Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Transkript

1 Kroppens signalsystem Biologi åk 9

2 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk Vi kan dessutom fundera över vad vi gör Detta har lett till dominans (och ansvar!) över jorden

3 Nervsystemet CNS det centrala nervsystemet Består av hjärnan och ryggmärgen PNS det perifera nervsystemet Består av alla nerver ute i kroppen Kolla på gula bilden längst ner på s. 219!

4 Nervcellen Vi har miljarder nervceller Ser helt annorlunda ut än andra celler vi har Svaga elektriska signaler skickas genom dem De långa utskotten isoleras av ett fetthölje

5 Nervcellen Når överallt i hela kroppen Den längsta nervcellen når från ryggmärgens nedre del till stortån! Nerv = knippe av nervtrådar Hastighet 0,5-100 m/s

6 Nervcellens delar Korta utskott (dendriter) - tar emot signaler Cellkropp med kärna Långa utskott (axon) - för vidare till nästa cell Synaps (omkopplingsstation)

7 Tre typer av nerver 1. De inåtledande (sensoriska) nerverna Leder signaler från t.ex. sinnesorgan till hjärna och ryggmärg 2. De sammanbindande nerverna Binder samman olika delar av hjärna och ryggmärg (99% av alla nerver!) 3. De utåtledande (motoriska) nerverna Sätter t.ex. muskler i arbete

8 Ryggmärgen Tjock som ett lillfinger. Finns i hålrummet som bildas av ryggkotorna. Består av grå del (nervcellskroppar) där alla signaler kopplas och vit del (nervcellstrådar) som leder signaler till och från hjärnan. Om ryggmärgen skadas och nervtrådar går av blir man förlamad.

9 Sång om nervsystemet: T4

10 Hjärnan Väger ca 1,4 kg. Består av hundratals miljarder nervceller från huvudet till månen på en lång rad! Hur får alla nervceller plats?! Hjärnan är mycket veckad, kallas vindlingar Skyddas väl av: skallbenet, hinnor och stötdämpande vätska - cerebrospinalvätskan. Inne i storhjärnan finns hålrum (ventriklar) där vätskan också finns. Cerebrospinalvätskan är ca 125 ml.

11 Hjärnan Vid normal kroppstemperatur: nästan som flytande, trög sirap eller åtminstone som svamp Här sitter vår personlighet kan inte transplanteras Ca 2 % av kroppsvikten men konsumerar ca 20% av syreförbrukningen och 25% av energiförbrukningen. Om syretillförseln stoppas blir man medvetslös efter några sekunder. Livshotande efter 5 min.

12 Hjärnan Högt prioriterad! Vid stora blödningar t.ex. får hjärnan blod i första hand. Svimning = syrebrist i hjärnan som gör att du faller ihop. Smart eftersom det då är lättare för blodet att åka till hjärnan! Hjärnan delas upp i: Storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen

13 Storhjärnan Upptar 4/5 av hela hjärnvolymen Delas upp i områden kallad lober: pannlob, tinningslob, hjässlob och nacklob. Storhjärnan består av två halvor. Höger hjärnhalva styr vänster kroppssida och tvärtom! Halvorna förbinds med hjärnbalken. I denna går det nervtrådar.

14 Lillhjärnan Samordnar impulser från alla våra sinnen, sköter balans och koordination.

15 Hjärnstammen och förlängda märgen Förlängda märgen är den nedre delen av hjärnstammen Kopplar ihop de båda hjärnhalvorna med ryggmärgen. Härifrån sköts det autonoma nervsystemet, dvs det vi inte kan påverka med vår vilja (t.ex. hormoner, kroppstemperatur, andning, tarmrörelser, blodtryck m.m.)

16 Hjärnhalvorna Vänster praktisk analytisk matematisk ord, språk förnuft Höger rytm, fantasi, 3D, dagdrömmar intuition, konstnärlig musikalisk skapande

17 Hjärnhalvorna Träna båda hjärnhalvorna! Öka din prestation mycket! Einstein var mycket ute i naturen och filosoferade och var dessutom en duktig violinist! Hos en kreativ person är signalöverföringen mellan hjärnhalvorna stor!

18 Hjärnbarken Yttre grå substans som är kraftigt veckad Den är ca 5 mm tjock Tar emot signaler från sinnesorganen - viljan sitter i barken! Under hjärnbarken lagrar du minnen, tänker och planerar. Inre delen av storhjärnan kallas märg och består av nervtrådarna som är skyddade av fett (vita). Dessa knyter ihop hjärnans olika delar.

19 Hjärnbarken Storhjärnans bark delas också in i olika centra som sköter om olika saker.

20 Rörelsecentra och känslocentra

21 Olika delar olika känsliga

22 Film om riktig människohjärna: 8u4

23 Stress och vila Vi styr inte allt med viljan. Mycket styrs av det autonoma nervsystemet. Det i sin tur delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. De har motsatt effekt. Sympatiska fungerar vid aktivitet och stress, t.ex. ökar hjärtslagen. Parasympatiska när det är lugnt, t.ex. bromsar hjärtslagen

24 Stress och vila Vid fara: sympatiska nervsystemet går igång. Stresshormoner ut i blodet. Blod till muskler. Bra så att vi kan springa iväg. Idag kanske hotfulla situationer som vi inte kan göra något åt. Stresshormonerna gör oss sjuka. Titta på bilden på s. 226!

25 Medfödda reflexer: Behöver inte läras in. Reflexer T.ex. handen på en platta. Rycker undan handen och sedan känner du att det gör ont. Beröringsreflexen och sugreflexen hos små barn så att de börjar äta. Inlärda reflexer: Måste man lära sig men sedan behöver man inte tänka på att t.ex. styra musklerna. Ex. cykla, simma, skriva. Laborationer: Reaktionsstav Knäreflexen - Blinkreflexen - Stryka under bar fot

26 Reflexer Titta på bilden och gröna rutan på sidan 228. Att regera snabbt. Man behöver inte alltid tänka på vad man gör! Vad kan försena en reaktion?

27 Sömn Återhämtning. Reparera muskler, ladda hjärnan och stärka immunförsvaret. Borde sova en tredjedel av sitt liv! För lite sömn ger koncentrationssvårigheter och gör att man lättare blir sjuk. Kolla diagrammet på s. 229! Sova för att sortera intryck och lagra dem som minnen, bl.a. vid REM-sömn. Hur sover du bäst?

28 NU Tillsammans uppgift 4 på s. 237 Läs om hormoner s Gör klart frågorna på s. 239

29 Hormoner Kemiska ämnen som produceras i körtlar i mycket små mängder. Avges direkt till blodet. Med nervsystemet skickas snabba och kortvariga signaler och med hormoner skickas långsammare signaler som ska verka under lång tid. Varje hormon från bestämd körtel. En del hormoner bildas i hjärnan. Inte bra med för mycket eller för lite hormon. Samspelar med nerverna och är lika viktiga för kroppens styrning.

30 Hormoner (s.234)

31 Hormoner Reglerar en mängd saker i kroppen, t.ex.: ämnesomsättningen tillväxten salt- och vattenbalansen könsmognad sexualdrift fortplantningen

32 Minnet När minnen bildas ändras nervcellernas sätt att meddela sig med varandra. Minnena kan lagras i nervceller och i associationsbanor mellan olika delar av hjärnan. Minnet kan stärkas genom om det sker tidig inlärning, vid upprepning och när starka känslor kopplas till inlärningstillfället eller händelsen. Lär dig saker på konstiga ställen!

33 Minnet Korttidsminnen/arbetsminnen bildas hela tiden och glöms sedan bort inom loppet av några sekunder eller minuter.

34 Minnet SASABBICAPLO SAS ABB ICA PLO PLO

35 Minnet Genom att klumpa ihop bokstäver och siffror till meningsfulla delar kan mer stoppas in i arbetsminnet (det är därför man skriver mellanrum i telefonnummer). Genom att organisera information kan man hantera den mycket effektivare.

36 Minnet Långtidsminnet lagras på hårdisken, sker när man sover Allt lagras i minnet. Även sådant som du inte aktivt kommer ihåg kan tas fram med hjälp av t.ex. dofter, känslor eller hypnos.

37 Minnet Motion gör oss smartare! T.ex. Det stämmer logiskt med vad man ser för effekter i hjärnan efter att ha joggat i en halvtimme. Då har man ett ökat blodflöde framför allt i hjärnans främre delar som har hand om den typen av tankeverksamhet.

38 NU Läs om skador s Läs om hormoner s Gör klart frågorna på s. 239 Börja med inlämningsuppgifterna

39 Inlämningsuppgifter Nervsystemet och hjärnan 9a 1. Klistra in en bild på en nervcell. Beskriv hur den är uppbyggd, vad delarna heter, vad som skiljer dem från andra celler och hur en signal leds genom den! 2. Klistra in en bild på en hjärna. Vad heter hjärnans tre huvuddelar? Beskriv vad de olika delarna har för uppgifter! 3. Är vänster eller höger hjärnhalva bäst utvecklad hos dig? Motivera! 4. Du är ute i skogen och går. Plötsligt ser du en förvirrad, pipande fågel komma emot dig, nära och med hög hastighet. Beskriv så utförligt du kan hur du reagerar och hur signalerna går i din kropp från att du upptäcker fågeln till dess att du undviker att bli träffad. 5. Varför är reflexerna så viktiga? Jämför medfödda och inlärda. 6. Jämför signaler som skickas med nervsystemet med signaler som skickas med hormoner! 7. Vad händer om du får brist på ett viktigt hormon? Välj själv ett hormon och beskriv vad som skulle hända. 8. Välj en skada eller sjukdom i nervsystemet (s ) och beskriv vad den beror på, hur den visar sig mm.