INTRODUKTION NEUROANATOMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTRODUKTION NEUROANATOMI"

Transkript

1 INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna och som de utgår ifrån CNS. 12 kranialnerver 1 Olfactorius 2 Opticus 3 Oculomotorius 4 Trochlearis 5 Trigeminus 6 Abducens 7 Facialis 8 Vestibulo-cochlearis 9 Glossopharyngeus 10 Vagus 11 Accessorius 12 Hypoglossus Kranialnerverna grupperas i fyra grupper: - KN I II kan ses som utlöpare från hjärnan och har ett eget förlopp från luktorganet respektive ögat till storhjärnshemisfärerna. Kärnorna till KN III XII är lokaliserade i hjärnstammen: - III IV är lokaliserade till den översta delen av hjärnstammen (mesencephalon), kranialnerverna V VIII är lokaliserade till den mellersta delen (pons) och IX XII är lokaliserade till den nedersta delen (förlängda märgen, medulla oblongata). Kranialnerverna förlöper okorsade med undantag av KN IV samt KNII som delvis korsar över. Det finns tre sensoriska KN: I, II och VIII fem motoriska KN: III, IV, VI, XI, XII fyra blandade KN: V, VII, IX och X

2 KN I Luktnerven, nervus olfactorius (lukt) sensorisk Nerven består av visceral afferenta fibrer som leder impulser från luktreceptorerna. Dessa är lokaliserade högst upp i bihålorna. 1. N. olfactorius - lukt

3 KN II Synnerven, nervus opticus (syn) - sensorisk Somatisk afferent nerv, leder synimpulser från receptorer i näthinnan (tappas och stavar) till syncentrum i nackloben. Synnerven är den enda KN som kan ses direkt, genom oftalmoskop. Varje synnerv är 4,5 5 cm lång. I synnervskorsningen (chiasma) korsas den nasala (mediala) delen av varje synnerv över till andra sidan, medan den laterala delen inte korsar över. Detta ger att en skada innan korsningen leder till synpåverkan på samma sidas öga, medan skador efter korsningen leder till synfältsbortfall som drabbar båda ögonen. Synnervsinflammation (opticus neurit) kan förekomma vid MS och ger symtom i form av dimsyn (oskärpa) som inte kan korrigeras med glasögon. I laterala knäkropparna sker en omkoppling av synfibrerna. Dessa går därefter in i själva hjärnvävnaden: o a) de övre fibrerna som visar nedre synfältet går genom parientalloben till övre primära synbarken i occipitalloben. b) de nedre fibrerna som visar övre synfältet går genom temporalloben till nedre primar visuella cortex. 2. N. opticus - synnerven Synnervskorsningen Chiasma Synstrålningen Skador bakom chiasma påverkar båda ögonens synfält Homonym hemianopsi. Skada på synnerven ger blindhet eller synfältspåverkan, se synfältsbilderna ovan. Den vanligaste typen av synnedsättning är homonym hemianopsi (halvsidigt synfältsbortfall).

4 KN III Nervus oculomotorius - motor Innerverar fyra av de sex musklerna som är ansvariga för ögonrörelserna: Musculus rectus medialis: inåt Inf. oblique Superior Musculus rectus superior: uppåt och utåt Musculus rectus inferior: neråt medial och utåt Musculus obliquus inferior: uppåt och inåt KN IV Inf. recti KN III har två andra funktioner a) innerverar musculus levator palpebrae superior som lyfter ögonlocket. b) påverkar pupillen Både parasympatiska och sympatiska fibrer kontrollerar pupillstorleken: Parasympatiska: pupill dras ihop. Börjar i mescencephalon: Edinger-Westfals kärnan ganglion ciliare (synaps) pupillen Sympaticus: pupill vidgas (dilateras). Börjar i hypothalamus hjärnstammen och ryggmärgen i väggen av arteria carotid interna ögat. Nervus oculomotorius samverkar med KR IV och VI tillsammans har dessa tre kranialnerver hand om ögonens rörelser. KN IV Nervus trochlearis - motor Trochlea = hake; nerven innerverar musculus obliquus superior som går i en hake över ögat för att röra ögat neråt och inåt. Enda KN som lämnar hjärnstammen dorsalt. 3. N. oculomotorius - ögonmusklerna+pupill- och 4. N. trochlearis ljusreflex (n. III) 6. N. abducens

5 KN V Nervus trigeminus (3 grenar) - mixed Unik då nervkärnan i hjärnstammen är långsträckt, förlöper i pons, mescencephalon och medulla oblongata. Svarar för känsel i ansiktet: smärta, temperatur och beröring. Svarar även för innervering av tuggmuskulaturen. Känselkomponenten av KN V är uppdelad i tre grenar: 1. Nervus ophtalmicus pannan 2. Nervus maxillaris kinden under ögat 3. Nervus mandibularis käke 5N trigeminuskänsel i ansiktet + tuggmusklerna Tre känselgrenar Oftalmicus Maxillaris Mandibularis KN VI Nervus abducens - motorisk Nerven innerverar musculus rectus lateralis som roterar ögat utåt (lateralt). Kärnan sitter i pons, i golvet på 4:e ventrikeln. Skada leder till abducenspares vilket gör att ögat inte kan röra sig utåt.

6 KN VII Nervus facialis - mixed Kärnan sitter i nedersta delen av pons. Facialisnerven har två grenar: a) en gren svarar för motoriken i ansiktet: att sluta ögonen, le, vissla, visa tänderna, grimasera, rynka näsan b) den andra grenen är del av det parasympatiska nervsystemet och kontrollerar tårvätska och salivproduktionen. De sensoriska fibrerna svarar för känsel och smak på tungans 2/3 främre del. 7. N. facialis - ansiktets motorik Innerveringen av ansiktsmuskulaturen kan delas upp i ansiktets nedre muskler och de övre musklerna. Korsade fibrer från hjärnytan (cortex) till facialiskärnorna styr kontralateral nedre ansiktshalvan (under ögat). Den övre delen av facialiskärnan mottar såväl korsade som okorsade fibrer som innerverar ansiktets övre muskulatur. Vid en skada på facialisnervens supranukleära förbindelser från kortex till facialiskärnorna drabbar svagheten därför den nedre ansiktshalvan eftersom den övre delen av facialiskärnan är dubbelinnerverad. Patienten kn blunda och blinka. Detta kallas en central facialispares, och beror oftast på stroke. Om själva facialisnerven blir skadad ser man en svaghet i hela ansiktshalvan med oförmåga att sluta ögat och rynka pannan. Detta kallas en perifer facialispares. På grund av oförmågan att sluta ögat är en viktig omvårdnadsåtgärd att hålla ögat fuktigt genom urglasförband eller ögonsalva

7 KN VIII Nervus vestibulocochlearis - sensorisk Kärnan sitter i pons. Uppdelad i två delat: a) Cochleära delen svarar för hörsel. Nerven för impulser från de tre hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln; malleus, incus och stapes), vidare till innerörat och till hjärnstammen för att slutligen nå hörselcentrum i cortex där ljud känns igen och tolkas. b) Vestibulära delen svarar för balans. I vestibularsystemet ingår kristallerna i båggångarna i innerörat som registrerar kroppens lägeändringar. Input från receptorerna i örat och hjärnan når kärnan och information förs vidare till ryggmärgen, cerebellum, formatio reticularis och KN III, IV och VI. 8. N. vestibulo-cochlearis - hörsel och balans

8 KN IX Nervus glossopharyngeus - mixed Kärnan sitter i medulla oblongata. Liknar, både anatomiskt och fysiologiskt KN X, vagusnerven. Nerven har ett flertal olika grenar. Dessa innerverar smakreceptorerna i bakre delen av tungan samt känsel bakom örat, svalget och tungan. 9. N. glossopharyngeus - känsel i svalget

9 KN X Nervus vagus - mixed Grenar sig i flera segment. Funktionen inkluderar sensorisk och motorisk innervationen av svalget. Nervus vagus har också en komponent som är del i det autonoma nervsystemet och som ger impulser till hjärtat och mag-tarmkanalen. 10. N. vagus - motorik i svalget+autonom funktion KN XI Nervus accessorius - motorisk Kärnan finns i medulla oblongata. Genom att denna nerv innerverar musculus sternocleidomastoideus och övre delen av musculus trapezius möjliggör den för oss att vrida på huvudet och lyfta axlarna.

10 KN XII Nervus hypoglossus motorisk Kärnan sitter i medulla. Innerverar musklerna i tungan vilket möjliggör vanligt tal och sväljning. 12. N. hypoglossus - tungan Ref: Föreläsning Bo Norrving mars Hickey, J.V. (2003). The Clinical practice of Neurological and Neurosurgical Nursing (5th edition). Lippincott: Philadelphia.

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De tar emot

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De emot signaler

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Detta kommer vi att läsa om nu:

Detta kommer vi att läsa om nu: Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver) Nervsystemet 3 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nerver Hjärnans nerver kranialnerver Ryggmärgens nerver spinalnerver Sensoriska banor Baksträngssystemet Laterala

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi 2018-10-01 Peter Århem HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4 1 5. UTREDNING INNEHÅLL 5.1 DC/TMD... 2 5.2 Kranialnervstatus... 2 V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen.... 4 Motorisk undersökning... 4 5.3 Somatosensorisk undersökning...

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Planering av en resurssida till inlärningsplattformen. Planning of an resource page to the e-learning platform Itslearning

Planering av en resurssida till inlärningsplattformen. Planning of an resource page to the e-learning platform Itslearning Planering av en resurssida till inlärningsplattformen Itslearning Planning of an resource page to the e-learning platform Itslearning Grov neurologisk undersökning Rapid neurological examination Samuel

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

NEUROLOGI 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07

NEUROLOGI 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07 NEUROLOGI Ett flertal neurologiska funktioner kan studeras med enkla medel.

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Konst eller vetenskap? Evidensbasering.. Considering the amount of time spent teaching

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2010-02-12; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. a) Hur förväntar du dig att tungan ser ut hos en patient som sedan en längre tid har en skadad n. hypoglossus dexter,

Läs mer

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner!

Läs mer

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) 2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

Neurobiologi 2 RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR)

Neurobiologi 2 RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR) RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR) 1 FÖRBEREDANDE UPPGIFTER HEMMA INNAN INTRO-UNDERVISNIGEN UPPGIFT 1: Som en bilaga till detta kompendium finns en mall av mänskans högra och vänstra benbåggång. Du kan

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 15 februari 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Basalt om ögonmotorik Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Föreläsningen Varför behöver man röra på ögonen? Extraokulära muskler Kärl- och nervförsörjning Musklernas effekt på ögonrörelserna

Läs mer

2014-09-15. B u d s k a p. Neurooftalmologi. NEUROLOGISKT ÖGONSTATUS av ögonläkare. Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning

2014-09-15. B u d s k a p. Neurooftalmologi. NEUROLOGISKT ÖGONSTATUS av ögonläkare. Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning Neurooftalmologi T7 HT-14 Anna Ljungberg Modifierad för handouts B u d s k a p Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning Synskärpa Pupiller Ögonrörelser Diplopi? Med 1 eller 2 ögon?

Läs mer

Ljuskänslighet basala mekanismer och behandlingsmöjligheter. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor

Ljuskänslighet basala mekanismer och behandlingsmöjligheter. Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Ljuskänslighet basala mekanismer och behandlingsmöjligheter Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Ljuskänslighet - Fotofobi Termen fotofobi är missvisande Avser inte en rädsla eller skräck

Läs mer

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p)

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Aid nr..1(27) Fall A Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen

Läs mer

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva. Ange och beskriv innervationen av slemhinna och gingiva i munhålan (rita gärna en enkel skiss). Ange också var man kan lägga ledningsanestesi för att slå ut så stora områden som möjligt. I svaret skall

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

Balans kroppens eget teamwork

Balans kroppens eget teamwork Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Vad är CHARGE. syndrom?

Vad är CHARGE. syndrom? Vad är CHARGE syndrom? 1 Vad är Charge syndrom? Charge är ett sällsynt syndrom som påverkar flera av kroppens organ. Symtomen varierar kraftigt från person till person, men är ofta mycket komplexa och

Läs mer

Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p)

Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Fall A Aid nr..1(36) Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Annikki, 57 år, kommer från Finland och pratar inte så bra svenska. Hon har rökt under många år men

Läs mer

Anatomi Ögon. Yao Xiao HT- 14

Anatomi Ögon. Yao Xiao HT- 14 140902 Anatomi Ögon Embryologi Ytektoderm och neuroektoderm möts i ögat på ett speciellt sätt. Neuroektodermet bildar näthinnan (del av hjärnan) medan ytektodermet invagineras och bildar linsen och hornhinnan.

Läs mer

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse)

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse) SYSTẸMA NERVỌSUM Nervsystemet SYSTẸMA NERVỌSUM CENTRẠLE (PARS CENTRẠLIS) Centrala nervsystemet (CNS) SYSTẸMA NERVỌSUM PERIPHẸRICUM (PARS PERIPHẸRICA) Perifera Nervsystemet (PNS) cẹrebrum (telencẹphalon)

Läs mer

Till dig som är vuxen och har diagnostiserats med Bell s pares

Till dig som är vuxen och har diagnostiserats med Bell s pares Till dig som är vuxen och har diagnostiserats med Bell s pares Med den här broschyren vill vi som behandlar Bell s pares hos vuxna, ge dig en förklaring till hur tillståndet tros ha uppkommit, en översikt

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p)

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Kod nr..1(27) Fall A Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Arne, 46 år, har spelat innebandy och fått en boll med hård kraft mot höger öga. Till en början såg han inget alls

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars Tentamen NURR 20/3-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad. Frågorna besvaras

Läs mer

Halsens Topografi KARL

Halsens Topografi KARL Halsens Topografi KARL Loger Fyra longitudinella loger 1. Viscerala logen 2. Två vaskulära loger 1. Vertebrala logen Fascior Ytligt: Subcutis (eng. fascia superficialis; fett, platysma Djupt: (eng. fascia

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 27 mars 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p)

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Fall A Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Aid nr..1(25) Lille Olle, 4 år, kommer till ögonklinik på remiss från BVC, på grund av syn-nedsättning på båda ögonen. Man finner vid s.k. skiaskopi (objektiv

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik. Nervstatus

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik. Nervstatus SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Nervstatus 2019-02-11 Introduktion Hos patienter som söker med neurologiska symtom är anamnesen oftast vägledande för att formulera hypoteser om patologin. Då används

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer