CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
|
|
- Jonathan Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron celler i nervsystemet synapsen, olika typer, transmittorsubstans Aktivitet polarisering av membranet, depolarisering, hyperpolarisering graderade potentialer, exempel, bildande av, egenskaper hos, var finns de? EPSP, IPSP temporal och spatial summation aktionspotentialens bildande och ledning, egenskaper saltatorisk ledning av aktionspotentialen myelinisering, egenskaper refraktärperiod
2 CNS + MUSKLER del 1 hjälp till föreläsningsanteckningar Litteratur Silverthorns (Homeostasis does not mean equilibrium), (Diffusion), (Channel proteins form..) (Membrane potential)), , (inte GHK equation inte s273), (Efferent division) Nomenklatur CNS centrala nervsystemet (hjärna + ryggmärg) ANS autonoma nervsystemet sympaticus (S) + parasympaticus: (PS) reglerar vicerala organ SNS somatiska nervsystemet reglerar skelettmuskulatur PNS perifera nervsystemet ANS + somatiska (alla NS delar utanför CNS) Motorisk nervbana (efferent): används ofta om alla "utåtgående" eg efferenta nervbanor som transporterar signaler från CNS till olika organ. Somatiska motorneuron: Transporterar signaler från CNS till skelettmuskulatur. Autonoma nervsystemet: signaler från CNS till vicerala organ, består av två antagonistiska delar sympaticus parasympatikus CELLER I NERVSYSTEMET Nervcell: Silverthorn: fig 8:2, 8:3 Dendriter: Axon: tar emot inkommande signaler många - en nervcell kan ta emot signaler från flera celler en - nervcellen kan bara ta emot signal från en annan nervcell skickar ut signaler de flesta nervceller har endast ett axon μm - 1 meter i längd en bunt med axoner = nerv/neuron Schwannceller: Isolerar axoner i PNS genom att bilda myelin (upprepade cirkulära fosfolipidlager) runt axonet. Ökar axonets ledningshastighet 50-75ggr Oligodendrocyter: Motsvarande funktion inom CNS. MEMBRANPOTENTIALEN Alla celler i kroppen har en membranpotential som uppstår då jonpermeabiliteten över membranet är begränsad.
3 Den vilande membranpotentialen -70mV uppstår i stort sätt för att cellmembranet nästan bara är permeabelt för K +. Eftersom K + från utsidan inte gärna "läcker" in MOT sin koncentrationsgradient utan läcker ut kommer cellen att förlora +-laddningar till utsidan. Insidan av cellmembranet får på detta sätt en laddning på 70mV lägre än utsidan. Membranets vilopotential blir -70mV. Jonkanaler: En öppen jonkanal släpper igenom joner åt något håll bland annat beroende på jonens koncentrationsgradient och den elektriska gradienten. K + oftast ut ur cellen Na +, Cl -, Ca 2+ oftast in i cellen Olika typer av jonkanaler 1. Läckage-kanaler 2. Spänningsreglerade kanaler (kanalen öppnas/stängs då membranpotentialen ändras) 3. Ligandberoende kanal kemisk jonkanal (en specifik molekyl kan öppna/stänga en kanal, ex neuro-transmittor) 4. Mekanisk kanal (mekaniska stimuli öppnar/stänger jonkanal, ex beröring, vibrationer såsom ljudvågor eller sträckning av vävnad) Na/K-pumpen Även om det till största delen är K + som skapar membranpotentialen genom att vandra ut ur cellen så läcker även en liten mängd Na + in i cellen samtidigt. Denna pump, som skickar tillbaka 3Na + ut ur cellen samtidigt som 2K + åker in, hjälper till att underhålla membranpotentialen. POLARISERING AV MEMBRANET Membranpotentialen påverkas om jonkanaler öppnas eller stängs. Depolarisering: Membranpotentialen närmar sig noll, skillnaderna mellan laddning på in och utsidan minskar. Hyperpolarisering: membranpotentialen ökar ytterligare, insidan blir ännu mer negativ jämfört med utsidan Om nervcellens dendriter blir Stimulerade t ex av en annan nervcells transmittorsubstans (överförs via synapsen) så öppnas ligandberoende jonkanaler i membranet. Dessa jonkanaler kan öppnas då en transmittorsubstans finns närvarande. De öppnas väldigt lokalt just där stimuleringen sker. Graderade potentialer Depolarisering: Katjon-kanaler öppnas och Na + strömmar in i cellen (med koncentrations- och elektrisk gradient - mycket), K + läcker ut ur cellen med sin koncentrationsgradient men mot laddningsgradienten (lite) och laddningsförändringen (mindre negativ på insidan av cellmembranet) sprider sig som ringar på vattnet genom cellkroppen. Amplituden på depolariseringen är proportionell mot stimulistyrkan och den mattas av ju längre bort från stimuleringsstället den kommer. En EPSP (exitatorisk postsynaptisk potential) har bildats. Hyperpolarisering: Om Cl - -kanaler (in med koncentrationsgradient) eller K + -kanaler (ut med koncentrationsgradient) i stället öppnas så kommer insidan att bli ännu mer negativ och den
4 laddningsförändringen sprider sig som ringar på vattnet genom cellkroppen. En IPSP (inhibitorisk postsynaptisk potential) har bildats. Dessa graderade potentialer fortplantar sig i nervcellskroppen tills de 1.försvagas och dör ut eller 2.om de är tillräckligt starka när de når axontröskeln (där spänningsreglerade jonkanaler finns) så kan en AKTIONSPOTENTIAL utlösas. EPSP: En graderad potential som för det postsynaptiska neuronet, laddningsmässigt, närmare retningströskeln. IPSP: En graderad potential som för det postsynaptiska neuronet, laddningsmässigt, längre ifrån retningströskeln. Tar nervcellen längre ifrån sannolikheten att en aktionspotential avfyras. Inhiberande. Temporal summation Om två stimuleringar från ett pre-synaptiskt neuron kommer så tätt att den första EPSPn inte hinner klinga av innan nästa kommer, kan potentialerna summeras till en högre potential. Spatial summation Om stimuleringar från olika presynaptiska neuron samtidigt åstadkommer två separata EPSP hos det postsynaptiska neuronet kan dessa summeras och en högre potential byggs upp. notera: ett starkare stimulus öppnar/stänger fler jonkanaler än ett svagare en graderad potential sprider sig i riktningen; dendrit cellkropp Om denna graderade potential bildas i ett neuron som fungerar som en receptor kallas den receptorpotential. Om det är ett sensoriskt neuron den startar i kallas den generatorpotential. Om en neurotransmittor från ett annat neuron orsakar öppning/stängning av jonkanaler kallas det graderade svaret hos neuron nr 2 för en postsynaptisk potential. Alla dessa 3 är egentligen olika namn på samma fenomen. Aktionspotentialen Axontröskeln: "trigger-zone"finns i det område där cellkroppen övergår i axonet Retningströskel: För däggdjur ca -55mV. Om den graderade potentialen "når upp" till -55mV när den är framme vid axontröskeln, öppnas spänningsberoende jonkanaler och en aktionspotential kan avfyras. Aktionspotentialen är alltid lika stor, lyder under "allt eller intet" principen. Avfyras fullt ut, eller inte alls. Aktionspotentialen uppstår och klingar av: Om en graderad potential är så stark att den når retningströskeln (-55mV) då den kommer fram till axontröskeln händer detta: 1. Den graderade potentialen öppnar spänningsreglerade jonkanaler vid axontröskeln. 2. Na + strömmar in i cellen med koncentrationsgradient och laddningsgradient. 3. Ytterligare depolarisering 4. Insidan blir mer och mer positiv
5 När insidan blir positiv (över 0mV) så försvinner det "elektriska suget" efter Na + in i cellen. Men eftersom koncentrationen av Na + fortfarande är störst på utsidan så fortsätter Na + in i cellen ända tills det nästan råder en koncentrationsjämvikt 5. Na + kanalerna stänger 6. K + kanaler förblir öppna lite längre tid eftersom de är långsammare både att öppna och att stänga. K + fortsätter ut ur cellen 7. eftersom de stänger långsamt så leder detta till en efter-hyperpolarisering 8. När kanalerna är stängda så börjar K + att läcka tillbaka in i cellen genom membranet (med laddningsgradienten) tills det blir så pass mycket K + i cellen att konc gradientien hindrar ytterligare inflöde. Det läcker inte heller så gärna ut K + eftersom utsidan är mer + -laddad än insidan. Vilopotentialen lägger sig på - 70mV. Refraktärperiod Den tid, efter en aktionspotential, som den exciterbara cellen inte kan generera någon ny aktionspotential. Graderade potentialer har ingen refraktärperiod. Absolut refraktärperiod: En ny aktionspotential kan inte genereras även om stimulistyrkan ökar. Detta läge uppstår då de spänningsberoende jonkanalerna för Na + är aktiverade/inaktiverade. De måste vara i viloläge för att kunna aktiveras. Relativ refraktärperiod: Under den period som en ny aktionspotential kan genereras om stimulit är starkare än normalt. Då Na + kanalen är i viloläge och K + kanalen inte hunnit stänga sig ännu (den stänger ju långsammare) Ledning av aktionspotential *Laddningsförändringar i det första segmentet (då Na + rusar in genom de spänningsberoende kanalerna) får spänningsberoende jonkanaler i nästa segment att öppnas. Na + strömmar in, vilket i sin tur påverkar kanalerna i kommande segment osv osv *Strömmen går inte bakåt igen eftersom de jonkanalerna i det förra segmentet fortfarande befinner sig i reftaktärperiod. Saltatorisk ledning Myeliniserade neuron har sina spänningsberoende jonkanaler lokaliserade till noderna mellan Schwanncellerna. Laddningsförändringarna transporteras via Schwanncellernas membran mellan noderna. Denna ledning av aktionspotentialen är mycket snabbare än den hos omyeliniserade neuron. SYNAPSEN Det ställe där en nervcell skickar över information till en mottagarcell. Mottagarcellen kan vara en nervcell eller en effektorcell (ex. muskelcell) elektrisk synaps (gap-junction) kemisk synaps (bl a i hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och CNS) neurotransmittor släpps ut mha exocytos Elektrisk synaps Här fortsätter den elektriska signalen direkt från det pre-synaptiska neuronet till det postsynaptiska som om synapsen inte fanns där. Detta är möjligt tack vare sk. gap-junctions ; där
6 små tunnlar, connexoner (proteiner som sticker ut från vardera cellen och möts på mitten), förbinder cellerna med varandra. Dessa tunnlar är mycket smala och tillåter endast små vattenlösliga partiklar, som laddade joner, att passera. Denna typ av synaps är direkt. Den förmedlar en signal från nervcell 1 till nervcell 2 utan tidsfördröjning. Kemisk synaps Översätter en nervignal (aktionspotential) till en kemisk transmittorsubstans som genom exocytos släpps ut i den synaptiska klyftan. Denna transmittor bär signalen över synapsen och öppnar (oftast) en ligandberoende jonkanal hos den mottagande cellen. Majoriteten av synapser inom nervsystemet är av denna typ. Då membranet i axonterminalen depolariseras så öppnas Ca 2+ kanaler och Ca 2+ strömmar in Detta initierar exocytos av transmittor. Neurotoxiner som blockerar neurotransmitterfrisättningen (exempelvis tetanus och botuliumtoxiner) agerar genom inhibering av proteiner som är nödvändiga för exocytosen. Nedbrytning/Diffusion av transmittorsubstans Transmittorsubstansens stimulering av mottagarcellen upphör då; Diffusion: Transmittorn diffunderar iväg från den synaptiska klyftan Enzymatisk nedbrytning: Ett enzym bryter ner transmittorn (ex Acetylkolin) Återupptag: Det neuron som släppte transmittorn tar upp det igen (ex Noradrenalin)
1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merNeuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
Läs merKURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER
KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:
Läs merHos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Läs merSynapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Läs merNervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs mer2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)
20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merNervceller och nervsystem 2
Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs merNervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)
Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merVad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?
Bioelektriska signaler E. Göran Salerud ilka är de? ad menas med att mäta biopotentialer EG EMG EEG EOG Hur stor potential? 1 m
Läs merOrd. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
Läs merAutonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)
Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merNERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING
NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merNeuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna
Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna
Läs merFunktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer
Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer LARS ZANDÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04076 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer
Läs merFri kunskap, i sann socialistisk anda
Fri kunskap, i sann socialistisk anda Tentor inkluderade i denna sammanfattning: 090227 ordinarie 091009 ordinarie 100326 ordinarie 101104 ordinarie 110329 ordinarie 111103 ordinarie Utöver dessa gamla
Läs merCNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
Läs merNeuroanatomi. Tobias Karlsson
Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt
Läs merTENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med
Läs merMembranegenskaper-hur modellera/förstå?
Membranegenskaper-hur modellera/förstå? Vilopotential över membran (Nernst eller GHK V- ekv) Joners fördelning vid jämvikt (Donnans regel + laddningsneutralitet) I-V relation vid linjära resp. icke-linjära
Läs merMembran-Nervcells-fysiologi-II
Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk
Läs merBeteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merCNS + PNS organisation + Sinnesysiologi detta bör ni behärska
CNS + PNS organisation + Sinnesysiologi detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS PNS ANS - sympatikus-parasympatikus uppbyggnad Somatiska delen av PNS sensoriska nervbanor motoriska nervbanor celler i nervsystemet
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs merKranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS
Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och
Läs merInledning. Cellens fysiologi
Innehåll Inledning... 1 Cellens fysiologi... 1 Cellmembran... 1 Cellens inre... 2 Cellernas yttre miljö... 2 Jonkanaler... 2 Evolution... 3 Prokaryota celler... 3 Eukaryota celler... 3 De första nervsystemen...
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merTentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2016 11 19 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70,5 p Centrala och perifera
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig
Läs merSvarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010
Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merBIOELEKTRICITET. Sammanfattning:
BIOELEKTRICITET Funderingar kring mätproblemen. Forward och inverseproblemet. Sammanfattning: Signaler för att överföra information mellan nervceller består av elektriska strömmar som har uppstått över
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merOrdinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013
Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar
Läs merTransport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merKarl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs mera. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)
Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs mer1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.
Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs merNervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)
Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 NERVSYSTEMET Svarar för integreringen av kroppens funktioner (tillsammans med endokrina systemet) Kontrollera skelettmuskulaturen Medverka i regleringen
Läs merNervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.
Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.
Läs mersvar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)
1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen
Läs merDFM3 Moment 2 Sammanfattning av Firathan Koca VT18
Sammanfattningen utgår främst från boken, föreläsningar samt gamla tentor. En mindre del av sammanfattningen kommer ifrån Lukas Löwings sammanfattning på Hus75 som jag har skrivit om och uppdaterat något.
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat
Läs mer3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver
Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merVad händer i hjärnan när man lär? Några exempel
Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och
Läs merKarl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Läs merNeuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade
Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet
Läs merFrån receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Läs merTema 1: Nervsystemets utveckling (8 p)
DFM 3, moment 2: Nervsystemet Resttentamen 2012-08-21 VT12 Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p) a) I det nybildade neuralröret kommer olika neurontyper att uppstå ventralt respektive dorsalt. Beskriv
Läs merNeuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler
Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna
Läs merHjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar
Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Läs merTema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)
Nervsystemet TENTAMEN VT01 2001-05-31 Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) I nervsystemet sker signalering över stora avstånd genom nervimpulser (aktionspotentialer) i nervcellernas axoner. Förutsättningen
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
Läs merTentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 10 30 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 65 p Fråga 1 6, Centrala och perifera nervsystemet, 15 p Fråga 7 25, Endokrina,
Läs mer1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion?
Där inte annat anges ger svaret 1p. 1. Vad heter glykoproteinet som förekommer i basalmembranets lamina lucida och vad har det för funktion? Svar: Laminin. Fungerar som cellklister och sammanbinder epitelceller
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merVarför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Läs merMÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016
REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:
Läs merMultipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merCentrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga
Läs merVad är det vi mäter? Hur kommunicerar cellerna?
Vad är det vi mäter? En del elöverkänsliga säger sig vara frekvenskänsliga och menar att de inte bara känner av elektomagnetiska fält, EMF, som finns i omgivningen. De känner även av frekvensen. Vid tester
Läs merCNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska
Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs mer1. Cellen och vävnader Kodnr.
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-05-31 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri formelsamling. Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska kretsar, Valfri kalkylator
Läs merMinnesprocesser på cellulär nivå
Minnesprocesser på cellulär nivå Noora Tirkkonen Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
Läs merTransport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? Ämnen som
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs mer