PATIENTINFORMATION Lamotrigin Actavis. Vid behandling av epilepsi

Transkript

1 PATIENTINFORMATION Lamotrigin Actavis Vid behandling av epilepsi

2 Lamotrigin Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Kanske har du frågor och funderingar över din medicinering. Med denna broschyr försöker vi ge dig och anhöriga en så allsidig information som möjligt om vårt läkemedel och besvara de vanligaste frågorna. Vi ber dig också att noga läsa och spara bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen. Med vänlig hälsning Actavis Epilepsi Vad är epilepsi? Epilepsi är en vanlig diagnos och man kan drabbas när som helst i livet men vanligast är under det första levnadsåret och när man är över 65 år. I Sverige har mer än barn, ungdomar och vuxna epilepsi. De flesta kan trots sin epilepsi leva ett normalt liv. Viktig information Om du under början av behandlingstiden med Lamotrigin Actavis får hudutslag, feber, svullnad av ansikte eller influensaliknande symtom är det viktigt att du omedelbart kontaktar din läkare då det i sällsynta fall kan röra sig om biverkningar. För mer information se bipacksedel som finns i läkemedelsförpackningen. Epilepsi är ingen sjukdom i sig utan symtom på störningar i hjärnans nervimpulser. När man haft minst två* spontana anfall ställs diagnosen epilepsi. Med spontant menas att anfallet inte orsakats av en tillfällig yttre påfrestning, som till exempel i samband med akut infektion i hjärnan eller hjärnhinnorna, vid akut stroke, förgiftning eller direkt efter en period av stort alkoholintag. Det finns också flera andra tillstånd som direkt kan orsaka ett epileptiskt anfall. Man talar då om akutsymtomatiskt epileptiskt anfall och detta innebär inte att man har epilepsi. Sömnbrist kan ibland utlösa epileptiska anfall, särskilt hos den som har epilepsi. Då ses sömnbristen som en provocerande faktor. Epilepsi kan förekomma med många olika typer av anfall, allt från en kort frånvarokänsla på några sekunder till plötslig medvetslöshet med kramper. En del har bara ett fåtal anfall under hela livet medan andra kan ha flera anfall varje dag. *Vid speciella omständigheter redan efter ett anfall 3

3 Välkommen in i hjärnan Hjärnan är ett fantastiskt organ uppbyggt av mer än tusen miljarder nervceller sammankopplade med varandra i stora nätverk. En nervcell består av en cellkropp och nervtrådar. Våra sinnesintryck liksom drömmar och tankar förmedlas genom elektriska och kemiska signaler som löper genom nervcellernas trådar. Centrum för signalerna är hjärnan. I hjärnans yttre skikt finns barken som delas in i lober. Varje lob har specifika funktioner. Exempelvis styr pannloben våra rörelser och i nackloben sitter syncentrum. De elektriska signalerna fortplantar sig från nervcell till nervcell genom deras nervtrådar. För att de elektriska signalerna inte ska skena iväg okontrollerat och skapa kaos i hjärnan, så bromsas signalerna upp av ett kemiskt bromsämne som frisätts i ändarna på nervtrådarna. När hjärnan fungerar normalt råder en balans mellan stimulerande och bromsande ämnen i nervändarna. Nervtråd Stimulerande ämne Mottagarceller Elektrisk signal Blåsor med stimulerande och bromsande ämnen Bromsande ämne Cellkropp Ny elektrisk signal Pannlob Hjässlob Nervtråd Nervtråd Tinningslob Nacklob Vänster: Nervcell med cellkropp och nervtrådar. Höger: En elektrisk signal når fram till slutet av en nervtråd. Kemiska ämnen frisätts från blåsor, stimulerande ämnen startar upp en ny elektrisk signal (gröna kulor) och bromsande ämnen bromsar upp den elektriska signalen (röda kulor). 4 5

4 Epileptiskt anfall - nervsignaler som skenar Vid ett epileptiskt anfall har nervsignalerna i hjärnbarken plötsligt blivit överaktiva och skenar iväg från hjärncell till hjärncell. Anfallet har ofta en startpunkt i hjärnan där cellerna är mer lättretliga än normalt. Detta tror man beror på att balansen mellan stimulerande och bromsande ämnen av någon anledning är rubbad. Till exempel kan det uppstått en brist av det bromsande ämnet, eller en överaktivitet av stimulerande ämnen. Ett epileptiskt anfall pågår. Nervsignalerna i hjärnbarken skenar iväg från hjärncell till hjärncell på grund av att antalet bromsande ämnen (röda kulor) är färre än de stimulerande ämnena (gröna kulor). Olika slags anfall Ett epileptiskt anfall kommer plötsligt och är oftast kortvarigt, från några sekunder upp till några minuter. Anfallen brukar för den enskilde personen yttra sig på samma sätt varje gång men skiljer sig mellan olika individer. Vilka symtom det epileptiska anfallet ger beror på vilken del eller delar av hjärnan som den epileptiska aktiviteten äger rum och hur det sprider sig i hjärnan. De epileptiska anfallen delas in i tre huvudgrupper: Generaliserade anfall Generaliserade anfall startar samtidigt i stora delar av hjärnan och leder till en snabb spridning av den epileptiska aktiviteten till hjärnans båda hjärnhalvor. Flera lober drabbas och orsakar därför många olika symtom. Fokala anfall Fokala anfall är oftast begränsade till en del av en lob men kan ibland även sprida sig till hela hjärnan. Symtomen vid fokala anfall beror på vilket område i hjärnan som drabbas. Anfall av okänd orsak Oklart om anfallen är generaliserade eller fokala. 6 7

5 Behandling med Lamotrigin Actavis Läkemedel mot epilepsi kallas antiepileptika. Ett sådant är Lamotrigin Actavis. Behandlingen med läkemedel syftar till att förhindra att epileptiska anfall uppstår men botar inte epilepsin som sådan. Så här använder du Lamotrigin Actavis Så här fungerar Lamotrigin Actavis Lamotrigin Actavis förhindrar ett epileptiskt anfall genom att bromsa upp de skenande elektriska signalerna. Detta tror man sker på följande sätt: Lamotrigin Actavis verkar direkt på nervcellernas trådar och bromsar upp de elektriska signalerna genom nervtrådarna. Resultatet blir att de elektriska signalerna förhindras att spridas okontrollerat från nervcell till nervcell och därmed tillåts inte det epileptiska anfallet att komma igång. Lamotrigin Actavis bromsar upp de skenande nervsignalerna 1 genom att de stimulerande ämnena (gröna kulor) blir färre än de bromsande (röda kulor) 2. Använd alltid Lamotrigin Actavis enligt läkarens anvisning. Är du osäker ska du rådfråga din läkare eller personalen på ditt apotek. Normalt inleds behandlingen med en låg dos som sedan trappas upp stegvis. Det kan ta ett tag att finna den dos som är bäst för dig. Tabletterna ska tas hela vid samma tidpunkt/er på dagen. Lamotrigin Actavis kan intas med eller utan mat. Använder du dispergerbara (lösliga) tabletter kan du svälja dem hela med lite vatten, tugga dem eller lösa upp dem i vatten. 1 2 Ta alltid hela den dos som läkaren har ordinerat. Ta aldrig bara en del av en tablett. Hur länge bör behandlingen pågå? Det är din läkare som tillsammans med dig bestämmer hur länge behandlingen ska pågå. Det är viktigt att du inte avbryter behandlingen utan att först kontakta din läkare. Om du abrupt slutar att ta Lamotrigin Actavis kan det medföra risk för ökat antal anfall. Om behandlingen av någon anledning avbryts bör dosen minskas gradvis enligt den ordination som du får av din läkare. 8 9

6 Vad ska jag göra om jag tagit för stor mängd Lamotrigin Actavis? Om du har tagit för stor mängd av Lamotrigin Actavis eller ett barn fått i sig läkemedlet av misstag ska man omedelbart kontakta läkare, sjukhuspersonal, apotekspersonal eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt rådgivning. Vad ska jag göra om jag missat att ta min medicin? Ta inte extra tabletter för att kompensera för en glömd dos. Om du har glömt att ta ditt läkemedel fråga då din läkare hur du ska börja igen. Har det gått en längre tid sedan din senaste dos är detta mycket viktigt. Vilka är de vanligaste biverkningarna? Lamotrigin Actavis kan, liksom andra läkemedel, ge biverkningar, men alla användare behöver inte få dem. Biverkningar som är mycket vanliga och förekommer hos fler än 1 av 10 patienter, är bland annat hudutslag, huvudvärk, yrsel, sömnighet eller dåsighet och bristande koordinationsförmåga, dimsyn. Dessa biverkningar kan man ofta undvika genom en långsam upptrappning av medicinen. Mer information om biverkningar finner du i bipacksedeln som finns i förpackningen. Kan jag använda andra mediciner? Effekten av Lamotrigin Actavis kan ändras och risken för biverkningar öka om du samtidigt använder vissa andra mediciner. En förteckning över dessa finner du i bipacksedeln som finns i förpackningen. Tala alltid om för din läkare om du tar eller nyligen tagit andra mediciner. Det gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel. Graviditet och amning Fostret kan påverkas av behandlingen med Lamotrigin Actavis. Rådgör därför alltid med din läkare om du är gravid eller planerar att bli gravid under pågående behandling. Du ska aldrig själv upphöra med behandlingen om du blir gravid utan att du först rådfrågat din läkare. Nivån av Lamotrigin Actavis i blodet kan förändras under graviditet. Läkaren behöver därför ta regelbundna blodprover för att kontrollera Lamotrigin Actavis-nivån så att dosen eventuellt kan ändras. Lamotrigin Actavis utsöndras i bröstmjölken, men de allra flesta kan ändå amma sina barn. Diskutera gärna med din läkare om riskerna och fördelarna med amning. Kan jag köra bil? Behandlingen med Lamotrigin Actavis kan orsaka yrsel och dubbelseende. Kör därför inte något fordon eller använd maskiner om du inte känner dig bra. Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete som kräver skärpt vaksamhet. Men kom ihåg att för att få köra bil när man har epilepsi krävs ett års anfallsfrihet. Kan jag dricka alkohol? Det finns inga speciella restriktioner när det gäller intag av alkohol utöver en allmän rekommendation att vara försiktig med överdrivet alkoholintag, i synnerhet om du lider av epilepsi

7 Så här gör du när någon drabbas av ett anfall Ett epileptiskt anfall med medvetslöshet och kramper kan första gången uppfattas som obehagligt och skrämmande. Men i de allra flesta fall är anfallen helt ofarliga och går över av sig självt efter någon eller några minuter, även om det kan kännas mycket längre för den som observerar ett anfall. Här ges råd för hur man ska agera och hjälpa den drabbade: Försök behåll lugnet och lugna andra i omgivningen Se till att personen har fria luftvägar, knäpp upp skjorta och slips Skydda personen från att skada sig. Flytta vassa, hårda eller varma föremål. Lägg något mjukt under huvudet Stoppa inte in något i munnen eller försök öppna munnen Försök inte hejda kramperna, håll inte fast personen Gör inte konstgjord andning. Andningsuppehåll på upp till någon minut är ofta en del av anfallet. När den stela krampfasen släpper, återkommer andningen successivt av sig själv När kramperna har slutat och kroppen är slapp, lägg personen i stabilt sidoläge för att underlätta andningen (skapa fria luftvägar) Stanna tills dess att personen återhämtat sig. Vid behov erbjud dig att följa personen hem. Försök kontakta föräldrarna om det är ett barn som har haft ett anfall Larma 112 om: Anfallet varar längre än fem minuter Ett nytt anfall återkommer snabbt efter det första Personen inte återhämtar sig vid upprepade anfall Personen är skadad eller gravid Patientinformationen är faktagranskad av: Kristina Lisovska, epilepsisjuksköterska, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska Richard Svensson, överläkare, medicinkliniken, neurologsektionen, CSK Kristianstad Anna Edelvik, specialistläkare neurologi, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska Actavis AB, Strandbergsgatan 61, Stockholm Växel: +46 (0) , info@actavis.se Det tar dock ofta några minuter upp till en kvart innan man får kontakt med en person som har haft ett stort krampanfall med medvetandeförlust Personen inte har känd epilepsi eftersom symtomen kan vara orsakade av annan allvarlig sjukdom MSR reklambyrå / LAM FEB 2015