Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?"

Transkript

1 Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv komponent och en kognitiv komponent (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Smärtsystemet är ett komplext system som utöver att påverkas av känslor, sociokultur och sensoriskt inflöde, även påverkas av det centrala nervsystemet som kan facilitera eller inhibera smärta. Det är därmed inte bara det nociceptiva inflödet som påverkar vår smärtupplevelse utan även våra känslor och upplevelse utav denna. Flera olika faktorer kan påverka vårt centrala nervsystem så att smärtan antingen förstärks (facilitering) eller försvagas (inhibering). Våra egna smärtinhiberande och smärtfasiliterande system är enligt Staud (2012) så kraftfulla att en smärta kan reduceras så pass mycket att den knappt är upptäckbar eller förstärkas så pass mycket att man knappt kan utstå smärtan. Smärta klassificeras utifrån uppkomst och hur länge smärtan har varit närvarande (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Det verkar som att den största riskfaktorn för om en akut smärta övergår i långvarig smärta är intensiteten av den initiala smärtupplevelsen. Man har i ett flertal olika studier om olika smärttillstånd så som amputation, ryggmärgsskada, prostataektomi, börstcanceroperation och artroplastik påvisat att den initiala smärtupplevelsen och dess intensitet kan vara avgörande för om patienterna sedan komma utvecka ett långvarigt smärttillstånd. Man har även kunnat påvisa samma samband vid herpes zoster infektioner och då även kunnat utesluta allvarlighetsgraden, durationen och utslagens utbredning som påverkan (Staud, 2012). Akut smärta: I boken Om smärta av Norrvrink och Lundeberg (2015) kan man läsa ett en akut smärta är en funktionell nociceptiv smärta som kan härröras till specifika strukturer och vars tidsaspekt är rimlig i förhållande till skadans omfattning (Norrbrink & Lundeberg, sid 80). Skadans läkningsprocess och därmed rimliga tidsaspekt är olika beroende på patientens ålder, typ av skada, skadans omfattning och vilken struktur som skadas. Man kan kalla en akut smärta för funktionell eftersom det primärt är en skyddsfunktion som informerar hjärnan om en möjlig eller befintlig skada (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Den perifera reaktionen på en akut skada:

2 Vid en vävnadsskada bryts cellmembranet ner och det bildas leukotriener och prostaglandiner. Dessa ämnen leder till att smärttrösklarna på nociceptorerna sänks och bidrar även till en perifer sensitisering. Frisättningen stimulerar även C-fibrernas nervändslut till att frisätta substans P. Detta leder i sin tur till att mastceller frisätter histamin vilket leder till en vasodilatation i området och ett ökat utflöde av plastma. Frisättningen av substans P aktiverar även gliaceller och gör att dessa frisätter cytokiner vilket aktiverar fler nociceptorer i området. Efter att nociceptorerna stimulerats av cytokiner bildar de opioidreceporer vilket leder till en minskad frisättning av substans P och därmed en minskad smärta (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Den centrala reaktionen på en akut skada: Man får en ökad känslighet i de sekundära neuronen och även en aktivering av närliggande neuron vilket gör att det receptoriska fältet, området i vilket vi upplever smärta, ökar (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Utöver detta får vi även en stressreaktion med förhöjt blodtryck, ökad puls, ökad andningsfrekvens och förhöjd medvetenhetsgrad. Stressreaktionen i sig gör att binjurarna aktiveras och frisätter CRF. Detta i sin tur leder till att ACTH frisätts och binder till receptorer i binjurebarken vilket gör att kortisol frisätts. I och med detta mobiliseras fettsyror. Parallellt med detta frisätts även adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen vilket leder till en omdistribuering av blodflödet. Noradrenalinet binder även till målorgan vilket i sin tur leder till en ökad hjärtfrekvens, ökad slagvolym samt till en ökad kontraktionskraft i hjärtmuskulaturen. En akut stressreaktion, vilket akut smärta leder till, ger upphov till en stressinducerad analgesi vilket ökar vår smärttolerans (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Långvarig smärta: Vårt sätt att tolka och uppfatta smärta utvecklas under hela våra liv. Vi lär oss att smärta uppstår om vi skär oss, ramlar och slår oss eller om vi sticker oss på en tagg. När vi då drabbas av central sensitisering får smärtan en helt annan dimension. Det som tidigare var en varning och signal om vävnadsskada blir en förstärkt, utspridd, långvarig smärta som inte alls korrelerar med den ursprungliga skadan (Woolf, 2011). Kronisk och långvarig smärta kan utvecklas både av perifera förändringar och av förändringar i det centrala nervsystemet (Staud, 2012). De förändringar som man främst syftar till på central nivå är en smärtinhibering och en smärtfasilitering (Lidbeck, 2016). Förutom detta är det självklart en tidsaspekt som avgör när man klassificerar en smärta som långvarig. Denna varierar mellan 3-6månader i olika studier (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Man har sett att ett flertal olika faktorer verkar predisponera för om man får en långvarig smärta eller

