Detta kommer vi att läsa om nu:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Detta kommer vi att läsa om nu:"

Maj-Britt Lundberg
för 4 år sedan
Visningar:

1 Våra sinnen

2 Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger

3 Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver Lillhjärna Hjärnstam Vänster hjärnhalva Höger hjärnhalva Reflex

4 Hjärnan och nervsystemet

5 Hur hjärnan fungerar Runt om i kroppen finns det olika nervtrådar som för signaler från kroppens alla delar till hjärnan t.ex. kommer det signaler från hörselcellerna i örat och syncellerna i ögat m.m. Det är inte förrän i hjärnan som alla signaler tolkas och vi ser, hör eller känner m.m.

6 Hjärnan forts. Det kan även komma signaler från hjärnan. Då skickar hjärnan signaler via nerverna till t.ex. fotens och benets muskler att de ska sparka till bollen. Eller till ansiktets muskler att vi ska le när vi träffar en kompis. Hjärnan styr musklerna. Vissa rörelser behöver vi inte tänka till på hur vi ska göra det t.ex. gå, springa cykla. Här sköter hjärnan det utan att vi behöver bry oss.

7 Hjärnans funktioner Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva Vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva. Vänster hjärnhalva är ansvarig för bland annat språk och tal. Höger hjärnhalva är ansvarig för bland annat skapande aktiviteter som musik, bild m.m. Lillhjärnan finjusterar våra rörelser, så att vi inte går som robotar. Hjärnstammen styr bland annat kroppstemperatur, ämnesomsättning och andning.

8 Reflexer Om jag trampar på ett spik, så åker min fot bort snabbare än jag hinner säga: AJ! Signalen går då till ryggmärgen och direkt tillbaka till foten som drar bort sig från spiken. Därefter går signalen upp till hjärnan och du känner att det gör ont. Detta är en genväg som hjälper oss att inte bli skadade. Detta kallas för en reflex.

9 Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Hjärnskakning: När man slår i huvudet hårt eller får ett slag/spark mot huvudet kan man få en hjärnskakning. Svimma: Hjärnan behöver syre hela tiden. En anledning till att svimma är att hjärnan får lite syre under en kort tid. Förlamning: Om nerver skadas kan inte signalerna varken gå till eller från hjärnan. Då kan man bli förlamad i t.ex. benen.

10 Forts. Synfel: Det vanligaste är att man måste ha glasögon/linser. Blind: Då får man läsa med punktskrift och ha hjälp av en käpp eller en ledarhund. Hörselskada: Det vanligaste är att man har en hörselnedsättning och behöver en hörapparat. Man kan få hörselskador om man utsätter sina öron för starka ljud. Döv: Då använder man sig av teckenspråk för att prata med personer. Läshäfte s. 24

11 Teckenspråk och punktskrift

12 Lukt begrepp att kunna Näsborrar Doftämne Luktceller Luktnerv Näshålan

13 Lukt 2 1

14 Lukt 1. Du andas in via näsborrarna. Då följer en massa partiklar(doftämnen) med luften in. 2. Inne i näsan finns det luktceller(övre näshålan) där doftämnena fastnar. 3. Luktcellerna skickar signalen vidare till luktnerven. 4. Luktnerven går upp till hjärnan som registrerar vad du luktade t.ex. rosor, kanelbulle m.m.

15 Lukt hos djur - människor Vi människor har ett sämre luktsinne än många andra djur. Hund mycket bättre luktsinne än oss. Detta använder man t.ex. med knarkhundar m.m. Många djur använder dofter som revirmarkerande.

16 Smaklök Smaknerv Surt Salt Beskt Sött Unami Saliv Spottkörtel Smak begrepp att kunna

17 Smak

18 Smak 1. På tungan finns det olika smaklökar med smaknerver. 2. Dessa skickar signaler till hjärnan som registerar vad du äter, men de skickar även signaler till spottkörtlarna som skickar ut saliv i munnen.

19 Fem grundsmaker Sött Salt Surt Beskt Unami (god mat)

20 Lukt + smak = sant När man tuggar maten i munnen går doftämnen från munnen upp i näshålan till luktcellerna. Därför säger man att sinnena lukt och smak samarbetar. Om du är förkyld kan inte doftämnen från maten komma till näshålan, vilket gör att maten smakar mindre.

21 Känsel Begrepp att kunna Känselmottagare 5 st olika Känselkropp

22 Känsel Vi har olika känselmottagare i huden. Dessa kan känna följande saker: Kyla Värme Beröring Tryck Smärta

23 Känselkroppar i huden

24 Syn- begrepp att kunna Pupill Lins Näthinnan Synceller Tappar och stavar Synnerv Ögonlock Ögonfrans Ögonbryn

25 Syn

26 Så här ser vi: Vi kan bara se när det finns en ljuskälla. En ljuskälla kan vara en lampa, solen, eld m.m. Ljusstrålarna från ljuskällan studsar (reflekterar) på olika saker och en del strålar kommer in genom pupillen och linsen in i ögat. Där sätts ljusstrålarna ihop till en bild på näthinnan. Denna bild är upp och ner. Näthinnan har synceller som skickar informationen från ljusstrålarna via synnerven upp till hjärnan och du ser. Nu är bilden på rätt håll.

27 Tappar och stavar Syncellerna kan delas in i två grupper: Tappar: Dessa kan se färger, men behöver starkt ljus. Stavar: Kan bara se mörker och ljus, men behöver inte ha lika starkt ljus som tapparna.

28 Ögonlock, ögonfrans och ögonbryn Ögonlocken blinkar med jämna mellanrum för att rengöra och fukta ögat. Den behövs även om det är mycket starkt ljus, du kisar. Ögonfransen skyddar mot damm och sand när det blåser. Ögonbrynen fångar upp svett från pannan så att det inte rinner ner i ögonen.

29 Filmer om syn

30 Ljus begrepp att kunna Ljuskälla Ljusstråle Reflektera Skugga

31 Ljus Ljuskällor Ljuskällor sänder ut ljusstrålar som sprids åt olika håll och träffar olika föremål.

32 Ljusstrålarnas spridning Ljusstrålarna strålar ut åt alla håll och det ser ni på bild 1. På bild 2 har ficklampan ett skal som gör att ljusstrålarna bara kan spridas åt det håll som pilarna visar. Samma sak gäller en lampa som har en skärm.

Ljusstrålarnas väg 1 5 2 4 3 1. Ljusstrålarna strålar ut från ljuskällan (lampan). 2. Ljusstrålarna går rakt. 3. En del träffar blommans blad.

33 Ljusstrålarnas väg Ljusstrålarna strålar ut från ljuskällan (lampan). 2. Ljusstrålarna går rakt. 3. En del träffar blommans blad. 4. Dessa reflekteras (studsar) åt olika håll. 5.En del av dessa ljusstrålar träffar personens ögon.

34 Skugga Ljusstrålar kan bara gå rakt fram. Om det finns något i vägen kan inte ljuset gå vidare utan studsar (reflekterar) på saken och ändrar riktning. Då finns det inget ljus som kommer bakom saken och där blir då en skugga som har samma form som saken, men kan vara kortare eller mer utdragen beroende på var ljuskällan befinner sig. e/23083/lesson/63797

35 Skugga

36 Läshäfte s Glasögon

37 Hörsel begrepp att kunna Ytteröra Hörselgång Trumhinna Hammare Städet Stigbygeln Snäcka Hörselcell Hörselnerv Vibrationer Svängningar

38 Hörsel

39 Höra 1. Ljudvågor fångas upp av ytterörat. 2. Ljudvågorna går via hörselgången in till trumhinnan som börjar vibrera. 3. Vibrationerna går vidare till de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln. 4. Stigbygeln sitter fast på snäckan och vibrationerna fortsätter till den. 5. I snäckan finns en vätska som börjar skvalpa. I snäckan finns även hörselceller som uppfattar vibrationerna. 6. Dessa skickar sedan signalerna via hörselnerven till hjärnan. Nu hör du!

40 Läshäfte s Hörsel

41 Ljud begrepp att kunna Ljudvåg Atom/molekyler som rör sig Svängning Ljudkälla Frekvens - hertz Ljudstyrka - decibel

rörelse/svängningar och puttar på varandra. Se bild 1.

42 Ljud Ljud kommer från en ljudkälla t.ex. en högtalare. När det kommer ljud från högtalaren sätts luftmolekylerna i rörelse/svängningar och puttar på varandra. Se bild 1. Till sist kommer de fram till örat som fångar upp ljudvågorna/ljudsvängningar med ytterörat och de kommer in till trumhinnan.

43 Ljud Ljudkällor Instrument Vår mun Radio, tv, dator Djur som gör väsen t.ex. fåglar som kvittrar Ljudvågor/svängningar kan sprida sig och går inte bara rakt fram som ljusvågor utan i alla riktningar. De kan även sprida sig genom väggar och även om det finns t.ex. en pelare i rummet kan du höra bakom pelaren.

44 Ljudstyrka Ljud kan ha olika ljudstyrka. Vi har svaga ljud som t.ex. viskningar och vindens sus. Vi kan ha starka ljud som t.ex. explosioner och rockkonsert. Enheten för ljudstyrka är decibel. Ju högre ljudstyrka, ju högre decibel.

45 Frekvens Frekvens handlar om hur fort svängningarna/ljudvågorna kommer. Hur många svängningar det kommer på en sekund. Enheten för frekvens är hertz. Om det svänger fort/ljudvågorna kommer tätt har du en hög ton. Om det svänger sakta/ljudvågorna kommer sällan har du en låg ton.

46 Ljud - filmer urse/23083/lesson/ m/sol7226 Läshäfte s

Relevanta dokument

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången