Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?"

Transkript

1 Vad händer i kroppen? Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan. Stroke kallas också slaganfall, hjärnslag, cerebral insult eller cerebrovaskulär lesion, CVL. Under senare år har man även introducerat benämningen hjärnattack som en motsvarighet till hjärtattack. Avsikten med detta är bland annat att göra allmänheten uppmärksam på behovet av att skyndsamt söka sjukhus för diagnos och behandling. Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna. Den drabbar framför allt äldre människor och leder därför ganska ofta till döden. I västvärlden är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar. Stroke kan ge många olika symtom Om man misstänker att man själv eller någon anhörig har drabbats av stroke ska man ringa 112 efter ambulans. För att hjärnan ska kunna fungera normalt behöver den bra blodcirkulation, som tillför syre och näring samt fraktar bort slaggprodukter. Om man får stroke kan man drabbas av plötsliga förlamningar, domningar, talsvårigheter eller medvetanderubbningar på grund av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Ibland kan symtomen vara lätta och gå över helt. Andra gånger kan de vara allvarliga och ge livslånga handikapp. Blodpropp eller blödning är orsaken Stroke orsakas av blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror blodpropp som uppkommer vid förträngningar i hjärnans blodkärl blödning inuti hjärnan blödning på hjärnans yta, subaraknoidalblödning. När man får ett slaganfall dör hjärnceller i ett område i hjärnan. Man talar om en hjärninfarkt på samma sätt som man talar om en hjärtinfarkt när en del av hjärtmuskulaturen dör. Reviderad: (16)

2 En blodpropp kan täppa till blodcirkulationen Stroke beror omkring åtta gånger av tio på att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Proppen kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan själv, så kallad trombos. Proppen, eller den så kallade embolin, kan också komma farande från en förträngning på ett halskärl, en karotisstenos, eller från hjärtats förmak eller kammare. En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från hjärtat kan vara en hjärtinfarkt, en inopererad klaffprotes i hjärtat eller andra hjärtsjukdomar. Proppen som kan bildas i hjärtat efter en hjärtinfarkt och åka iväg till hjärnan är inte samma propp som orsakat själva hjärtinfarkten. En sådan propp kan aldrig fara iväg utanför hjärtat. Däremot kan blodet levra sig på hjärtväggens insida vid infarktområdet och det är en bit av detta levrade blod som kan ge sig iväg till hjärnan och orsaka stroke. Småkärlssjuka är när ett mindre blodkärl i hjärnan täpps till. Då har man i allmänhet inte lika allvarliga besvär som när man får annan typ av stroke. Hjärnblödning I knappt två av tio fall beror stroke på hjärnblödning, antingen från blodkärl inne i hjärnan, så kallad intracerebral blödning, eller på hjärnans yta, så kallad subaraknoidalblödning. Hjärnblödningar inne i hjärnan orsakas oftast av högt blodtryck eller missbildade blodkärl. Blödningar från blodkärl på hjärnans yta orsakas för det mesta av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm. Stroke drabbar framför allt äldre Varje år insjuknar knappt svenskar i stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första gången. Ungefär en fjärdedel av de drabbade dör. Medelåldern bland de drabbade är 75 år. Åtta av tio är över 65 år. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet. Män är yngre när de drabbas Män har en något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder, men eftersom kvinnor blir äldre än män finns det ändå fler kvinnor som har gått igenom en stroke. I åldrarna under 75 år insjuknar omkring en tredjedel fler män än kvinnor i stroke. Medelåldern för män som drabbas är 73 år och för kvinnor 77 år. TIA en varningssignal TIA, transitorisk ischemisk attack, är störningar i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Man tror att TIA beror på att en liten propp täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan en kort stund, men att blodcirkulationen snart blir normal Reviderad: (16)

3 igen och att det därför inte hinner uppstå någon bestående skada. TIA är en varningssignal och man bör utreda om det finns orsaker som kan behandlas, som till exempel en förträngning på halspulsådern. Man bör få proppförebyggande medicin omedelbart. Ungefär personer drabbas av TIA varje år. Även när man misstänker att man drabbats av TIA ska man kontakta läkare snabbt. Faktorer som ökar risken för stroke De viktigaste riskfaktorerna för stroke är högt blodtryck ärftlighet för hjärt- kärlsjukdomar hög ålder tidigare genomgången stroke eller TIA diabetes förmaksflimmer förträngning på halspulsådern rökning manligt kön höga blodfetter som ökar åderförkalkningen hög alkoholkonsumtion. Riskfaktorerna är nästan exakt samma som de som gäller för hjärtinfarkt och kärlkramp, men vid stroke spelar blodtrycket en större roll. Kolesterolvärdet spelar en större roll för risken att drabbas av hjärtinfarkt. Kan man själv minska risken? Flera av riskfaktorerna kan man påverka själv. Man kan sänka blodtrycket något genom regelbunden motion, bra matvanor och minskad övervikt. Det är också bra att sluta röka. Motion, bra mat, viktkontroll och rökstopp minskar även risken för andra hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Matvanorna har betydelse Maten har betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Nästan alla skulle må bra av att äta mat som innehåller mindre fett och kolesterol samt mer protein och kostfibrer. Ät mer grönsaker, frukt, bär, grovt bröd och fullkornsgröt. Dra ner på feta mejeriprodukter och feta kött- eller charkuteriprodukter. Byt det hårda matfettet i matlagningen mot mjukt eller flytande fett, som till exempel olivolja, rapsolja eller linfröolja. Använd mindre socker och salt. Ät proteinrik mat, till exempel fisk och magert kött. Ärftlighet Stroke ingår i gruppen hjärt-kärlsjukdomar, och de är ofta ärftliga. Ungefär hälften av alla svenskar dör av hjärt-kärlsjukdomar, framför allt stroke och hjärtinfarkt. Dessa sjukdomar beror i sin tur på olika tillstånd som är ärftliga, Reviderad: (16)

4 som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Dessutom har vi ofta vanor med oss hemifrån som kan påverka risken att drabbas i mer eller mindre grad. Symtom och diagnos Stroke ett allvarligt tillstånd Idag anser man att stroke bör behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp. Därför har man alltså i USA föreslagit namnet "hjärnattack" för stroke. Tanken är att betona att det kan vara lika bråttom att få vård vid stroke som vid en misstänkt hjärtinfarkt. Det går inte heller alltid att bedöma direkt om man har drabbats av en propp eller en blödning. Ibland måste blödningar opereras snabbt. Nyligen har även införts propplösande behandling vid vissa fall av stroke. Om denna behandling skall kunna komma ifråga måste den påbörjas inom tre timmar från första symtomet. När kan man misstänka stroke? Stroke eller TIA visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs av hjärnan. Symtom som kan vara orsakade av stroke eller TIA är plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå kallas afasi eller dysfasi plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak. Vilka symtom en stroke ger beror framför allt på i vilken del av hjärnan som skadan sitter. Proppar och blödningar kan ge lite olika symtom. Blödningar ger till exempel oftare symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkat medvetande. Skada i höger hjärnhalva Den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänster kroppshalva och har hand om uppgifter som analys och att bedöma avstånd, storlek, hastighet eller position. En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av känseln i den vänstra kroppshalvan. Den kan också orsaka problem med sinnesintryck och med att orientera sig i rummet. Det kan leda till svårigheter med att bedöma avstånd och att plocka upp föremål, knäppa knappar eller knyta skorna. Det är också vanligt med personlighetsförändringar. Den som drabbas av stroke får ofta något som kallas neglekt. Neglekt uppstår framför allt när man skadar höger hjärnhalva. Ordet neglekt kommer av engelskans neglect, som betyder negligera, strunta i. Personer med neglekt har svårt att uppfatta, eller ignorerar helt, saker som befinner sig till vänster. De kan också ha svårt att uppfatta sin egen vänstra kroppshalva. Neglekt kan Reviderad: (16)

5 till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet. Skada i vänster hjärnhalva Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk, afasi. Man kan också få svårt att till exempel läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra hjärnhalvan kan man drabbas av förlamning och försämrad känsel i den motsatta kroppshalvan. Tal- och skrivsvårigheter afasi och dysfasi Svårigheter med att förstå tal och att själv uttrycka sig är vanliga symtom vid stroke. Det kallas afasi. Oftast tyder detta på att skadan sitter tinningloben i den så kallade dominanta hjärnhalvan. Om man är högerhänt är det oftast den vänstra. Afasin kan yttra sig på många olika sätt och vara av väldigt olika svårighetsgrad. Ibland är det meningsfullt att skilja på så kallad impressiv afasi, då den drabbade har svårt att förstå vad folk säger men klarar att uttrycka sig själv, respektive expressiv afasi då man tvärtom har svårare att uttrycka det man vill ha sagt. Oftast har man en blandning av bägge problemen. Dysfasi står för en lindrigare tal- och språkstörning. Samtidigt finns svårigheter med att läsa, skriva och räkna. Man kan tänka sig det som att den drabbade hör ordet, men kan inte jämföra det med sitt minnesförråd av ord och betydelse, som delvis gått förlorat i hjärnskadan. I många fall förbättras tal- och språksvårigheterna spontant redan efter ett par dagar eller veckor. Lillhjärnsskada Proppar eller blödningar i lillhjärnan ger ofta balansproblem och ibland ofrivilliga ögonrörelser. Hjärnstamsskada Skador i hjärnstammen kan påverka medvetandet och olika nervbanor och ge upphov till förlamningar i ena kroppshalvan eller försämrad känsel. Man kan också bli förlamad i ansiktet. Andra besvär kan vara svårigheter att svälja på grund av förlamning i svalget och svårigheter att prata på grund av förlamning av tungan. Blödning i blodkärl på hjärnans yta Om man drabbas av svår och plötslig huvudvärk finns det anledning att misstänka en så kallad subaraknoidalblödning, det vill säga en blödning i blodkärl på hjärnans yta. Ofta mår man också illa och kräks. Ibland får man sänkt medvetandegrad. Tillståndet kan vara livshotande. Blödningen beror oftast på att ett pulsåderbråck har brustit. Ett pulsåderbråck är en utvidgning på en pulsåder, som för det mesta uppstår på grund av en medfödd försvagning i blodkärlets vägg. Reviderad: (16)

6 Blödning inne i hjärnan Symtomen är ofta desamma som vid blodpropp i hjärnan, se under rubriken När kan man misstänka stroke ovan. Vid större blödningar har man oftare huvudvärk, illamående, kräkningar och en sänkning av medvetandegraden. Det kan vara omöjligt att avgöra om det rör sig om en blödning eller en propp utan röntgenundersökning. Snabb utredning på sjukhuset De flesta fallen av stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen syftar till att kartlägga symtomen i detalj bestämma exakt var skadan sitter och vad den beror på bestämma om det rör sig om en blödning eller en propp utesluta om det kan handla om någon annan sjukdom som ger liknande symtom, som epilepsi, hjärnhinneinflammation, tumör eller migrän bedöma vilka funktioner som är drabbade och vilket behov av rehabilitering man har Undersökningar som ingår i utredningen är till exempel: Kartläggning av tidigare sjukhistoria och intervju av patient och närstående om det som hänt. Kroppsundersökning. Speciellt undersöks hjärta, blodcirkulation och nervsystem. Blodprov för att kontrollera blodvärde, blodplättar, infektionsprover, blodsocker, blodfetter och ibland hjärtinfarktprover. EKG för att avgöra om en rubbning av hjärtrytmen, hjärtinfarkt eller annan hjärtsjukdom kan ligga bakom. Datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan. Undersökningen bör göras inom de första 24 timmarna. Ett alternativ kan vara undersökning med magnetkamera. Bedömning av förlorade förmågor som till exempel förflyttning, balans, sväljning, tal och intellektuell förmåga. Ultraljudsundersökning av halskärlen. Bör göras inom två veckor. Ibland kan det behövas ytterligare undersökningar, som ultraljudsundersökning av hjärtat, kärlröntgen, prov på ryggmärgsvätskan (lumbalpunktion) eller speciella blodprover. De som är yngre än år när de drabbas av stroke bör få de bakomliggande orsakerna speciellt noggrant utredda. Orsakerna kan nämligen vara andra än när det gäller äldre personer och i vissa fall behandlingsbara. Datortomografi och magnetkamera Datortomografi, skiktröntgen, är en rutinundersökning som bör göras så fort som möjligt efter det att man kommit till sjukhus, särskilt om man har drabbats av en misstänkt hjärnblödning. Hjärnan avbildas i tunna skikt. Reviderad: (16)

7 Blödningar hittas praktiskt taget alltid, medan proppar ibland inte syns under de första dygnen. Magnetkameran använder inte röntgenstrålar. I stället byggs bilden upp av att kroppens vävnader påverkar starka magnetfält i kameran. Med magnetkameran kan proppar upptäckas något tidigare än med datortomografi. Magnetkamera saknas ofta på de mindre sjukhusen. Läs mer om datortomografi och magnetkameraundersökning i Infomedica. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Undersökning vid misstänkt hjärnblödning Om läkaren misstänker en subaraknoidalblödning så bör det göras en datortomografiundersökning eller undersökning med magnetkamera av hjärnan så fort som möjligt. Oftast syns blödningen då. Om det inte syns någon blödning undersöks ryggmärgsvätskan med en så kallad lumbalpunktion, LP. Har man drabbats av en subaraknoidalblödning är vätskan blandad med blod. Om man har en hjärnblödning bör man få en remiss till en neurokirurgisk eller neurologisk klinik för vidare utredning. Där tar man ställning till vilken behandling, operation eller annan metod, som är mest lämplig. Om man har drabbats av en blödning inuti hjärnan kan det bli nödvändigt att operera för att avvärja ett livshotande ökat tryck inuti skallbenet. Vård och behandling Snabbt till sjukhus vid misstänkt stroke Vården och behandlingen vid stroke syftar till att minska sjukdomens följder för den drabbade. Forskningen visar att vård vid speciella strokeenheter ger bättre resultat än vård på traditionella vårdavdelningar. På strokeenheterna kombineras ofta akutvård och rehabilitering. Det är mycket viktigt att snabbt komma till sjukhus för utredning och behandling. Blödningar och proppar behandlas ofta olika Det är viktigt att snabbt ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp. Behandlingen är nämligen olika på flera sätt. Om man har fått en blodpropp ges proppförebyggande medicin, acetylsalicylsyra, för att förebygga nya proppar. För att begränsa skadorna i hjärnan är det viktigt att närings- och syretillförseln till hjärnan är så bra som möjligt. Därför kontrolleras blodtryck, hjärtaktivitet, andning och eventuell diabetes noggrant. För dem som har förlamningar eller sänkt vakenhet är det viktigt att förebygga proppar i benen, lunginflammation och trycksår med hjälp av god omvårdnad. Nyligen har man i Sverige börjat ge proppupplösande medicin i vissa fall av hotande hjärninfarkt på samma sätt som man gjort länge vid hjärtinfarkt. Det är en behandling som måste ges inom de första tre timmarna efter det Reviderad: (16)

8 symtomen börjat och som bara används om vissa speciella villkor är uppfyllda, då den ökar risken för hjärnblödning något. För att denna behandling ska kunna ges till en ökad andel av de strokedrabbade blir det i framtiden ännu viktigare att de som får stroke kommer till sjukhus snabbt. Komplikationer vid stroke Om man bortser från de direkta följderna av hjärnskadan, som förlamningar och talsvårigheter, finns även andra indirekta komplikationer vid stroke. Exempel är: Hjärnödem, svullnad i vävnaderna i och kring hjärnskadan. Blodproppar i benen och/eller i lungan. Propparna orsakas av att man inte rör på sig och använder sina muskler tillräckligt. Lunginflammation på grund av sängliggande, dålig förmåga att hosta och att man sväljer fel. Trycksår på grund av förlamning, försämrad näringstillförsel och dålig blodcirkulation. Frakturer och andra komplikationer som uppstår när man ramlar. Depression och svårigheter att kontrollera känsloyttringar. Urinvägsbesvär som beror på att hjärnan kontrollerar urinblåsan sämre. Förstoppning på grund av för lite motion och för lite dryck. Smärta från leder och andra kroppsdelar på grund av förlamning och stillaliggande. Hjärnsvullnad Hjärnödem, en vätskeansamling i hjärnan, är en allvarlig komplikation. Hjärnan sväller som en följd av att mängden vätska ökar. Det gör att trycket kan öka inne i skallen och att blodcirkulationen kan minska. Risken att drabbas av hjärnödem är som störst två till fyra dagar efter insjuknandet. Det finns ingen aktiv medicinsk behandling som kan förhindra hjärnödem vid slaganfall. Blodpropp i benen Stroke och andra sjukdomar hos äldre som gör att man blir sängliggande ökar risken för proppar i benen. En propp i benet kan lossna och ge sig iväg till lungorna, vilket är livshotande. Tidig gång- och ståträning, stödstrumpor och sjukgymnastik minskar risken för den här typen av proppar. Blodförtunnande medicin kan också vara bra. Lunginflammation Lunginflammation kan vara en allvarlig komplikation i svåra fall av stroke. Den kan bero på att man svalt fel och fått ner mat eller dryck i luftrören eller att man inte kan hosta som vanligt. Behandlingen består i att man får antibiotika och febernedsättande läkemedel, eftersom feber kan förvärra den hjärnskada man får vid stroke. En sjukgymnast kan hjälpa till med andningsgymnastik. Reviderad: (16)

9 Trycksår Risken för trycksår ökar som en följd av bland annat förlamning, nedsatt känsel, feber och inkontinens. Näringsbrist, vätskeansamlingar och dålig blodcirkulation kan också medverka till att trycksår uppstår. Epileptiska anfall En del kan få epileptiska anfall i samband med stroke, men risken för bestående epilepsi är liten. Vid upprepade anfall kan medicin behövas. Depression Under de första månaderna efter det att man har insjuknat i stroke drabbas omkring en tredjedel av depression. Det är viktigt att behandla depressionen så att den inte påverkar möjligheterna till rehabilitering negativt. Läkemedel mot depression samt psykologiskt stöd från personal och närstående kan hjälpa. En annan sak än depression är den ökade psykiska känslighet som man ofta drabbas av efter en stroke. Man har svårt att kontrollera sina känslor och gråter lätt, vilket kan kännas mycket generande. Antidepressiv medicin kan hjälpa mot detta. Hur går det på längre sikt? Allt fler överlever det akuta slaganfallet. Trots det så avlider lite mer än en fjärdedel av dem som drabbas av stroke snart efter insjuknandet eller inom några månader. I en stor svensk undersökning konstaterades att de som överlevt en stroke hade stora behov av stöd och hjälp ännu två år efter insjuknandet. Drygt hälften uppgav sig vara beroende av stöd från anhöriga. En femtedel av dem som var helt oberoende före insjuknandet i stroke behövde efteråt så mycket hjälp att de måste vistas på sjukhem eller servicehem. Dock kunde mer än hälften av dem som bott i eget boende före sin stroke återvända hem. Många av de drabbade hade tal-, läs- och skrivsvårigheter två år efter anfallet. Ofta lägger vi i första hand märke till de rent fysiska handikappen, men det är också vanligt med skador på psyket och intellektet. Det kan störa kommunikationsförmågan och leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Mediciner kan minska risken för stroke Följande mediciner kan användas när man försöker förebygga återfall i stroke: Blodtryckssänkande mediciner mot högt blodtryck. Proppförebyggande medicin, framför allt acetylsalicylsyra, ASA (som Trombyl) eller warfarin (Waran) som minskar blodets levringsförmåga och minskar risken för proppar om man har förmaksflimmer. Dipyridamol (Persantin) och klopidogrel (Plavix) är två proppförebyggande mediciner som har likartad effekt som ASA. De används ibland i stället för, eller i kombination med ASA. Reviderad: (16)

10 Kolesterolsänkande medicin som Simvastatin, Zocord eller Pravachol. Sänkta blodfetter kan minska risken för att återinsjukna efter TIA eller hjärninfarkt. Läs mer om högt blodtryck i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Operation av förträngning på halspulsådern Stroke och TIA orsakas ibland av proppar som kommer från förträngningar på halspulsådern, så kallad karotisstenos. Orsaken till förträngningen är för det mesta åderförkalkning. Om en ultraljudsundersökning visar att kärlet är förträngt med omkring tre fjärdedelar eller mer rekommenderas ofta en operation, som alltså tar bort källan till propparna. Förmaksflimmer ökar risken för stroke Om man har rubbningar av hjärtrytmen, förmaksflimmer, blir det inga ordentliga sammandragningar i hjärtats förmak. Det gör att blodproppar bildas lättare. Propparna kan sedan ge sig iväg och fastna i ett blodkärl i hjärnan. I en del fall kan man ge en elektrisk stöt, el-konvertering, genom hjärtat och återställa den normala hjärtrytmen. Men ibland återgår hjärtat till det ojämna förmaksflimret ganska snabbt. Om man har förmaksflimmer som inte går över kan man minska risken för proppar med medicin som minskar blodets levringsförmåga, warfarin. Men då måste fördelarna vara större än den ökade risken för blödning. Den här typen av medicinering kräver regelbundna kontroller och att man är aktiv i sin behandling. Läs mer om förmaksflimmer i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Långsiktig uppföljning efter stroke Den långsiktiga uppföljningen efter stroke sker för det mesta hos en allmänläkare på en vårdcentral. Den innebär att man försöker förebygga olika komplikationer och förhindra att man insjuknar igen. Dessutom sker ofta en rehabilitering hos till exempel sjukgymnast, arbetsterapeut eller logoped. Vid regelbundna återbesök kontrolleras bland annat om den strokedrabbade har haft nya symtom från nervsystemet som TIA, stroke eller krampanfall. om komplikationer som till exempel depression, smärta, muskelspasmer och ledstelhet har tillstött. om den som fått stroke tar sina förebyggande mediciner utan besvär eller biverkningar och om det finns någon anledning att ompröva medicineringen. om nya riskfaktorer har tillkommit. hur den strokedrabbade klarar dagliga sysslor som att äta, klä sig, tvätta sig och förflytta sig. Man kan ibland behöva uppföljning vad gäller träningen av rörelsefunktioner, kognitiva funktioner eller förmågan att utföra dagliga aktiviteter. Reviderad: (16)

11 hur samverkan mellan olika vård- och rehabiliteringsinsatser inom landsting och kommun fungerar. hur aktiv den strokedrabbade är när det gäller träning och att delta i sociala aktiviteter. Uppmuntran och stöd kan behövas. att den som har drabbats av stroke får bra rådgivning och information om sjukdomen, praktiska förhållanden och daglig livsföring. Kommunikationen med den strokedrabbade kräver speciella hänsyn eftersom sjukdomen ofta innebär svårigheter med kommunikation, orientering och uppmärksamhet. hur de närståendes situation ser ut och hur relationen mellan den strokedrabbade och de närstående fungerar. att den som har drabbats av stroke har fått upplysning om olika patientorganisationer. Den som har drabbats av stroke ska i så stor utsträckning som möjligt kunna fortsätta att uppleva livet som meningsfullt tillsammans med sina nära och kära. Det handlar om att kunna klara vanliga aktiviteter som att förflytta sig, kommunicera, umgås med vänner och ägna sig åt fritidsaktiviteter. Därför är rehabilitering och omvårdnad en viktig del av behandlingen. Rehabilitering Livet efter stroke Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet. Både den som drabbas och de närstående måste anpassa sig till den nya situationen. Ofta behöver man professionell hjälp för att kunna återskapa ett tillfredsställande vardagsliv. Efter en tids vård och rehabilitering på sjukhuset fortsätter rehabiliteringen i allmänhet i hemmet. För yngre personer i arbetsför ålder kan även arbetsinriktad rehabilitering vara aktuell. Att komma hem igen För många känns det skönt att komma hem igen efter sjukhusvistelsen. I hemmet är det lättare att styra över sin egen tillvaro och många tycker att det är skönt att kunna använda personliga saker och ha nära till vänner och grannar. Om man inte har för stora funktionshinder kan hemmet ofta anpassas. För andra kan det gamla hemmet bli en begränsning. Därför väljer en del att byta till en bostad som är bättre anpassad till de nya förutsättningarna. Många behöver hjälp av närstående eller hemhjälp för att kunna klara av vardagen. Ofta tar det lång tid att anpassa sig till den nya situationen. Att lära känna det nya Personer som drabbas av stroke upplever ofta sig själva och sin omvärld på ett nytt sätt. Förmågan att röra sig och kommunicera kan ha påverkats och det kan till en början vara svårt att hantera förändringarna. Att lära känna sitt nya jag är ofta en förutsättning för att man ska kunna fungera bra i vardagen. Genom att våga prova olika aktiviteter kan man lära känna sina resurser och begränsningar. På så sätt kan man även träna upp sina tidigare förmågor på nytt eller hitta lösningar på problem som uppstår. Reviderad: (16)

12 Det finns en risk att närstående eller hemhjälp hjälper till för mycket och på det sättet hindrar den strokedrabbade att lära sig hantera det nya. En stimulerande och lagom stödjande miljö underlättar förbättringar. Att be den som drabbats av stroke att beskriva hur man upplever situationen kan bidra till att närstående bättre förstår hur man kan ge lagom mycket assistans och uppmuntran. Särskilt svårt kan det vara om den som drabbats av stroke har svårt att tala eller skriva och inte kan berätta hur han eller hon upplever sin situation. Ofta behövs det lugn och ro och gott om tid för att hitta ett nytt sätt att kommunicera med varandra. Rehabilitering i hemmet Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder, gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin vardag på egen hand eller med hjälp av hemhjälp. Om det behövs kan den strokedrabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som sjukgymnastik och arbetsterapi. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik. Hemmet är en bra miljö för rehabilitering eftersom träningen kan anpassas till intressen och vanor på ett bättre sätt än i sjukhusmiljön. De närstående kan också ta en mer aktiv del i rehabiliteringen. Hänsyn måste dock tas till de närståendes integritet och intresse för att delta i träningen. Målet med rehabiliteringen i hemmet är att den som drabbats av stroke ska uppleva delaktighet och tillfredsställelse i sitt vardagsliv. En tillfredsställande vardag kan nås genom att man tränar upp nedsatta funktioner att man lär sig nya sätt att utföra olika aktiviteter att bostadsmiljön anpassas att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter individuella önskemål och behov. Att träna upp nedsatta funktioner Under de första veckorna eller månaderna efter insjuknandet i stroke sker i allmänhet en förbättring av de funktioner som blivit nedsatta på grund av hjärnskadan. Träning och aktivitet kan bidra till förbättringen. Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner, till exempel språket, minnet, varseblivningen, uppmärksamheten, insikten om de egna begränsningarna samt förmågan att utföra dagliga aktiviteter. Träningen anpassas till förmågan I hemmet sker träningen ofta genom vardagsaktiviteter som upplevs som meningsfulla av den strokedrabbade. Har man svårt för att stå eller gå på grund av en förlamning i vänster kroppshalva så tränar man till exempel Reviderad: (16)

13 genom att stå vid diskbänken när man diskar eller gå till affären och handla mat. Det är i allmänhet en sjukgymnast som ansvarar för träning som går ut på att förbättra rörelseförmågan. Träningen ska vara lagom utmanande. Det betyder att man varken ska välja för svåra eller för lätta aktiviteter. Det är arbetsterapeutens och sjukgymnastens uppgift att tillsammans med den strokedrabbade och närstående hitta lämpliga, lagom utmanande träningsaktiviteter och program som kan utföras på egen hand. Detsamma gäller för logopeden, som har ansvaret för träningen av talet och språkförmågan. Osynliga förmågor ofta svårare träna upp Ibland kan det ta längre tid att träna upp de nedsatta förmågor som är osynliga, som till exempel försämrat minne och försämrad uppmärksamhet eller insikt. Träningen inriktas då först på att man ska lära känna sina egna begränsningar, för att sedan kunna träna upp förmågan mer aktivt. Ett sätt att bli medveten om sina begränsningar är att konfronteras med dem i aktiviteter som man tidigare klarade av utan problem. Vet man om sina begränsningar kan man också göra någonting åt dem. Att lära sig nya sätt att göra saker Förbättringen av nedsatta hjärnfunktioner börjar avta några månader efter det att man insjuknat i stroke. Förbättringar sker sedan framför allt genom att man lär sig att kompensera för sina begränsningar och tränar upp skickligheten i att använda de förmågor man har kvar. Man kan på det sättet fortsätta att bli bättre under flera år efter insjuknandet. Redan tidigt efter insjuknandet i stroke måste man lära sig att fungera på ett nytt sätt i de dagliga aktiviteterna. En del tvingas använda en hand när de äter eller använda rullstol i stället för att gå. Personer som har språkliga nedsättningar måste lära sig att kommunicera på ett nytt sätt. Ibland lär arbetsterapeuten ut olika sätt att kompensera bristande förmåga. Ibland uppfinner den som drabbats av stroke eller de närstående egna lösningar på hur man kan utföra en aktivitet på ett nytt sätt. Bostaden kan anpassas Genom att anpassa bostaden på olika sätt kan man underlätta vardagslivet. Ibland räcker det med hjälpmedel som en duschpall eller ett stödhandtag och ibland behövs det mer omfattande bostadsanpassningar som borttagning av trösklar och badkar. Det är i allmänhet arbetsterapeuten som ansvarar för bostadsanpassning och utprovning av tekniska hjälpmedel. Hjälp och stöd i vardagen Det är vanligt att den som drabbas av stroke behöver någon form av hjälp och stöd i vardagen. Hjälpen måste anpassas så att personen med stroke känner delaktighet i vardagslivet och inte hindras i sin fortsatta förbättring. Närstående och hemhjälp behöver ofta handledning av rehabiliteringspersonal i hur de på bästa sätt kan hjälpa den strokedrabbade i olika situationer. Det gäller att ge lagom mycket stöd eller hjälp till självhjälp. Ofta hjälper omgivningen till för mycket i sin iver att visa kärlek och omtanke och det gäller att hitta en balans. Reviderad: (16)

14 Att bli nöjd med livet igen Det kan vara jobbigt och ta lång tid att återerövra vardagslivet efter en stroke, både för den drabbade och för närstående. I många fall behöver de närstående avlastning och stöd av barn, vänner eller hemhjälp för att orka. Det finns en risk att både den som drabbats av stroke och de närstående isolerar sig. Det kan leda till att man helt enkelt blir mindre nöjd med livet. Personen med stroke behöver ofta hjälp med att utveckla nya intressen utanför hemmet och att återuppta sina gamla roller, som till exempel rollen som pappa eller morfar. En del som drabbas av stroke har lättare än andra att anpassa sig till det nya och kunna se livets möjligheter och rikedom. Andra behöver lite mer stöd och hjälp. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Datortomografi Förmaksflimmer, attackvis Förmaksflimmer, kroniskt Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Högt blodtryck Kärlkramp i hjärtat Magnetkameraundersökning Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Läs mer i Handboken Läs om afasi i Handboken för hälso- och sjukvård. Handboken är främst riktad till vårdpersonal, men är användbar även för patienter och anhöriga. Socialstyrelsen På Socialstyrelsens webbplats på Internet kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns för strokesjukvård. Där finns även nationella riktlinjer för behandling av andra hjärt-kärlsjukdomar. Nationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdomar Nationella riktlinjer för strokesjukvård Reviderad: (16)

15 Patientorganisationer STROKE - Riksförbundet Box Hägersten info@strokeforbundet.org Afasiförbundet i Sverige Kampementsgatan Stockholm info@afasi.se Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR Box Stockholm nhr@nhr.se Riksföreningen Hjärnkraft Box Stockholm info@hjarnkraft.nu Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och artiklar i samband med att man söker i databasen. det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Reviderad: (16)

16 Redaktion Manusförfattare Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm Avsnittet om rehabilitering: Kerstin Tham, arbetsterapeut, institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi och äldrevårdsforskning, Huddinge universitetssjukhus Faktagranskning Hans-Göran Hårdemark, överläkare, Neurologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Avsnittet om rehabilitering: Birgitta Bernspång, arbetsterapeut, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (16)

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

information om Stroke

information om Stroke information om Stroke Denna informationsbroschyr tillhör: Om stroke På stroke- och neurologisk enhet, plan 10, i Kristianstad finns 24 vårdplatser. Där vårdas du som drabbats av stroke, TIA eller annan

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Stark efter stroke www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Visste du att... stroke

Läs mer

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.

Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA. Efter stroke Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. I Sverige insjuknar närmare 30 000 personer varje år,

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p) Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA Stroke En skrift om slaganfall och TIA Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005 POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för stroke 2005 ISBN 978-91-85483-28-0 Artikelnr 2007-114-59 Redaktör David Svärd Text Charlotta Munter Sättning Edita Västra Aros Foton Sidorna 11, 15, 25, 29,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2019 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Av Margit Corneliussen Det är många gånger svårt att föra samtal med en person

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Norrlandstingens regionförbund

Norrlandstingens regionförbund Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion

Läs mer