3 inte. Dessa tycks både vara av genetisk karaktär och emotionell/kognitiv karaktär (Woolf, 2011). Central sensitisering: Den centrala sensitiseringen kan vara förklaringen till att tillstånd som allodyni, hyperalgesi samt delayed pain (Lidbeck, 2016) (Woolf, 2011). Vid en undersökning kan man anta att patienten har fått en central sensitiering om hens smärta är ickeproportionerlig i förhållande till känd skada/patologi, patienten har en diffus smärtutbredning samt eventuellt inslag av allodyni och hyperalgesi (Lidbeck, 2016) (Woolf, 2011). Det finns ett flertal olika faktorer som alla samverkar och skapar den centrala sensitiseringen: -långtidspotentering -disinhibering -smärtfacilitering -wind-up -aktivering av gliaceller (Norrbrink & Lundeberg, 2015) Långtidspotentering: Denna effekt innebär att nervcellernas kommunikation ökar. Vid en stimulering av nociceptorer i periferin frisätts glutamat i synapsen i dorsalhornet. Vid ett kraftfullt eller långvarigt stimuli frisätts substans P och glutamat vilket aktiverar NMDAreceptorer i postsynaptiska neuronet. Detta gör i sin tur att kalciumnivåerna ökar vilket leder till en dorsalrotssensitisering. Utöver detta bildas det även fler av NMDAreceptorerna vid långtidspotentiering (Staut, 2012) (Lidbeck, 2016) (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Disinhibering: Vi har egna smärthämmande system. När dessa fungerar sämre kallas det för en disinhibering (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Våra smärthämmande system utgår från prefrontalcortex, mitthjärnan och hjärnstammen (Staut, 2012). Man tror att disinhiberingen kan bero på att man får en minskad produktion av opioider, serotonin och noradrenalin eller att antalet receptorer för dessa substanser minskar (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Disinhibering anses vara en utav mekanismerna bakom utbredd smärta som ses vid till exempel fiblomyalgi (Lidbeck, 2016).

4 Smärtfasilitering: Vi har förutom smärthämmande system, även smärtförstärkande system. Detta system utgår från cortex, limbiska system och från hjärnstammen. Detta innebär att emotionella faktorer som stress, rädsla och oro påverkar dessa system (Lidbeck, 2016) (Norrbrink & Lundeberg, 2015). De system som utgår från hjärnstammen frisätter serotonin och cystokinin vilket leder till en ökad smärtsignal. De system som utgår från cortex och från de limbiska strukturerna frisätter kolecystokinin vilket bidrar till att förstärka smärtsignalen (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Wind-up: Vid en tätt upprepad aktivering av c-fibrerna kan man få ett oproportionerligt ökat och även kvarstående svar i det temporära neuronet (Woolf, 2011) (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Detta sker på grund av att glutamat binder till fler receptorer. Vid en tätt upprepad aktivering kan neuronet få plastiska förändringar med fler receptorer på cellytan vilket ger en ökad känslighet och då leder till ökad smärta. Förutom frisättningen av glutamat så frisätter även gliaceller och det sekundära neuronet kvävemonoxid vilket påverkar aktiviteten i angränsande neuron och synapser. Detta gör att fler neuron är aktiva och skickar smärtsignaler till hjärnan vilket ökar smärtupplevelsen (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Wind-up faktorn antas vara en stor del av förklaringen bakom uppkomsten av hyperalgesi och allodyni (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Aktivering av gliaceller: Gliaceller fungerar från början som ett stöd och skydd för neuronet och dess utskott. Gliacellerna både rent mekaniskt skyddar och ger isolering till neuronet genom att hjälpa till med dess ämnesomsättning. Förutom detta så har de även en funktion gällande kommunikationen mellan immun- och nervsystemet. Perifert gör gliacellerna som aktiveras vid inflammation/skada att smärtsignalen ökar. Vid aktivering av smärtneuronet så aktiveras även gliaceller och bildar cytokiner och kemokiner vilket leder till en ökad känslighet i neuronet och bidrar till en spridning av smärtsignalen samt till fortsatt aktivitet i dorsalhornet. I det centrala nervsystemet aktiveras ependymceller vid smärta vilket gör att de frisätter kalcium som sedan sprider sig i vågor och bidrar till att gliacellerna frisätter ATP vilket gör att signalen sprider sig till fler astrocyter som frisätter bla cytokiner vilket gör att smärtan kan spridas och vidmakthållas (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Förutom dessa faktorer så får man i samband med den centrala sensitiseringen även plastiska förändringar i hjärnan vilket gör att fler områden i hjärnan aktiveras vid långvarig smärta jämfört än vid akut smärta (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Vid akut smärta aktiveras somatosensoriska

5 cortex, prefrontalcortex och limbiska strukturer (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Vid långvarig smärta aktiveras prefrontalkortex och frontalcortex samt amygdala vilket leder till en ökad oro och rädsla (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Subkortikala strukturer aktiveras vilket leder tillen högre basalaktivitet och då en känsla av energilöshet för patienten. Man får en påverkan på hormonproduktionen som kan leda till en ökad trötthet vid fysisk aktivitet och stress (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Man har även sett att flera celler i hipocampus dör vilket gör att personer med långvarig smärta ofta har sämre minne och sämre inlärningsförmåga (Norrbrink & Lundeberg, 2015) (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Även lillhjärnans funktion förändras vilket kan göra att man får en nedsatt finmotorik, sämre balans och ökad yrsel (Norrbrink & Lundeberg, 2015). En ökad känslighet för andra sinnesintryck kan också ses vid långvarig smärta (Lundeberg, Lännergren, Ulfendahl & Westerblad, 2007). Alla dessa faktorer påverkar självklart individen som ofta får en konsekvens på personens sociala interaktion vilket i sin tur ökar risken för depression (Norrbrink & Lundeberg, 2015). Sammanfattning Vid ett akut smärttillstånd kan man förenklat säga att det sker en stressreaktion centralt och en inflammatorisk process perifert. Vid ett långvarigt smärttillstånd har ett flertal centrala förändringar hunnit ske med påverkan på hjärnan, mitthjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen och även perifert. Man kan förenklat säga att det vid en akut smärta finns en större perifer påverkan än vid långvarig smärta då det hunnit ske många centrala förändringar. Det är som kliniker självklart väldigt viktigt att man vet om vad som sker vid en akut respektive en långvarig smärtreaktion för att kunna behandla denna på bästa sätt. Vid en akut smärta kan det tillexempel vara av vikt med vila och stor försiktighet pågrund av en eventuell vävnadsskada meddans det vid långvarig smärta är viktigt att aktivera patienten, utbilda/informera och på olika sätt försöka stimulera patientens egna smärthämmande system. Referenslista: Lundeberg, L. Lännergren, J. Ulfendahl, M & Westerblad H. (2007). Fysiologi (upplaga 4:4). Lund: Studentlitteratur AB. Norrbrink, C. & Lundeberg T. (2015). Om smärta (upplaga 2:2). Lund: Studentlitteratur AB. Lidbeck, J. (2016). Central sensitisering bakom svårbehandlad specifik smärta. Läkartidningen 113. Sid %5bD4YA%5d/D4YA.pdf :46

6 Staud R. (2012). Abnormal endogenous pain modulation is a shared characteristic of many chronic pain conditions. Expert review of Neurotherapeutics, 12(5). sid doi: /ern Woolf, C. J. (2011). Central sensitization: Implications for the diagnosis and treatment of pain. Pain, 153(3). sid doi: /j.pain

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. Smärta Smärta och fysisk aktivitet International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Smärta både en känsla och ett tillstånd Definition- En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. 1. Definiera Nociceptiv smärta! /1p Vilka är inklusionskriterierna?/1p Vad skiljer den 1: a från den 2: a smärtan?

Läs mer

Serotonin och kronisk muskelsmärta

Serotonin och kronisk muskelsmärta Malin Ernberg, med dr, universitetslektor, Klinisk oral fysiologi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet i Huddinge. Serotonin och kronisk muskelsmärta Vid Odontologiska riksstämmans högtidliga

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

När akut smärta blir långvarig

När akut smärta blir långvarig När akut smärta blir långvarig Svenskt barnsmärtsymposium 23-24 april 2015 Ulla Caverius, smärtläkare och barnanestesiolog Barn- och ungdomssmärtenheten Skånes universitetssjukhus i Lund Akut smärta =

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Smärta hos barn och ungdomar (AH) Smärta hos barn och ungdomar (AH) Smärta hos barn och ungdomar Introduktion Redan i spädbarnsåldern kan barn uppfatta smärtsignaler (1,2). Litteraturen beskriver att nociceptorer utvecklas redan då fostret

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!! Pain Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage. Mathias

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Akut och långvarig smärta Hösten 2010

Akut och långvarig smärta Hösten 2010 Akut och långvarig smärta Hösten 2010 Gwen Sjölin Eva Hällås Björn Nilsson Aris Seferiadis Lena Nordeman Frida Kahlo Är du? 1. Kvinna 2. Man 100% 0% Kvinna Man Hur länge har du arbetat i primärvården?

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv

Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv Kronisk smärta biopsykosocialt perspektiv..smärt klassificering Björn Gerdle Professor, Verksamhetschef (bjorn.gerdle@liu.se) Smärt- och rehabiliteringscentrum, US Rehabiliteringsmedicin, IMH, Linköpings

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Huvudvärk. Karin Edby Barnläkare, spec i barnneurologi med habilitering

Huvudvärk. Karin Edby Barnläkare, spec i barnneurologi med habilitering Huvudvärk Karin Edby Barnläkare, spec i barnneurologi med habilitering 2016 10 20 Vilken roll har barnläkaren vid huvudvärk? Diagnosticera! Migrän, inga problem, men spänningshuvudvärk - HV BOTA, LINDRA,

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad SMÄRTGUIDE För dig som är amputerad Innehållsförteckning Förord Smärtguide för dig som är amputerad ISBN 91-89064-25-9 Redaktör: Gunilla Åhrén Illustratör: Lou-Lou Pettersson Layout & tryck: In Time AB

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 120427 Totalpoäng: 50 Poängfördelning:

Läs mer

2011-03- 16. Smärtanalys och smärtbehandling i klinisk vardag. Är det av nyha ah behandla smärta? Är det av nyha ah behandla smärta?

2011-03- 16. Smärtanalys och smärtbehandling i klinisk vardag. Är det av nyha ah behandla smärta? Är det av nyha ah behandla smärta? Smärtanalys och smärtbehandling i klinisk vardag Karsten Ahlbeck, ANOPIVA- kliniken Specialistläkare anestesi/intensivvård/smärtlindring Är det av nyha ah behandla? Dvs: gör det något om jag nedprioriterar

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Synapser. ehagglund.se

Synapser. ehagglund.se Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

2014-05-08. Vestibulit och vaginism Föreläsning sexuell hälsa 140319

2014-05-08. Vestibulit och vaginism Föreläsning sexuell hälsa 140319 Vestibulit och vaginism Föreläsning sexuell hälsa 140319 Min sjukgymnastiska behandling för kvinnor med vestibulit och vaginism 1. Anatomi 2. Diagnoser 3.Vulvateamet 4. Sjukgymnastisk undersökning 5.Sjukgymnastisk

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Smärta, Stress. MOS (medicinskt oförklarliga symtom)

Smärta, Stress. MOS (medicinskt oförklarliga symtom) Smärta, Stress och MOS (medicinskt oförklarliga symtom) i Primärvården SMÄRTA Nociceptiv Neuropatisk Psykogen Okänd orsak Smärta medi- Som kommer i T ex vid Somatoforma eras via smärt- nervsystemet pga

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Urtikaria. Maria Palmetun Ekbäck. Öl Hudkliniken USÖ

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Urtikaria. Maria Palmetun Ekbäck. Öl Hudkliniken USÖ Urtikaria Maria Palmetun Ekbäck Öl Hudkliniken USÖ Klassifikation Akut urtikaria Kronisk urtikaria Ordinär urtikaria (vaskulit- fysikalisk- eller kontakturtikaria har uteslutits) Fysikalisk urtikaria då

Läs mer

Övriga sensoriska stimuleringsmetoder

Övriga sensoriska stimuleringsmetoder Övriga sensoriska stimuleringsmetoder SENSORISK STIMULERING Stimulering av receptorer och nerver i hud, muskler, djupare liggande vävnad Aktivering av kroppsegna system Omställningar i autonoma system,

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Smärta och behandling av smärta

Smärta och behandling av smärta Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3

Läs mer

Kronisk smärta i ansiktsmuskulaturen

Kronisk smärta i ansiktsmuskulaturen Kronisk smärta i ansiktsmuskulaturen samband mellan smärta, stress och serotonin malin ernberg Kronisk muskelsmärta drabbar ca 15% av befolkningen och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Smärta hos djur. Pain in animals. Helen Westerberg och Sofie Åberg. O.Westerberg, 2008

Smärta hos djur. Pain in animals. Helen Westerberg och Sofie Åberg. O.Westerberg, 2008 Smärta hos djur Pain in animals Helen Westerberg och Sofie Åberg O.Westerberg, 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2008 Studentarbete 157 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Djursjukvårdarprogrammet

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

1. Nociceptiva mekanismer Perifera mekanismer 1.2 Perifer sensitisering 1.3 Autonoma nervsystemet 1.4 Ryggmärgen

1. Nociceptiva mekanismer Perifera mekanismer 1.2 Perifer sensitisering 1.3 Autonoma nervsystemet 1.4 Ryggmärgen 1 Smärtfysiologi 1. Nociceptiva mekanismer 1.1 Perifera mekanismer 1.1.1 Figur 1.1.2 Nociceptorer 1.1.2.1 HTM 1.1.2.2 CPM 1.1.2.3 MMTN 1.1.3 Hyperalgesi 1.1.3.1 Primär hyperalgesi 1.1.3.2 Sekundär hyperalgesi

Läs mer

PATIENTER med SMÄRTA En utmaning - Här har du verktygen! Hotell Strandbaden Falkenberg Torsdag 19 april 2007 kl 8-16

PATIENTER med SMÄRTA En utmaning - Här har du verktygen! Hotell Strandbaden Falkenberg Torsdag 19 april 2007 kl 8-16 PATIENTER med SMÄRTA En utmaning - Här har du verktygen! Hotell Strandbaden Falkenberg Torsdag 19 april 2007 kl 8-16 Ortopedi och Smärtaindikation för operation respektive uppföljning postoperativt Mats

Läs mer

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006.

90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006. 90 % av barn under 14 år med TBI går hem genast efter besök på akuten Keenan & Bratton, 2006. http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gia_on_the_road.jpg#/media/file:gia_on_the_road.jpg http://commons.wikimedia.org/wiki/file:punked.jpg?uselang=sv

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg

Nervsystemet. Perifera nervsystemet. Sympatiska nervsystemet. Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Nervsystemet Centrala nervsystemet (CNS): - Hjärna - Ryggmärg Perifera nervsystemet (PNS): - Somatosensoriska - Somatomotoriska - Autonoma: - Sympatiska - Parasympatiska - Enteriska Perifera nervsystemet

Läs mer

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer: KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19

Läs mer

De patofysiologiska mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta i ansiktet

De patofysiologiska mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta i ansiktet Malin Ernberg, bitr övertandläkare, med dr, universitetslektor, Karolinska institutet, Huddinge (malin.ernberg@ofa.ki.se) De patofysiologiska mekanismerna bakom kronisk muskelsmärta i ansiktet Kronisk

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Muskuloskelettal smärta

Muskuloskelettal smärta Muskuloskelettal smärta Jan Näslund Iréne Lund Thomas Lundeberg www.naturalbodyofflorida.webs.com www.womanarena.com 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 Inledning 3 Smärta från rörelseorganen - Muskuloskelettal

Läs mer