Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)"

Transkript

1 Nervsystemet 3 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nerver Hjärnans nerver kranialnerver Ryggmärgens nerver spinalnerver Sensoriska banor Baksträngssystemet Laterala bansystemet tractus spinothalamicus lateralis Flexionsreflexen (smärtreflexen) Smärta Motoriska banor Pyramidbanan den kortikospinala banan Autonoma nervsystemet Parasympatiska nervsystemet Sympatiska nervsystemet Hjärnans nerver (kranialnerver) Kranialnerver I N. olfactorius II N. opticus III N. oculomotorius IV N. trochlearis V N. trigeminus VI N. abducens VII N. facialis VIII N. vestibulocochlearis IX N. glossopharyngeus X N. vagus XI N. accessorius XII N. hypoglossus 1

2 Ryggmärgens nerver (spinalnerver) Spinalnerver 8 par halsnerver (cervikalnerver) C1 C8 12 par bröstnerver (thorakalnerver) Th1 Th12 5 par ländnerver (lumbalnerver) L1 L5 5 par korsnerver (sakralnerver) S1 S5 1 par svansnerver (koccygealnerver) Co1 Ryggmärgens nerver (spinalnerver) Spinalnerver är blandade nerver och består av: Sensoriska, afferenta nervfibrer Somatomotoriska, efferenta nervfibrer Autonoma motoriska, efferenta nervfibrer Sympatiska nervsystemet Th1 L2 Parasympatiska nervsystemet S2 S4 Sensoriska funktionen Sensorisk information handlar om att samla in data, både från kroppens yttre miljö (exteroception), om inre miljö (interoception) och om kroppsdelars rörelse och läge (proprioception). Datainsamlingen sker med hjälp av sensoriska receptorer: Mekanoreceptorer Termoreceptorer Kemoreceptorer Fotoreceptorer Nociceptorer 2

3 Sensoriska receptorer Mekanoreceptorer = bildar elektriska impulser vid mekanisk påverkan (t ex hoptryckning eller uttänjning). Registrerar bland annat ljud, kroppsläge, blodtryck och beröring. Termoreceptorer = stimuleras av temperaturförändringar och finns framför allt i hud och hypothalamus. Vissa registrerar kyla, andra värme. Kemoreceptorer = stimuleras av förändringar i den kemiska miljön. Vissa registrerar blodets innehåll av syre, koldioxid eller väte, medan andra reagerar på lukt- eller smakämnen. Sensoriska receptorer Fotoreceptorer (elektromagnetiska receptorer) = tappar och stavar i ögonbottnarna. Stimuleras av elektromagnetisk strålning. Nociceptorer (smärtreceptorer) = stimuleras av vävnadsskada eller förändringar som hotar att ge upphov till vävnadsskada. Stor mängd av nociceptorer finns i t ex huden, ledkapslar, benhinnor och blodkärlsväggar. Exteroception Exteroception = registrering av kroppens yttre miljö. Data samlas in med hjälp av de sensoriska receptorerna som finns i våra sinnen: Huden Smaken Synen Hörseln Lukten Vad som är uppåt eller nedåt registrerar balanssinnet. 3

4 Hudsinnet Huden utgör en barriär mellan cellernas värld och omvärlden. Huden registrerar känsel: Beröring, tryck och vibration Kyla och värme Smärta Klåda och kittling Beröring, tryck och vibration Mekanoreceptorerna i huden kallas även taktila receptorer (taktil = har med känsel att göra) och stimuleras av beröring, tryck och vibration. Det finns flera olika typer, och de förekommer på olika ställen i huden. Meissnerkroppar och Merkelceller finns där huden är hårlös, t ex på fingertoppar och läppar. Hårfollikelreceptorer ger den behårade huden känsel. Ruffiniändslut och Pacinikroppar ligger relativt djupt i huden och stimuleras av tryck. Baksträngssystemet Mekanoreceptorerna skickar impulser till CNS för registrering. Känseln från ansiktets och hjässans hud leds i kranialnerver och från resten av kroppen leds impulserna i spinalnerver. Det bansystem som impulser från beröring, tryck och vibration leds i kallas baksträngssystemet. 4

5 Baksträngssystemet Impulser om beröring, tryck och vibration. 1. Huden ryggmärgens bakhorn längs baksträngsbanan förlängda märgen 2. Förlängda märgen medellinjen korsas thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken Dermatom Huden är indelade i känselområden (dermatom), och känseln från varje dermatom leds via en bestämd perifer nerv. Sensorisk homunculus När impulsen sedan når storhjärnsbarken kommer den att ta sig till ett speciellt område. Man kan avbilda människan schematiskt på storhjärnsbarken, så att varje hudområde som tar stor plats på cortex återges motsvarande stort. En sådan bild kallas homunculus. 5

6 Associationscentra För att sensorisk information som har registrerats i primära sensoriska centra i hjärnbarken ska bli meningsfull, sker en bearbetning i angränsande barkområden; associationscentra. Dessa centra kan vid födseln liknas vid oskrivna blad som efter hand fylls på med erfarenheter i form av minnen. Ny sensorisk information jämförs med dessa lagrade minnen, men även med information från andra sinnen. Kyla och värme Hudens temperatur registreras av termoreceptorer. Vissa är känsliga för värme (värmereceptorer), medan andra är känsliga för kyla (köldreceptorer). Hudens temperatur är normalt sett ungefär 30 C. Värmereceptorer är känsliga för stigande temperaturer i intervallet C. När hudtemperaturen stiger över 45 C skickas även impulser om smärta från nociceptorer. Köldreceptorer är känsliga för sjunkande temperaturer i intervallet C och impulser om smärta skickas om hudtemperaturen sjunker under 15 C. Laterala bansystemet Tractus spinothalamicus lateralis Impulser om värme, kyla och smärta. 1. Huden ryggmärgens bakhorn medellinjen korsas 2. Ryggmärgen thalamus 3. Thalamus storhjärnsbarken 6

7 Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse av obehag som är till för att skydda kroppens vävnader från skada. Nociceptorer = fria dendritändar som reagerar på smärta (kraftig mekanisk stimulering), värme, kyla eller kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (t ex histamin). Smärta kan graderas enligt en visuell analog skala (VAS) graderad från = ingen smärta 1 2 = lätt smärta 3 4 = måttlig smärta 9 10 = värsta tänkbara smärta Smärta Smärta delas in i akut smärta och långvarig smärta. Utlösande faktorer: Vävandsskada nociceptiv smärta Lesion eller dysfunktion i PNS eller CNS neurogen eller neuropatisk smärta Psykiska sjukdomstillstånd psykogen smärta Okänd orsak idiopatisk smärta Nociceptiv smärta Impulser från nociceptorer fortleds till ryggmärgen i två varianter av nervfibrer: A-deltafibrer skarp, skärande och vällokaliserad smärta. Myeliniserade neuron för snabb impuls; ledningshastighet på 5 25 m/s. C-fibrer dov, molande och svårlokaliserad smärta. Omyeliniserade neuron för långsam impuls; ledningshastighet på 0,1 2 m/s. 7

8 Flexionsreflexen (skyddsreflexen) Vid smärta använder sig kroppen av skyddsreflexer för att förhindra vävnadsskada. Flexionsreflexen startar när nociceptorer ger upphov till impulser i sensoriska neuron. Impulserna fortleds in i ryggmärgens bakhorn, där de via interneuron leds vidare till lämpliga motoriska neuron. Flexionsreflexen (skyddsreflexen) De motoriska neuronen leder därefter impulserna till skelettmuskulturen, som aktiveras och dras ihop, och den smärtande kroppsdelen, t ex benet, dras undan från elden. Flexionsreflexens funktion är att rädda foten innan smärtimpulserna nått hjärnan och medvetandegjorts. Korsad extensionsreflex Om det uppstår en flexionsreflex i det ena benet finns det risk att man tappar balansen och ramlar omkull. Därför brukar det samtidigt uppstå en så kallad korsad extensionsreflex i det andra benet så att det sträcks. 8

9 Klinisk undersökning av sträckreflexen Olika sjukdomstillstånd i CNS, PNS eller nerv-muskelförbindelser kan leda till onormala sträckreflexer. Patellarreflexen (knäreflexen) är den sträckreflex som oftast undersöks. Ett snabbt slag på senan alldeles nedanför patella (knäskålen) ger en kortvarig sträckning av den stora fyrdelade muskeln på lårets framsida (m. quadriceps femoris). Smärta Nervsystemet har även inbyggda mekanismer för att lindra redan uppkommen smärta. Att blåsa eller gnida på en blåslagen tumme kan vara smärtstillande. Enligt denna så kallade portteorin hämmar då impulserna från tryck-, berörings- och vibrationsreceptorer i tummen smärtimpulserna i ryggmärgens ledningsbanor genom att aktivera hämmande interneuron. Nervsystemet använder också morfinliknande substanser (opioider), bland annat endorfiner och enkefaliner, för smärtlindring i både hjärna och ryggmärg. Felaktig smärtregistrering Änkestöten = den nerv som skickar impulser från lillfingret till somatosensoriska cortex ligger mycket ytligt vid armbågen, vilket gör att om man slår i armbågen kan impulser felaktigt skickas till lillfingrets registreringsområde i hjärnans bark. 9

10 Felaktig smärtregistrering Reffered pain = smärtimpulser från de inre organen och från huden fortleds ofta i samma sensoriska neuron i ryggmärgen. Hjärnan är van vid att smärta i allmänhet kommer från huden och tar därför lätt miste i början. Så småningom sker dock oftast en så kallad smärtvandring, så att det onda stället lokaliseras till rätt kroppsdel. Motoriska bansystem De motoriska banorna kan förenklat delas in i: Medial del = består av banor från hjärnstammen. Förmedlar information till bålens muskulatur och muskulatur nära bålen och är viktiga för kontroll av muskelaktivitet tillhörande balans, finmotorik och muskeltonus. Lateral del = består av bland annat pyramidbanan (den kortikospinala banan) som utgår från hjärnans bark. Förmedlar impulser till muskulturen i de övre extremiteterna och är viktig för finare viljemässiga muskelrörelser som kräver god motorisk kontroll. Pyramidbanan (kortikospinala banan) Förmedlar impulser till muskulaturen vid t ex de rörelser som du koncentrerat ska utföra när du sitter vid symaskinen och ska trä tråden genom nålsögat. 1. Primära motorcortex motorneuron (via capsula interna) ryggmärgen 2. Ryggmärgen A-alfa-motorneuron handen 10

11 Motorisk homunculus På samma sätt som när impulsen kommer till speciella områden i storhjärnsbarken, kommer även motoriska impulser från barken från speciella områden. På samma sätt är också varje hudområde (som ska påverkas) som tar stor plats på cortex återgett motsvarande stort. Autonoma nervsystemet Datainsamlingen i det autonoma (självstyrande) nervsystemet görs till stor del med samma sensoriska receptorer som i det somatiska nervsystemet. Den sker dock även med hjälp av så kallade interoceptorer i t ex hypothalamus, hjärnstammen och blodkärlsväggar. I limbiska systemet och storhjärnsbarken behandlas känsloladdad data, för att sedan överföras till hypothalamus. Autonoma nervsystemet Det autonoma nervsystemets indelning: Parasympatiska nervsystemet vila, återhämtning och matspjälkning. Sympatiska nervsystemet kroppsarbete samt kamp- och flyktsituationer. Enteriska nervsystemet (bukhjärnan) motoriska nervfibrer som bildar plexa (nervflätor) kring matstrupe, magsäck och tarm. Kontrollerar bland annat peristaltiken i tarmarna (tarmrörelserna). 11

12 Parasympatiska nervsystemet Parasympatiska nervfibrer utgår från hjärnstammen och ingår i kranialnerverna III (n. oculomotorius), VII (n. facialis), IX (n. glossopharyngeus) och X (n. vagus) samt från spinalnerverna S2 S4. Parasympatiska nervsystemet har acetylkolin som transmittorsubstans i både de pre- och de postganglionära neuronen. Neuronen benämns därför kolinerga neuron. Receptorerna för acetylkolin på det postsynaptiska neuronet kallas nikotinreceptorer, medan effektorcellerna har muskarinreceptorer. Parasympatiska nervsystemet Parasympatiska nervsystemet har en förhöjd aktivitet vid vila, återhämtning och matspjälkning. Kranialnerv X (nervus vagus) spelar en mycket viktig roll genom sin innervering av de flesta organ i bröstoch bukhåla. Sympatiska nervsystemet Sympatiska nervfibrer utgår från ryggmärgen som del i spinalnerverna Th1 L2. Sympatiska nervsystemet har acetylkolin som transmittorsubstans i de preganglionära neuronen och noradrenalin i de postganglionära neuronen. Neuronen benämns därför adrenerga neuron. Receptorerna för acetylkolin på det postsynaptiska neuronet kallas nikotinreceptorer, medan effektorcellerna har alfa- eller betareceptorer. 12

13 Sympatiska nervsystemet Sympatiska nervfibrer påverkar även tillbakabildade nervceller i binjuremärgen som postganglionära neuron. Dessa celler producerar både noradrenalin och adrenalin, som frisätts till blodet som hormoner istället för att frisättas som transmittorsubstanser direkt mot effektororganen. Sympatiska nervsystemet Sympatiska nervsystemet har förhöjd aktivitet vid kroppsarbete, kampsituationer och flyktsituationer. Effekten vid ökad aktivitet blir att kroppen förbereds för en fysisk prestation vad gäller andning, blodcirkulation, näringshantering, vakenhet och avkylning. Man har även en beredskap vid eventuell skada i form av bättre blodstillning. R Y G G M Ä R G Th1 L2 S Y M P A T I S K A Sympatiska G nerver R Ä N S S T R Ä N G E N Organ receptorer* Pupiller α 1 Ögonlinser β 2 Spottkörtlar α 1 Hjärta β 1 Blodkärl Arterioler i hjärtat och skelettmuskler β 2 Arterioler i huden, magtarmkanalen och njurar α 1 Vener α 1 Luftrör β 2 Mag-tarmkanal β 2 Gallblåsa β 2 Njurar β 1 Svettkörtlar α 1 Hårresarmuskler α 1 Fettceller β 1 Lever β 2 Effekt Vidgning Fjärrseende Minskad sekretion Ökad frekvens och kraft Vidgning Sammandragning Sammandragning Vidgning Minskad rörelse och sekretion Avslappning Frisättning av renin Handsvett och fotsvett Ståpäls Frisättning av fettförråd Frisättning av glukosförråd 13

14 14

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden

2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden Sinnesorganen 2 och Huden SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 2 och Huden Huden Somatosensorik - Huden- storlek och vikt - Smärta - Hudens funktioner

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 120427 Totalpoäng: 50 Poängfördelning:

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan. Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012) Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Sista delen för idag Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Ryggmärgen Ansluter mot hjärnstammen Innesluten i spinalkanalen i ryggraden 40-45 cm lång och varierar i tjocklek

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9 Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. Smärta Smärta och fysisk aktivitet International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska Perifera nervsystemet

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv

Läs mer

Perifera nervsystemet. Nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Adrenalin/Binjuremärg. Sympatiska nervsystemet

Perifera nervsystemet. Nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Adrenalin/Binjuremärg. Sympatiska nervsystemet Nervsystemet Perifera nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback Nikolaos Christidis Värme Kyla TENS Akupunktur Biofeedback Symptomatisk behandling Svag värme sederande ökar mikrocirkulationen Värmebehandling Våtvarmt omslag applicera över affekterat område låt verka

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Smärta är en komplex sensation som kan ha flera olika komponenter, sett dels ur ett TCM-perspektiv, dels ur ett västerländskt

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2 Smärtskola 3 Workshop Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. Diagnos är det något viktigt det? Smärttyper, olika typer, vad är det? Vilka utredningar och undersökningar gör vi här på

Läs mer

Nervsystemet 4 RSJD11

Nervsystemet 4 RSJD11 Nervsystemet 4 RSJD11 Berit Kärfve HT-2013 Nervsystemets indelning (repetition) Centrala nervsystemet, CNS Hjärnan Hjärnstam Lillhjärna Storhjärna Ryggmärgen Hjärnan och ryggmärgen består av grå substans

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer