NEUROLOGI 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NEUROLOGI 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07"

Transkript

1 1 (12) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi B. Säfsten & E. Granstam, VT93 Rev. M. Sjöblom, VT04, VT07 NEUROLOGI Ett flertal neurologiska funktioner kan studeras med enkla medel. Under laborationen praktiseras moment som föreläses i det neurobiologiska blocket, vilka också ingår i den rutinmässiga undersökningen av patienter. Observera att i kliniskt sammanhang är sjukhistorien (anamnesen) mycket betydelsefull. Denna penetreras därför noggrant och förutsättningslöst innan den somatiska undersökningen (status) utförs. Ett "neurologiskt status" innebär att man först söker efter förändringar av bl a motorik, sensibilitet och koordination samt reflexrubbningar. Sedan försöker man härleda var skadan sitter (topografiskt eller som nivådiagnostik) samt den bakomliggande orsaken. En sådan undersökning är omfattande och kräver noggrannhet, systematik och gott omdöme. När undersökningen är slutförd kan ytterligare funktionsprov och specialutredningar vara motiverade. Avsikten med laborationen är 1. att översiktligt sammanfatta grunderna för hur vissa neurologiska funktioner kan undersökas 2. att under handledning utföra en enkel neurologisk undersökning och därmed tillämpa dessa grunder 3. att förstå och kunna redogöra för den fysiologiska och anatomiska bakgrunden till de fenomen som studeras under laborationen Under denna laboration testas reflexer, koordination och sensibilitet. Inom ramen för andra laborationer testas ytterligare neurologiska funktioner (nystagmus och vestibularis, audiometri och refraktion). Under det neurobiologiska blocket sker en orientering om vissa övriga neurofysiologiska metoder.

2 2 (12) Neurologstatus I. HÖGRE FUNKTIONER II. MOTORIK III. KRANIALNERVER IV. KOORDINATION V. PERIFERA REFLEXER VI. SENSIBILITET I. Högre funktioner Värderas vanligen under anamnesen, dvs vid upptagandet av sjukhistorien. Omfattar bedömning av vakenhet, orientering, minnesfunktioner och psykiskt status. Även språkfunktionerna kan hänföras hit. 1. I fall där man misstänker sjukdom eller skada i CNS eller invärtesmedicinska åkommor med påverkan på CNS undersöks alltid vakenhetsgraden. Vakenhet kan studeras och beskrivas på flera olika sätt. Ofta beskriver man i ord hur patienten reagerar på olika stimuli. Vid mer påtagligt sänkt vakenhet kan man tex trycka på N supraorbitalis eller bakom käkvinklarna och se på olika svar, som avvärjningsrörelser, pupillreaktioner och blinkreflex. Coma innebär att patienten inte kan väckas med yttre stimuli men kan reagera med avvärjningsrörelser. 2. Orientering avser förmågan att sätta den egna personen i relation till tid, rum och situation. Orientering förutsätter både inpräglingsförmåga, minne och analys av mottagna intryck. Exempel på bristande orientering (desorientering) kan ses vid olika konfusionstillstånd (förvirring). Oftast kvarstår orientering till person längst. Funktionen undersöks genom att man bildar sig en uppfattning om patientens kännedom om sitt födelsedatum, aktuellt datum, årstid, bostadsort etc. En speciell form av rubbad verklighetsuppfattning kan ses vid förnekande (self neglect) då patienten inte tar notis om sin egen ena kroppshalva. Bristande förmåga att efter uppmaning rita spiralfigurer eller kuber kan tyda på andra skador som rör verklighetsuppfattningen. Nedsatt orienteringsförmåga kan även drabba den egna kroppens förhållande till omgivningen, t ex att kläderna sätts på felaktigt (s k påklädningsapraxi) 3. Minnesfunktionen visar sig i förmågan att redogöra för sin situation och sjukhistoria. Vid behov kan denna testas med s k femsaksprov och repetition av en sifferserie. Vid svårare minnesdefekter brukar patienten själv inte klaga över dessa. En minnesförlust kan omfatta själva tiden för skadetillfället och därefter (antegrad amnesi) men i vissa fall finns även en minneslucka för tiden före skadan (retrograd amnesi). Minnesluckorna kan ibland fyllas ut, medvetet eller omedvetet, trots att inlärningsförmågan är reducerad (patienten konfabulerar). 4. Psykisk status avser stämningsläge, kontaktbarhet, tecken på ångest och eventuella psykotiska drag (hallucinationer/vanföreställningar/formella tankestörningar). 5. Vid avvikelser i språkfunktionerna finns en hel rad olika tillstånd vilka sammanfattas som afasi, dvs en rubbning i talet eller uppfattning av talet som inte kan hänföras till förändringar i motorik, hörsel eller psykisk sjukdom. Motorisk (expressiv) afasi hänförs till skador i Brocas area. Sensorisk (impressiv) afasi utgår från skada i Wernickes vindling och i gyrus angularis och gyrus circumflexus på vänster sida. Skador i ledningssystemet däremellan (Fasc. arcuatus) kallas konduktionsafasi, vilken innebär att man förstår tal och skrift, men har svårt att korrigera sitt eget tal. Även artikulationsförmågan noteras, vid störning föreligger dysartri. I samband med iakttagelser av språkfunktionen noteras också om patienten är vänster- eller högerhänt.

3 3 (12) II. Kranialnerver N olfactorius (I) Sensorisk nerv som förmedlar luktintryck. Luktreceptorerna finns i nässlemhinnan. Neuronen därifrån har synapser i Bulbus olfactorius, varefter olfaktoriusbanan förlöper okorsad till Gyrus parahippocampalis i temporalloben och amygdalakärnan. Luktsinnet undersöks bara om det finns klinisk misstanke på skada. Man prövar en näsborre i taget och undersöker förmågan att identifiera olika dofter. De lukter som man använder i sin undersökning får inte ha en retande effekt på sensoriska nervändslut, som finns i nässlemhinnan. Det kan i så fall ge ett falskt positivt resultat i testet. Avsaknad av luktförmåga kallas anosmi. Hyposmi innebär nedsatt luktförmåga. Vanligaste orsak till försämrad funktion i N olfactorius är lokala förändringar i nässlemhinnan som tex vid förkylning. N opticus (II) Sensorisk nerv som förmedlar synintryck. Synnerven utgår från näthinnan, där receptorerna för ljus (stavar) och färg (tappar) finns. Nerven förlöper bakåt via synnervskorsningen, där nervtrådar från de mediala delarna av näthinnan korsar medellinjen, till Corpus geniculatum laterale. Efter synaps där, fortsätter nervtrådarna som synstrålningen bakåt till synbarken i occipitalloben. Från N opticus avgår också trådar till pupillreglerande kärnor i Mesencephalon. Vid skador någonstans i synbanorna på väg från näthinnan till synbarken uppstår karakteristiska bortfall i synfälten. Funktionen i N opticus kan undersökas på flera olika sätt. Man kan visuellt inspektera näthinnan och synnervens utträde ur ögat genom oftalmoskopi. Synskärpan kan enkelt mätas med hjälp av en bokstavstavla (jfr refraktionslabben). Synfältens utbredning kan undersökas grovt med Donders test och noggrant med hjälp av perimetri. Ögats förmåga att anpassa sig till mörker kan mätas (jfr mörkeradaptationslabben). Pupillreflexen är delvis ett mått på ögats förmåga att reagera på ljus. Ensidig blindhet kallas amauros. Förlust av halva synfältet för ett öga kallas hemianopsi. Om hemianopsi drabbar båda ögonen, kan den vara bitemporal, dvs synintryck från de temporala synfältshalvorna förmedlas inte, eller homonym, dvs att samma del av synfältet är borta för båda ögonen. Synfältsundersökning enligt Donders. aren (US) sitter mitt emot FP på ca 60 cm avstånd. FP tittar med sitt högra öga rakt in i US vänstra öga samtidigt som både FP och US håller för sitt andra ögat med en hand. US för sin hand från periferin av sitt eget synfält in mot mitten på halva avståndet till FP. FP anger när han först ser handen eller kan ange hur många fingrar undersökaren rör. Detta upprepas i alla de fyra kvadranterna för varje öga. Denna konfrontationsmetod är framför allt ägnad att upptäcka stora defekter i synfältet, typ hemianopsi.

4 4 (12) N oculomotorius (III) Denna nerv är motoriskt ansvarig för pupillreflexerna. Förbindelser avgår från vardera synbanan bilateralt till nervens parasympatiska kärna (Edinger-Westphals kärna). Detta innebär att båda ögonen reagerar även om endast det ena belyses, de sk direkta respektive indirekta eller konsensuella ljusreaktionerna. Det är N opticus, som förmedlar det afferenta impulsflöde, som krävs för pupillreaktionen. Själva storleken på pupillerna avgörs av balansen mellan de parasympatiska nervtrådarna (pupillkonstriktion) och de sympatiska trådar, som innerverar M dilatator pupillae. Notera pupillernas form och storlek. Pupillernas reaktion på ljus. Det är lättare att se ändringar i pupillstorlek om belysningen i rummet är dämpad. Låt FP fixera en punkt långt borta. Låt ljuset från en ficklampa snabbt falla in mot ögat från sidan. FP skall inte hinna fixera själva ljuskällan eftersom man då utlöser en reaktion på närseende. Iaktta pupillens reaktion både på den sida där ljusinfallet sker (direkt ljusreaktion) och på den motsatta sidan (konsensuell ljusreaktion). Pupillernas reaktion på närseende. Låt FP först se långt bort och sedan på US finger på nära avstånd. Iaktta pupillernas reaktion och ögonaxlarnas ställning. (Vid närseende utlöser man en komplex reaktion som innefattar pupillkontraktion, ackomodation och konvergens av ögonen.) Nn oculomotorius (III), trochlearis (IV) och abducens (VI) Dessa tre nerver brukar sammanföras under gemensam rubrik eftersom de tillsammans reglerar ögonens rörelser. De båda ögonen rörs normalt samordnat, sk konjugerade rörelser. Ögonmotoriken innehåller därför en central mekanism, som styr de konjugerade rörelserna, och en perifer mekanism, som åstadkommer respektive rörelse av de båda ögonen. 1. N oculomotorius har sin motoriska kärna i Mesencephalon. Nerven avgår från hjärnstammens undersida i Cisterna interpeduncularis, löper genom mellersta skallgropen, sedan tillsammans med Nn trochlearis och abducens i laterala delen av Sinus cavernosus och därefter via Fissura orbitalis superior till Orbita. 2. N trochlearis har sin kärna i Mesencephalon och utgår från hjärnstammen i höjd med Colliculus inferior. 3. N abducens har sin kärna i fjärde ventrikelns golv och har ett relativt långt intrakraniellt förlopp innan den når orbita. Ögonmotoriken undersöks genom att patienten med blicken följer ett föremål, som undersökaren långsamt rör i de blickriktningar som utgör de sex ögonmusklernas mest renodlade funktioner.

5 5 (12) En skada på en enskild ögonmuskelnerv innebär att det angripna ögat inte följer med i den blickriktning som skulle ombesörjas av den eller de förlamade musklerna. Dubbelseende, diplopi, uppstår. Vid en central skada kan patienten inte rikta båda ögonen åt ett specifikt håll, sk blickpares. Notera ögonens ställning i förhållande till varandra. Notera ögonlockens position. Låt FP fixera US finger. För fingret åt höger och vänster samt uppåt och nedåt. Notera om båda ögonen följer med normalt, samt eventuell nystagmus. Be FP tala om, om dubbelbilder uppstår i någon blickriktning. N trigeminus (V) Nerven har en stor sensorisk och en liten motorisk komponent. Den sensoriska delen av nerven förmedlar känselintryck från ansiktet. Nerven har tre grenar: N ophtalmicus (pannan, ögat, näsroten och hjässan), N maxillaris (kinden) och N mandibularis (underkäken upp mot örat). De tre grenarna sammanstrålar i Ganglion semilunare, varifrån nerven går in i hjärnstammen till två kärnor i Mesencephalon (proprioception och ytlig sensibilitet) och till den långsträckta kärnan i Medulla oblongata och Medulla spinalis (smärta och temperatur). Kornealreflexen har sin afferenta del med N trigeminus och den efferenta delen med N facialis. Denna reflex är en känslig indikator på trigeminusskada. Den motoriska delen av nerven innerverar tuggmusklerna M temporalis, M masseter och Mm pterygoidei. Sensibilitet. Pröva de olika grenarnas försörjningsområden samtidigt på de båda ansiktshalvorna. Beröring: rör vid ansiktet lätt med fingertopparna Smärta: stick lätt med en knappnål, använd bägge ändar (spets vs trubbig) Temperatur: vidrör huden med små provrör med omväxlande varmt och kallt vatten (kontrollera att det verkligen är värme eller kyla som upplevs, till skillnad från beröring) Notera för varje gren sidlikhet, smärta, tryckömhet och eventuell förekomst av parestesier (abnorma upplevelser av stickningar eller krypningar vid tryck eller beröring). Motorik. Be FP bita ihop käkarna. Palpera Mm temporalis och Mm masseter. Försök bedöma om ev sidoskillnad finns. Be FP föra käken åt sidan samtidigt som US håller emot med en hand (Mm pterygoidei). Kornealreflexen. Berör Cornea med en spetsvinklad bomullstuss/tampongpinne (tops) med bomullsändan före, som förs mot cornealranden. FP ska ej uppfatta föremålet med synen, vilket annars utlöser en optisk blinkreflex. Svaret som uppkommer promt ses som en bilateral blinkning (kontraktion av Mm orbicularis oculi). Reflexen saknas hos en del friska personer, men ensidigt bortfall eller säker försvagning är patologiska symtom av stor betydelse. Beröringen åstadkommer ingen skada på cornea.

6 6 (12) N facialis (VII) Nerven har en stor motorisk och en liten sensorisk komponent. Nerven har sin motoriska kärna i nedre delen av Pons och passerar ut i ponsvinkeln tillsammans med sin lilla sensoriska del (N intermedius). Nerven förlöper genom klippbenet, där två grenar avgår, N stapedius och Chorda tympani. N facialis lämnar skallen genom Foramen stylomastoideus. Nerven innerverar ansiktets mimiska muskulatur. Den sensoriska komponenten förmedlar smakintryck från tungans främre 2/3 delar. Det finns fyra smakmodaliteter: salt, surt, sött och beskt. Alla övriga smakkvaliteter förmedlas av luktsinnet. Om själva nerven eller dess kärna skadas, uppstår perifer facialispares. Då försvinner motoriken i hela ansiktshalvan. Pannan blir utslätad och kan inte rynkas, ögat kan inte slutas, nasolabialfåran försvinner och mungipan hänger. Vid skador ovanför den motoriska kärnan, dvs skador på nervens supranukleära förbindelser med kontralaterala motorcortex, uppstår central facialispares. Denna omfattar endast nedre ansiktshalvan, eftersom fibrerna till övre halvan är dubbelinnerverade från båda sidornas motorcortex. Förlust av smaksinnet kallas ageusi. Motorik. Be FP rynka pannan, knipa ihop ögonen, blåsa upp kinderna och visa tänderna. US kan försöka öppna ögonen då FP kniper ihop dem. Försök bedöma om ev sidoskillnad finns. (Sensorik, dvs smak, provas genom att FP får sitta med tungan utsträckt. Lösningar av omväxlande sur, söt, salt eller besk smak droppas på tungan. FP får genom att peka på ett papper där surt, sött, salt och beskt står skrivet ange vad han smakar. Båda sidor av tungan provas. FP får inte dra in tungan i munnen under undersökningen, och man torkar mellan varje smak.) (Det sensoriska momentet utförs i mån av tid) N vestibulocochlearis (VIII) Sensorisk nerv som förmedlar impulser från innerörats cochlea och båggångssystem till hjärnstammen. Hörseln testas med audiometri (jfr audiometrilabben). Båggångssystemets funktion testas med rotationstest och kaloriskt prov (jfr nystagmuslabben). N glossopharyngeus (IX) och N vagus (X) Dessa nerver har blandad motorisk, sensorisk och parasympatisk funktion. De motoriska förbindelserna för båda nerverna har sitt ursprung i Nucleus ambiguus i nedre Medulla oblongata. Tillsammans försörjer N glossopharyngeus och N vagus muskulaturen i svalget, mjuka gommen och larynx. Från Nucleus salivatorius inferior går parasympatiska trådar med N IX till Gl parotis. De parasympatiska förbindelserna till bröstkorgs- och bukorgan som går med N X kommer från Nucleus dorsalis. N IX innerverar sensoriskt tungans bakre tredjedel, tonsillerna och svalget. Svalget innerveras sensoriskt också av N X, som även förmedlar visceral känsel motsvarande utbredningen för de parasympatiska trådarna. Tillsammans står dessa nerver alltså för känsel och motorik i svalget. Skador på svalgmotoriken ger sväljningssvårigheter (dysfagi) och artikulationsrubbningar. Asymmetrisk rörlighet i svalget ger upphov till ridåfenomen, dvs att bakre svalgväggen eller gomspenen dras över åt friska sidan, vilket kan iakttas vid undersökning.

7 7 (12) Om innervationen av larynxmuskulaturen skadas, får patienten vid ensidig skada stämbandspares med heshet (dysfoni). Detta uppkommer huvudsakligen som en komplikation vid thyroideakirurgi, då vagusgrenen N recurrens kan skadas. Dubbelsidig skada ger oförmåga att frambringa ljud (afoni) och dessutom andningssvårigheter eftersom de slutna stämbanden utgör luftvägshinder. Motorik. Be FP gapa och säga Aaaa. Inspektera hur mjuka gommen och gomspenen rör sig. Notera eventuell asymmetrisk rörlighet. Sensorik. Be FP gapa. Pressa ner tungan med en tungspatel. Berör lätt ena sidans tonsill eller svalgvägg med en öronpinne. Inspektera hur mjuka gommen och bakre svalgväggen rör sig. Notera eventuell asymmetrisk rörlighet. N accessorius (XI) Denna nerv är en rent motorisk nerv, som utgår från delar av Nucleus ambiguus och från en långsträckt kärna i översta delen av Medulla spinalis. Nerven lämnar skallen via Foramen jugulare tillsammans med Nn IX och X och innerverar M sternocleidomastoideus och M trapezius. M sternocleidomastoideus testas genom att FP får vrida huvudet åt sidan mot motstånd av US hand. Iaktta motsatt sidas muskel! M trapezius studeras med FP sittande. FP får höja skuldrorna mot motstånd. US palperar trapezius konturen mellan skuldra och hals och värderar kraften. N hypoglossus (XII) Rent motorisk nerv som innerverar tungan. Den motoriska kärnan ligger i botten på fjärde ventrikeln. Nerven lämnar skallen via Canalis hypoglossi. Båda hypoglossuskärnorna har bilateral supranukleär innervation, varför ensidig supranukleär skada inte ger symtom. Skada på hypoglossusnerven ger ensidig tungpares. Tunghalvan blir atrofisk och tungan devierar åt den skadade sidan då tungan sträcks framåt. Funktionen studeras genom att FP med sluten mun får trycka tungan mot kinden. Be FP räcka fram tungan och be honom röra tungan i sidled. Notera eventuella sidoskillnader.

8 8 (12) III. Perifera reflexer De motoriska nervcellerna (α-motorneuronen) i de motoriska kranialnervskärnorna och i ryggmärgens framhorn innerverar ett varierande antal muskelfibrer. En motorisk nervcell med tillhörande muskelfibrer utgör en motorisk enhet. Insprängda bland α-motorneuronen finns också γ- motorneuron, som innerverar de intrafusala muskelfibrerna. Dessa fibrer, som är parallellkopplade med de extrafusala muskelfibrerna, bildar en sträckreceptor mekanism i muskelspolen. Kopplingen mellan α- och γ-motorneuronen utgör grunden för att en adekvat muskeltonus i varje ögonblick kan upprätthållas. Sträckreflexens reflexbåge kan testas genom att snabbt sträcka en muskel, tex genom att "slå" på en muskelsena med en reflexhammare. Då urladdas muskelspolarnas receptorer. Afferensen påverkar α-motorneuronen excitatoriskt och resulterar i en muskelkontraktion, den sk monosynaptiska sträckreflexen. Vid skador på α-motorneuronets cell eller på dess axon, uppstår en kontinuitetsstörning i den monosynaptiska reflexbågen, varför senreflexerna reduceras eller bortfaller och muskeltonus blir låg, sk slapp pares. Vid skador ovanför α-motorneuronet, på de kortikobulbära eller kortikospinala bansystemen, är emellertid underlaget för den monosynaptiska sträckreflexen intakt. Detta gör att reflexaktivitet och trofisk stimulans kan pågå opåverkat, varför musklerna inte atrofierar. Däremot påverkas excitabiliteten i α- och γ-motorneuronen och hyperaktivitet inträder i segmentella sträckreflexer. Man får en sk spastisk pares, med ökad muskeltonus och stegrade senreflexer.

9 9 (12) ning FP skall ligga bekvämt på britsen och vara så avslappad som möjligt. Slaget med reflexhammaren bör vara snabbt och lätt. Hammaren får inte stanna kvar på platsen för slaget. I första hand skall reflexerna på höger och vänster sida jämföras med varandra. Sidoskillnader skall uppmärksammas. Man kan gradera reflexernas intensitet som - bortfallen, + trög, ++ ordinär och +++ stegrad, livlig. 1. Brachioradialisreflexen (C 5 -C 6, N radialis) FP ligger med böjda armar och händerna på magen. US placerar ett finger över brachioradialissenan distalt över Radius och slår på detta med reflexhammaren. US kontrollerar kontraktionen i muskelbuken proximalt på underarmen. 2. Bicepsreflexen (C 5 -C 6, N musculocutaneus) FP ligger kvar med böjda armar och händerna på magen. US slår på sitt finger, som han lagt på bicepssenan. Iaktta kontraktionen i muskelbuken på överarmen. 3. Tricepsreflexen (C 7, N radialis) Håll FP:s underarm uppdragen på magen. Slå med reflexhammaren distalt på överarmens dorsalsida. Iaktta kontraktionen i muskelbuken. 4. Patellarreflexen (L 3 -L 4, N femoralis) US lyfter med sin underarm FP:s ben i knävecken, så att knäna blir något flekterade. Därefter slår US med reflexhammaren på patellarsenan och kontraktionen i M quadriceps iakttas. Alternativt: Låt FP sitta upp och dingla med benen över britskanten. Anslå patellarsenan. Reflexen kan ytterligare faciliteras om US ber FP att samtidigt dra fingerkrok med sig själv, sk Jendrassiks manöver. 5. Akillesreflexen (S 1 -S 2, N tibialis) US lyfter FP:s ben med böjt knä och höft samt stöder med handen under fotsulan. Låt FP:s underben vila bekvämt mot US. US anslår akillessenan och värderar fotens plantarflexion. Alternativt: Låt FP stå på knä på en stol med fötterna hängande över stolsitsens kant. Anslå akillessenan. Babinskis tecken I varje neurologisk rutinundersökning ingår att undersöka förekomsten av Babinskis tecken. Normalt uppstår en flexion eller ingen rörelse alls av tårna då man sensoriskt stimulerar fotsulan. Vid en skada på pyramidbanan ersätts denna flexion av en extension av stortån, ibland förenad med spretning av övriga tår. Om man finner en sådan extension av stortån vid sensorisk stimulering av fotsulan, noterar man att Babinskis tecken föreligger. Normalt skall alltså Babinskis tecken saknas. Hos barn under 1 års ålder föreligger Babinskis tecken som uttryck för ett omoget nervsystem. Dra med spetsiga ändan av tapisserinålen (utan att rispa) utmed laterala fotsuleranden. Iaktta tårnas reaktion.

10 10 (12) IV. Motorik Rubriken omfattar muskulatur och motilitet, vilket innebär att bla gång och muskelstyrka studeras. Vidare kontrolleras graden av uttröttbarhet, muskeltonus och eventuell förekomst av muskelatrofier. Detta ingår dock ej i laborationen. V. Koordination Det cerebellära systemet medverkar till att göra rörelsemönstret harmoniskt avseende dels precisionen i extremitetsrörelserna, dels balansen. Om detta system inte fungerar uppstår ataxi, oprecisa rörelser pga att de cerebellära korrektionerna är inexakta. Finger näs försök. Låt FP ligga på britsen och blunda. Be FP sätta pekfingret på nästippen omväxlande med höger och vänster hand. Knä häl försök. Låt FP ligga på britsen och blunda. Be FP sätta vänster häl på höger knä och vice versa. Skärpt knä häl försök innebär tillägget att FP för hälen från knät neråt längs skenbenets kant. Rombergs prov. Be FP ställa sig på golvet med fötterna ihop och blunda. Skärpt Romberg innebär att US får stå med ena foten framför den andra och blunda. Var beredd att ta emot FP om denne skulle tappa balansen! VI. Sensibilitet De olika känselkvaliteter man testar är lätt beröring, smärta, temperatur och vibration. Man utgår från dermatomens utbredning på kroppen och undersökningen går till på samma sätt som i ansiktet (se N trigeminus). Sensibilitet för vibration (information om funktionen i grova afferenta fibrer och ryggmärgens baksträngar). Be FP blunda. Låt först FP bekanta sig med hur vibrationen känns genom att sätta den vibrerande stämgaffeln mot sternum. Sätt sedan en vibrerande alt tyst stämgaffel mot fingrar, tår och malleoler. Testa omväxlande höger och vänster sida. FP talar om då denne uppfattar resp icke uppfattar vibration. Var uppmärksam på om FP verkligen skiljer mellan beröring och vibration. Orientering om kompletterande metoder 1. Elektromyografi (EMG) och ledningshastighet i centrala och perifera nervbanor (elektroneurografi). 2. Elektroencefalografi (EEG). 3. Likvorundersökningar. 4. Neuroradiologi (datortomografi, magnetisk resonanstomografi, angiografi, hjärnscintigrafi, myelografi). 5. Övrigt, som otoneurologiska undersökningar och perimetri (synfältsundersökning).

11 11 (12) P

12 12 (12) Kranialnerver II till XII synfältstest enligt Donders pupillernas form/storlek PROTOKOLL - UNDERSÖKNINGSORDNING pupillernas reaktion på närseende pupillreaktioner ögonrörelser ögonens position känsel i ansiktet (smärta/beröring) värme/kyla i ansiktet parestesier kornealreflex tuggmotorik motorik i ansiktet (mimik) svalgets rörelser gomspene svalgreflex M trapezius M sternocleidomatoideus tungans motorik Senreflexer brachioradialis biceps triceps patellar achilles Babinskis tecken Sensibilitet (vibration) Koordination Knä-häl försök Finger-näs försök Stående Rombergs prov

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De tar emot

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De emot signaler

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Balans kroppens eget teamwork

Balans kroppens eget teamwork Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Konst eller vetenskap? Evidensbasering.. Considering the amount of time spent teaching

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll

Läs mer

2014-09-15. B u d s k a p. Neurooftalmologi. NEUROLOGISKT ÖGONSTATUS av ögonläkare. Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning

2014-09-15. B u d s k a p. Neurooftalmologi. NEUROLOGISKT ÖGONSTATUS av ögonläkare. Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning Neurooftalmologi T7 HT-14 Anna Ljungberg Modifierad för handouts B u d s k a p Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning Synskärpa Pupiller Ögonrörelser Diplopi? Med 1 eller 2 ögon?

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p)

Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Fall A Aid nr..1(36) Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Annikki, 57 år, kommer från Finland och pratar inte så bra svenska. Hon har rökt under många år men

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

KyIF F99/00 Stabilitet

KyIF F99/00 Stabilitet Baklänges utfall med partner Stå med sidan mot en stol eller annat som du stöttar dig mot. Stå på ett ben med lite böjt knä. Lyft tårna upp från golvet så att du har den mesta av vikten på hälen. Be en

Läs mer

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom

Läs mer

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Ledstatus. Patienten stående

Ledstatus. Patienten stående Introduktion till ledstatus Reumatologkliniken Danderyds sjukhus AB Screening-anamnes för problem i rörelseorganen 1. Känner du någon smärta eller stelhet i nacke, rygg, armar eller ben? 2. Kan du gå upp-

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen

STARKA ARMAR MED YOGA. 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen STARKA ARMAR MED YOGA 20 Av Anna Miller, yogainstruktör Stylist: Charlotte Høyer Foto: wichmann+bendtsen Nej, du behöver inte kasta runt med tunga kettlebells för att få starka armar. Lugna yogaövningar

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Sida 1 av 6. Ryggliggande Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.

Läs mer

Stretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy

Stretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha armar Stretcha underarmarna Sätt dig

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Tony Kumpula

Tony Kumpula Tony Kumpula 0922-10175 070-3131866 Tony.kumpula@haparanda.se KULSTÖTNING PRAKTIK MEDICINBOLL "När man klarar av att utföra övningarna med medicinboll, kan man börja använda kulor istället" 1. FRAMÅTSTÖT

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder. Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex

Läs mer

Självtest benstyrka ungdom

Självtest benstyrka ungdom Självtest benstyrka ungdom 2 Maximalt klivhöjdstest Testa benstyrkan självtest och tips på styrkeövningar Forskning har visat att en hög benstyrka och god konditionsnivå, daglig fysisk aktivitet och ett

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Ext - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion

Ext - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion Release 5 - Start Up Ext - Flex Sträck armarna uppåt och böj lätt bakåt, böj dig sedan framåt och sträva med händerna mot dina fötter. Vänd rörelsen och rulla mjukt upp igen. Windmill Vrid fötterna till

Läs mer

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11

Läs mer

Function Kiropraktik & Rehab

Function Kiropraktik & Rehab 1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu

Läs mer

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar.

I det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar. 1 https://tranarpasset.com/2016/06/28/trana-med-kroppen/ TRÄNA MED KROPPEN Sommar betyder ofta lov från ordinarie träningsaktiviteter och då kan det vara bra med ett pass som kan genomföras precis var

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Träningsprogram Ope Inter Egen träning

Träningsprogram Ope Inter Egen träning Träningsprogram Ope Inter Egen träning Träningsprogrammet är inspirerat av MAQ-modellen (Muscle Action Quality) och knäkontroll, men anpassat för att ni enkelt ska kunna utföra det hemma utan andra redskap

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 Introduktion Patienter som söker med neurologiska symtom gagnas av en strukturerad neurologisk undersökning. Undersökningen är en screening

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Copyright I FORM/Bonnier Publications.

Copyright I FORM/Bonnier Publications. Är du redo att köra för fullt? Programmet bjuder på hård träning, men 10 minuter går snabbt och i gengäld kan du säga farväl till ett kilo rent fett och välkomna vackra och friska muskler, som du inte

Läs mer

F15 HIIT STYRKA KONDITION

F15 HIIT STYRKA KONDITION TRÄNINGSPASS F15 INTERMEDIATE (SID. 32) F15 HIIT STYRKA KONDITION DU BEHÖVER: STOL Reverse Lunge to Front Kicks Left Jackknife Shoulder Press Reverse Lunge to Front Kicks Right Chair Tricep Dips Plank

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet

Sjukgymnastprogrammet Laborationshandledningar i fysiologi Sjukgymnastprogrammet Detta kompendium tillhör: Karolinska Institutet Institutionen för Fysiologi och Farmakologi Fysiologiundervisningen Postadress: 171 77 Stockholm

Läs mer

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket

Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning

Läs mer