Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor"

Transkript

1 Kvinnors hjärtan En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar pengar till speciellt utvald svensk forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Den forskning vi stödjer räddar liv och ger fler friska år. Vi är Sveriges största och viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. Tyvärr kan fonden bara tillgodose en mindre del av de sökta medlen. En viktig uppgift för fonden är därför att samla in mer pengar. Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk användning inom sjukvården. Du kan när du vill stödja den livsviktiga forskningen genom att sätta in valfritt belopp på pg eller bg Alla gåvor är lika välkomna, stora som små. Du kan också göra en stor insats för forskningen genom att bli månads givare. Andra sätt att stödja oss är genom minnesgåvor, testamenten, gratulationsgåva eller aktiegåva. ISBN Box 5413, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel , Fax insamlingskonton: pg , bg organisationsnummer

3 hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär 38 procent av både kvinnorna och männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak visar siffror från Socialstyrelsen (Dödsorsaker 2011, publicerad 2012). Bilden är densamma i hela västvärlden, och i övriga världen sker en snabb utveckling mot samma sjukdomsmönster med ökande förekomst av hjärtsjukdomar i Asien och i utvecklingsländerna. Liksom hjärtinfarkt orsakas kärlkramp av åderförfettning, även kallat åderförkalkning, i hjärtats kranskärl. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna. De övriga är framför allt högt blodtryck, diabetes, stress, övervikt, bukfetma och fysisk inaktivitet tillsammans med ohälsosam kaloririk mat och för lite grönsaker och frukt. Just nu bedrivs i Sverige omfattande och framgångsrik forskning om mekanismerna bakom åderförfettning samt genernas betydelse, och hur den skadliga processen kan stoppas. Forskarna har bland annat kommit fram till att det är avgörande att tidigt sätta in medicin som sänker nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. Det är viktigt att denna banbrytande forskning får möjlighet att fortsätta. Forskningen angår oss alla och du kan bidra genom att skänka en gåva till Hjärt- Lungfonden. Innehåll 04 Hjärtat och blodomloppet 06 Hjärtsjukdomar 16 Behandling 24 Riskfaktorer 33 Forskning Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 3

4 hjärtat och blodomloppet Så fungerar hjärtat Kvinnor har mindre hjärta och smalare kärl än män. Vid kranskärlssjukdom kan effekten på hjärtat vara olika mellan könen. hjärtat är en muskel, som är något större än en knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare. Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna ådrorna som leder från hjärtat ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i kroppen på nytt. Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare. Hjärtat har ett elektriskt system retledningssystemet som gör att det dras ihop och blodet pressas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av hjärtmuskeln. I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter av-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så att förmaken hinner tömmas fullständigt. av-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via en speciell hjärtbana som heter His bunt, det leder 4 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

5 Till höger lunga Aorta Till vänster lunga Lungpulsåder Från lungorna till hjärtat Lungven Från lungorna Sinusknutan AVknutan Vänster förmak Höger förmak Hjärtklaff Vänster kammare Hålven Höger kammare Syrefattigt blod Syrerikt blod till en sammandragning av kamrarna och att blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare. Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket. I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader. Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livstid cirka 2,5 miljarder gånger. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 5

6 hjärtsjukdomar Kärlkramp och hjärtinfarkt kranskärlen är de blodkärl som försörjer hjärtat med blod. Kärlen ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter blodet fritt strömma igenom och förse kroppens organ och vävnader med näring och syre. Med åren kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol, bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen och bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och kalk som kallas plack. När placket växer ökar först kärlets yttre diameter. Därefter blir hålrummet i kärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en försämrad blod- och syretillförsel. I längden kan hjärtats pumpförmåga bli nedsatt. Denna förträngning i kranskärlen kallar vi åderförfettning. Den medicinska termen är ateroskleros. När det uppstår sprickor i placket aktiveras blodplättarna, det vill säga de blodceller som får blodet att koagulera, och det kan bildas blodproppar som täpper till blodkärlet helt. Följden kan bli syrebrist, ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat. De flesta människor har förfettade kärl utan att känna något. Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar först sent i livet, men i dag vet vi att inlagringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och växer gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas löper personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, personer med diabetes, personer med bukfetma samt rökare. Ärftlighet och stress inverkar också. Kärlkramp Man skiljer mellan stabil och instabil kärl- 6 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

7 Det typiska symptomet på kärlkramp är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. Om smärtan kommer plötsligt och strålar ut i kroppen kan det röra sig om instabil kärlkramp eller en hjärtinfarkt. kramp. Stabil kärlkramp är när en bestående förträngning i ett av hjärtats kranskärl gör det svårt för blodet att rinna fritt och vid ansträngande situationer får hjärtat på så vis för lite syre, vilket ger övergående smärta i bröstet. Vid instabil kärlkramp blir smärtan plötsligt svårare eller också utlöses den vid mindre ansträngning än tidigare, eller till och med i vila. Instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara förstadium till hjärtinfarkt. Kärlkramp beror oftast på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blivit för trånga på grund av inlagringar i kärlväggen, så kallad åderförfettning eller ateroskleros, vilket försvårar blodflödet genom kärlet. Det typiska symptomet är bröstsmärta vid fysisk eller psykisk ansträngning. När man anstränger Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 7

8 sig eller blir upprörd ökar hjärtats arbete och det behövs mer blod. Förträngningen i kranskärlen hindrar då tillräckligt mycket blod från att nå hjärtat, det blir syrebrist, vilket orsakar smärta. Symptomen kan även yttra sig som en tryckande känsla eller obehagskänsla över bröstet eller som svårighet att få luft. Smärtan försvinner när man har vilat en stund. En person med stabil kärlkramp som plötsligt får tätare attacker av bröstsmärta vid allt mindre ansträngning eller vid vila bedöms ha instabil kärlkramp. Det är ett allvarligare tillstånd. utredning För att fastställa diagnosen kärlkramp görs vanligen ett arbetsprov på testcykel med ekg-registrering. Resultatet visar hur mycket man kan anstränga sig innan det börjar göra ont i bröstet. ekg visar om syrebrist uppstår vid ansträngning och om något onormalt finns i hjärtrytmen. För att läkaren ska veta hur det ser ut i patientens kranskärl, och i vilken utsträckning de är förträngda, görs ofta en kontraströntgenundersökning av kranskärlen, en så kallad koronarangiografi. Hjärtinfarkt Den dominerande orsaken till hjärtinfarkt bland medelålders och äldre är åderförfettning i kransartärerna. Om inlagringen i kärlväggen plötsligt brister bildas en liten klump koagulerat blod. En blodpropp kan lätt täppa till kärlet och avbryta blodströmmen. Man får då en hjärtinfarkt. Området som drabbas av bristande blodtillförsel skadas gradvis om blodproppen inte snabbt löses upp. Utan syre dör hjärtcellerna i området. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår från att vara muskel till bindväv, det vill säga ärrvävnad. Skadan som uppstår i hjärtmuskeln kan leda direkt till döden eller orsaka skador som senare kan leda till en ny hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. 8 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

9 I vissa fall kan hjärtinfarkt också uppstå av att en blodpropp bildats och täpper till ett kärl som inte har synliga inlagringar på kontraströntgen av kranskärlen kärlen är rena ett fenomen som är vanligare hos kvinnor. Kvinnor har oftare kärlkramp utan att ha synliga förträngningar i kranskärlen. En långdragen spasm kan också orsaka hjärtinfarkt. De mest typiska symptomen vid hjärtinfarkt är plötsliga smärtor mitt i bröstet. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men de kan även stråla ut i båda armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen. Man kan uppleva plötsliga andningssvårigheter med eller utan smärta. Svimning, kallsvettningar, illamående eller yrsel, ofta kopplat med smärta eller tryck i bröstet, är vanligt. Smärta som sitter i mer än 15 minuter kan vara en hjärtinfarkt. Då ska man ringa ambulans. Tyst infarkt ger inte typiska besvär och upptäcks ofta långt efteråt, till exempel vid hälsoundersökningar med ekg. Tysta infarkter är relativt sett vanligare hos kvinnor. Emotionell stress kan utlösa hjärtchock, som i vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas Takotsubo-kardiomyopati, ibland även brustet hjärta. Det är ett tillstånd som karaktäriseras av akut, ofta stressutlöst bröstsmärta och/eller andningssvårigheter, förändringar av ekg-kurvan, stegring av hjärtskademarkörer i blodet och uttalad nedsättning av funktionen i vänster kammare. Tillståndet är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad från den typiska hjärtinfarkten hittar man vid kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar kärlen brukar vara rena. De flesta patienter brukar återhämta sig. Detta syndrom är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Kvinnors hjärtmuskel har finare fibrer Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 9

10 Studier har visat att risken för att dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd hos kvinnor med hög BMI i kombination med låg fysisk aktivitet.

11 än mäns och kvinnor har smalare kranskärl. Hos kvinnor finns placket längs hela kärlväggen, medan det hos män är mer samlat på en plats. Kvinnor och män upplever smärta olika, vilket kan bero på olikheter i de biologiska smärtmekanismerna. Det finns också skillnader i systemet för blodets koagulering. Kvinnor har en tendens att söka vård senare samt mindre ofta relatera symptomen till hjärtsjukdom och därmed inte ta dem på lika stort allvar. Detta trots att hjärt-kärlsjukdom är en minst lika allvarlig sjukdom hos kvinnor och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos såväl kvinnor som män. utredning Gränsen mellan hjärtinfarkt och instabil kärlkramp är sällan knivskarp. Hjärtinfarktsdiagnosen ställs med hjälp av blodprov då man ser höjda halter av ämnen från hjärtmuskulaturen (biokemiska markörer) i kombination med antingen minst ett typiskt symptom eller typiska ekg-förändringar. Hjärtsvikt Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cellerna i kroppen får då för lite näring och syre vilket i första hand yttrar sig som diffusa symptom i form av trötthet och andfåddhet. Sjukdomstecknen smyger sig på under lång tid, varierar från person till person och dessutom från dag till dag. Orsakerna till hjärtsvikt kan vara högt blodtryck eller läckage i de hjärtklaffar som fungerar som backventiler. En annan orsak kan vara hjärtinfarkt, då en del av hjärtmuskeln dött till följd av infarkten. Det kan även röra sig om hjärtmuskelförtvining (kardiomyopati) där belastningen på den kvarvarande muskelmassan ökar. Den försämrade genomblödningen i kroppen drabbar på sikt även andra organ, exempelvis njurarna, vilket leder till att kroppen samlar på sig vatten Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 11

12 Förhöjd risk I den svenska MONICA-studien i Umeå såg man att risken för att dö i plötsligt hjärtstopp är förhöjd hos kvinnor som har högre BMI och som är mindre fysiskt aktiva än genomsnittet. I studien såg man också att kranskärlssjukdom i kombination med en del yttre psykosociala faktorer som stress och stort alkoholintag tycks ligga bakom flera fall av plötsligt hjärtstopp. och salt, vilket i sin tur leder till viktuppgång. Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt. Kvinnor och män uppvisar dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka och behandla. Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan bevarad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd. Denna typ av hjärtsvikt drabbar oftast äldre och kvinnor och de drabbade är ofta multisjuka och lider av högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer. utredning För att fastställa diagnosen hjärtsvikt krävs noggranna undersökningar. Inledningsvis tas ett ekg för att undersöka om hjärtat får den blodförsörjning som behövs. I ett blodprov mäter man även bnp, brain natriuretic peptide. Det är ett hormon som frisätts naturligt från hjärtats vänstra kammare vid belastning och uttänjning, till exempel vid hjärtsvikt. För att ställa rätt diagnos, vilket inte minst gäller kvinnor som kan uppvisa andra sjukdomstecken än män, ska läkaren efter bnp-provet undersöka hjärtat med ultraljud, så kallad ekokardiografi. Vid ultraljudsundersökningen kan man se hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet och man kan mäta hur blodflödet in i och ut ur hjärtat fungerar. Hjärtrytmrubbningar Kvinnor har något högre hjärtfrekvens i vila än män. Skillnaden mellan könen finns redan i barnaåren. Sjukliga rubbningar i hjärtrytmen (arytmier) uppkommer vanligtvis med stigande ålder och är ofta tecken på underliggande hjärtsjukdom. Hos äldre uppstår rytmrubbningarna i allmänhet av åderförfettning i kranskärlen som orsakar syrebrist i hjärtat och en försvagad hjärtmuskel. Olika rubbningar i det så kallade retledningssystemet i hjärtat (se avsnittet Så fungerar hjärtat) kan 12 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

13 leda till att hjärtat slår långsammare, bradykardi, eller snabbare, takykardi, än normalt. Bradykardi är vanligare hos män, medan takykardi är vanligare hos kvinnor. I båda fallen kan rytmen vara regelbunden eller oregelbunden. Rytmrubbningar kan upplevas som extraslag eller hjärtklappning. Bradykardi (för långsam hjärtrytm) beror lika ofta på att det föreligger rubbningar i sinusknutans funktion som att det finns hinder för impulsfortledningen mellan förmak och kammare. Symptomen vid bradykardi är vanligen plötslig svimning eller plötslig yrsel, andra vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning. Takykardi (hjärtrusning) innebär att hjärtat slår i betydligt snabbare takt än normalt. Orsaken beror ofta på en elektrisk rundgång eller att ett område med enstaka celler, som har förmåga att aktivera hjärtat, arbetar snabbare än vad sinusknutan gör. Symptomen är hjärtklappning, yrsel och ibland svimning och bröstsmärta. Förmaksflimmer Förmaksflimmer är en typ av takykardi. Förmaken slår då mycket snabbt och drar inte ihop sig, vilket ger en sämre pumpeffekt i hjärtat och en snabb oregelbunden puls. Kvinnor drabbas senare i livet än män av förmaksflimmer, från 60 år och uppåt. Vid förmaksflimmer utgår de elektriska signalerna inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken. Man kan beskriva det som att förmaksmuskulaturen flimrar med knappt synliga, oregelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. Dessutom arbetar de alldeles för fort och förmaken hinner varken fyllas med blod eller tömmas effektivt mellan sammandragningarna. Även de signaler som förs över Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 13

14 från förmaken till kamrarna blir ofullständiga och kamrarnas sammandragningar blir oregelbundna, liksom pulsen. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Den som lider av förmaksflimmer har därför ofta nedsatt prestationsförmåga vid ansträngning och hjärtklappning i vila. Kroniskt förmaksflimmer är en vanlig orsak till blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år får svenskar stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökande risken för blodproppar beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats vänstra förmak. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig och proppen kan sedan följa blodströmmen till hjärtat. Kammarflimmer, ventrikelflimmer, är en direkt livshotande rytmrubbning som innebär att hjärtats elektriska signaler inte synkroniseras korrekt. De elektriska signalerna startar på ett okontrollerat sätt i kammaren i stället för i sinusknutan. Resultatet blir att hjärtat flimrar eller darrar i stället för att slå normalt. Ett flimrande hjärta pumpar inget blod till kroppen och den som drabbas blir snabbt medvetslös. Kammarflimmer leder till döden om inte den som drabbas får hjärt-lungräddning och defibrillering, det vill säga en elchock på hjärtat som återför hjärtat till normal rytm. AVNRT AV-node Re-entry En hjärtrytmrubbning som är vanligare hos kvinnor än hos män är avnrt, även kallad av-nodal återkopplingstakykardi. Vid avnrt går de elektriska impulser, som normalt skulle skickas genom retledningssystemet, också genom en nyskapad extraväg i hjärtats elektriska system. I själva av-knutan finns då två impulsvägar i stället för en och där kan det bli elektrisk rundgång. Detta innebär en risk för hjärtrusning på mellan 180 och 260 slag per minut. 14 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

15 Anfallen kommer plötsligt och försvinner lika spontant och kan vara i allt från några minuter till timmar. utredning Rytmrubbningar i hjärtat kan vara uppenbara, exempelvis vid akut hjärtinfarkt, eller svårare att definiera, till exempel vid bradykardi. Rytmrubbningar i hjärtat kan oftast konstateras med manuell pulskontroll, ultraljud eller ekg-undersökning, ibland med långtids-ekg som spelar in hjärtrytmen under 24 timmar. I vissa fall krävs undersökning med ultraljud eller magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 15

16 behandling Medicin och kirurgi förändringarna i hjärta och kärl utvecklas under många år, och hastigheten är delvis beroende av arv, delvis av riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer man har, desto snabbare utvecklas ateroskleros. Processen kan stoppas och i vissa fall gå tillbaka om man ändrar eventuella riskfaktorer på ett kraftfullt sätt. Rökstopp, stressreduktion, motion och näringsriktig kost är viktiga sätt att minska sin risk för framtida sjukdom eller återinsjuknande. I vissa fall kan operation och medicinering behövas, men då alltid tillsammans med en sund livsföring. Studier visar att mediciner i kombination med rehabilitering, där medvetna livsstilsförändringar ingår, ökar överlevnaden drastiskt för kvinnor. Lika viktigt är att det finns en god kontakt mellan patient och vårdpersonal. Kärlkramp läkemedel Vid kärlkramp ordineras ofta ett flertal läkemedel som är till för att motverka besvären och förhindra en framtida försämring av sjukdomen. långtidsbehandling. - asa) minskar risken för proppbildningar i kärlen. ges ofta för att minska risken för framtida besvär. liksom 16 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

17 vanligaste anledningen till att kranskärlsröntgen (koronarangiografi) utförs. Undersökningen görs också ibland som ett led i utredningen av andra hjärtsjukdomar. Efter lokalbedövning i ljumsken förs en kateter in via kroppspulsådern till vänster kranskärl, där kontrastmedelsinjektioner görs. Därefter byts kateter och höger kranskärl undersöks. Undersökningen avslutas med att vänster kammare fylls med kontrastvätska så att man även kan bedöma hur hjärtmuskeln arbetar. ballongvidgning Vid svårare kärlkrampsbesvär försöker man allt oftare, och i ett allt tidigare skede, återställa cirkulationen i hjärtat via operation. En vanlig metod är en så kalllad ballongvidgning, pci. Metoden innebär att man vidgar förträngda kranskärl på ett relativt enkelt och smärtfritt sätt, utan att man behöver öppna bröstkorgen och operera kärlen. Behandlingen går till som vid kranskärlsröntgen, med den skillnaden att det finns en uppblåsbar ballong i änden av katetern. När katetern är på plats vid förträngningen blåses ballongen upp, ofta flera gånger, så att förträngningen pressas tillbaka och blodet kan passera. För att kärlet inte ska falla ihop och för att minska risken att besvären återkommer sätts ett eller flera små metallnät, så kallad stent, på platsen. Hos cirka 5 10 procent av patienterna kan förträngningen komma tillbaka, oftast inom ett halvår, och risken är större för kvinnor. Om det sker kan behandlingen upprepas, de allra flesta förblir då besvärsfria. Läkemedelsavgivande stent har visat minska risken ytterligare för att förträngningen ska komma tillbaka. För att förebygga blodproppsbildning vid alla typer av stent rekommenderas i dag långtidsbehandling med acetylsalicylsyra i låg dos som kombineras med ytterligare blodproppsförebyggande läkemedel Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 17

18 xxxxxx Risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom minskar vid sund livsföring. För kvinnor är det exempelvis mycket viktigt att hantera och reducera stressen.

19 i upp till ett år. Kombinationsbehandlingen innebär en något ökad risk för blödning och rekommendationen är att läkemedelsavgivande stent undviks hos patienter med ökad blödningsrisk. bypassoperation Om det finns utbredda förträngningar blir det ofta nödvändigt med kranskärlsoperation, en så kallad koronar bypassoperation. Vid en bypassoperation tar man ut ett eller flera blodkärl från underbenet, insidan av bröstkorgen eller underarmen och använder kärlbitarna för att koppla blodflödet förbi förträngningarna i kranskärlen. Operationen hjälper blodet att komma förbi och syresätta hjärtat. Kvinnor har ofta sämre kärl som är lämpliga att använda som förbikopplingar. Det beror sannolikt på att kvinnor oftare än män är drabbade av åderbråck. Hjärtinfarkt Den moderna hjärtinfarktsbehandlingen kan vara både medicinsk och kirurgisk. Den viktigaste behandlingsinsatsen vid akut hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre tid det tar för proppen att lösas upp. Ju snabbare blodflödet till den hotade hjärtmuskulaturen återställs, desto mindre blir skadan av infarkten. Ofta görs också ett EKG redan i ambulansen, som skickas till sjukhuset där man kan förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller direkt dirigera om ambulansen till ett sjukhus som kan göra sådana ingrepp. Ballongvidgning görs för att öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb transport till sjukhus med specialutbildad personal. Om behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling med blodproppsupplösande läkemedel, så kallad trombolys. Att ge akut ballong vidgning Ändrad livsstil Efter en kranskärlsoperation eller ballongvidgning, samt för att hindra återkomst av hjärtinfarkt eller kärlkramp är det av största vikt att eventuella riskfaktorer behandlas. Detta innebär: Rökstopp Stresshantering tillsammans med annan rehabilitering Ökad fysisk aktivitet Ändrad kost Viktreduktion Kontroll och behandling av diabetes Kontroll och behandling av förhöjda blodfettsnivåer Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 19

20 vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört med trombolys och är det vanligaste. I vissa fall är det inte heller möjligt att ge trombo lysbehandling. Äldre har ofta andra komplikationer som gör att trombolysbehandling inte är lämplig, exempelvis ökad risk för stroke vid högt blodtryck. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa proteiner som kan spåras i blodet. Flera blodprov kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta en infarkt. Efter en hjärtinfarkt ges ofta olika mediciner som var och en för sig sänker risken för återinsjuknande. att blodplättarna klumpar ihop sig och bildar proppar. påverkan på hjärtmuskeln och sänker hjärtfrekvensen. ace-hämmare eller arb-hämmare som sänker blodtrycket. bildning vid insättning av stent. ssri-mediciner (selektiva serotoninåterupptagshämmare) mot ångest och depressioner, som är vanliga reaktioner efter en infarkt. Ångest och depression är riskfaktorer för återinsjuknande i hjärtinfarkt, det gäller i synnerhetför kvinnor. Hjärtsvikt Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att behandla. De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner som lättar på hjärtats arbete, sänker blodtrycket och lindrar symptomen. I många fall används en kombination av olika läkemedel som anpassas individuellt. 20 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

21 xxxxxx Olika typer av mediciner som sätts in vid hjärtsvikt är: drivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvatten och salt. ace arb som är kärlvidgande läkemedel, vil arbete minskas. mer effektivt. och sänker blodtrycket. förmåga. behandling. En sådan behandling är insättandet av en så kallad crt crt står för Cardiac Resynchronization Therapy in i både höger och vänster hjärtkammare och att de För att hjälpa ett hjärta som slår för långsamt opereras ofta en pacemaker in under huden. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 21

22 aktiveras på ett sätt som optimerar pumpförmågan. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som kom 2008 uppskattas behovet av årliga nyimplantat till 16 per invånare, men i realiteten var den genomsnittliga implantationsfrekvensen för åren endast 6,6 procent och 70 procent av dem som fick crt var män. Underbehandlingen är med andra ord stor, i synnerhet vad gäller kvinnor. Detta trots att studier visat att kvinnor drar ännu större nytta av crt än män redan vid lindrig hjärtsvikt. Hjärtrytmrubbningar Vid hjärtrytmrubbningar behandlas hjärtat beroende på rytmstörning. För att hjälpa ett hjärta med bradykardi att få en normalare rytm opereras vanligen en pacemaker in under huden. Pacemakern är försedd med tunna kablar med elektroder som fästes i hjärtat och som hjälper hjärtat att hålla takten. Takykardi behandlas ofta med hjärtfrekvenssänkande läkemedel som tar ned farten och håller kvar hjärtat i normal rytm. I vissa fall opererar (värmer eller fryser) man bort den elektriska oroshärden i hjärtat. För personer som har haft hjärtstillestånd på grund av rytmrubbningar, eller som har så allvarliga symptom att de bedöms vara i riskzonen för plötsligt hjärtstopp, används i allt högre utsträckning icd, en implanterad defibrillator. Från dosan, som känner av hjärtats rytm, löper en kateter till hjärtats högra kammare. Vid vissa livshotande rytmrubbningar ger dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får hjärtat att gå med regelbunden rytm igen. Omhändertagande i vården För kvinnor som får hjärtinfarkt är risken att avlida högre än för män, och det finns flera faktorer som kan ligga bakom detta faktum. 22 Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN

23 I genomsnitt är kvinnor tio år äldre än män vid insjuknandet och de har ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. I allmänhet känner äldre personer inte smärta på samma sätt som yngre personer. Det är även känt att personer med diabetes efter hand drabbas av nervskador som gör att smärtkänsligheten minskar, vilket kan göra att bröstsmärta inte känns lika tydligt. Ytterligare en faktor är att många kvinnor inte tror att de kan drabbas av hjärtinfarkt. Generellt sett väntar kvinnor längre än män innan de kontaktar sjukvården eller tar sig till akuten vid misstänkt hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är tiden avgörande, det är viktigt att komma till sjukhuset så snabbt som möjligt. Ju tidigare man kommer till behandling desto större möjlighet att begränsa omfattningen av muskelskadan, särskilt om man kommer inom 60 min. Hjärt-Lungfonden KVINNORS HJÄRTAN 23

Kvinnors hjärtan. En temaskrift om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnnor

Kvinnors hjärtan. En temaskrift om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnnor Kvinnors hjärtan En temaskrift om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnnor Den här temaskriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Erik Johan Stagnelius

Erik Johan Stagnelius I blomman, i solen Amanda jag ser. Kring jorden, kring polen hon strålar, hon ler. I rosornas anda, i vårvindens pust, i druvornas must jag känner Amanda. Erik Johan Stagnelius Kvinnors hjärtan och lungor

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Kärlkramp En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtrytmrubbningar En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och

Läs mer

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Plötslig hjärtdöd En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensivsmärta i nacken när jag

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck

Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kärlkramp En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärtsvikt En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar pengar till

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Blodtrycket En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärtsvikt En skrift om försämrad pumpfunktion Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Att leva med pacemaker

Att leva med pacemaker Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4

Läs mer