesiklar och vesikel dockning plats där synaptiska vesiklar kan binda in. Dess funktion är att en presynaptisk nervcell påverkar aktiviteten i en postsynaptisk nervcell i det extracellulära området mellan cellerna, den såkallade synaptiska klyftan skiljer en postsynaptisk och presynaptisk nervcell åt. Neurotransimottorer frisätts(som initieras av en aktionspotential) ifrån den presynaptiska axon terminalen ehagglund.se

3 Vilka två synapser finns i nervsystemet? Var finns elektriska synapser och vad är dess funktion? Hur verkar kemiska synapser? Nämn skillnader mellan elektriska synapser och kemiska synapser. Vilka synapser finns det mest av i nervsystemet? Hur sker överföringen i en kemisk synaps? Var kan synapser bildas? Hur är en synaps uppyggd? Hur bildas synapser? Vad är synaptiska vesiklar? Elektriska synapser och kemiska synapser. Elektriska synapser finns mellan neuroner och mellan neuroner och gliaceller. De elektriska synapserna tillåter att elektriska signaler överförs från en neuron till en annan via gap junctions. Kemiska synapser verkar genom att utsöndra neurotransmittorer som aktiverar signalomvandlings mekanismer i målcellen. I elektriska synapser är ofta en tvåvägskommunikation trots att en del gap junctions bara tillåter strömflöde i bara en riktning, medan det i kemiska synapser alltid är en envägskommunikation. Kommunikationen i elektriska synapser kan vara excitatorisk eller inhibitorisk i samma synaps, då antingen en depolariserande eller hyperpolariserande ström kan spridas genom dessa förbindelserna, en enskild kemisk synaps är antingen inhibitorisk eller excitatorisk då den bara kan avsöndra en neurotransmittor. Majoriteten av alla synapser i nervsystemet är kemiska synapser. I en kemisk synaps, utsöndrar en neuron en neurotransmittor in i den extracellulära vätskan som en respons då en aktionspotential som når dess axonterminal. Neurotransmittorn binder sedan till receptorer på plasmamembranet på den andra cellen, vilket utlöser en elektrisk signal i den cellen som eventuellt initierar en aktionspotential, beroende på omständigheterna. En neuron kan bilda synapser med andra neuroner eller med effektor celler t ex en muskel eller körtel. Det första neuronet som överför signaler till den andra neuronen betecknas som den presynaptiska neuronen den andra neuronen, som tar emot signaler, räknas som den postsynapiska neuronen. Det smala utrymmet mellan den presynaptiska membranet och postsynaptiska membranet kallas den synaps klyftan. Ofta bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med antingen en dendrit eller den postsynaptiska neuronens cellkropp, då synapserna kallas axodendritiska eller axosomatiska synapser. I vissa fall bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med den postsynaptiska neuronens axonterminal, dessa kallas axoaxoniska synapser. Axonterminalerna hos den postsynaptiska neuronen innehåller flera små, membranbundna beståndsdelar som kallas synaptiska vesiklar, som lagrar neurotransmittormolekyler. De flesta neurotransmittorerna syntetiseras i axonterminalens cytosol, där enzymerna som utför syntesen finns. Efter syntesen, transporteras aktivt till

4 Vad beror mängden neurotransmittor som avsöndras på? Hur sker kommunikationen i en synaps? Vilka två synapser finns i nervsystemet? Var finns elektriska synapser och vad är dess funktion? Hur verkar kemiska synapser? Nämn skillnader mellan elektriska synapser och kemiska synapser. Vilka synapser finns det mest av i nervsystemet? Hur sker överföringen i en kemisk synaps? Var kan synapser bildas? Hur är en synaps uppyggd? Hur bildas synapser? synaptiska vesiklar, där de lagras till de avsöndras genom exocytos. Mängden neurotransmittor som avsöndras beror på koncentrationen kalcium i axonterminalens cytosol, vilket beror på frekvensen av aktionspotentialer i den presynaptiska neuronen. (1) Membranet depolariseras av en anländande aktionspotential. (2) Kalciumkanaler öppnas. (3) Kalcium kommer in i cellen och utlöser avsöndrandet av en neurotransmittor genom exocytos. (4) Neurotransmittorer diffunderar över den synaptiska klyftan Elektriska synapser och kemiska synapser. Elektriska synapser finns mellan neuroner och mellan neuroner och gliaceller. De elektriska synapserna tillåter att elektriska signaler överförs från en neuron till en annan via gap junctions. Kemiska synapser verkar genom att utsöndra neurotransmittorer som aktiverar signalomvandlings mekanismer i målcellen. I elektriska synapser är ofta en tvåvägskommunikation trots att en del gap junctions bara tillåter strömflöde i bara en riktning, medan det i kemiska synapser alltid är en envägskommunikation. Kommunikationen i elektriska synapser kan vara excitatorisk eller inhibitorisk i samma synaps, då antingen en depolariserande eller hyperpolariserande ström kan spridas genom dessa förbindelserna, en enskild kemisk synaps är antingen inhibitorisk eller excitatorisk då den bara kan avsöndra en neurotransmittor. Majoriteten av alla synapser i nervsystemet är kemiska synapser. I en kemisk synaps, utsöndrar en neuron en neurotransmittor in i den extracellulära vätskan som en respons då en aktionspotential som når dess axonterminal. Neurotransmittorn binder sedan till receptorer på plasmamembranet på den andra cellen, vilket utlöser en elektrisk signal i den cellen som eventuellt initierar en aktionspotential, beroende på omständigheterna. En neuron kan bilda synapser med andra neuroner eller med effektor celler t ex en muskel eller körtel. Det första neuronet som överför signaler till den andra neuronen betecknas som den presynaptiska neuronen den andra neuronen, som tar emot signaler, räknas som den postsynapiska neuronen. Det smala utrymmet mellan den presynaptiska membranet och postsynaptiska membranet kallas den synaps klyftan. Ofta bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med antingen en dendrit eller den postsynaptiska neuronens cellkropp, då synapserna kallas axodendritiska

5 Vad är synaptiska vesiklar? Vad beror mängden neurotransmittor som avsöndras på? Hur sker kommunikationen i en synaps? Vad är en excitatorisk synaps? Vad sker vid excitatoriska synapser? Vad är en inhibitorisk synaps? Vad sker vid inhibitoriska synapser? eller axosomatiska synapser. I vissa fall bildar den presynaptiska neuronens axonterminal en synaps med den postsynaptiska neuronens axonterminal, dessa kallas axoaxoniska synapser. Axonterminalerna hos den postsynaptiska neuronen innehåller flera små, membranbundna beståndsdelar som kallas synaptiska vesiklar, som lagrar neurotransmittormolekyler. De flesta neurotransmittorerna syntetiseras i axonterminalens cytosol, där enzymerna som utför syntesen finns. Efter syntesen, transporteras aktivt till synaptiska vesiklar, där de lagras till de avsöndras genom exocytos. Mängden neurotransmittor som avsöndras beror på koncentrationen kalcium i axonterminalens cytosol, vilket beror på frekvensen av aktionspotentialer i den presynaptiska neuronen. (1) Membranet depolariseras av en anländande aktionspotential. (2) Kalciumkanaler öppnas. (3) Kalcium kommer in i cellen och utlöser avsöndrandet av en neurotransmittor genom exocytos. (4) Neurotransmittorer diffunderar över den synaptiska klyftan En excitatorisk synaps är en som för membranpotentialen hos en postsynaptisk neuron närmare tröskelvärdet för generering av en aktionspotential excitatoriska synapser depolariserar den postsynaptiska neuronen. Denna depolarisation kallas Vad är en excitatorisk postsynaptisk potential (EPSP)? Vid En snabb excitatorisk synaps öppnar neurotransmittorn jonkanaler, vilket tillåter Na+ att komma in i cellen och K+ att lämna cellen. Natrium rörelsen är större, som nettoeffekten är en depolarisering (en EPSP) som varar flera ms. Vid en långsam excitatorisk synaps aktiverar neurotransmittorn ett G protein vilket leder till en serie händelser. Fosforylation av kaliumkanaler i sista steget minskar läckaget av kalium ut ur cellen, och skapar en depolarisation. En inhibitorisk synaps är en synaps som antingen för membranpotentialen hos den postsynaptiska neuronen bort från aktionspotentialens tröskelvärde genom hyperpolarisation av neuronen, eller stabiliserar membranpotentialen vid vilovärdet. I båda fallen minskar aktiviteten vid synapsen sannolikheten för att en aktionspotential genereras i den postsynaptiska neuronen vilket är därför synapsen sägs vara inhibitorisk. Vid inhibitoriska synapser, öppnas kanaler för antingen kalium eller klor när en neurotransmittorer binds till dess receptorer. När en neurotransmittor orsakar att kaliumkanaler öppnas kommer att röra sig ut ur cellen och hyperpolarisera den. Vad är en inhibitorisk postsynaptisk potential?

6 Vad avgör om en postsynaptisk cell kommer att producera en aktionspotential? Aktiviteten hos en synaps kan påverka sannolikheten för att en aktionspotential sker, men den är vanligtvis inte enda avgörande faktorn. Normalt är istället många synapser aktiva samtidigt, och det är kombinationen av synaptisk input som avgör om en postsynaptisk cell kommer producera en aktionspotential.

7 NERVSYSTEMET - NEURON NEURON Den cell i närwävnaden som ger nervsystemet dess unika förmåga att snabbt ta emot, föra vidare och behandla information samt att styra kroppens olika funktioner. Den består av en cellkropp med utlöpare som förenas med andra neuron och transporterar nervimpulserna. Cellkroppen kan vara sfärisk, polyedrisk, stjärnformad, konformad etc. Beroende på antalet utlöpare kan neuronet vara unipolärt, bipolärt eller multipolärt. Neuron kan efter födelsen förnyas i mycket begränsad omfattning och endast i vissa speciella delar av hjärnan. Det innebär att det totala antalet neuron i huvudsak är bestämt vid tidig ålder. blodkapillär På grund av sina specifika funktioner har nervcellerna hög ämnesomsättning. För att möta detta behov har nervvävnaden rikligt med kapillärer med vilka astrocyter har kontakt. > dendriter Oregelbundna förlängningar av cellkroppens cytoplasma. De sprider nervimpulser från andra neuron till cellkroppen. Ett neuron kan ha många dendriter. 130 cellkropp Neuronets centrala del som innehåller kärnan. Den omges av cytoplasma och övriga intracellulära organ (Golgiapparat, mitokondrier etc.) gliaceller Celler som genom att finnas mellan neuronen utgör det centrala nervsystemets stödjevävnad och som samverkar med neuronen så att de kan fungera normalt. I centrala nervsystemet, finns olika typer: astrocyter, oligodendrocyter, mikrogliaceller och ependymceller. Astrocyter sänder ut utlöpare som har kontakt med kapillärer och neuron. axon Förlängning av cellkroppen med en differentierad struktur. Axonet utgör den största delen av organismens nerver och nervfibrer. Dess funktion är att sprida nervimpulser som startat vid cellkroppen till andra neuron eller till muskulatur och körtlar. Vanligtvis har varje neuron ett enda axon och det är oftast mycket längre än dendriterna. ranvierska noduli Omraden där myelin saknas pa ett myelinförsett axon. myelinskida Skida av lipid- och proteinmolekyler, som produceras runt många axon av vissa gliaceller. Myelinet gör att axonet kan leda impulsen snabbare. schwannska celler Gliaceller i perifa nervsystemet som bland annat bildar myelin.

8 NERVSYSTEMET NERVENS STRUKTUR. SYNAPS axon eller nervfiber Axonet är en förlängning av cellkroppen. Dess funktion är att sprida nervimpulser, som startat vid cellkroppen, till andra neuron eller till muskulatur och körtlar. Vissa axon är täckta av en myelinskida medan andra saknar en sådan. nervfascikel Grupp av nervfibrer eller axon som löper genom nerven. epineurium Lager av tät bindväv som täcker nerven. ganglion Förtjockning (knuta) på nerv, som innehåller samlingar av cellkroppar, som antingen har till uppgift att leda sensorisk information till centrala nervsystemet (sensoriska ganglier) eller att leda impulser i autonoma nervsystemet som styr inre organ (autonoma ganglier). perineurium Lager av kompakt bindväv som täckernervfasciklarna i nervens inre. blodkapillär Pa grund av sina specifika funktioner har nervcellerna hög ämnesomsättning. För att möta detta behov har nerwävnaden rikligt med kapillärer med vilka vissa gliaceller har kontakt. endoneurium Struktur bestående av lucker bindväv som omger och stöder nervfibern. nerv Struktur som innehåller buntar av axoner sammanhållna av bindväv. Nerver kan innehålla motoriska axoner (till skelettets muskulatur), sensoriska axoner (från hud, leder, muskler, inre organ mm), autonoma axoner (till glatt muskulatur, hjärtmuskel, körtlar). 131 neurotransm ittorer Molekyler som frisätts från axonterminaler och binds till andra celler. I neuron som binder neurotransmittor sker en elektrisk förändring, som kan leda till att en nervimpuls fortleds. I muskulatur och körtlar kan frisättning av neurotransmittor leda till muskelsammandragning respektive utsöndring från körteln. När en neurotransmittor har utfört sitt uppdrag bryts den ner eller tas upp av axonterminalen eller närliggande gliaceller. SYNAPS Neuronets axon etablerar kontakt med ett annat neuron genom en synaps, som inte är en fysisk kontakt utan fungerar via kemiska signalämnen. Mellan ytorna där neuronen möts finns ett smalt mellanrum, som kallas synapsklyttan. Överföring av nervimpulsen i en synaps sker alltid i en och samma riktning. '' presynaptiskt membran Membran beläget på terminalknappens yta nära det neuron med vilket den har kontakt. Neurotransmittorn frisätts genom porer i presynaptiska membranet som bildas när nervimpulsen når axonterminalen. postsynapti skt membran Membran beläget på den yta av neuronet som tar emot den sy naptiska kontakten. Det innehåller receptorer, som är specifika för vissa neurotransmittorer. neuroreceptorer Mottagare belägna i det postsynaptiska membranet vilka tar emot neurotransmittorernas -- signaler och omvandlar dessa till elektriska signaler som bildar nervimpulser. axonterminal Vidgning av axonets slutdel som är i kontakt med ett annat neuron, muskel eller körtel. I axonterminalen finns strukturer som möjliggör den kemiska signaleringen till mottagarcellen. synaptiska vesikler Blåsor (vesiklar) som innehåller ~ neuronets neurotra11smittorer. "'-- När nervimpulsen når axonterminalen öppnas vesiklar vid dess yta så att neurotransmittor frisätts.

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012) Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk

Läs mer

Nervceller och nervsystem 2

Nervceller och nervsystem 2 Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?

Läs mer

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer

Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer LARS ZANDÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04076 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Analys av signalsubstanser i hjärnan

Analys av signalsubstanser i hjärnan Matematisk statistik för K, TMA074 Analys av signalsubstanser i hjärnan Bakgrund och målsättning Projektet går ut på att studera frisättningen av dopamin hos nervceller. De två huvudsakliga frågeställningarna

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Membran-Nervcells-fysiologi-II Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)

Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1) Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 NERVSYSTEMET Svarar för integreringen av kroppens funktioner (tillsammans med endokrina systemet) Kontrollera skelettmuskulaturen Medverka i regleringen

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 120427 Totalpoäng: 50 Poängfördelning:

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar

Läs mer

Inledning. Cellens fysiologi

Inledning. Cellens fysiologi Innehåll Inledning... 1 Cellens fysiologi... 1 Cellmembran... 1 Cellens inre... 2 Cellernas yttre miljö... 2 Jonkanaler... 2 Evolution... 3 Prokaryota celler... 3 Eukaryota celler... 3 De första nervsystemen...

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Fri kunskap, i sann socialistisk anda Fri kunskap, i sann socialistisk anda Tentor inkluderade i denna sammanfattning: 090227 ordinarie 091009 ordinarie 100326 ordinarie 101104 ordinarie 110329 ordinarie 111103 ordinarie Utöver dessa gamla

Läs mer

Minnesprocesser på cellulär nivå

Minnesprocesser på cellulär nivå Minnesprocesser på cellulär nivå Noora Tirkkonen Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?

Vad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna? Vad är det vi mäter? En del elöverkänsliga säger sig vara frekvenskänsliga och menar att de inte bara känner av elektomagnetiska fält, EMF, som finns i omgivningen. De känner även av frekvensen. Vid tester

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion?

1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion? Där inte annat anges ger svaret 1p. 1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion? Svar: Laminin. Fungerar som cellklister och sammanbinder epitelceller

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer: KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-11-14 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) Nervsystemet TENTAMEN VT01 2001-05-31 Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) I nervsystemet sker signalering över stora avstånd genom nervimpulser (aktionspotentialer) i nervcellernas axoner. Förutsättningen

Läs mer

BIOELEKTRICITET. Sammanfattning:

BIOELEKTRICITET. Sammanfattning: BIOELEKTRICITET Funderingar kring mätproblemen. Forward och inverseproblemet. Sammanfattning: Signaler för att överföra information mellan nervceller består av elektriska strömmar som har uppstått över

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Rapport I 2011-09-15 Författare: E Receptarieprogrammet ht-2011 Handledare: Xxx Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

Rest- Dugga

Rest- Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas. 1. Vad menas med: a) apokrin resp. b) holokrin sekretion? Vilka körtelceller använder sig av respektive sekretionsmekanism och var hittar

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle

Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle Muscle Tissue Skeletal Muscle Cardiac Muscle Smooth Muscle 1 Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller.

Läs mer