Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi"

Transkript

1 Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Information till allmänheten. Det innebär att den innehåller information om lagstiftning, reformer, nationella riktlinjer mm, som är riktad till allmänhet, patienter och/eller klienter. Dokumentdatum: ISBN: Artikelnummer:

3 Förord Den här informationen vänder sig till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl och till dina anhöriga. För innehållet svarar Socialstyrelsen och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Vi hoppas att informationen ska bidra till att du som har kranskärlssjukdom aktivt kan delta i beslut som rör din behandling. Vi vill också att du och dina anhöriga själva ska kunna minska riskerna för att sjukdomen blir svårare. Texten beskriver hur kranskärlssjukdom uppkommer, hur den kan förebyggas och hur olika kranskärlssjukdomar kan utredas och behandlas. Lagstiftningen inom hälso- och sjukvården sammanfattas. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund presenteras i ett särskilt avsnitt. Ord som är kursiverade förklaras på sid Upplysningar om din egen sjukdom kan du få av den läkare som ansvarar för din behandling. Använd gärna den här informationen som underlag för att ställa frågor till din läkare. Det kan finnas många förhållanden som är viktiga i just ditt fall och som inte beskrivs här. Kerstin Wigzell Socialstyrelsen Erland Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 1

4 Innehåll Förord...1 Vad är nationella riktlinjer?...4 Det är viktigt att förebygga - även efter att du blivit sjuk...5 Vad är kranskärlssjukdom?...5 Flera kända riskfaktorer...5 Du behöver få information, stöd och behandling...7 Hur arbetar hälso- och sjukvården?...8 Du och dina anhöriga kan göra mycket själva...10 Kärlkramp...11 Vad är kärlkramp?...11 Hur vanligt är det med kärlkramp?...11 Hur ser prognosen ut vid kärlkramp?...11 Hur undersöks du vid symtom på kärlkramp?...11 Hur kan kärlkramp behandlas?...12 Hjärtinfarkt och andra akuta tillstånd...15 Vad är hjärtinfarkt?...15 Vilka är symtomen på hjärtinfarkt?...15 Vad gör man i det akuta skedet?...15 Hur undersöks du vid symtom på hjärtinfarkt?...16 Hur kan hjärtinfarkt behandlas?...16 Hjärtsvikt...20 Vad är hjärtsvikt?...20 Hur vanligt är hjärtsvikt?...20 Vilka är symtomen och hur undersöks du?...20 Hur kan hjärtsvikt behandlas?...21 Arytmi...23 Vad är arytmi?...23 Vilka är symtomen och hur undersöks du?...23 Hur kan arytmi behandlas?...23 Prioriteringar...25 Etiska principer...25 Varför behövs prioriteringar i kranskärlssjukvården?...25 Socialstyrelsens förslag...25 Vanliga undersöknings- och behandlingsmetoder

5 Vanliga läkemedel vid kranskärlssjukdom...29 Vad säger lagstiftningen?...30 Dina valmöjligheter...30 Samarbete...31 Begripliga besked...31 Utbildning och forskning...31 Rehabilitering och hjälpmedel...32 Medicinteknik...32 Sekretess och tystnadsplikt...32 Din journal...32 Om du inte är nöjd...32 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund...36 Delaktighet och jämlikhet...36 Hur arbetar Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund?...37 Hjärt & Lungskolan...38 Om du vill veta mer...41 Bilaga: Handlingsplan Hjärt-lungräddning

6 Vad är nationella riktlinjer? Patientinformationen ingår i ett mer omfattande material om kranskärlssjukdom som kallas nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna innehåller också information avsedd för läkare och annan vårdpersonal samt för politiker som beslutar om hälso- och sjukvården. De nationella riktlinjerna syftar till att stärka dina möjligheter som patient att få en likvärdig vård byggd på aktuell kunskap, oavsett var du bor i landet. Riktlinjerna ska ligga till grund för vårdprogram i ditt landsting eller i din kommun. Utifrån vårdprogrammen ska du och den som ger dig vård kunna komma överens om realistiska mål för vården och vad som behövs för att uppnå dem. Socialstyrelsen har huvudansvaret för de nationella riktlinjerna. De nationella riktlinjerna för kranskärlssjukvård har tagits fram av en arbetsgrupp med ledande experter inom området. Företrädare för organisationer för vårdpersonal, landsting, kommuner samt patienter och deras anhöriga har ingått i en referensgrupp som följt arbetet och kommenterat innehållet. Patientinformationen har skrivits av Pär Alexandersson vid Socialstyrelsens informationsavdelning och Pelle Johansson vid Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. 4

7 Det är viktigt att förebygga - även efter att du blivit sjuk Vad är kranskärlssjukdom? Kranskärlen svarar för hjärtats blodförsörjning. Om insidan av kranskärlen blir trängre försämras blodflödet. Följden kan bli kärlkramp. En blodpropp, så kallad trombos, kan bildas om förträngningen brister. Kärlet kan då bli tilltäppt och man får en hjärtinfarkt. Akut hjärtinfarkt kan leda till hjärtsvikt och störningar i hjärtats rytm. Förträngningen i kranskärlen kallas ateroskleros. Ateroskleros kommer av ett par grekiska ord som betyder ungefär "hård gröt". Den vanligaste svenska översättningen är åderförkalkning, och den används även här. Förträngningen består bland annat av kolesterol. Åderförkalkning kan ta åratal - sjukdom kan uppstå på sekunder Det kan ta många år innan ateroskleros har utvecklats så långt att den ger sjukdomssymtom. Sjukdomar till följd av ateroskleros kan däremot uppkomma mycket hastigt. En blodpropp kan bildas inom sekunder eller minuter om förträngningen i ett kranskärl brister. En folksjukdom Ungefär var tjugonde person som söker vård vid vårdcentral har symtom som kan bero på kranskärlssjukdom. Vid sjukhusens akutmottagningar söker varje år ungefär personer hjälp för symtom på kranskärlssjukdom. Av dessa läggs ungefär personer varje år in på sjukhusens hjärtintensivavdelningar. Drygt av dem som läggs in drabbas av hjärtinfarkt. Många andra har svår kärlkramp med hotande hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär hälften av alla dödsfall i hjärtinfarkt inträffar någon annanstans än på sjukhus. Flera kända riskfaktorer Det finns flera kända faktorer som ökar risken för åderförkalkning. Det är dock inte säkert att alla dessa direkt leder till åderförkalkning. De vanligaste riskfaktorerna är: höga blodfetter, tobaksrökning och 5

8 högt blodtryck. Risken att man drabbas av kranskärlssjukdom ökar också om man inte rör på sig tillräckligt mycket, om man är överviktig, särskilt om man har bukfetma, om man har diabetes, om man har brister i omsättningen av glukos (en sockerart som finns i blodet), om man har en aggressiv, tävlingsinriktad personlighet ("typ A- personlighet"), om man känner sig stressad eller är utsatt för andra påfrestningar i tillvaron, om man har ärvt anlag för tidiga symtom på åderförkalkning och om menstruationerna upphör tidigt. Risken är också högre för äldre personer och för män. Forskning under senare år pekar på att infektion i kärlväggen skulle ha betydelse för uppkomsten av åderförkalkning. Forskningen fortsätter, bland annat om vilken betydelse olika virus kan ha. Kolesterolhalten har en nyckelroll En nyckelroll har kolesterolhalten i blodet. Utan en viss mängd kolesterol tycks andra riskfaktorer få mindre genomslag. Kolesterol är ett viktigt ämne som bland annat behövs när kroppen bildar vissa hormoner. Men om man äter mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver. Både arv och miljö har betydelse för att åderförkalkning uppkommer. Arvsanlagen kan påverka kroppens förmåga att omsätta fett- och sockerämnen som finns i blodet. Tendenser till högt blodtryck, höga kolesterolvärden och fetma kan också vara ärftligt. Att man kan ha ärvt anlag som ökar risken för åderförkalkning gör det inte mindre viktigt att påverka de riskfaktorer som hänger samman med hur man lever. Stora skillnader mellan olika länder - och inom Sverige Åderförkalkning är särskilt vanligt i industrialiserade länder där människor äter mycket mättat fett. I Japan är rökning och högt blodtryck vanligt. Men man äter inte mycket mättat fett och antalet hjärtinfarkter är därför litet. I 6

9 Sverige äter vi mycket mättat fett. Rökning och högt blodtryck bidrar hos oss till att antalet hjärtinfarkter är relativt stort. Men det finns också skillnader mellan länder där människor har ungefär samma nivå på blodfetterna. I Frankrike drabbas människor mer sällan av hjärtinfarkt än nordeuropéer. En förklaring tros vara att man äter mer frukt och grönsaker i södra Europa. Betydelsen av att dricka vin har också diskuterats. I Sverige är kranskärlssjukdom vanligare i de norra delarna av landet. Förutom skillnader i kostvanor kan klimat och ljusförhållanden ha betydelse. Du behöver få information, stöd och behandling Även när man börjat få symtom på kranskärlssjukdom är det viktigt med förebyggande arbete. Det finns idag mycket goda och väl dokumenterade erfarenheter av att detta är effektivt. Du som lider av kranskärlssjukdom behöver få bästa möjliga information, stöd och behandling för att förhindra sjukdomens utveckling och förebygga allvarliga tillbud, till exempel hjärtinfarkt. Detta kallas sekundärprevention. Använd tiden mellan läkarbesöken på bästa sätt För att sekundärpreventionen ska bli framgångsrik räcker det inte med att du regelbundet lämnar prover och besöker din läkare. Tiden mellan läkarbesöken måste också användas på bästa sätt. Det är därför viktigt att du och vårdpersonalen tillsammans lägger upp en plan utifrån dina möjligheter. Dina anhöriga behöver också bli delaktiga Både du och dina anhöriga behöver få information om sjukdomen och olika riskfaktorer. Du behöver både få veta vad hälso- och sjukvården kan göra för att behandla sjukdomen - och vad du själv behöver göra för att minska riskerna för att sjukdomen utvecklas vidare. Dina anhöriga behöver också få möjlighet att förstå din situation och hur de kan hjälpa till. Rekommendationer utifrån forskning och erfarenheter i vården Det finns några allmänna rekommendationer som gäller för dig som lider av kranskärlssjukdom. Dessa är: Du bör sluta röka. Ditt totala kolesterolvärde bör vara mindre än 5 mmol/l och av detta bör ditt så kallade LDL-kolesterolvärde vara mindre än 3 mmol/l (LDL-kolesterol brukar kallas "det onda kolesterolet"). 7

10 Du bör inte väga mer än vad som är normalt i förhållande till längd, ålder och kön. Du bör ha normala blodtrycksvärden. Du bör motionera regelbundet. Du bör ha så god omsättning av sockerarten glukos som möjligt. Bakom rekommendationerna finns forskning och omfattande erfarenheter från hälso- och sjukvården. Uppföljningar av personer som haft hjärtinfarkt talar för att risken att dö i förtid eller bli sjuk på nytt minskar med upp till hälften när de slutar röka. Sänkningar av kolesterolnivåer har visat sig kunna minska risken att dö i förtid med nästan en tredjedel och risken för fortsatt sjuklighet med ännu mer. Läkemedel kan hjälpa till att förebygga Läkemedelsbehandling är ofta en viktig del av vården vid kranskärlssjukdom. Behandling med acetylsalicylsyra efter hjärtinfarkt minskar risken att dö av infarkt med omkring 15 procent och risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt med minst 30 procent. En grupp läkemedel som kallas statiner kan sänka kolesterolet och minska risken för hjärtinfarkt. Andra läkemedel har också visat sig ha god effekt. Läs mer om dessa i avsnitten om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi. Däremot kan östrogenbehandling inte rekommenderas vid kranskärlssjukdom. Inte heller behandling med E-vitamin eller fiskolja kan rekommenderas. Övervikt ökar risken för kranskärlssjukdom, men behandling med bantningsmedel har inte kunnat påverkat sjukdomen i de studier som gjorts. Hur arbetar hälso- och sjukvården? Efter en hjärtinfarkt eller vid annan kranskärlssjukdom behandlas blodfettsrubbningar och störningar av blodsockeromsättningen till en början ofta utan läkemedel. Detta kan till exempel gälla under de första tre månaderna. Under den tiden kan du få hjälp att sluta röka, få råd om kosten och hjälp att börja träna och motionera. Genom att behandlingen börjar utan läkemedel kan du se vilken betydelse det har att direkt påverka riskfaktorerna. Det är dina behov som avgör när läkemedel bör börja användas. Ibland kan läkemedelsbehandling behövas redan från början. Det gäller till exempel i de relativt ovanliga fall då man ärvt anlag för mycket höga kolesterolnivåer, så kallad familjär hyperokolesterolemi. 8

11 Råd och stöd att leva ett gott liv En mycket viktig del av hälso- och sjukvårdens arbete för dig som har kranskärlssjukdom är att ge råd och information så att du kan få ett gott liv, trots din sjukdom. Råden kan gälla den fysiska förmågan. Många som har en kranskärlssjukdom blir osäkra på vad hjärtat orkar med. Kan man arbeta? Kan man motionera? Kan man resa bort? Hur påverkas sex- och samliv? Kranskärlssjukdom kan påverka den fysiska förmågan, men ofta är det rädsla som lägger hinder i vägen. Trots trötthet och bröstsmärta kan till exempel de flesta som har haft en hjärtinfarkt uppnå minst samma prestationsförmåga som före infarkten. Men det är viktigt att lära sig att lyssna till kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situation som det innebär att ha en kranskärlssjukdom. Det är också viktigt att du får veta varför du behandlas på ett visst sätt. Varför får du ett visst läkemedel? Hur ofta behöver du ta det? Vilka effekter har det och vilka biverkningar kan det ge? Behovet av stöd kan också gälla andra frågor. För många människor förändras livet på ett genomgripande sätt när de drabbas av kranskärlssjukdom. Livet är inte längre en självklarhet. Känslan av att inte vara osårbar kan vara svår att hantera. Man kan bli handlingsförlamad och känna sig utsatt och otrygg. Den vårdpersonal som känner till din sjukdom kan hjälpa dig att gå vidare. Det är därför viktigt att du tar upp dina frågor och farhågor med din läkare, de sjuksköterskor du möter och kanske också med psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är också viktigt att du tar till dig den information du får. Det kan finnas många skäl till att du har svårt att göra det, särskilt under den första tiden efter att du fått veta att du har en kranskärlssjukdom. Fråga därför gärna många gånger, tills du känner att du förstår. Och ta upp de frågor som dyker upp efter hand. Kranskärlssjuksköterskor informerar och ger stöd Vid de flesta svenska sjukhus har läkare hjälp av särskilda kranskärlssjuksköterskor när det gäller förebyggande arbete. Kranskärlssjuksköterskorna arbetar bland annat med information om vilken kost som är lämplig och hur du kan sluta röka. De sysslar även med annan rådgivning, kontroll och uppföljning. Vårdkedja och vårdprogram För att du som lider av kranskärlssjukdom ska få så bra stöd och hjälp som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen på sjukhuset samarbetar med den 9

12 läkare och de sjuksköterskor som du möter på vårdcentralen. Goda kontakter mellan hälso- och sjukvården och patientföreningen är också till fördel för dig som har kranskärlssjukdom. En god grund för en fungerande "vårdkedja" är ett lokalt vårdprogram för kranskärlssjukdom i varje landsting eller kommun. Läs mer om vårdprogrammen på sid 4. Du och dina anhöriga kan göra mycket själva Det finns mycket som du själv kan göra för att minska riskerna för att kranskärlssjukdomen utvecklas och blir allvarligare. I första hand handlar det om att sluta röka, att börja motionera regelbundet och att äta rätt slags fett och mer fibrer, till exempel frukt och grönsaker. Det kan också vara viktigt att lära sig att hantera stressiga situationer och ilska. För att lyckas med att själv påverka riskerna behöver du få information, stöd och uppmuntran från vårdpersonalen. Inte minst behöver du få veta hur det du gör påverkar bland annat kolesterolvärdet och blodtrycket. Det är också viktigt att dina anhöriga blir delaktiga i behandlingen och får veta vad de kan göra för att hjälpa och stödja dig. Ett bra sätt är att de lär sig hjärt-lungräddning för att snabbt kunna hjälpa dig om du drabbas av hjärtstopp eller andra akuta tillstånd. Träning och samtal tillsammans med andra Ytterligare stöd och hjälp kan du få från andra som är i samma situation som du eller som tidigare har varit det. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har ett omfattande eftervårdsprogram som kan komplettera hälso- och sjukvårdens hjälp och stöd. Läs mer om Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. 10

13 Kärlkramp Vad är kärlkramp? Kärlkramp yttrar sig oftast som en tillfällig, hopkramande smärta i bröstet. I medicinska sammanhang används beteckningen angina pectoris. Beteckningen kommer av två latinska ord som betyder "sammanpressning" och "bröst". Oftast beror kärlkramp på att hjärtats kranskärl är åderförkalkade och att hjärtat därför får för lite blod. Bröstsmärtan utlöses när hjärtmuskulaturen behöver mer syre, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. Blodflödet räcker då inte för att föra in tillräckligt med syre och näring till hjärtat. Kärlkramp som har yttrat sig på samma sätt i minst två veckor utan tecken till försämring kallas stabil angina pectoris. Hur vanligt är det med kärlkramp? Kärlkramp är en vanlig sjukdom. Årligen drabbas ungefär personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige av kärlkramp. Ungefär personer i landet lever med kärlkramp. Ungefär hälften av dem som drabbas har så svåra symtom att det väsentligt begränsar deras dagliga liv. Bland medelålders personer är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Med stigande ålder jämnas könsskillnaden ut. Bland personer som är äldre än 75 år är det ungefär lika vanligt med kärlkramp bland män som bland kvinnor. Hur ser prognosen ut vid kärlkramp? Prognosen vid stabil kärlkramp är numera relativt god. Nya läkemedel och nya möjligheter till kirurgiska ingrepp har bidragit till detta. Utsikterna kan vara sämre om man har nedsatt funktion hos vänster hjärtkammare eller om blodflödet är begränsat i flera av de största kranskärlen eller i vissa viktiga delar av kranskärlen. Kirurgiska ingrepp i kranskärlen kan dock ofta förbättra prognosen. Hur undersöks du vid symtom på kärlkramp? När din läkare utreder om du har kärlkramp behöver han eller hon dina svar på bland annat dessa frågor: Var sitter smärtan? Hur kan smärtan beskrivas? 11

14 Kommer smärtan vid ansträngning? Hur länge varar smärtan? Undersökningar för att utesluta andra diagnoser Flera olika undersökningsmetoder kan behövas för att utesluta att smärtan beror på andra sjukdomar och skador. EKG registreras i regel alltid vid utredning av kärlkramp. Även ekokardiografi används ganska ofta. I regel behövs en funktionsutvärdering av hjärtats arbetsförmåga innan läkemedel börjar användas i behandlingen. Även laboratorieprover är ofta aktuella för att se om du har till exempel blodbrist eller diabetes. Laboratorieprover kan även bidra till att kartlägga riskfaktorer för kranskärlssjukdom och ge underlag inför den fortsatta behandlingen. Undersökningar för att bedöma behandlingen Ytterligare undersökningar kan behövas för att bedöma vilken behandling som är bäst. Avgörande är vad du som lider av kärlkramp behöver. Om du är äldre och bara har lindriga symtom kan behandlingen ofta påbörjas direkt efter att diagnosen är ställd. Detsamma gäller om du har en form av kärlkramp som inte kan opereras. Kranskärlsröntgen kan behövas ganska snabbt efter att diagnosen ställts. Det gäller om du fått kärlkramp tidigt efter en hjärtinfarkt eller om du tidigt drabbats av kärlkramp efter ett ingrepp i kranskärlen. Myokardskintigrafi används i regel bara efter remiss från en specialist när kärlkramp utreds. Hur kan kärlkramp behandlas? Behandlingen vid kärlkramp syftar i regel till att minska eller ta bort symtomen på sjukdomen och att förebygga hjärtinfarkt. Riskfaktorer och ändrad livsstil Du som lider av kärlkramp behöver få ordentlig information om vad sjukdomen beror på och hur riskerna för att den utvecklas kan minskas. Även dina anhöriga behöver få veta detta. Utan ändrad livsstil kan värdet av läkemedelsbehandling och kirurgiska ingrepp vara begränsat. Läs mer om det förebyggande arbetet på sid 5. Läkemedelsbehandling Flera olika läkemedel används för att behandla personer med kärlkramp: 12

15 Alla som lider av kärlkramp behöver behandlas med acetylsalicylsyra, om det inte finns särskilda skäl emot det. Behandlingen minskar risken för framtida hjärtinfarkt och förebygger dödsfall. Den är livslång. Nitrater, bland annat nitroglycerin, behövs i regel alltid för att minska anfall av kärlkramp. Du som lider av kärlkramp kan själv ofta ta läkemedlet inför en väntad ansträngning. Läkemedel som minskar blodfetterna behövs inte sällan om kolesterolnivån är för hög. Behandlingen minskar påtagligt risken för hjärtinfarkt och dödsfall. Den kan också minska behovet av kirurgiska ingrepp. Betablockerare behövs ofta, särskilt vid kärlkramp som tydligt hänger samman med fysisk eller psykisk ansträngning. Behandling med betablockerare kan göra att man drabbas av färre kärlkrampsanfall. Kalciumantagonister behövs ofta, särskilt vid kärlkramp som även förekommer när man vilar. Vissa kalciumantagonister har visat sig vara lika effektiva som betablockerare vid kronisk kärlkramp. Kirurgiska ingrepp Ingrepp i hjärtats kranskärl övervägs i regel alltid när läkemedel mot kronisk kärlkramp inte givit tillräckligt bra resultat. Ingrepp kan också behövas när riskerna för hjärtinfarkt är särskilt stora. Ingreppen görs i första hand för att minska symtomen på kärlkramp. Hur allvarliga symtomen ska vara innan ett ingrepp behövs är något som du och din läkare tillsammans behöver överväga. Även måttliga symtom kan vara tillräckliga för att du som har kärlkramp ska känna dig hindrad i ditt vardagsliv. Två sorters kranskärlsingrepp kan bli aktuella: Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos procent av dem som behandlas på detta sätt. Risken att på nytt drabbas av kranskärlssjukdom efter ingreppet är dock relativt stor. Risken för återfall och komplikationer har dock minskat under senare år. Det finns inga säkra belägg för att ballongvidgning kan skydda mot hjärtinfarkt och för tidig död. Ballongvidgningar görs oftare bland yngre personer med kärlkramp. Kranskärlskirurgi - "by pass-operation" - har också blivit en allt säkrare metod. Risken för komplikationer ökar med åldern och vid kraftigt nedsatt funktion i vänstra hjärtkammaren. Diabetes och njursvikt ökar också risken. Risken att avlida i samband med en planerad by pass-operation är så låg som 1 procent. By pass- 13

16 operationer är vanligare bland personer med många förträngningar i hjärtats kranskärl. Det är viktigt att du som står inför ett beslut om kranskärlsingrepp informeras ordentligt om de olika metodernas fördelar och nackdelar och att du verkligen är delaktig i valet av metod. Ofta går det inte säkert att säga att den ena metoden är bättre än den andra. Behandlingen med ballongvidgning är lindrigare än behandlingen med kranskärlskirurgi. Riskerna för att kärlkrampen blir bestående är dock mindre vid kranskärlskirurgi. Den oro som du och dina närmaste kan känna inför ett kirurgiskt ingrepp ska tas på allvar inom vården. Målsättningen bör vara att du som patient inte ska behöva vänta mer än högst ett par månader för kranskärlsröntgen, ballongvidgning eller kranskärlskirurgi. Det går dock inte att uppnå överallt i landet idag. När den vanliga behandlingen inte hjälper Ibland hjälper inte de läkemedel som nämns här. Samtidigt går det kanske inte att göra något kirurgiskt ingrepp, till exempel på grund av att ett eller flera sådana ingepp gjorts. Detta kallas refraktär angina pectoris (refraktär betyder att kroppen inte svarar på en viss behandling). Du kan då behöva behandlas med andra, alternativa metoder. Tala med din läkare om detta. 14

17 Hjärtinfarkt och andra akuta tillstånd Vad är hjärtinfarkt? Blodflödet i ett av hjärtats kranskärl kan hastigt försämras om en förträngning brister och kärlet täpps till av en blodpropp. En plötslig spasm - det vill säga en krampryckning - kan också påverka flödet. Om blodflödet plötsligt försämras blir det brist på syre i den del av hjärtmuskulaturen som kärlet förser med blod. Syrebristen kan leda till hjärtinfarkt. Även andra akuta tillstånd kan uppkomma när hjärtat får för lite syre. Ett sådant tillstånd kallas instabil kärlkramp. Instabil kärlkramp skiljer sig från stabil kärlkramp genom att den snabbt försämras eller kan utlösas lätt. (Läs mer om stabil kärlkramp på sid 11.) Det som sägs här om hjärtinfarkt gäller även för instabil kärlkramp. Vilka är symtomen på hjärtinfarkt? Klassiska symtom på hjärtinfarkt är ihållande eller återkommande obehag och tryck eller smärta i bröstet. Smärtan kan stråla ut mot vänstra armen, nacken, underkäken eller ryggen. Men det är inte alltid smärtan som är det dominerande symtomet. Istället kan ångest, andfåddhet, illamående, matthet, svaghet och svimning kännas starkare. Äldre personer, kvinnor och personer med diabetes känner ofta sådana symtom. Ungefär hälften av alla som drabbas av hjärtinfarkt har haft "varningssymtom" under månaden före infarkten, särskilt under dagarna närmast före. Det kan ha varit kortare perioder av tryck eller smärta över bröstet, andfåddhet eller trötthet. Vad gör man i det akuta skedet? Ju tidigare behandlingen kan påbörjas vid akut hjärtinfarkt, desto bättre blir resultaten. Det är därför mycket viktigt att du som har en kranskärlssjukdom vet vilka symtom som är vanligast vid en hjärtinfarkt och vad du behöver göra om du känner dessa symtom. Dina anhöriga bör också få veta detta. Det är också bra om de kan hjälpa dig med hjärt-lungräddning om du drabbas av hjärtstopp eller andnöd. Följande allmänna rekommendationer gäller: Kontakta omedelbart larmcentralen (tel 112) vid alarmerande symtom som kraftig andfåddhet, ihållande oregelbunden hjärtrytm, långvarig matthet, medvetanderubbning eller svimning. Vid ihållande tryck över bröstet behöver du ofta snabbt få nitroglycerin och acetylsalicylsyra. Om besvären kvarstår efter 15 15

18 minuter behöver larmcentralen kontaktas så att du kan komma till närmaste sjukhus för hjärtintensivvård. Vänd dig till sjukhus med hjärtintensivvård om obehagen först går över men återkommer och då är tätare och utlöses lättare. Mål för hälso- och sjukvårdens räddningsinsatser Socialstyrelsen, den medicinska expertisen och de som samordnar landstingens arbete har satt upp mål för att du som har en kranskärlssjukdom ska få hjälp så snabbt som möjligt om du drabbas av en hjärtinfarkt: Det bör inte dröja mer än minuter innan de flesta som får symtom som kan bero på hjärtinfarkt kontaktar hälso- och sjukvården. Efter att hälso- och sjukvården har kontaktats bör det i tätorter oftast inte dröja mer än 5-10 minuter innan någon som behärskar hjärtlungräddning är hos den sjuke. Efter den första kontakten bör det i tätorter inte dröja mer än 10 minuter innan kompetent vårdpersonal med tillgång till bland annat defibrillator och möjlighet att behandla symtom finns hos den sjuke. I glesbygd bör det inte dröja mer än 30 minuter. Tanken är att dessa mål ska skrivas in i vårdprogram i just ditt landsting eller din kommun. De som ansvarar för vården bör då också berätta vad de behöver göra för att uppnå målen och följa upp om de lyckas med detta. Hur undersöks du vid symtom på hjärtinfarkt? För att omedelbart kunna bedöma vad akut smärta eller akuta obehag i bröstet beror på behöver läkaren få veta hur du som har ont själv upplever symtomen. Det är också viktigt att registrera ditt EKG, även om inte alla med misstänkt hjärtinfarkt har tydliga EKG-förändringar. Ofta behövs även biokemiska analyser av blodprover. Ekokardiografi kan vara mycket viktigt för att utesluta andra diagnoser. Hur kan hjärtinfarkt behandlas? Behandlingen vid hjärtinfarkt och instabil kärlkramp syftar till att lindra smärta och ångest, minska skada och komplikationer samt förhindra återinsjuknande. 16

19 Akuta symtom Om du kommer till sjukhus med symtom på hjärtinfarkt tar den som ansvarar för vården omedelbart ställning till vilken behandling du behöver. Det kan gälla smärtlindring behandling för att lösa upp eventuell blodpropp behandling mot hjärtsvikt behandling mot oregelbundenheter i hjärtrytmen. Behandling för att lösa upp eventuell blodpropp kallas även trombolys. Trombolysbehandling har visat sig öka överlevnaden väsentligt hos patienter med akut infarkt och en kort tid till behandlingsstart. Helst ska behandlingen sättas in under de första timmarna. Ingen säker effekt uppnås vid behandling senare än tolv timmar efter smärtdebut. Tar det lång tid att komma till sjukhuset bör trombolysbehandlingen startas på vårdcentral eller i ambulans, om det går att ställa diagnos och genomföra behandlingen på ett säkert sätt. Om du har haft en hjärtinfarkt kan det hända att du får kärlkramp och att blodflödet till hjärtmuskulaturen försämras. Det finns också risk för att du drabbas av en ny hjärtinfarkt medan du ligger på sjukhus eller kort tid efter att du åkt hem. Ungefär var femte person som har drabbats av hjärtinfarkt får inflammation i hjärtsäcken (den säckformade hinna som omsluter hjärtat). Hjärtsvikt med nedsatt funktion hos vänstra hjärtkammaren och blodpropp på insidan av hjärtat är andra komplikationer som kan inträffa. Undersökningar och ingrepp i kranskärlen Tidigare har kranskärlsröntgen, ballongvidgning och bypassoperation oftast utförts när kranskärlssjukomen pågått en tid och kärlkrampen är stabil. Ny forskning visar att dessa ingrepp bör göras tidigt under sjukdomsförloppet, redan under första veckan om sjukdomen är instabil. Då ökar möjligheterna att överleva medan kärlkrampssymtomen och risken för hjärtinfarkt minskar. Särskilt gäller detta om du har instabil kärlkramp, med symtom som kvarstår trots läkemedelsbehandling eller där undersökningar visar tecken på dålig blodströmning i kranskärlen. 17

20 Efter det akuta skedet Efter det akuta skedet är vården på sjukhuset inriktad på att ge dig god omvårdnad. Du behöver information och kanske också smärtlindring. Komplikationer behöver förebyggas, övervakas och behandlas. Oftast finns det ingen anledning för dig att avstå från fysisk aktivitet under någon längre tid, om blodtrycket är stabilt och du inte har ont. På sjukhuset bedömer man vilka risker det finns för att du blir sjuk på nytt och vilka symtom som kan förväntas när man kommer hem. Oftast görs ekokardiografi och arbets-ekg för att bedöma riskerna. Prognosen efter akut kranskärlssjukdom påverkas i första hand av hur gammal du är, om hjärtfunktionen är nedsatt, om det finns allvarliga förändringar i kranskärlen och om hjärtrytmen lätt blir oregelbunden. Prognosen kan ofta förbättras och de fortsatta symtomen lindras. Alla som har haft hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp behöver acetylsalicylsyra. De flesta behöver även få betablockerare under ett till två år efter det akuta skedet, om det inte finns särskilda skäl emot det. Rehabilitering Rehabilitering är en viktig del av behandlingen efter det akuta skedet. Syftet är att du som har drabbats av en hjärtinfarkt ska få hjälp och stöd för att kunna börja leva som vanligt igen. Hur detta bäst kan gå till behöver du och vårdpersonalen diskutera innan du åker hem från sjukhuset. En bra form för rehabiliteringen är att hälso- och sjukvården genomför ett "program" med information och utbildningar tillsammans med dig som har haft en hjärtinfarkt och helst också någon eller några av dina anhöriga. Hur programmet bör se ut avgörs utifrån dina behov och förutsättningar. Flera olika delar av vården behöver delta i rehabiliteringen. Samordningen sköts ofta av en kranskärlssjuksköterska. I samband med rehabiliteringsprogrammet är det i regel bra om vården erbjuder dina anhöriga utbildning i hjärt-lungräddning. Organiserad sjukgymnastik är en viktig del av rehabiliteringen. Sjukhuset erbjuder ofta sjukgymnastik, men även Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har träningsprogram som är särskilt utformade för dig som har en kranskärlssjukdom. Sjukgymnastiken gör att du orkar mer. Den kan också göra dig säkrare på att du klarar av det du vill eller behöver göra. När dina anhöriga ser att du förmår göra olika saker blir de ofta mindre oroliga. 18

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Plötslig hjärtdöd bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Artikelnr 2006-114-39 Formgivning Yra AB Foton TongRo Image Stock/ Fotosearch (framsida) Carlos Davila/Photographers Choice RF/Getty

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning och bypass-operation Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer