Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007"

Ingvar Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett

2 Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer av hjärninfarkter Syndromlära

3 nya stroke-fall i Sverige per år Vanligaste orsakerna till stroke är HYPERTONI, DIABETES, RÖKNING och HYPERLIPIDEMI Vid diabetes ses både MIKRO- och MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR

4 MIKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR (nefropathi, retinopathi, polyneuropathi) är relaterade till diabetessjukdomens duration och graden av hyperglykemi MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR leder till cardiella, perifera och cerebrala komplikationer

5 Förhindrar man hyperglykemi, sänks nivån av det ogynnsamma LDL-kolesterol och ökas halten HDL-kolesterol. Dessutom minskas risken för trombocyter att klibba ihop sig God glucos-kontroll minskar risken för diabetisk njursjukdom

6 Diabetes-patienter löper två till tre gånger högre risk för stroke än befolkningen i övrigt Diabetes tycks däremot inte öka risken för hjärnblödning Det är inte ovanligt att patientens diabetes upptäcks först i samband med strokeinsjuknandet

7 Om en patient har hyperglykemi vid stroke-insjuknandet, är risken större att han kommer att dö av sin stroke än om sockret ligger normalt Det är oerhört viktigt att stroke-patienten varken får hyper- eller hypoglykemi under den akuta sjukdomstiden Täta blodglucos-kontroller krävs

8 Många stroke-patienter har svårt att svälja i akuta sjukdomsskedet. Det är då bättre att ge patienten näring via sond än via glucos-dropp, eftersom sockret genom osmos tenderar att öka infarktens storlek Vid pneumoni på grund av aspiration och vid urinvägsinfektion måste man ofta justera insulindoserna

9 Storkärlssjuka Vid storkärlssjuka har en av hjärnans större artärgrenar täppts till Infarkten blir ofta tårtbitsformad Orsaken är atheroscleros där det bildas en blodpropp i kärlet

10 Storkärlssjuka I vissa fall uppstår blodproppen lokalt i en artärgren i hjärnan I andra fall har det uppstått en stenos (förträngning) av halspulsådern med proppbildning lokalt med eller utan embolisering till artärgrenar längre ut i kärlträdet I 25 % är det embolisering från hjärtat

11 Småkärlssjuka Vid småkärlssjuka är det i stället de små arteriolerna som drabbats En grupp små artärer är ändgrenar från de stora artärerna En annan grupp småartärer kommer från hjärnhinneartärer och går från hjärnans yta in mot hjärnans ventriklar. Även dessa är ändartärer

12 Småkärlssjuka I vissa fall uppstår vid småkärlssjuka en blodpropp som täpper till artären med en s.k. lacunär infarkt som följd I de flesta fall är det dock i stället så, att den lilla artärens lumen gradvis blivit så smal, att blodet inte längre kan komma fram. I dessa fall orsakas den lacunära infarkten därför inte av en blodpropp

13 Småkärlssjuka Viktigaste orsaken till att småkärlssjuka utvecklas är hypertoni, men även här är diabetes, hyperkolesterolemi och rökning viktiga riskfaktorer I vissa fall orsakas småkärlssjuka av inlagring av amyloid i de små artärerna. Dessa patienter får omväxlande lacunära infarkter och småkärlsblödningar i hjärnan

14 Stroke-syndrom Vid storkärlssjuka ses i regel kombination av förlamingar och känselrubbningar med afasi, apraxi eller neglektfenomen

15 Stroke-syndrom Vid småkärlssjuka ( lacunära infarkter ) ses ofta isolerad förlamning eller isolerad känselrubbning eller yrsel plus dysartri eller dubbelseende i samband med yrseln

16 Stroke-syndrom Hos vissa patienter med småkärlssjuka utvecklas utbredda förändringar i hjärnan med utveckling av demens som följd Demensutvecklingen sker då ofta stegvis och inte gradvis som vid Alzheimer

17 Diabetes är en mycket viktig riskfaktor för stroke Diabetes orsakar både storkärls- och småkärlssjuka Höga glucos-nivåer måste undvikas hos patienten som just insjuknat i stroke Alla de olika riskfaktorerna måste åtgärdas, inte bara glucosnivåerna

Relevanta dokument

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt