Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärlkramp. Vad händer i kroppen?"

Transkript

1 Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. En förträngning av kärlen, angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning, som betyder att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Det kallas också för åderförkalkning. Troligen startar åderförkalkningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. Syrebrist leder till bröstsmärtan När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna och nå hjärtat uppstår syrebrist. Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som oftast är bröstsmärtor. Andra symtom är snabbt påkommen andfåddhet eller en känsla av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när syrebristen ökar i hjärtmuskeln, till exempel efter en kroppslig ansträngning, till exempel då man går uppför en backe eller bär tungt, eller efter en stark psykisk påfrestning. Symtomen upphör i regel snabbt efter att ansträngningen slutat. Avlagringar i hjärtats kranskärl gör att blodet får en smalare passage och det blir syrebrist i hjärtmuskeln. Fördjupningsbild finns sist i texten. När ska man söka akut hjälp? Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner. Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring. Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans. Andra orsaker till kärlkramp En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller sammandragningar i kranskärlet som förhindrar tillräckligt med blod att passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina. Reviderad: (11)

2 Vissa hjärtklaffel som också ger nedsatt blodflöde till kranskärlen, eller vissa typer av hjärtmuskelförtjockning, kan också utlösa syrebrist i hjärtat vid ansträngning. Det behöver inte betyda att det finns någon förträngning i kranskärlen. Det är skillnad på stabil och instabil kärlkramp Om man har kärlkramp som varit oförändrad den senaste månaden kallas det stabil kärlkramp. Om man däremot har en nyupptäckt kärlkramp som kommer redan efter lätt ansträngning eller kärlkramp som kommer till och med i vila kallas det instabil kärlkramp. Även kärlkramp som snabbt försämrats kallas instabil. Det kan vara tecken på begynnande hjärtinfarkt och man ska därför undersökas och behandlas på sjukhus. Rökning är den viktigaste riskfaktorn Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av kärlkramp. Även om man redan blivit sjuk finns det hälsovinster genom att sluta röka. Även stress kan bidra till att man får kärlkramp, eller att den blir värre. Höga blodfetter ökar risken Kolesterolhalten i blodet spelar en viktig roll för att kärlkramp utvecklas. En viss mängd kolesterol behövs, till exempel när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det man äter har också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur. Det finns två grupper av kolesterol Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol. HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet. Diabetes och blodtryck ska kontrolleras Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för kärlkramp. Det är därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer. Motion minskar risken Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp. Reviderad: (11)

3 Ärftlighet spelar en viss roll Många fall av åderförkalkning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförkalkning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som matvanor, rökning, motion och stress. Hur vanligt är det med kärlkramp? har med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd blivit en folksjukdom. Varje år drabbas ungefär personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige av kärlkramp. Ungefär personer lever med kärlkramp, och kring hälften av dem som drabbas har symtom som begränsar deras dagliga liv. Skillnader mellan kvinnor och män Bland medelålders människor är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av hormonet östrogen som kvinnor har naturligt före klimakteriet. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av detta hormon. Efter klimakteriet ökar risken för kärlkramp hos kvinnor. Bland personer som är äldre än 75 år är det ungefär lika vanligt med kärlkramp bland män som bland kvinnor. Chanserna att bli bättre Prognosen är numera relativt god vid stabil kärlkramp. Nya läkemedel och nya operationstekniker har bidragit till det. Prognosen kan vara sämre om man har en nedsatt pumpfunktion i hjärtat eller begränsat blodflöde i flera kranskärl. Ett ingrepp kan förbättra även en sådan prognos. Man kan själv påverka risken Det finns mycket man kan göra själv för att minska risken att kärlkrampen utvecklas eller blir allvarligare. I första hand handlar det om att sluta röka, att börja motionera regelbundet och att äta rätt slags fett och mer fibrer som finns i frukt och grönsaker. Det är också viktigt att lära sig att hantera stressiga situationer och ilska. Om sjukdomen blir svårare Det vanliga sättet att behandla kärlkramp på är med läkemedel. Om inte läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett ingrepp med ballongvidgning eller en bypass-operation. Det kan också behövas om kärlkrampen är instabil, och riskerna för hjärtinfarkt är särskilt stora. Om kärlkrampsbesvären förvärras snabbt eller känns även i vila måste man övervakas på sjukhus. Reviderad: (11)

