Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)"

Transkript

1 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Fråga A1 (2p) Vad misstänker du kan ligga bakom Bertils symtom? Motivera!

2 Kod. 2(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Fråga A2 (4 p) Redogör för luktepitelets uppbyggnad och hur impulserna fortleds till luktcortex. Alla omkopplingstationer ska vara med.

3 Kod. 3(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Vid prövning av luktsinnet användes kaffe. Fråga A3 (2p) Varför används kaffe som stimuli? Varför kan inte substanser som har en irriterande effekt på slemhinnan användas?

4 Kod. 4(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. Fråga A4 (3p) Förklara detta fenomen att en viss lukt som man har dålig erfarenhet ifrån framkallar ett vegetativt svar med illamående och ibland t o m kräkning genom att beskriva de ingående bakomliggande kopplingarna. Vad är syftet med detta fenomen?

5 Kod. 5(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. För att inte äta saker som man tidigare blivit sjuk av och som således har en speciell lukt så kommer man ihåg detta genom kopplingarna med hippocampus och amygdala och vidare till hjärnstammen. Bertil pratar vidare med dig och säger: Konstigt jag var tvungen att dricka lite fanta innan jag kom hit. Du undrar då: Kunde du känna smaken? Fråga A5 (2p) Kan Bertil känna smaken av fantan? Motivera!

6 Kod. 6(21) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och näsan läcker som Bertil uttrycker det. Du undersöker honom och upptäcker att han har unilateral anosmia. Näsan läcker och han har tappat lukten unilateralt vilket talar för fraktur på anteriora fossa som har gett påverkan på tractus och/eller bulbus olfactorius. Om irriterande substanser används så är det trigeminus man undersöker. Slemhinnan innerveras av den 5:e kranialnerven Vi bortser för närvarande från behandlingen av Bertil och går vidare i resonemanget. Efter att Bertil har gjort lukttestet så säger han: konstigt att jag inte mådde illa av att lukta på kaffet - det brukar jag göra efter att en gång ha blivit riktigt sjuk av att dricka det. För att inte äta saker som man tidigare blivit sjuk av och som således har en speciell lukt så kommer man ihåg detta genom kopplingarna med hippocampus och amygdala och vidare till hjärnstammen. Bertil pratar vidare med dig och säger: Konstigt jag var tvungen att dricka lite fanta innan jag kom hit. Du undrar då: Kunde du känna smaken? Lukten behövs för smaken, men så länge anosmin är unilateral kan han det. Du frågar Bertil hur det gick till när han ramlade, du tycker att han luktar alkohol. Bertil svarar, mycket riktigt, att han ramlade p g a att han var onykter. Bertil har problem med alkoholkonsumtionen. Blodprov visar senare att han även har nyttjat kokain. Fråga A6 (5p) Redogör för hur begäret av droger uppkommer. Vilka delar (banor) är involverade? Redogör också för hur alkohol och kokain har effekter på neuronen!

7 Kod. 7(21) Fall B: Nils Andersson, 73, insjuknar plötsligt med förlamning (26p) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares. Vid prövning av beröringskänsel påvisas känselnedsättning i höger kroppshalva. Fråga B1 (5p) Beskriv hur lätt beröring förmedlas från huden (inklusive ansiktets hud) till hjärnbarken. Svaret bör bland annat innehålla receptororgan, fibertyp, förlopp i nervsystemet och somatotopik. Fråga B2 (2p) Var inom det centrala nervsystemet har skadan inträffat? Motivera!

8 Kod. 8(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Fråga B3 (2p) Med tanke på lokalisationen, vilka två ytterligare symtom kan förväntas? Motivera!

9 Kod. 9(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skad i vänster storhjärnshemisfär. Patienten har också homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har han också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Fråga B4 (3p) Vilka hjärnbarksområden är viktiga för språk? Beskriv den funktionella organisationen.

10 Kod. 10(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Fråga B5 (1p) Vilka sjukdomar kan ha orsakat dessa symtom?

11 Kod. 11(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Fråga B6 (1p) Definiera begreppet infarkt!

12 Kod. 12(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Fråga B7 (3p) Beskriv den patologiska processen vid nekros i hjärnan. Utvecklingen av vävnadsförändringen vid ischemisk nekros är en balans mellan två processer. Vilka är dessa processer och vilken överväger i hjärnan?

13 Kod. 13(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. Fråga B8 (2p) Vilka är de vanligaste anledningarna till en fokal infarkt i storhjärnan?

14 Kod. 14(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Fråga B9 (2p) Vilken är den vanligaste grundorsaken till denna typ av trombos? Varifrån kommer embolierna?

15 Kod. 15(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Trombotisk ocklusion ses i a carotis interna och i de basala hjärnkärlen och dess grenar, och förorsakas nästan alltid av atheroskleros och någon gång av av arteriter. Fråga B10 (3p) Redogör för atherosklerotiska kärlförändringars makro- och mikroskopiska utseende i olika stadier (mekanismer för utvecklingen behöver EJ beskrivas)!

16 Kod. 16(21) Nils är en pensionerad 73-årig lärare som röker. Sedan tjugo år tillbaka har han en lättare hypertoni och för fem år sedan genomgick han en by-pass -operation på grund av en svår angina pectoris. Han insjuknar plötsligt en förmiddag efter att han ätit frukost. Han kommer akut med ambulans till sjukhuset. Neurologisk undersökning visar en högersidig förlamning som är mest uttalad i armen. Han har en central högersidig facialispares och känselnedsättning i höger kroppshalva. Högersidiga kombinerade motoriska och sensoriska symtom talar för en supratentoriell skada i vänster storhjärnshemisfär. Eftersom skadan sitter i den dominanta storhjärnshemisfären har patienten också en homonym hemianopsi (avsaknad av halva synfältet) åt höger. Han har också en afatisk talstörning (afasi/dysfasi). Nils har alltså insjuknat plötsligt med symtom som stämmer med en skada supratentoriellt i centrala nervsystemet. Det plötsliga insjuknandet och lokalisationen stämmer med en cerebrovaskulär insult (infarkt, blödning), mindre sannolikt en tumör. Datortomografi utförs och visar en vänstersidig hjärninfarkt. Infarkt är en ischemisk nekros, dvs en nekros pga bristande blodflöde. Vävnadsförändringen vid alla typer av nekros är en balans mellan å ena sidan denaturering av proteinerna, och å andra sidan en lytisk nedbrytning (hetero- och autolys). I hjärnan är den lytiska nedbrytningen stark, vilket leder till likvefaktionstyp av nekros (förvätskningsnekros), med cystisk omvandling av parenkymet. En fokal infarkt i storhjärnan orsakas av trombotisk ocklusion av hjärnans kärl, eller trombembolism. Trombotisk ocklusion ses i a carotis interna och i de basala hjärnkärlen och dess grenar, och förorsakas nästan alltid av atheroskleros och någon gång av av arteriter. Magnetkameraresonans-angiografi visar trombos i den proximala delen av arteria cerebri media på vänster sida. Patienten behandlas framgångsrikt med trombolys. Fråga B11 (2p) Vilket/vilka farmakologiska medel används vid trombolys? Förklara verkningsmekanismer!

17 Kod. 17(21) Fall C Anna Malmberg, 78, med synbesvär (16p) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Fråga C1 (2p) Vilka är ögats ljusbrytande medier och hur påverkar de brytningen?

18 Kod. 18(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Fråga C2 (4p) Beskriv den normala ögonbottens utseende och funktionen på de strukturer du ser! Rita gärna!

19 Kod. 19(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. Fråga C3 (3p) I fovea är upplösningen hög. Vilka faktorer är avgörande för den höga upplösningen?

20 Kod. 20(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. I fovea finns inga skymmande kärl, tätheten av tappar är hög och då en gangliecell är kopplad till ett fåtal receptorer hela vägen kommer en relativt stor mängd neuron i synbarken att ta hand om synfältets centrala delar. När man lyser in i ögat omvandlas ljuset till nervimpulser som förmedlas av bipolärceller och ganglieceller. Fråga C4 (3p) Vad är det för skillnad mellan bipolärceller och ganglieceller när det gäller förmedlingen av nervimpulser?

21 Kod. 21(21) Anna 78 år, lider av förhöjt blodtryck. Hon kommer på remiss till ögonkliniken för undersökning av om det föreligger några ögonbottenförändringar. När ögonläkaren skall undersöka synen visar det sig att Anna har glömt sina glasögon hemma. Hon har för sig att hon är närsynt. Vid synprövningen provas olika glas för att undersöka ögonens brytning. Brytningen sker i cornea och lins. Till skillnad från cornea kan brytningen i linsen ändras så att man ser skarpt på olika avstånd, det som man kallar för ackommodation. Därefter får Anna pupillvidgande droppar. Man undersöker sedan ögonbotten med en ögonspegel. Ögonbotten inkluderar papillen (blinda fläcken, synnervsutträdet), macula (gula fläcken) samt kärlbågarna uppåt och nedåt med vener respektive artärer. Anna ser sämre på höger öga och här ser du förändringar i gula fläcken. I fovea finns inga skymmande kärl, tätheten av tappar är hög och då en gangliecell är kopplad till ett fåtal receptorer hela vägen kommer en relativt stor mängd neuron i synbarken att ta hand om synfältets centrala delar. När man lyser in i ögat omvandlas ljuset till nervimpulser som förmedlas av bipolärceller och ganglieceller. Bipolärcellerna har graderade potentialer, vilket fungerar bra på korta distanser, medan gangliecellerna har aktionspotentialer, vilket är lämpligt när signalen skall färdas längre sträckor, därför att hastigheten med dessa blir högre. Fråga C5 (4p) Anna tycker att hon med åldern fått lite sämre mörkerseende. Redogör för ögats olika sätt att anpassa sig till mörkerseende! Ange också hur snabbt de olika mekanismerna verkar och vilken relativ betydelse de har!

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p)

Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Aid nr..1(27) Fall A Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm (27p) Gertrud, 77 år, kommer in på rädda-hjärnan-larm där du (som kandidat), en neurolog och en radiolog står redo vid datortomografen

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Hål i gula fläcken makulahål

Hål i gula fläcken makulahål Hål i gula fläcken makulahål 1 Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synnerv Hornhinna Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals synceller och fungerar som

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken.

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken. 28 Ögon, retinopati Rörande krav för körkort se Kap 37 Körkort Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer Patienter med lång diabetesduration. 80 % av typ 1- diabetikerna med diabetes i 15 år har

Läs mer

Fall A: Sven Johansson med förändrat beteende (30p)

Fall A: Sven Johansson med förändrat beteende (30p) Fall A: Sven Johansson med förändrat beteende (30p) En 72 årig man, Sven Johansson söker på vårdcentralen tillsammans med sin son. Sonen uppger att familjen upplever att fadern förändrats under det senaste

Läs mer

Del sidor. 17 poäng

Del sidor. 17 poäng 11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p)

Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Aid nr..1(23) Fall A Karl, 65 år, med plötsligt dubbelseende (26 p) Karl, 65 år, har fått plötsligt dubbelseende och yrsel vid blick åt sidan. Han märkte detta strax efter uppvaknandet. Karl är något överviktig

Läs mer

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p)

Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Kod nr..1(27) Fall A Arne, 46 år, söker läkare efter att ha fått en boll mot ögat (22p) Arne, 46 år, har spelat innebandy och fått en boll med hård kraft mot höger öga. Till en början såg han inget alls

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2009-03-02 VT-I. Sid 1/2. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2009-03-02 VT-I. Sid 1/2. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2009-03-02 VT-I. Sid 1/2 Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Vänligen svara kortfattat! Lycka till! Del 1 1. Lisa 30 år, tidigare frisk. Söker

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär

Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär Kod nr..1(26) Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär (23p) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status:

Läs mer

Hål i gula fläcken. Patientinformation

Hål i gula fläcken. Patientinformation Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

OBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!

OBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till! Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p) Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler). Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos?

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos? Del 1, sid 1/2 Namn:.. 1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. 2. Du är vikarierande läkare på ögonklinik. En 29-årig

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Delexamination 1 MEQ

Delexamination 1 MEQ Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid Diabetisk näthinnesjukdom Upptäck och behandla i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15) medinfo@bayer.fi Bayer Oy Kägelstranden 12,

Läs mer

Del2_10 sidor_17 poäng

Del2_10 sidor_17 poäng Tentamen i Klinisk Medicin ll T6, Vt12, 2012-06-01 kl 09-16 i Grönwallsalen ing 70 bv _10 sidor_17 poäng Felix Post, 72 år, rökare, tidigare frisk, äter frukost tillsammans med sin hustru. Han tappar kaffekoppen

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19 Bilden visar en globalt spridd orsak till hudsjukdom samt konsekvensen den kan ha i en äldre (alternativt en malnutrierad eller immunosupprimerad) person. Fråga 1 (4p) 1(12) A. Vad är det som avbildas

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var

Läs mer

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Del 4_5 sidor_16 poäng

Del 4_5 sidor_16 poäng Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 06 04 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p). Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får

Läs mer

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p] Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p)

B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p) Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 1 (12) Efraim, 55 år, är frisk och äter inga mediciner. Tidigare under dagen drabbades han av en så kraftig högersidig näsblödning att du som underläkare

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC Interventionell Neuroradiologi Birgitta Ramgren Överläkare BFC/Neuroröntgen SUS/Lund Per Undrén Överläkare Vad är INR? Intervention Neuroradiologi Kallas också: endovaskulär behandling intraarteriell behandling

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16049 su/med 2015-09-16 6 Innehållsansvarig: Per-Olof Hansson, Överläkare, Läkare (perha5) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer