Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p)"

Transkript

1 Fall A Aid nr..1(36) Annikki, 57 år, med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva (29p) Annikki, 57 år, kommer från Finland och pratar inte så bra svenska. Hon har rökt under många år men har inga kända kroniska sjukdomar och ingen pågående medicinering. Hennes medföljande son berättar att hon i morse vaknade med hängande mungipa samt domningskänsla och svårigheter att styra vänster arm. Annikki besväras också av smärta i vänster sida av nacken så hennes vuxna barn övertalade henne att åka till akutmottagningen. Från journalen: Symtomen gick successivt i regress de första timmarna, men hon har kvarstående symtom från vänster sida av ansiktet med hängande mungipa Fortsatta smärtor i vänster nackregion. Ingen anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning. Pat säger sig i övrigt må väl i nuläget. Fråga A1 (2p) Vad misstänker du ligger bakom patientens symtom utifrån dina första intryck? Motivera svaret! 1

2 Aid nr..2(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade i morse med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning. Vad misstänker du ligger bakom patientens symtom utifrån dina första intryck? Motivera svaret. En första misstanke bör gå till stroke pga. anamnes på plötsligt debuterande bortfallssymtom i vänster arm och ansiktshalva. Mål: C4 Anamnesen är förenlig med stroke men behöver kompletteras med ytterligare diagnostiska åtgärder Fråga A2 (4p) Hur går du vidare med din undersökning på rummet av patienten med tanke på de neurologiska symtom hon uppvisar? 2

3 Aid nr..3(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade i morse med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma. Ingen anamnes på bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke. Hur går du vidare med din undersökning på rummet av patienten med tanke på de neurologiska symtom hon uppvisar? Ett fullständigt neurologiskt status ska utföras med kartläggning av patientens bortfallssymtom: Talpåverkan, orientering (person, plats, tid), gång, Rombergs test, finger-näs test, synfält, ögonrörelser, pupillernas utseende, ljusreaktion för direkt och indirekt ljus, nystagmus, ansiktsmotorik, svalgreflex, svalgassymetri, fingerspel, diadokokinesi, Grassets test, kraftprövning av extremiteter,, reflexer i armar och ben, Babinski, häl-knä försök, sensitivitet för beröring och stick. Mål: C4, C18, C28 Neurologiskt status: Finger-näs ua. Diadokokinesi, fingerspel ua. Talet något bättre än förut men fortfarande lätt sluddrande enligt anhöriga. Orienterad till tid, rum och person. Normal känsel bilateralt i ansiktet. Nedsatt motorik vänster sida av ansiktet. Symmetrisk motorik och känsel i övre och nedre extremiteter. Romberg utan anmärkning. Liksidiga reflexer i nedre och över extremiteter. Pupiller reagerar normalt för ljus direkt och indirekt. Grovt normala synfält, dock något svårbedömt på grund av språkförbistring och missförstånd. Grassets tecken neg. Babinskis tecken är positivt. Fråga A3 (1p) Patienten har enligt neurologiskt status motoriskt bortfall på vänster sida av ansiktet. Vilken kranialnerv är engagerad? Motivera! 3

4 Aid nr..4(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke. Patienten har enligt neurologiskt status motoriskt bortfall på vänster sida av ansiktet. Vilken struktur misstänker du kan vara påverkad? Motivera! N. facialis som innerverar ansiktets muskulatur är påverkad Mål: C1, C4, C9 Babinski s tecken är poitivt. Fråga A4 (2p) Förklara hur denna undersökning går till och tolkas. Bedöm och motivera hur utfallet borde bli med tanke på den information du har hittills i fallet. 4

5 Aid nr..5(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Hon har även s.k. positiv Babinski. Förklara hur denna undersökning går till och vad den visar om nervsystemens struktur och funktion? Det troliga utfallet är att Babinski/Babinskis tecken är positivt vilket innebär en dorsiflexion av stortån (stortån böjs ofrivilligt uppåt) när fotsulan stimuleras sensoriskt- man för ett något trubbigt föremål från hälen fram till lilltån med måttligt tryck. Avsaknad av Babinski är också en möjlighet. Mål: C1, C5, C28 Du överväger betydelsen av fynden gjorda vid neurologiskt status. Fråga A5 (4p) Beskriv den sensoriska nervbana som engageras vid Babinski s test. Motivera ditt val av sensorisk bana och beskriv impulsens väg från foten till stora hjärnans bark i detalj (reflexmekanismerna på ryggmärgsnivå kan exkluderas). 5

6 Aid nr..6(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Vilken sensorisk nervbana kommer impulserna att ta vid Babinski s test för att vi ska kunna känna detta stimulus? Motivera ditt val av sensorisk bana och beskriv impulsens väg från foten till stora hjärnans bark i detalj (reflexmekanismerna på ryggmärgsnivå kan exkluderas). Stimulus känns obehagligt men gör inte ont. Stimuleringen sker i dermatom S1, stimulus förmedlas via n tibialis=>spinalrötter L4-S2. Tryck: dorsala kolumnen-mediala lemnisksystemet. Smärta: spinothalamiska banan. Från båda vägarna vidare till SI och SII via thalamus. Mål C1, C5, C10 Annikki har motoriskt bortfall i vänster ansiktshalva som tecken på facialispares. Fråga A6 (2p) Hur undersöker du om patienten har central eller perifer facialispares? Beskriv vanliga undersökningsfynd vid de båda utfallen. 6

7 Aid nr..7(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Hur undersöker du om patienten har central eller perifer facialispares? Beskriv vanliga undersökningsfynd vid båda utfallen. Man skiljer på central och perifer facialispares genom att be den drabbade rynka pannan eller lyfta på ögonbrynen: Kan pannan höjas på den drabbade sidan är skadan central, medan skadan är perifer om denna funktion är drabbad. Mål C28 Fråga A7 (2p) Förklara bakomliggande mekanismer bakom de båda olika undersökningsresultaten. 7

8 Aid nr..8(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Hur undersöker du om patienten har central eller perifer facialispares? Beskriv vanliga undersökningsfynd vid båda utfallen. Den gren av facialis-nerven som går till pannan blir helt kompenserad av andra ansiktshalvans nerv vid central facialispares. Korsade fibrer från cortex till facialiskärnorna styr kontralateral nedre ansiktshalvan (under ögat). Den övre delen av facialiskärnan mottar såväl korsade som okorsade fibrer som innerverar ansiktets övre muskulatur. Vid en skada på facialisnervens supranukleära förbindelser från cortex till facialiskärnorna drabbar svagheten därför den nedre ansiktshalvan eftersom den övre delen av facialiskärnan är dubbelinnerverad. Patienten kan blunda och blinka. Om själva facialisnerven blir skadad ser man en svaghet i hela ansiktshalvan med oförmåga att sluta ögat och rynka pannan. Mål C1, C8 Avslutande bedömning på akutmottagningen: Centralt utlösta vä-sidiga symtom i arm och ben med kvarstående central vä-sidig facialispares efter 4 timmar. Stroke alternativt TIA beroende på om symtomen går helt i regress inom 24 timmar. Beställer datortomografiundersökningen av huvudet, mätningar av blodfetter och Annikki läggs in på strokeavdelningen. Avdelningsanteckning: DT huvud visar ingen blödning men en misstänkt ischemisk förändring ses på höger sida vid sidoventrikelns framhorn av oklar aktualitet. Ordinerar clopidogrel (ADP-receptor hämmare) 75 mg 1x1 med första dosen 75 mg x4. Insättes också på Simvastatin 40 mg 1x1 från imorgon. Insättes också på Losartan (angiotensin II receptor antagonist) 50 mg 1x1 från övermorgon. Fråga A8 (2p) En orsak till Annikkis stroke kan vara emboli. Hur vill du utreda denna möjlighet? Motivera svaret! 8

9 Aid nr..9(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Vad är anledningen till att man gör ett ultraljud av halskärl vid misstänkt ischemisk stroke. Man vill utföra ultraljud carotis för att påvisa eventuella plack i carotis samt utföra ekokardiografi och telemetri för att undersöka om hjärtat kan utgöra embolikälla Mål: C18 Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Fråga A9 (1p) Vad kan denna regress i symtom bero på? 9

10 Aid nr..10(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero på? Ödem som går tillbaka Mål C24 Ödembildningen i vävnaderna har ändrats över tid. Fråga A10 (4p) Hur kan regressionen av symtomen ha med ödembildning att göra? Beskriv olika typer av hjärnödem och deras tidsförlopp. Resonera kring förloppet kopplat till Annikki. 10

11 Aid nr..11(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero på? Cytotoxiskt och interstitiellt ödem se figur nedan Mål C24 De sjukdomsmekanismer som Annikki drabbats av initierades i grunden av ischemi. Fråga A11 (3p) Utifrån nervcellens funktion förklara varför nervsystemet är så känsligt för ischemi. 11

12 Aid nr..12(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Vad kan denna regress i symtom bero på? Utifrån nervcellens funktion förklara för varför nervsystemet är så känsligt för ischemi. Ischemi förhindrar bildningen av ATP som är nödvändigt för att upprätthålla jongradienten över cellmembranet. Detta är en mycket energikrävande process. En jongradient krävs för att upprätthålla nervcellernas konduktivitet vilket är avgörande för nervcellsfunktionen, t ex aktionspotentialen. Dessutom, eftersom nybildning av nervceller i stort inte kan ske så blir effekterna stora vid celldöd. Mål C1, C15, C24 Carotis- och hjärtunderökningar var normala. Man kan fundera på varför Annikki har drabbats av stroke. Fråga A12 (2p) Förklara patofysiologin bakom ytterligare möjliga riskfaktorer som Annikki skulle kunna ha för att utveckla kärlsjukdom med stroke som följd. 12

13 Aid nr..13(36) Annikki, 57 år har rökt under många år. Hon vaknade med motoriskt och sensoriskt bortfall i vänster ansiktshalva samt vänster arm. Symtomen har successivt gått delvis i regress. Ingen anamnes på trauma, bröstsmärta eller hjärtklappning. Anamnesen tyder på stroke och hon har facialispares på vänster sida av ansiktet. Annikki hade symtom både i arm och ansikte som till viss del hade gått i regress vid ankomst till akutmottagningen. Förklara fyra riskfaktorer för ischemisk stroke (utöver plack i carotis). Annikki är förhållandevis ung men röker, okänt om hypertoni, ej diabetes, måttlig hyperlipidemi, ej alkohol, oklar hereditet, ingen uppenbar stressituation, ingen rytmrubbning,, Mål C4 13

14 Aid nr..14(36) Fall B Ragnar, 25 år, tränar balansen på en egentillverkad cylinder (13p) Ragnar, 25 år, är helt frisk och medicinfri. Han är intresserad av olika former av träning och kroppskännedom och tränar nu balansen på en halv cylinder han själv tillverkat. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai s skyline och behagliga minnen infinner sig. Fråga B1 (4p) Ragnar kommer lite i obalans och underlaget han står på tippar lite bakåt så att fötterna dorsalflekteras genom vridning i fotlederna. Vilken är den första muskelorsakade påverkan av hans kroppsläge uppstår som svar på bakåttippningen av fotleden? Varför uppstår den? Är denna reaktion ändamålsenlig? 14

15 Aid nr..15(36) Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai s skyline och behagliga minnen infinner sig. Vid dorsalflexion av fotleden sträcks triceps surae muskulaturen (soleus+gastrocnemius) och den myotatiska sträckreflexen aktiveras så att tricepsmuskeln drar ihop sig och drar kroppen bakåt, vilket förvärrar Ragnars risk att falla bakåt. Myotatiska sträckreflexen medieras via muskelspolarna som sänder signaler till ryggmärgens framhorn och där omedelbart omkopplas till en aktiverande signal till samma muskel via bakhornet. Mål T2C8, C28, C32 Detta var alltså snarast kontraproduktivt för Ragnars förmåga att stå kvar. Alla vet ju dock att man klarar denna balanseringsövning med lite träning om rörelserna framåt-bakåt inte är för stora. Fråga B2 (3p) Vi betraktar just små rörelser i denna fråga och vi antar då att kroppen uppträder som en stel pinne (från fotleden och uppåt) och korrigerar balansen med små fram- och återgående vridrörelser runt fotleden. Med dina kunskaper om balanssystemets fysiologi kan du nu berätta för Ragnar hur detta går till. Börja med och tala om för honom vilka sensoriska system som i detta fall är till god respektive ingen/nästan ingen hjälp och varför (detaljerad fysiologi hos dessa ger inga extrapoäng här eftersom du ska förklara så Ragnar förstår). 15

16 Aid nr..16(36) Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai s skyline och behagliga minnen infinner sig. Vi betraktar just små rörelser i denna fråga och vi antar då att kroppen uppträder som en stel pinne (från fotleden och uppåt) och korrigerar balansen med små fram och återgående vridrörelser runt fotleden. Med dina kunskaper om balanssystemets fysiologi kan du nu berätta för Ragnar hur detta går till. Börja med och tala om för honom vilka sensoriska system som i detta fall är till god respektive ingen/nästan ingen hjälp och varför (detaljerad fysiologi hos dessa ger inga extrapoäng här). Balansen använder intryck från båggångarna (signalerar rotationsrörelse bakåt och är till hjälp), otolitorganen (signalerar lutning bakåt och är till hjälp), synen (ger ingen hjälp) och proprioceptionen. Rörelserna runt fotleden ger den kontraproduktiva sträckreflexen i triceps annars genereras inga proprioceptiva signaler ovan fotledsnivå när kroppen rör sig som en stel pinne. Trycksignaler i fotsulan signalerar att tyngden på tårna ökar vilket också bör tolkas som en framåtlutning som borde korrigeras med en destruktiv bakåtrörelse. Slutsatsen är att innerörats balansapparat ensamt sensoriskt måste hjälpa Ragnar att korrigera balansstörningen åt rätt håll (vilket görs via vestibulospinala reflexer). Mål T5C5, C7 Ett stort antal specialiserade system samverkar för att Ragnar skall kunna hålla balansen. Fråga B3 (2p) Förklara fysiologiskt varför synintrycken från ögonen (Shanghai s skyline, se ovan) inte kan hjälpa Ragnar att korrigera den bakåtroterande rörelse som håller på att tippa honom baklänges (kom ihåg att det rör sig om väldigt små rörelser innan han hinner korrigera fallet ). 16

17 Aid nr..17(36) Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai s skyline och behagliga minnen infinner sig. Förklara fysiologiskt varför synintrycken från ögonen (Shanghai s skyline, se ovan) inte kan hjälpa Ragnar att korrigera den bakåtroterande rörelse som håller på at tippa honom baklänges (kom ihåg att det rör sig om väldigt små rörelser innan han hinner korrigera fallet ). Vestibulookulära reflexens (VOR) syfte är att stabilisera synintrycken på retina genom att med stor snabbhet och exakthet vrida ögonen i exakt motfas med huvudets bakåtroterande rörelse i detta fall. Ragnar kommer alltså att se Shanghai s skyline med full skärpa medan han börjar ramla bakåt. Någon detaljerad beskrivning av VOR behövs inte för full poäng. Mål T5C5, C7 Vissa kranialnerver har betydelse för att reagera på de signaler som uppstår i vestibulookulära reflexen Fråga B4 (4p) Vilka kranialnerver behövs för att motoriskt effektuera det svar från vestibulookulära reflexen som Ragnars lågamplitudiga bakåt-framåt svaj ger upphov till? Vilka muskler aktiveras i detta fall av dessa kranialnerver? Sidoangivelse behövs ej. (Obs! Svaret bör i första hand tillämpas på fallet och i mindre grad besvaras med en standardtext om vilka ögonmuskler som styrs av vilken nerv) 17

18 Aid nr..18(36) Ragnar 25 år är helt frisk och medicinfri men tränar balansen ändå på en halv cylinder han tillverkat själv. Ytan han står på är alltså plan men underdelen kan rulla framåt-bakåt på golvet men kan inte röra sig i sidled. Han tittar mot en vackert mönstrad vägg föreställande Shanghai s skyline och behagliga minnen infinner sig. Vilka kranialnerver behövs för att motoriskt effektuera det svar från vestibulookulära reflexen som Ragnars lågamplitudiga bakåt-framåt svaj som vi här studerar? Vilka muskler aktiveras i detta fall av dessa? Sidoangivelse behövs ej. (Obs! Svaret bör i första hand tillämpas på fallet och i mindre grad besvaras med en standardtext om vilka ögonmuskler som styrs av vilken nerv) CN III oculomotorius innerverar rectus superior, rectus inferior och obliquus inferior. Rectus medialis efterfrågas inte i denna uppgift och ger poängavdrag. CN IV trochlearis innerverar obliquus superior. CN VI abducens innerverar rectus lateralis men efterfrågas inte och ger poängavdrag. Mål T5C5, C7 18

19 Fall C Gustav, 66 år, nedstämd och oroar sig (34p) Aid nr..19(36) Barnen till Gustav 66 år har under den senaste tiden noterat att pappa inte riktigt är sig lik. Gustav har alltid upplevts som en glad och positiv person, men barnen upplever honom nu som dämpad, nedstämd och att han oroar sig för allt och ingenting. Gustav blev änkeman för ett drygt decennium sedan, men efter ett normalt sorgearbete i samband med hustruns plötsliga bortgång i hjärtinfarkt, har han levt ett innehållsrikt och meningsfullt liv fram till pensioneringen för ett år sedan. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Med anledning av allt detta bokar Gustavs dotter tid för honom på vårdcentralen. Fråga C1 (1p) Föreslå de grundläggande principerna för initial utredning av Gustav 19

20 Aid nr..20(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Föreslå de grundläggande principerna för initial utredning av Gustav Du tar en ordentlig anamnes och utför ett ordentligt status. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T5C4 Vid anamnesupptagande framkommer att det inte inträffat några nya livshändelser, utöver pensioneringen för ett år sedan, i Gustavs liv. Allt är som vanligt, men Gustav uttrycker att det som gladde mig tidigare skapar inte samma glädje längre. Vidare framkommer att han har fått nytillkomna sömnproblem, han vaknar tidigt på morgnarna och kan inte somna om. På direkt fråga medger Gustav att han känner oro och ångest som han aldrig tidigare gjort. Fråga C2 (2p) Mot bakgrund av vad som hittills framkommit, ange mest troliga orsaker till Gustavs symtom. Motivera! 20

21 Aid nr..21(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Mot bakgrund av vad som hittills framkommit, ange mest troliga orsaker till Gustavs symtom. Motivera! Det mest sannolika är att Gustav har en endogen/egentlig depression Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd I status framkommer bl a följande: AT: Ger bra kontakt men upplevs som nedstämd. Thyr: Palperas ua Ytl lgll: Palperas ua Hjärta: Regelbunden rytm utan biljud, frekvens 68/min. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. BT: 185/100 mmhg. Neurologi: Grov kraft och sensibilitet i armar och ben testas u.a. Sedvanliga extremitetsreflexer är sidlika och normala. Babinskis tecken saknas. Avsaknad visus vänster öga Fråga C3 (2p) Förklara mekanismen för utfallet hos Gustav när Du undersöker hans pupillreaktioner för ljusstimuli. 21

22 Aid nr..22(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Förklara utfallet hos Gustav när Du undersöker hans pupillreaktioner för ljusstimuli och den bakomliggande neuroanatomiska funktionen. När det ena ögat belyses dras normalt även det andra ögats pupill ihop (indirekt ljusreaktion) då förbindelse går från vardera synbanans corpus geniculatum laterale till båda okulomotoriuskärnorna (den parasympatiska delen, kallad Edinger- Westphalskärna). Om ena ögat är blint, i Gustavs fall vänster öga, uteblir pupillreaktionen på båda ögonen om man belyser det blinda ögat, medan båda ögonens pupiller dras samman då det seende ögat belyses. Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Läkaren, Gustav och det av hans barn som är psykolog enas om att han lider av egentlig depression och diskuterar farmakologiska behandlingsalternativ och neurotransmissionsmekanismer bakom dessa. Fråga C4 (2p) Förklara vilka principiella monoaminerga transmissionsmekanismer som används vid farmakologisk depressionsbehandling (du behöver inte ange exakt vilka läkemedel det gäller och du får använda medicinska termer). 22

23 Aid nr..23(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Läkaren, Gustav och det av hans barn som är psykolog enas om att han lider av endogen depression och diskuterar farmakologiska behandlingsalternativ och neurotransmissionsmekanismer bakom dessa. Förklara vilka monoaminerga transmissionsmekanismer används vid farmakologisk depressionsbehandling. Flera mekanismer som ökar koncentrationen noradrenalin och serotonin i monoaminerga synapser har prövats och använts vid läkemedelsbehandling av endogena depressioner som. Hämmat återupptag av transmittorn upp i synapsen Hämmad nedbrytning av transmittorn i synapsen Ökad frisättning av transmittorn Fortsättning av fallet Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Fråga C5 (3p) Förutom hämningen av återupptaget av serotonin, vilka andra effekter har SSRI som kan vara viktiga för att motverka depressionen? 23

