Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Transkript

1 Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas byggnad och funktion Epitel: ytepitel, körtelepitel Bindesubstansvävnader: bindväv, brosk, ben, flytande vävnader Muskelvävnad Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets indelning - centrala / perifera, somatiska / autonoma, motoriska/sensoriska Nervsystemets celltyper - neuron (nervceller) / gliaceller projektionsneuron Nervcellens delar - cellkropp (soma), dendriter, axon Myeliniserade / omyeliniserade axoner Melinskidan och dess bildning - Schwannceller / oligodendrocyter Grå och vit substans Begreppen kärna (nucleus) respektive ganglion Synapsens byggnad Glia och deras huvudfunktion Blod-hjärn-barriären Neurotrofa faktorer Degeneration och regeneration av nervtrådar Begreppet neuronal plasticitet Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Centrala nervsystemet hjärnan, ryggmärgen Perifera nervsystemet -nervrötter, sensoriska och autonoma ganglier, perifera nerver Hjärnans fem huvuddelar Lokalisation av grå och vit substans Telencephalon (Storhjärnan) Lobus frontalis, parietalis, temporalis, occipitalis Sulci och gyri Sulcus centralis, lateralis, parieto-occipitalis Gyrus precentralis, postcentralis Corpus callosum Hippocampus Basala ganglier

2 Capsula interna Sidoventriklarna (främre, bakre, undre horn) Diencephalon (Mellanhjärnan) Thalamus Hypothalamus Hypophys Corpus pineale (tallkortkörteln) Tredje ventrikeln (foramen interventriculare) N. opticus, chiasma opticum, tractus opticus Mesencephalon (Mitthjärnan) Pedenculus cerebri (hjärnskänklarna) Substantia nigra Nucleus ruber (röda kärnan) Tectum (fyrhögsplattan) Colliculus superior, inferior (fyrhögarna) Aqueductus cerebri (akvedukten) N. oculomotorius, trochlearis Rhombencephalon (Ruthjärnan) A. Pons (Bryggan) Fjärde ventrikeln (foramen mediana, foramina laterale) vagus B. Cerebellum (Lillhjärnan) C. Medulla oblongata (förlängda märgen) Pyramis (pyramiden) N. accessorius, n. hypoglossus Medulla spinalis (Ryggmärgen) Cervical-, thoracal-, lumbal-, sacralryggmärg Definiera ryggmärgssegment Grå och vit substans Ventral- och dorsalrot Spingalnerv Dorsalrotsganglion Truncus sympaticus (sympatiska gränssträngen) Liquor ceebrospinalis Ventrikelsystemet (sidoventriklarna, 3:e och 4:e ventrikeln) Plexus choroideus Villi arachnoidales Kraniet med mandibula Kraniets ben. Osteologiska avgränsningar av orbitan, munhålan, näshålan och hypofysgropen.

3 Skallgroparna (fossa cranii) med foramen magnum, jugulare, spinosum, ovale och rotundum, canalis opticus, fissura orbitalis superior och lamina cribrosa. Klippbenet (pars petrosa) med canalis caroticus, meatus acusticus interna och externa, canalis facialis och foramen stylomastoideum. Muskulatur Tuggmusklerna, innervation och funktion; m. masseter, temporalis, pterygoideus lateralis och medialis. Den mimiska muskulaturen, innervation och funktion; m. epicranius (med galea aponeurotica), buccinator, orbicularis oris och orbicularis oculi. Artärer Arteria carotis externa, huvudgrenar och principiella förlopp; a. facialis, maxillaris och temporalis superficialis. Arteria carotis interna, principiellt förlopp; a. ophtalmica, principiellt förlopp. Vener Vena jugularis externa, principiellt förlopp. Vena jugularis interna, principiellt förlopp. Sinus durae mater, principiellt förlopp; sinus sagittalis superior et inferior, rectus, transversus, sigmoideus och cavernosus. Förbindelserna mellan sinus durae matris och extrakraniella vener; vv. emissariae. Nerver Kranialnervernas principiella förlopp och innervationsområden. Örat Ytterörat. Öronmusslan och hörselgången, uppbyggnad och innervation. Trumhinnan (membrana tympani), uppbyggnad och innervation. Mellanörat. Hörselbenen (malleus, incus och stapes), m. stapedius och m. tensor tympani. Örontrumpeten (tuba auditiva). N. facialis intrakraniella förlopp i relation till trumhålan (cavum tympani); chorda tympani. Innerörat. Snäckan (cochlea), hinnsäckarna (sacculus och utriculus), båggångarna (canalis semicircularis). Snäckans uppbyggnad med scala vestibuli, scala media (ductus cochlearis), scala tympani. Näsan och dess bihålor Näshålans uppbyggnad och begränsningar. Näshålans principiella kärl- och nervförsörjning. Bihålornas lägen och mynningsställen. Näs-tårkanalens (ductus nasolacrimalis) förlopp och mynning. Luktepitelets lokalisation. Munhålan Munhålans uppbyggnad och begränsningar. Tungans muskulatur och innervation.

4 Tänderna. Glandula parotis läge, förloppet av ductus parotideus. Glandula submandibularis och sublingualis lägen och tömningsställen. Svalget Svalgets uppbyggnad och underavdelningar. Strukturer i övergången mellan munhåla/näshåla och svalg. Svalgets muskulatur och innervation. Örontrumpetens mynning. Svalgets lymfatiska vävnad.

5 Översiktligt kunna redogöra för: Översiktligt kunna redogöra för: Kunna redogöra för: Kunna definiera och identifiera följande: