Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007"

Transkript

1 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett

2 Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer av hjärninfarkter Syndromlära

3 nya stroke-fall i Sverige per år Vanligaste orsakerna till stroke är HYPERTONI, DIABETES, RÖKNING och HYPERLIPIDEMI Vid diabetes ses både MIKRO- och MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR

4 MIKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR (nefropathi, retinopathi, polyneuropathi) är relaterade till diabetessjukdomens duration och graden av hyperglykemi MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR leder till cardiella, perifera och cerebrala komplikationer

5 Förhindrar man hyperglykemi, sänks nivån av det ogynnsamma LDL-kolesterol och ökas halten HDL-kolesterol. Dessutom minskas risken för trombocyter att klibba ihop sig God glucos-kontroll minskar risken för diabetisk njursjukdom

6 Diabetes-patienter löper två till tre gånger högre risk för stroke än befolkningen i övrigt Diabetes tycks däremot inte öka risken för hjärnblödning Det är inte ovanligt att patientens diabetes upptäcks först i samband med strokeinsjuknandet

7 Om en patient har hyperglykemi vid stroke-insjuknandet, är risken större att han kommer att dö av sin stroke än om sockret ligger normalt Det är oerhört viktigt att stroke-patienten varken får hyper- eller hypoglykemi under den akuta sjukdomstiden Täta blodglucos-kontroller krävs

8 Många stroke-patienter har svårt att svälja i akuta sjukdomsskedet. Det är då bättre att ge patienten näring via sond än via glucos-dropp, eftersom sockret genom osmos tenderar att öka infarktens storlek Vid pneumoni på grund av aspiration och vid urinvägsinfektion måste man ofta justera insulindoserna

9 Storkärlssjuka Vid storkärlssjuka har en av hjärnans större artärgrenar täppts till Infarkten blir ofta tårtbitsformad Orsaken är atheroscleros där det bildas en blodpropp i kärlet

10 Storkärlssjuka I vissa fall uppstår blodproppen lokalt i en artärgren i hjärnan I andra fall har det uppstått en stenos (förträngning) av halspulsådern med proppbildning lokalt med eller utan embolisering till artärgrenar längre ut i kärlträdet I 25 % är det embolisering från hjärtat

11 Småkärlssjuka Vid småkärlssjuka är det i stället de små arteriolerna som drabbats En grupp små artärer är ändgrenar från de stora artärerna En annan grupp småartärer kommer från hjärnhinneartärer och går från hjärnans yta in mot hjärnans ventriklar. Även dessa är ändartärer

12 Småkärlssjuka I vissa fall uppstår vid småkärlssjuka en blodpropp som täpper till artären med en s.k. lacunär infarkt som följd I de flesta fall är det dock i stället så, att den lilla artärens lumen gradvis blivit så smal, att blodet inte längre kan komma fram. I dessa fall orsakas den lacunära infarkten därför inte av en blodpropp

13 Småkärlssjuka Viktigaste orsaken till att småkärlssjuka utvecklas är hypertoni, men även här är diabetes, hyperkolesterolemi och rökning viktiga riskfaktorer I vissa fall orsakas småkärlssjuka av inlagring av amyloid i de små artärerna. Dessa patienter får omväxlande lacunära infarkter och småkärlsblödningar i hjärnan

14 Stroke-syndrom Vid storkärlssjuka ses i regel kombination av förlamingar och känselrubbningar med afasi, apraxi eller neglektfenomen

15 Stroke-syndrom Vid småkärlssjuka ( lacunära infarkter ) ses ofta isolerad förlamning eller isolerad känselrubbning eller yrsel plus dysartri eller dubbelseende i samband med yrseln

16 Stroke-syndrom Hos vissa patienter med småkärlssjuka utvecklas utbredda förändringar i hjärnan med utveckling av demens som följd Demensutvecklingen sker då ofta stegvis och inte gradvis som vid Alzheimer

17 Diabetes är en mycket viktig riskfaktor för stroke Diabetes orsakar både storkärls- och småkärlssjuka Höga glucos-nivåer måste undvikas hos patienten som just insjuknat i stroke Alla de olika riskfaktorerna måste åtgärdas, inte bara glucosnivåerna

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1

Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1 Stroke En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden STROKE 1 Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-,

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn Adress Telefon Valfri uppgift (ex.

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

31 Hjärta kärl. Typ 1- diabetes

31 Hjärta kärl. Typ 1- diabetes Typ 1- diabetes 31 Hjärta kärl 2015-12- 15 diabeteshandboken.se Typ 1 kännetecknas av insulinbrist och en rubbning i glukoskontrollen (högt blodsocker och (intracellulär energibrist"). Ett högt blodsocker

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds EFTER STROKEN Sven Eric reste sig mot alla odds Text: Eva Nordin Foto: Conchi Gonzalez Sven Erik, 56 år och framgångsrik internationell skattejurist då han plötsligt drabbades av en stroke. Läkarnas dom

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor.

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt

37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt 37 Körkort 2016-01- 20 diabeteshandboken.se Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Körkortslagen reglerar frågan om läkares anmälningsplikt med följande text: "Om en läkare vid undersökning

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor

Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor Kunskapsstöd för fysioterapeuter inom primärvården www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni 2016 Fysioterapeuterna Grafisk form:

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?

Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen TIA-modulen i Riks-Stroke Nationella strokekampanjen TIA Transitorisk Ischemisk Attack En varningspropp Ger samma plötsliga symtom som stroke Spontant övergående symptomduration vanligen

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

PCSK9-hämmare åt folket?

PCSK9-hämmare åt folket? PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA Stroke En skrift om slaganfall och TIA Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Del2_10 sidor_17 poäng

Del2_10 sidor_17 poäng Tentamen i Klinisk Medicin ll T6, Vt12, 2012-06-01 kl 09-16 i Grönwallsalen ing 70 bv _10 sidor_17 poäng Felix Post, 72 år, rökare, tidigare frisk, äter frukost tillsammans med sin hustru. Han tappar kaffekoppen

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke

Läs mer