24 Aid nr..24(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förutom hämningen av återupptaget av serotonin, vilka andra effekter har SSRI som kan vara viktiga för att motverka depressionen? Förutom hämningen av återupptaget av serotonin (vilket på sikt ger upphov till ökad mängd serotonin i synapsklyftan), har SSRI andra effekter som kan vara viktiga för att motverka depressionen. Minskat stress genom HPA-axen, lägre kortisolkoncentrationer och därmed minskad cellatrofi i hjärnan. Ökad neurogenes genom trofiska effekter av CREB, BDNF och TrkB. Uppreglering av NPY, uppreglering av autoreceptorer på de serotoninerga neuronen. Möjligt att SSRI även har anti-inflammatoriska effekter. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål:T5C26 Läkaren förklarar för Lennart att det kommer att ta minst 3 veckor innan effekten av Fluoxetin blir märkbar Fråga C6 (3p) Förklara varför effekten av Fluoxetin kommer med fördröjning (du behöver inte förklara så att en lekman ska förstå). 24

25 Aid nr..25(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förklara varför effekten av Fluoxetin kommer med fördröjning. En direkt effekt på stimulerad neurogenes i hippocampus en effekt som tar dagar och veckor att utvecklas. Uppreglering av cykliska nukleotider (camp) som tar dagar och veckor att utvecklas. Uppreglering av peptiderga system, i synnerhet NPY (uppregleras ca 300%), men denna effekt tar 2-3 veckor att inträda i hippocampus. Det finns förstås en påtaglig pre-och postsynaptisk transmissionsinteraktion mellan noradrenalin och NPY. Det tar veckor från det NPY synteiseras i noradrenerga neuronens cellkroppar i Locus Ceruleus tills de har transporterats till synapserna t ex i hippocampus, amygdala etc. där det utövar sina effekter. Uppreglering av autoreceptorer på de serotoninerga neuronen vilket tar tid. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C21, T5C26 Gustav undrar vart Fluoxetin tar vägen efter att det utövat sina effekter i kroppen. Du googlar snabbt på metabolism av Fluoxetin och finner att det metaboliseras med isoenzymer av cytokrom P450 systemet, speciellt CYP2D6. Fråga C7 (2p) Förklara vad som händer med en substans när den metaboliseras på detta sätt? (använd gärna medicinska termer) 25

26 Aid nr..26(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Förklara vad som händer med en substans när den metaboliseras på detta sätt? (använd gärna medicinska termer) Hepatocyterna använder molekylärt syre i cyotokromhaltiga mikrosomala enzymer för att oxidera läkemedel och därmed göra dem mer vattenlösliga för att underlätta deras utsöndring ur kroppen främst med urinen. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C12 Läkaren, Gustav och familjen diskuterar möjliga biverkningar av läkemedelsbehandlingen. Fråga C8 (2p) Det faktum att biverkningarna av Fluoxetin kan skilja sig mellan olika individer kan delvis förklaras av cytokrom P450 systemet. Hur då? 26

27 Aid nr..27(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Läkaren och Gustav kommer överens om att sätta in behandling med det anti-depressiva läkemedlet Fluoxetin, som bl a verkar som hämmare av återupptaget av serotonin i serotoninerga neuron (SSRI). Det faktum att biverkningarna av Fluoxetin kan skilja sig mellan olika individer kan delvis förklaras av cytokrom P450 systemet. Hur då? De mikrosomala enzymerna förekommer i olika genetiska (CYP) varianter hos olika människor med olika kapacitet för läkemedelsmetabolism. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C22 Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ett års behandling börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några tillfällen. Barnen kontaktar ånyo vårdcentralen och Gustav får en akut tid samma förmiddag hos jourläkaren som tar upp en ny anamnes och gör ett nytt status. AT: Påverkad av smärta, klagar över huvudvärk. Hjärta: Regelbunden rytm utan biljud, frekvens 74/min. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. BT: 164/92 mmhg. Neurologi: Blind vänster öga. Normal ljusreaktion höger öga direkt och indirekt. Oftalmoskopi visar papillödem. Grov kraft och sensibilitet i armar och ben testas u.a. Sedvanliga extremitetsreflexer är sidlika och normala. Babinskis tecken är positivt. Fråga C9 (2p) Relatera de nya anamnestiska uppgifterna med aktuellt status och ange bakomliggande orsaker till vad Gustav kan ha drabbats av. Motivera Dina förslag! 27

28 Aid nr..28(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ett års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några tillfällen. Relatera de nya anamnestiska uppgifterna med aktuellt status och ange bakomliggande orsaker till vad Gustav kan ha drabbats av. Motivera Dina förslag! Det finns starka hållpunkter för ökat intrakraniellt tryck. Detta kan exempelvis orsakas av primär intrakraniell tumör, metastas eller abscess. Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C4 Läkaren överväger betydelsen av statusfynden Fråga C10 (2p) Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper uppkomstmekanismen till statusfyndet papillödem samt förklara hur dessa ser ut vid oftalmoskopi. Rita gärna. 28

29 Aid nr..29(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ett års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några tillfällen. Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper uppkomstmekanismen till statusfyndet papillödem samt förklara hur dessa ser ut vid oftalmoskopi. Rita gärna. Nervus opticus omges av utskott från det subaraknoidala rummet som omger hjärnan. Ökat tryck i detta rum påverkar n opticus i grunden mer än själva hjärnan eftersom n opticus tar plötsligt slut vid övergången till ögat, vilket leder till assymetriskt tryck som medför att retinas ganglionceller svullnar och buktar in i ögonbulben. Papillödem är närmast alltid bilateralt (utom vid expansiv process/tumör i orbita). Venerna är uppsvällda. Diskus opticus buktar in i ögonbulben och dess utkanter är diffusa/utslätade. Blödningar i närheten av discus opticus.. Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: Målpyramid Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Intrakraniellt tryck Med anledning av ovannämnda nya anamnestiska uppgifter och aktuellt status behöver Gustav utredas. Fråga C11 (2p) Förklara vilka olika sätt som finns att tillgå som nästa steg i utredningen? Motivera vilket du väljer i första hand. 29

30 Aid nr..30(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Huvudvärken tilltar i intensitet och är mest uttalad på morgonen och under den senaste veckan har han också mått illa och kräkts vid några tillfällen. Gustav bör genomgå en DT huvud (utan och med kontrastmedel) undersökning som är en bra, snabb och billig metod för att påvisa intrakraniella processer. MRT hjärna är en ännu bättre metod att morfologiskt framställa hjärnvävnaden och patologiska processer i densamma, men är svårare att få tid till och är en betydligt dyrare undersökning. Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål:T5C18 Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som illustreras nedan. Bilderna visar före och efter injektion av intravenös kontrast. Trolig diagnos är glioblastoma multiforme. Fråga C12 (1p) I vilken hemisfär är den intrakraniella processen lokaliserad? 30

31 Aid nr..31(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter ca 5 månaders behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som illustreras nedan. Bilderna visar före och efter injektion av intravenös kontrast. Trolig diagnos är glioblastoma multiforme. I vilken hemisfär är den intrakraniella processen lokaliserad? Höger hemisfär Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C18 Fråga C13 (2p) Förklara den patofysiologiska orsaken till skillnaden i utseende mellan bilderna. 31

32 Aid nr..32(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Förklara den patofysiologiska orsaken till skillnaden i utseende mellan bilderna Vid maligna hjärntumörer förändras blod-hjärnbarriären; tight-junctions är inte längre täta, utan det blir fenestrationer mellan endotelcellerna där konstrastmedlet läcker ut - man får en kontrastuppladdning vid CT undersökningen. Dessutom orsakar tumören angiogenes där de nybildade kärlen saknar en normal blod-hjärnbarriär Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T5C16 Gustav remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1 vecka senare. Fråga C14 (2p) Beskriv de olika lager av vävnad som neurokirurgen går igenom från hud och tills tumören påträffas. 32

33 Aid nr..33(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1 vecka senare. Beskriv de olika lager av vävnad som neurokirurgen går igenom från hud och tills tumören påträffas. Hud, periost, skallben, dura mater, arachnoidean, pia mater, hjärnvävnad temporalloben tumör. Mål C Nivå1:3 Den bortopererade tumören skickas till klinisk patologi för bedömning. Fråga C15 (2p) Beskriv vad man kan förvänta sig att se i de histologiska snitten! 33

34 Aid nr..34(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 1 årsbehandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1 vecka senare. Beskriv vad man kan förvänta sig att se i de histologiska snitten! Astrocytär differentiering, hypercellularitet, kärnatypi, cellpleomorfism, mitoser, kärltromboser, mikrovaskulär proliferation och nekroser. Mål C Nivå 2:18 PAD visar glioblastoma multiforme och Gustav omhändertages på onkologiska kliniken för fortsatt handläggning. Gustavs äldsta syster dog för 5 år sedan i bröstcancer som spridit sig till skelett och lungor och Gustav undrar nu var hjärntumörer vanligen sprider sig. Fråga C16 (2p) Vad svarar Du Gustav? Vart sprider sig denna typ av cancer och varför? 34

35 Aid nr..35(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 2 års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav remitteras till neurokirurgiska kliniken för fortsatt handläggning och opereras för hjärntumören 1 vecka senare. Gustavs äldsta syster dog för 5 år sedan i bröstcancer som spridit sig till skelett och lungor och Gustav undrar nu var hjärntumörer vanligen sprider sig. Vad svarar Du Gustav? Vart sprider sig denna typ av cancer och varför? Högmaligna gliom, glioblastom, växer expansivt och infiltrativt i hjärnparenchymet där små härdar av tumörceller, sk mikrometastasering, förekommer långt från primärtumören, vilket försvårar radikalresektion extirpation. Däremot är en extraneuronal spridning till övriga kroppen mycket sällsynt. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T3C31, Målpyramid Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse Hjärntumör Patientens ålder är ofta avgörande för sjukdomsmekanismer, diagnostik och behandling. Fråga C17 (2p) Gustav har glioblastoma multiforme. Hur vanligt förekommande är denna tumörtyp jämfört med andra intrakraniella tumörer? Förklara vilka dessa andra vanliga tumörer är? 35

36 Aid nr..36(36) Gustav 66 år är nedstämd, dämpad och oroar sig sedan någon månad tillbaka. Gustav är frisk och äter inga mediciner. Han är blind på vänster öga sedan 19 års ålder. Gustav har behandlingskrävande endogen depression. Gustav mår åter bra på pågående medicinering med Fluoxetin. Efter 2 års behandlingstid börjar Gustav klaga över huvudvärk och trötthet. Jourläkaren beställer en akut DT huvudundersökning som visar sannolikt glioblastoma multiforme. Gustav har glioblastoma multiforme. Hur vanligt förekommande är denna tumörtyp jämfört med andra intrakraniella tumörer? Förklara vilka dessa andra vanliga tumörer är? De vanligaste tumörerna är gliom (45%), meningiom (15%) och metastaser (15%) Mål C Nivå3:27 36

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05

Aid nr: Sidan 1 av 35 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-02-05 Aid nr: Sidan 1 av 35 Fall A (38 p) Lennart, 64 år Hustrun till Lennart, 64 år, upplever att maken under den senaste tiden är förändrad. Hon upplever att han inte längre bryr sig, verkar nedstämd och kommer

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 ID: 1/19 TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ner på golvet

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner

Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 Tentamen VT1 2001 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 4 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Diskussionsfall Reumatologi

Diskussionsfall Reumatologi Diskussionsfall Reumatologi 2009 08 31 Fallbeskrivning A. Man född 1962 46-årig VD för annonsbyrå kommer till reumatologmottagningen 2008 07 22 på remiss från husläkaren. I sjukhistorien finns en del gastrit-ulcusbesvär

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO)

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Din guide till EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Välkommen till din Eylea-guide Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod 1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk

Läs mer

Terminstentamen VT 2000 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen

Terminstentamen VT 2000 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen PERSONNUMMER: Sidan 1 av 20 Terminstentamen VT 2000 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 2 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Fall A 75-årig kvinna med stroke (20 p)

Fall A 75-årig kvinna med stroke (20 p) Aid nr..1(24) Fall A 75-årig kvinna med stroke (20 p) En 75-årig kvinna drabbas av en stroke som bl.a. ger språkstörningar. Patientens spontana tal är reducerat, mödosamt och trögt. Hon upprepar sig och

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p)

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Fall A Aid nr..1(24) Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Klara är en 35 årig journalist på Expressen. Ensamstående. Haft en rad kortare relationer, men inte funnit

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer