Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
|
|
- Inga Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Blodet får hjärtat genom kranskärlen som ligger på hjärtats utsida. 1
2 Kärlkramp Kranskärlen kan drabbas av förträngningar. Det kallas för åderförfettning, eller åderförkalkning. Vid fysisk eller psykisk ansträngning är hjärtat i behov av mer syre. Om man har förträngningar i kranskärlen kan man drabbas av kärlkramp. Symtom vid kärlkramp Det vanligaste symtomet vid kärlkramp är bröstsmärta. Smärtan är oftast lokaliserad mitt i bröstet men kan även stråla upp mot käkarna, ut i armarna eller bak mot ryggen. Kärlkramp som kommer vid ansträngning men som försvinner i vila är ofta godartad och behandlas med mediciner (se under Läkemedel), eller i vissa fall med ballongvidgning eller bypassoperation. Instabil kärlkramp Om kärlkrampsbesvär uppstår vid minsta försök till ansträngning eller till och med i vila kallas det instabil kärlkramp. Dessa fall kräver oftast sjukhusvård och utreds och behandlas på samma sätt som hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt Vid en hjärtinfarkt blir det akut stopp i ett kranskärl p.g.a. proppbildning. Detta leder till att en del av hjärtats muskel inte får tillräckligt med syre. Symtomen är oftast svår smärta. Den del av hjärtmuskeln som inte får syrerikt blod skadas. Storleken på skadan beror på var eller i vilket kranskärl proppen sitter och hur lång tid det dröjer innan man får behandling. Tid är hjärtmuskel! Symtom vid hjärtinfarkt Vanliga symtom vid hjärtinfarkt är tryck eller smärta över bröstet. Smärtan kan även upplevas på olika sätt så som buksmärta, ont upp mot käkarna, strålning ut mot armar eller ryggsmärta. 2
3 Andra symtom kan t.ex. vara illamående, kallsvett, andnöd, yrsel och ångest. Man kan också ha hjärtinfarkt utan smärta. Komplikationer En komplikation som kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt är hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa ordentligt och vätska kan ansamlas i lungorna och i kroppens övriga vävnader. Symtom är andfåddhet, viktuppgång och bensvullnad. En annan komplikation som kan uppstå i samband med hjärtinfarkt är arytmier, en störning i hjärtats rytm som kan innebära att kroppen inte får tillräckligt med syre. 3
4 Vård och behandling Modern hjärtinfarktbehandling har kraftigt sänkt dödligheten och ökat chansen till att återfå ett normalt liv. EKG - övervakning Vid misstanke om hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge information om det är syrebrist i hjärtat. EKG innebär att ett antal elektrodplattor fästes på kroppen. Hjärtats elektriska aktivitet läses av och man kan utläsa hur hjärtat mår. Detta är en smärtfri undersökning. På avdelningen finns även kontinuerlig EKG - övervakning. Provtagning Blodprover som tas ger ytterligare information. Vissa prover måste tas om flera gånger. Kranskärlsröntgen och ballongvidgning/ perkutan coronar intervention (PCI) Vid misstanke om akut hjärtinfarkt undersöks kranskärlen med kranskärlsröntgen. Vid undersökningen ges lokalbedövning i handled eller ljumske, nära den kroppspulsåder där undersökningsinstrumentet förs in. Undersökningen genomförs utan narkos. Vid undersökningen sprutas röntgenkontrast in i kranskärlen. Röntgenbilderna visas på en skärm. Om det finns stopp eller förträngningar i kärlen, kan man i samma procedur göra en ballongvidgning. En tunn ballongförsedd kateter förs in till den aktuella förträngningen, ballongen blåses upp och trycker undan förträngningen. Oftast placeras metallnät (stent) i kärlet för att minska risken att förträngningen kommer tillbaka. I samband med PCI ges oftast blodförtunnande dropp. 4
5 Ballong med stent. Stentet expanderar i kärlet då ballongen dras ut Ultraljud av hjärtat Ultraljud av hjärtat (UCG) utförs i samband med hjärtinfarkt och PCI. Det ger information om hur hjärtmuskeln och hjärtats klaffar fungerar. Bypass-operation Ibland kan man vid kranskärlsröntgen se förträngningar som inte lämpar sig för ballongvidgning. Då är oftast kranskärlsoperation (bypass) bästa alternativ. Detta är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man sövs och bröstkorgen öppnas. En åder tas från benet eller bröstkorgsväggen och fästs på kranskärlen. Blodet tar då en genväg förbi förträngningen och försörjer på så sätt hjärtat med syre. 5
6 Riskfaktorer Alla människor kan få en hjärtinfarkt, men vissa faktorer ökar risken att drabbas. Risken ökar ju fler riskfaktorer du har. Rökning - Tobaksrökning är en stor riskfaktor. Rökning är mycket skadligt för hjärtat. Fysisk inaktivitet Stillasittande påverkar kroppen negativt. Fysisk aktivitet har positiv effekt på flera av riskfaktorerna. Högt blodtryck Blodtrycket varierar med ålder och aktivitet. Högt blodtryck kan leda till skador på bl.a. blodkärl och hjärta. Blodtrycket bör ligga på högst 140/90 i vila. Höga blodfetter/högt kolesterol. - Höga kolesterolhalter i blodet påskyndar åderförkalkning. Minskad kolesterolhalt minskar risken för att återinsjukna efter en hjärtinfarkt. Övervikt Framförallt bukfetma. Midjemått större än 102 cm för män och 88 cm för kvinnor ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Stress Negativ stress är ogynnsamt för kroppen. Diabetes Viktigt med välreglerat blodsocker. Ärftlighet - Ärftligheten har betydelse. Vad kan jag göra själv? 6
7 Du kan själv påverka din framtida livssituation. Rökstopp! Om du röker är det absolut nödvändigt att sluta. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka. Du minskar också risken att få en ny hjärtinfarkt. Mat Maten du äter är av betydelse för din hälsa och ditt hjärta. Ät hälsosamt! Gärna frukt, grönsaker och fullkornsprodukter vilka innehåller fibrer. Minska på saltintaget. Öka andelen omättat fett som finns i bl.a. fet fisk. Minska andelen mättat fett som finns i feta mejeriprodukter och feta charkprodukter som t.ex. korv mm. 7
8 Fysisk träning Idag är det väl känt att du med regelbunden fysisk träning på rätt nivå kan må bättre, orka mer och leva längre. Det finns inga hinder för att påbörja fysisk aktivitet och träning efter hemgång. Via hjärtrehabiliteringen på sjukhuset har du möjlighet att träffa en sjukgymnast för att få individuellt anpassade råd om träning efter dina förutsättningar. Fysisk träning har många positiva effekter: minskar risk för återinsjuknande och död blodtrycket sänks positiv inverkan på blodfetter insulinkänsligheten och sockeromsättningen ökar risken för blodpropp minskar minskad risk för hjärtrytmstörningar förbättrad livskvalitet Stress För att klara stressiga perioder behöver man ha en balans i livet mellan arbete, fritid, vila och sömn. Försök att analysera dig själv och din livssituation för att bedöma om du utsätts för en stress som skadar dig. 8
9 Läkemedel Vetenskaplig forskning visar att medicinering minskar riskerna från att återinsjukna i hjärtinfarkt. Därför är det av stor vikt att du tar de mediciner du fått utskrivna. Om du skulle må dåligt av din medicin p.g.a. biverkningar, är det viktigt att du kontaktar din läkare och inte ändrar medicineringen själv. Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är: Blodförtunnande Trombyl, Plavix/Clopidrogel Brilique och Effient är blodförtunnande tabletter som motverkar proppbildning. Betablockerare Ex. Metoprolol sänker pulsen och blodtrycket så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Blodfettssänkare Ex Atorvastatin och Simvastatin minskar halten av blodfetter vilket också minskar risken för nya förträngningar i kranskärlen ACE-hämmare Ex. Enalapril eller Ramipril är hjärtmuskelstärkande och sänker ditt blodtryck vilket leder till att ditt hjärta får lättare att arbeta. Nitrater Ex. Nitrolingual eller Imdur vidgar blodkärlen. Vissa mediciner behöver du äta livet ut. Kontrollera regelbundet att dina mediciner inte passerat utgångsdatum. 9
10 Vid hemgång Oro och depression Oro och depression drabbar många efter en hjärtinfarkt. Det är vanligt med funderingar över livets mening. Man kan bli nedstämd och lättirriterad. Tid behövs för att få reagera och bearbeta det faktum att man har drabbats av en livshotande sjukdom. Sök hjälp om det behövs! Sexuell aktivitet Det finns inga restriktioner för sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Erektionsproblem är vanligt vid kranskärlssjukdom. Din läkare är van att diskutera sådana frågor. Lyssna på kroppens signaler! 10
11 Att tänka på Det finns risk för blödning från insticksstället i handleden eller ljumsken efter en kranskärlsröntgen. Därför bör du undvika tunga lyft under minst tre dagar efter ingreppet. Återbesök Återbesök sker till vårt uppföljningsteam på hjärtmottagningen 2-3 veckor efter du gått hem om du tillhör Sahlgrenska sjukhusets upptagningsområde. Detta expertteam består av sjuksköterskor och läkare i ett nära och strukturerat samarbete. Vid första besöket kommer du få träffa en av sjuksköterskorna. Sjuksköterskan kommer där att informera vad du kan göra själv för att förhindra återinsjuknande. Sjuksköterskan avgör om du behöver träffa en läkare vid nästa uppföljningsbesök som sker efter 4-6 veckor. Om du tillhör Östra sjukhuset eller Mölndals sjukhus kommer du kallas till uppföljning där. Sjukskrivning efter hjärtinfarkt varierar efter behov och bestäms vid utskrivningssamtalet tillsammans med läkaren. Fysisk träning och hjärtskola på sjukgymnastiken Under vårdtillfället kommer du att få träffa en sjukgymnast som ger dig råd om fysisk aktivitet och träning. Du rekommenderas att delta i träningsbaserad hjärtrehabilitering vid sjukgymnastiken där du erbjuds anpassad träning efter nuvarande rekommendationer och dina förutsättningar. Före träningsstart utförs ett individuellt konditions och muskeltest. Detta för att kunna erbjuda rätt träningsgrupp och ge dig råd om hur du bäst tränar på egen hand. Konditionstest kan utföras redan en vecka efter hjärtinfarkt eller genomgången PCI. Du är också välkommen att delta i hjärtskolan där du får information av läkare, dietist, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. 11
12 Vid nya bröstsmärtor Vid ihållande bröstsmärta, ta nitropreparat och vänta 5 minuter. Om smärtan då fortsätter ta nitropreparat ytterligare en gång. Vid ihållande bröstsmärta i 15 minuter skall du ringa 112! Kontakter Kontaktpunkten ringer du om du har frågor om återbesök, remisser eller recept. Här kan du även få telefonrådgivning. Vid övriga frågor kan du ringa sjukvårdsrådgivningen. Kontaktpunkten: Tel: Telefontid Mån-fre. kl Sjukvårdsrådgivningen: Tel: Öppet dygnet runt På kan du hitta fördjupad information om hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Framtagen av personal på kardiologen Sahlgrenska hösten 2009 Reviderad upplaga mars 2014 Faktagranskad: Truls Råmunddal, kardiolog, överläkare Källor: Sjukvårdsrådgivningen Bilder: Carin Bergsand Persson, Teresia Bergsand, Maria Griphammar Illustrationer: Johan Svensson 12
HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll
Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdom 1 Innehåll Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?...1 Vård och behandling...4 Så kan du minska riskfaktorerna...6 Läkemedel...10 Vid hemgång...12 Uppföljning...14
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merKardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI
Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merDet vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merKranskärlskliniken SUS
Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar
Läs merKärlkramp. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt
Läs merLivet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merAtt leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.
Läs merLivet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND
Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merPM Information till hjärtinfarktpatienter
PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11
Läs merAtt leva med kärlkramp
Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merInnehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?
1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merBallongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merTill dig som har hjärtsvikt
Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merOm kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi
Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merHjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt
Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merTill dig med kranskärlssjukdom
Till dig med kranskärlssjukdom Version 2, 2011 Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merBallongvidgning och bypass-operation
Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merHjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt
Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs merInformation till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation
Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merNivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering
2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merHjärtinfarkt i Sverige
Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merStark efter stroke www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Visste du att... stroke
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merKärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Kärlkramp En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN
Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna
Läs merAtt leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND
Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.
Läs merHälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..
Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merRadiofrekvensablation (förmaksflimmer)
Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merHjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och
Läs merVälkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!
Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3
Information Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Annmari Apell Magnusson, Sjuksköterska, Avdelning 44 (annma113) Giltig från: 2014-08-06 Godkänt av: Henrik Olsson, Överläkare,
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning
TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merMEQ fråga poäng. Anvisning:
MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merLevnadsvanor inför operation
Levnadsvanor inför operation Denna broschyr riktar sig till dig som vill förbereda dig på bästa sätt inför en operation. Genom att se över dina levnadsvanor kan du minska risken för komplikationer under
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merHUG. hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan. Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB
nhjärtan utan grä ser HUG hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB projektledning Helena Hjertonsson, MSD initiativtagare
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor
Kvinnors hjärtan En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar
Läs merHjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt
Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack
Läs merKärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom
Kärlkramp En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merDe äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti
De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merSimdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan. Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Simdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information,
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs mer