4 Ofta kan man leva som vanligt Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots kärlkrampen, och det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen med kärlkramp. Det är viktigt att man får fullständig information om sin behandling av vårdpersonalen. Symtom och diagnos Bröstsmärta det vanligaste symtomet yttrar sig på många olika sätt. Det är vanligt att man känner smärtor som ett brett band bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men den kan också gå ut i höger arm, och kännas i halsen och underkäken. Smärtan kan vara mycket stark och det kan vara svårt att andas. Det gör att många reagerar med stark oro och ångest. Ibland är värken mer diffus och man känner ett tryck över bröstet eller blir väldigt andfådd. Symtomen varar ofta i ett par minuter, men de kan också kännas som ett långvarigt molande eller som ett tryck över bröstet. En fysisk ansträngning eller starka känslor är det som brukar sätta igång symtomen. Men ibland börjar de istället när kroppen är helt i vila, och det händer att man vaknar av kärlkramp. Kall väderlek, blåst och stress kan utlösa eller förvärra kärlkrampen. Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård. Samma slags bröstsmärta som vid kärlkramp kan förekomma när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också ge liknande symtom, precis som muskelskador. Hur läkarundersökningen går till När man kommer till en läkare för att få veta om man har kärlkramp behöver läkaren svar på bland annat dessa frågor: Var sitter smärtan eller obehagen? Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas? Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning? Hur länge varar smärtan eller obehagen? Efter samtalet görs en läkarundersökning som bland annat omfattar hjärtat och lungorna och blodtrycksmätning. Reviderad: (11)

5 EKG kan ge svar Man får alltid ta ett EKG, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. Ett EKG kan visa om hjärtmuskeln lider av syrebrist som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men även om man har ett normalt EKG kan man ha kärlkramp, så därför görs andra undersökningar än bara EKG. Ofta tas blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda blodfetter. Proverna kan bidra till att kartlägga om och vilka riskfaktorer man har, och de ger därigenom ett underlag för hur man ska behandlas. Läs gärna mer i Infomedica om hur ett vilo-ekg eller ett arbetsprov går till. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Arbetsprov Ofta räcker symtomen, kanske tillsammans med ett vanligt EKG, för att man ska få diagnosen kärlkramp. Men ibland behöver man också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. Undersökningen utförs ofta på sjukhus, men kan också ske på en specialistmottagning. Arbetsprov är en helt ofarlig undersökning. Andra undersökningar Kranskärlsröntgen Den utförs om man har så tydliga besvär att det kan bli aktuellt med en ballongvidgning eller en bypass-operation. En kranskärlsröntgen görs också ofta om man har instabil kärlkramp. Denna undersökning görs alltid på sjukhus. Ekokardiografi En ultraljudsundersökning av hjärtat som ger en bild av hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion. Undersökningen är helt ofarlig och ger inga besvär. Ett arbetsprov tar 8-12 minuter. Hjärtscintigrafi En isotopundersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist, om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat. Undersökningen är ofarlig men ger ofta en snabbt övergående obehagskänsla i bröstet. Vård och behandling Livsstilen är en del av behandlingen För alla som drabbas av kärlkramp är det viktigt att försöka minska på riskfaktorerna. Det innebär att man som en del av behandlingen får råd om att sluta röka, om kost, vikt och motion. Om man har högt blodtryck eller hög blodsockernivå vid diabetes får man hjälp att sänka nivåerna. Reviderad: (11)

6 Förebyggande medicinering Läkemedel behövs för att minska påfrestningarna på hjärtat och för att öka blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet. Vanliga förebyggande mediciner för behandling av kärlkramp är: Acetylsalicylsyra Medel med acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättarna inte klibbar ihop lika lätt. Acetylsalicylsyra minskar risken för framtida hjärtinfarkt. Behandlingen är ofta livslång. Om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra kan andra proppförebyggande preparat komma i fråga. Betablockerare Puls och blodtryck minskar av betablockerare, och det gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Då förbrukar hjärtat också mindre syre och det kan minska risken för kärlkrampsanfall. Blodfettsänkare Blodfettsänkande medicin minskar nybildningen av blodfetter, och minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Medlen stabiliserar ibland också de förträngningar som redan finns så att de inte förvärras. Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter där det inte räcker med att ändra kosten för att sänka blodfetterna till målnivåer. De målnivåer som gäller för kolesterol är: Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter) LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter) HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter). Andra läkemedel som lindrar symtomen Om man drabbas av kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen får man andra läkemedel som ska lindra symtomen. De vanligaste är: Nitrater Medlen vidgar blodkärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. De finns som kortverkande tabletter och som spray. Preparaten tas då man får ett kärlkrampsanfall. Långverkande och förebyggande tabletter finns också. Kalciumflödeshämmare Om strömmen av kalcium till cellerna i hjärtmuskeln hämmas genom läkemedel så behöver hjärtmuskeln arbeta mindre och hjärtat behöver därför mindre syre. Dessutom vidgas andra blodkärl i kroppen och avlastar hjärtat. Den här läkemedelstypen är framförallt effektiv vid sammandragningar i kranskärlen. ACE-hämmare Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas blodkärlen i kroppen och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt eller högt blodtryck samtidigt med kärlkrampen. Reviderad: (11)

7 Läs mer i Infomedica om läkemedel vid kärlkramp. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Om medicinering inte räcker Det kan bli nödvändigt med någon form av ingrepp om läkemedlen inte hjälper tillräckligt, eller om riskerna för hjärtinfarkt bedöms som särskilt stora. För att avgöra vilken typ av behandling som är lämplig görs en kranskärlsröntgen. Kranskärlsröntgen Vid en kranskärlsröntgen förs en tunn plastlang, en kateter, genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kärlen. Efter undersökningen får man ligga och vila i några timmar. Ofta får man åka hem senare samma dag. Ballongvidgning Ett vanligt ingrepp vid kärlkramp är så kallad ballongvidgning. En plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. Ballongvidgning görs ofta direkt efter kranskärlsröntgen. Man kan läsa mer om kranskärlsröntgen och ballongvidgning i Infomedica. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Bra resultat, men risk för ny kärlkramp Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas. Risken att kärlkrampen återkommer efter ingreppet är relativt stor eftersom det händer nästan tre av tio. Under senare år har risken för återfall och komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik. Det finns ännu inga säkra belägg för att ballongvidgning skyddar mot hjärtinfarkt och för tidig död. Ballongvidgningar görs oftare bland yngre personer med kärlkramp. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter ballongvidgningen och kan börja arbeta redan efter en vecka. Om kärlkrampen återkommer efter en ballongvidgning gör man oftast om ingreppet senare. Kranskärlsoperation, eller bypass-operation Operationen betyder att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen, som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från inre bröstkorgsväggen istället. Vid operationen används en hjärt-lungmaskin. Reviderad: (11)

8 Man befinner sig på operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva operationen brukar vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av operationen används en hjärt-lungmaskin. Då den används kan man stanna hjärtat så att kirurgen kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl. Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. Operationen lämpar sig bara för enstaka typer av förträngningar. Man kan läsa mer om kranskärlsoperation i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Hjärt-lungmaskin Maskinen arbetar istället för hjärtat genom att blodet leds från den högra sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där syresätts blodet och pumpas sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern. Man kan tillfälligt stoppa hjärtat med en saltrik vätskelösning. Genom hjärtlungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att skydda hjärtat och övriga organ från skador. Risker vid operationen En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är mindre än en procent. Åldern, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den vänstra hjärtkammaren ökar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och njursvikt. Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med operationen ökar vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig. Blodförlusten i samband med bypass-operationer har också minskat de senaste åren, och de flesta klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten andel av de som opereras måste opereras en gång till för att stoppa blödningen. Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över inom ungefär en månad. Eftervård på sjukhus Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de flesta kan börja arbeta efter en till tre månader. Vilket ingrepp är bäst? Generellt kan man säga att ballongvidgning är bättre för yngre personer med få förträngningar i kranskärlen, medan en bypass-operation är bättre för äldre, framför allt om man har ett stort antal kranskärlsförträngningar. Men ofta går det inte säkert att säga att den ena metoden är bättre än den andra. Behandling med ballongvidgning är lindrigare än en bypass-operation. Däremot är riskerna för att kärlkrampen återkommer mindre vid en bypassoperation. Reviderad: (11)

9 Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Arbetsprov Ballongvidgning av kranskärl Hjärtinfarkt Högt blodtryck Kranskärlsoperation, bypass-operation Kranskärlsröntgen Läkemedel vid kärlkramp Vilo-EKG Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Socialstyrelsen informerar Har kan man läsa om vilka nationella riktlinjer som gäller för vård och behandling om man har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Mer information Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Där finns en del information om alla slags hjärtsjukdomar. Patientorganisation Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Den arbetar för att hjärt- och lungsjuka ska få rätt till ett värdigt och innehållsrikt liv även efter sjukdom. Organisationen anordnar bland annat en hjärt- och lungskola. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box Stockholm Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Reviderad: (11)

10 Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog som innehåller information om läkemedel. Redaktion Manusförfattare Magnus Janzon, medicine doktor, överläkare vid kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping. Faktagranskning Rolf Nordlander, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken, Södersjukhuset i Stockholm Illustrationer Kari C. Toverud Camilla Hoffman Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (11)

11 Fördjupningsbild Förträngningen ger syrebrist Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp. Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförfettning. När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå hjärtat uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet. Reviderad: (11)

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning och bypass-operation Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund

Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund 1 2 Välkommen till Hjärt- och lungdivisionen vid Universitetssjukhuset i Lund I denna broschyr får Du information

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kärlkramp En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Kärlkramp En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor Kvinnors hjärtan En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

HUG. hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan. Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB

HUG. hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan. Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB nhjärtan utan grä ser HUG hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB projektledning Helena Hjertonsson, MSD initiativtagare

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Att bli äldre. Vad är åldrande?

Att bli äldre. Vad är åldrande? Vad är åldrande? Åldern är relativ handlar mycket om förväntningar egna och andras. "Ung och frisk" respektive "gammal och sjuk" är begrepp som vi hör ständigt i Sverige. Att fylla 70 år kan för den som

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Erik Johan Stagnelius

Erik Johan Stagnelius I blomman, i solen Amanda jag ser. Kring jorden, kring polen hon strålar, hon ler. I rosornas anda, i vårvindens pust, i druvornas must jag känner Amanda. Erik Johan Stagnelius Kvinnors hjärtan och lungor

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Blodtrycket En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Till dig med kranskärlssjukdom

Till dig med kranskärlssjukdom Till dig med kranskärlssjukdom Version 2, 2011 Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer