Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS""

Transkript

1 Ava Hinnas VT av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel till hjärnans celler. Hjärnan har mycket hög ämnesomsättning med glukos som huvudsaklig energikälla. Eftersom hjärnan inte lagrar energi är den beroende av en ständig tillförsel. Normalt blodflöde till hjärnan är ml/100g och minut, dvs 15-20% av hjärtminutvolymen i vila. Blodflödet till hjärnan är i stort sett konstant oberoende av variationer i blodtrycket. Detta kallas för hjärnans autoregulation och gäller så länge blodtrycket i medelartärer befinner sig mellan 60 och 150 mmhg. Hos personer med hypertoni är dessa gränser högre. Vid stroke är autoregulationen ofta förändrad så att blodflödet i skadade delar blir proportionellt mot förändringar i blodtrycket. Därmed kan alltför kraftiga, plötsliga sänkningar i blodtrycket vid akut stroke förvärra hjärnskadan och måste undvikas. Ischemiska trösklar Om blodflödet sänks till ml/100 g och minut: Påverkar hjärnans funktion till viss del, men hjärncellernas ämnesomsättning och funktion kan upprätthållas genom kompensationsmekanismer såsom vidgade kärl, större blodflöde och därmed mer syrgas. under 20 ml/100 g och minut: Nervcellerna kan inte längre förmedla impulser och cellernas elektriska aktivitet avtar. Cellerna kan dock överleva under viss tid. under 10 ml/100 g och minut: De pumpsystem som upprätthåller cellmembranens jongradient slutar fungera. Den intracellulära kalciumnivån stiger och en kedja av irreversibla händelser sätts igång. Glutamat och Asparat frisätts. Cellen bryts ner. Hjärnans blodförsörjning samt symptom vid olika lokalisationer Hjärnan blodförsörjs genom fyra huvudartärer, de pariga A. Carotis Interna (ICA) och A. Vertebralis. ICA svarar genom sina huvudgrenar A. Cerebri Media (MCA) och A. Cerebri Anterior (ACA) för blodförsörjningen av huvuddelen av storhjärnhemisfärerna.

2 Ava Hinnas VT av 5 Strax ovanför Foramen Magnum går de båda A. Vertebralis ihop till A. Basilaris. Denna artär försörjer hjärnstammen, lillhjärnan samt (via A. Cerebri Posterior PCA) de bakre delarna av storhjärnshemisfärerna. Ur klinisk synvinkel är det viktigt att avgöra om skadan är lokaliserad till främre eller bakre cirkulationen, dvs. Carotis eller Vertebrobasilarterritoriet. Fördelningen av stroke mellan dessa områden är ca 4:1, vilket överensstämmer med områdenas anatomiska storlek. Inom Carotis-området är det främst MCA-territoriet som drabbas: ca 70-75% av ischemiska stroke sker där. Symptom beroende på lokalisation Relaterar till skadans lokalisation.! Bortfallssymptom dominerar, retningssymptom är mindre vanliga.! Kliniska tecken på ökat intrakraniellt tryck kan föreligga om lesionen medför expansion.! Carotisområdet! MCA vanligaste området att få en stroke, pga det stora området som den försörjer. MCA försörjer de laterala delarna av storhjärnshemisfärerna med motoriska och sensoriska centra för ansikte, arm och bål. Vanliga symptom är kontralateral hemipares, främst i arm men även ben och central facialispares. Vid skada i den dominanta hemisfären: afasi, läs- och skrivsvårigheter, apraxi. Icke-dominanta: Perceptions- och uppmärksamhetsstörningar, neglekt. ACA försörjer den mediala sidan av frontal- och parietallober. Symptom kan därför vara kontralateral pares i ben, inkontinens, personlighetsförändring. Vertebrobasillarområdet! PCA homonym hemianopsi (synnedsättning), förvirring, hemipares. PICA kraftig rotatorisk yrsel, illamående kräkningar, svårt att svälja, nystagmus. AICA liknande symptom som PICA med utan sväljningssvårigheter pga skadan är lokaliserad något högre upp. Ofta ipsilateral fascialispares. Stroke Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, intracerebralt hematom samt subarachnoidal blödning. Definieras som en snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symptom som varar i minst 24 h eller leder till döden, och där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär. Hjärninfarkt Kan härledas till tre patogenetiska huvudtyper: Kardiell emboli, storkärlssjukdom och lakunär infarkt (småkärlssjukdom). Kardiell emboli 25-30% av alla hjärninfarkter beror på kardiell emboli. Symptomgivande embolisering från hjärtat drabbar i två av tre fall hjärnan.

3 Ava Hinnas VT av 5 Bland annat förmaksflimmer svarar för embolierna. Insjuknandet är ofta momentant med fullt utvecklade symptom inom sekunder till minuter. Drabbar vanligen MCA-territoriet. Symptomen kan ibland inskränka sig till en monopares eller mer begränsad, tex en hand. Inom vertebrobasilaristerritoriet ska kardiell emboli särskilt misstänkas vid skador som drabbar cerebellum, övre hjärnstammen samt A. Cerebri Posterior. I 10-20% är hjärninfarkt orsakad av kardiell emboli hemmoragisk. Den omvandlingen är relaterad till infarktens storlek och sker ofta inom de två första dygnen. Allvarligare korttidsprognos är andra infarkter pga oftast större infarktstorlek och att det oftast drabbar äldre patienter. Letalitet omkring 25%. Svåra funktionsbortfall kvarstår i 30-40% av fallen. Storkärlssjukdom Omkring 25% av alla hjärninfarkter beror på storkärlssjukdom. Storkärlssjukdom beror på stenoserande eller ockluderande förändringar i extrakraniella eller större intrakraniella artärer. Oftast artär till artär-embolisering av tromber bildade vid stenosen. Kan även ge symptom beroende på flödesreduktion distalt om stenosen, dvs en hemodynamisk effekt. Den hemodynamiska effekten kan ibland kompenseras genom kollateralblodflöde via Willies cirkel. Symptom liknande de vid kardiell emboli, men med större variation. Allt från TIA och lindrig infarkt till utbredd hemisfärinfarkt. Lakunär infarkt Ca 20% av alla infarkter. Orsakas av förträningar i arterioli, vanligast pga mikroaterom. Drabbar vanligen centrala områden i hjärnan, ffa basala ganglier, capsula interna och pons. Vanligen liten infarkt, upp till 15 mm i storlek. Efter några veckor omvandlas området till ett vätskefyllt hålrum (därav namnet). Lakunära symptom som isolerad hemipares, sensoriskt bortfall, senorismotoriskt bortfall. Symptomen går ofta i god regress och kvarstår endast hos ca 10% av fallen. Lakunisk infarkt föregås av TIA i 15-20% av fallen. Ett lakunärt symptom orsakas oftast av en lakunär infarkt men kan även bero på ett litet intracerebralt hematom eller infarkt orsakad av kardiell emboli eller storkärlssjukdom.! TIA Transitorisk Ischemisk Attack! Övergående fokala symptom av ischemisk genes som inte överstiger 24 h. Varar oftast mellan några minuter upp till 1-2 h. Symptom kan vara övergående pares, känselnedsättning eller afasi. Ett viktigt karotissymptom är övergående synförlust på ett öga, amaurosis fugax.

4 Ava Hinnas VT av 5 Inom vertebrobasillaristerritoriet är viktiga symptom övergående synfältspåverkan, balansrubbning, yrsel, dubbelseende och dysartri. Patogenesen vid TIA är oftast storkärlssjukdom med små embolier från aterosklerotiska förändringar, i de extrakraniella kärlen. Intracerebralt hematom Cirka 10% av strokepanoramat beror på blödning i hjärnparenkymet. Drygt hälften är såkallade djupa hematom som drabbar centrala delar av storhjärnan, så som Thalamus. Orsakas i regel av ruptur av arteroli. Vanligen som svar på hypertoni. Mer ytligt lokaliserade hematom kallas lobära hematom. Genesen till denna typ är mer variabel: kärlmissbildning eller blödning i tumör, dålig koagulationsförmåga, och i högre åldrar cerebral amyloidangiopati. Symptom främst genom två mekanismer: 1. Lokal vävnadssönderslitning samt tryckeffekt med avbrott av bansystem och lokal död av nervceller. Detta ger neurologiska bortfallssymptom som varierar beroende på blödningens lokalisation och utbredning. 2. Blödningen utgör en expansion som kan orsaka en sekundär, utbredd cerebral skada genom intrakraniell tryckstegring. Hjärnblödningen karaktäriseras av momentant insjuknande med fokala funktionsbortfall som blir värre inom loppet av minuter eller timmar. Symptom kan vara hemipares, hemihypestesi, ögonmotorikrubbningar. Vid större blödningar tillkommer intrakraniellt tryck som kan ge huvudvärk, kräkningar och medvetandesänkningar proportionellt till blödningens storlek. Minst en tredjedel av alla hjärnblödningar ökar i volym från en första DT. Det största hotet mot patientens överlevnad är det intrakraniella trycket. Av de intracerebrala hematomen är 15-20% lokaliserade till bakre skallgropen. Pontin blödning med symptombild av koma, tetrapares, små, ljusreagerande pupiller och oregelbunden andning har hög mortalitet. Ett litet hematom med begränsade fokala symptom och bibehållen vakenhet behandlas ofta däremot med god utgång. Lillhjärnan är den andra vanliga lokalisationen för infratentoriell blödning. Akut insjuknande med yrsel, illamående, kräkningar och nackhuvudvärk. Litet hematom ger främst hemiataxi och nystagmus. Större hematom ger även en expansiv effekt på hjärnstammen vilket ofta påverkar medvetandet, fascialispares, abduscenspares, trigeminuspåverkan samt Horners syndrom.

5 Ava Hinnas VT av 5 Subarachnoidal blödning Utgör ca 5% av strokefallen. Medför att blod kommer ut i utrymmet mellan de mjuka hjärnhinnorna, subarachnoidalrummet. I de flesta av fallen (60%) är orsaken att en utvigdning av en ytlig pulsåder, arteriellt aneurysm, brister. I ca 20% av fallen är orsaken en arteriovenös missbildning, hypertoni eller okänd. Ett aneurysm är en utbuktning från kärlväggen, vanligen i anslutning till ett greningsställe. Detta ger svaghet i kärlväggen som ofta växer med tiden. När aneurysmet spricker inträffar en subarachnoidal blödning och med den ökar trycket. Det kan leda till sänkt medvetande, andningspåverkan eller omedelbar död (17%). Aneurysm ger oftast inga symptom innan de rupterar och orsakar blödning. Typiskt insjuknande innebär sekundsnabb huvudvärk, illamående, kräkningar och ibland sänkt medvetande. Övergående fokala bortfallssymptom är inte ovanliga, men kvarstående hemipares förenad med medvetandepåverkan tyder på att subarachnoidalblödningen har komplicerats av en intracerebral blödning. Nackstyvhet uppkommer till följd av att blodet retar hjärnhinnorna men utvecklas ofta efter flera timmar. I 10-25% av fallen föregås insjuknandet av kortare episoder huvudvärk. Det som kännetecknar huvudvärken är det sekundsnabba insjuknandet. Det beror på bristande mindre aneurysm och vid den typen av huvudvärk bör tankarna alltid föras till en mindre subarachnoidalblödning och föranleda utredning. AKUT-testet A: Ansikte. Kan personen le och visa tänderna? Hänger någon av mungiporna? K: Kroppsdel. Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sek? U: Uttal. Kan personen uttala en mening som Det är vackert väder idag? T: Tid. Varje sekund räknas.

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN KATARINA JOOD, MD, PHD Inst. för neurovetenskap och fysiologi/ Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet NO DISCLOSURES Stroke i

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Cerebrovaskulär sjukdom TERESA ULLBERG, PHD, NEUROLOG

Cerebrovaskulär sjukdom TERESA ULLBERG, PHD, NEUROLOG Cerebrovaskulär sjukdom TERESA ULLBERG, PHD, NEUROLOG Disposition I. Strokeepidemiologi och definitioner II. Ischemisk (propporsakad stroke) III. Intracerebral blödning (ICH) IV. Hur går det efter stroke?

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition Neurokirurgisk behandling av stroke i bakre cirkulationen Fokus på intrakraniell dynamik avseende sekundär expansivitet i bakre skallgropen. Bertil Rydenhag Professor, neurokirurgin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans

Läs mer

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) 2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 NEUROLOGI CEREBROVASKULÄRA SJUKDOMAR Cerebrovaskulära sjukdomar... 2 Hjärninfarkt stroke...2 Stroke malign expansiv infarkt i a cerebri media...6 Stroke trombos/emboli

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan 2017 Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset No disclosures Bakre cirkulationen A vertebralis A basilaris PICA

Läs mer

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Lars Rosengren Metis Forum 2015-12-08 vem som helst kan drabbas.. Claes Månsson, skådespelare Ålder 53 Winston Churchill, politiker Ålder 74 Sanne

Läs mer

Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar

Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar Stroke och TIA Cerebrovaskulära sjukdomar Kosta Kostulas Neurologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge TB/Medicin 31 Mar 2015 ver13x. 2hr Innehåll Vad är stroke? Symptom och akut handläggning

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11 Stroke Det finns ett stort behov av kompletterande och alternativa behandlingar till intravenös trombolys, där de endovaskulära teknikerna har börjat få en alltmer central roll, framför allt vid behandlingen

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt Programarbete Regionalt Vårdprogram Stroke Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Stroke Rapporten är framtagen av Nils-Gunnar Wahlgren Lars-Olov Ronnevi ISBN 91-85209-40-6 FORUM

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Rehabiliteringskliniken

Rehabiliteringskliniken 2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt

Läs mer

Vårdprogram Vårdkedja Stroke

Vårdprogram Vårdkedja Stroke Vårdprogram Vårdkedja Stroke Strokeenheten Hässleholms sjukhus Primärvården och kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp Osby kommun 2013-11- 01 Perstorps kommun Förord Strokesjukvården har de senaste

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI CEREBROVASKULÄRA SJUKDOMAR 2 166B Stroke 2 167B Hjärninfarkt ischemisk stroke 2 168B Stroke - malign expansiv infarkt i a cerebri media 7 169B Stroke

Läs mer

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kambiz Shahgaldi, leg BMA, Med. dr Docent i ekokardiografi KHT, skola för Teknik och Hälsa, Stockholm Enhetschef, avd klinisk fysiologi och hjärtmott.

Läs mer

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC Interventionell Neuroradiologi Birgitta Ramgren Överläkare BFC/Neuroröntgen SUS/Lund Per Undrén Överläkare Vad är INR? Intervention Neuroradiologi Kallas också: endovaskulär behandling intraarteriell behandling

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

Stroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Stroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Stroke hos barn Nordic RETTS-meeting 181017 Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Definition: Plötslig debut av fokalt neurologiskt bortfall av vaskulär orsak. Drabbas barn av stroke?

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Del sidor. 16,5 poäng

Del sidor. 16,5 poäng 10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.

Läs mer

R:\Standardvårdplaner\Projekt standardvårdplaner\mall Kunskapsöversikt CSK.doc. FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S-205 01 Malmö

R:\Standardvårdplaner\Projekt standardvårdplaner\mall Kunskapsöversikt CSK.doc. FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S-205 01 Malmö Författare/dokumentansvarig: Anna Hansson, Lena Eriksson, Gunnel Andersson Vård- och kvalitetsutvecklare Anna-Lena Jönsson Kliniska adjunkterna Lisbeth Blom, Lena Bjerström och Jenny Aronsen-Torp Avdelning:

Läs mer

Vårdprogram för TIA och Stroke Skaraborgs Sjukhus 2011

Vårdprogram för TIA och Stroke Skaraborgs Sjukhus 2011 Vårdprogram för TIA och Stroke Skaraborgs Sjukhus 2011 Kompendiet har utarbetats gemensamt av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logoped, kurator, dietist och övrig personal på strokeenheterna

Läs mer

Vårdprogram Stroke Godkänt av Brita Eklund, 2007-07-04

Vårdprogram Stroke Godkänt av Brita Eklund, 2007-07-04 VÅRD- PROGRAM Gäller för: Framtagen av/datum: Reviderad av/datum Stroke Alingsås lasarett Brita Eklund/2004 Brita Eklund/2007-07-04 Vårdprogram stroke Innehållsförteckning KAPITEL 1...3 I. INLEDNING...3

Läs mer

2014-11-10. Erik Campbell. 3 vinjetter

2014-11-10. Erik Campbell. 3 vinjetter Erik Campbell 3 vinjetter 1 Kvinna 83 år Pigg och vital, boende i villa med sonen, ingen hemtjänst Har aldrig rökt. Tidigare/nuvarande sjukdomar: Tablettbehandlad hypertoni. I övrigt frisk. Lördagen den

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Föreläsning för sjuksköterskor Akut neurologi Arne Lindgren, IKVL, Neurologi

Föreläsning för sjuksköterskor Akut neurologi Arne Lindgren, IKVL, Neurologi Föreläsning för sjuksköterskor Akut neurologi 2018-03-12 Arne Lindgren, IKVL, Neurologi Litteratur: Malm J, Liedholm LJ. Akut Neurologi. 9:e upplagan. Kognitivus HB, Umeå. 2017. Fagius J. Nyholm D, Neurologi.

Läs mer

Yrsel. Akut handläggning

Yrsel. Akut handläggning Yrsel Akut handläggning Disposition 1. Anamnes 2. Status 3. Handläggningsstrategi 4. Yrseltillstånd 2 Vad är akutsjukvårdens uppdrag vid yrsel? Akutsjukvårdens uppdrag 1. Diagnostik - central yrsel 2.

Läs mer

Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset. Brännskador

Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset. Brännskador Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset Brännskador Mekanismer elektriska skador Direktkontakt / strömpassage Ljusbåge / blixt Termisk skada (Trubbigt våld) Avgörande faktorer

Läs mer

OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp)

OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp) Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet Sundsvall/Östersund OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp) Kurs: Hk-09 Kurskod: MV003A;MV004A och MV009A Betygskriterier:

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen

Läs mer

Riktlinjer för behandling av. Stroke och TIA. i Skaraborg 2007. Sjunde upplagan

Riktlinjer för behandling av. Stroke och TIA. i Skaraborg 2007. Sjunde upplagan Riktlinjer för behandling av Stroke och TIA i Skaraborg 2007 Sjunde upplagan Förord Denna sjunde upplaga av Skaraborgs vårdprogram för behandling av patienter med TIA och stroke utgör en lokal anpassning

Läs mer

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder. Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer

CAROTISRONDEN. Carotisronden. Nya direktiv socialstyrelsen CAROTISUTREDNING DISSEKTION. Radiol utredning av misstänkt stenos

CAROTISRONDEN. Carotisronden. Nya direktiv socialstyrelsen CAROTISUTREDNING DISSEKTION. Radiol utredning av misstänkt stenos CAROTISUTREDNING DISSEKTION CAROTISRONDEN 1 g/vecka Sedan 20 år Multidisciplinär (neuroradiolog, NL, kärlkirurg, klin fysiolog, ssk från stroke-teamet, teamet, op-koordinator..) Birgitta Leiram Neuroradiologiska

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

Tentamen i Medicinsk vetenskap. Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II. Kurs: M0036H

Tentamen i Medicinsk vetenskap. Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II. Kurs: M0036H .. Personnummer M0036H 2012-08-30 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet Tentamen i Medicinsk vetenskap Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II Kurs:

Läs mer

Yrsel Mikael Karlberg akuten

Yrsel Mikael Karlberg akuten Yrsel Mikael Karlberg Docent, överläkare ÖNH-kliniken Skånes Universitetssjukus Lund ÖNH-mottagningen Trelleborgs lasarett Specialistläkarna i Lund Yrselcenter Skåne på akuten Ta med er detta!!! Skilj

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Sekundärprofylaktisk läkemedelsbehandling efter stroke

Sekundärprofylaktisk läkemedelsbehandling efter stroke Sekundärprofylaktisk läkemedelsbehandling efter stroke Läkemedelskommitténs seminarium 12 september 2013 Lisa Wannberg, läkare medicinkliniken Västerås Stroke ett samlingsbegrepp Subarachnoidalblödning

Läs mer

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var

Läs mer

Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär

Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär Kod nr..1(26) Fall A: Axel, 23 år, med ögonbesvär (23p) Axel, 23 år, kommer till ögonmottagningen eftersom han tycker att han sedan i går ser suddigt på höger öga. Axel har tidigare varit frisk. Status:

Läs mer

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke

Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke Akut stroke Radiologisk diagnostik och handläggning Birgitte Berthelsen Neuroradiologi SU/Sahlgrenska Stroke Incidens: Knappt 30 000 personer per år, (300/100 000 dvs 3 promille) Mortalitet: 11-12% avlider

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Balans kroppens eget teamwork

Balans kroppens eget teamwork Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik

Läs mer

Åsa Landerholm. neurolog, överläkare. SÖS 3 december 2015

Åsa Landerholm. neurolog, överläkare. SÖS 3 december 2015 Åsa Landerholm neurolog, överläkare SÖS 3 december 2015 Akutliggaren Svaghet och förlamning Domningar och stickningar Sjukdomskänsla Yrsel Huvudvärk Kramper osv Neurologisk symtomlära Nervsystemets somatotopiska

Läs mer

Ischemisk stroke - Basfakta

Ischemisk stroke - Basfakta Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik Roger Siemund roger.siemund@med.lu.se Skånes Universitetssjukhus Lund Bild- och Funktionsdiagnostisk Centrum Sektion för Neuroradiologi Ischemisk stroke - Basfakta

Läs mer

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16049 su/med 2015-09-16 6 Innehållsansvarig: Per-Olof Hansson, Överläkare, Läkare (perha5) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 november 2019 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer