Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett."

Transkript

1 Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Det kallas för åderförfettning, eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. Hjärtmuskeln får blodbrist Förträngningarna i kärlen kan ibland göra så att hela eller delar av kärlen proppas igen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Den kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat i hjärtmuskeln, och på vilket kärl som drabbats. Vid hjärtinfarkt täpps kranskärlen igen och hjärtat drabbas av blodbrist. Fördjupningsbild finns sist i texten. Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. När ska man söka akut hjälp? Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Andra organ kan också påverkas Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta lika bra som vanligt, och det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Reviderad: (12)

2 Ibland har man kärlkramp före infarkten Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp innan. Men i många fall kan man ha haft en så kallad instabil kärlkramp under dagarna eller veckorna före det att man får en hjärtinfarkt. Symtomen är bröstsmärtor eller svårigheter att andas även av lätt ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus. Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom. Vanligaste dödsorsaken i Sverige Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i vårt land, bland både kvinnor och män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del. I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men antalet patienter med hjärtinfarkt har minskat med ett par tusen fall om året under den senaste tioårsperioden. Å andra sidan har antalet som vårdas för instabil kärlkamp ökat. Kvinnor drabbas senare i livet Även om lika många kvinnor som män drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar så insjuknar kvinnorna ungefär tio år senare än männen. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto mindre östrogenhalt får hon i blodet, och då närmar hon sig gradvis mannens risk för insjuknande i hjärtinfarkt. Man kan själv delvis påverka risken Det är inte helt klarlagt varför en stor del av världens befolkning insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns vissa riskfaktorer som man vet ökar risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Risken ökar med åldern, och några kända riskfaktorer är tobaksbruk högt blodtryck förhöjda blodfetter diabetes. Rökning är den viktigaste riskfaktorn Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster om man slutar röka. Höga blodfetter skadar kärlen Halten av blodfettet kolesterol spelar en viktig roll för åderförfettningen som kan leda till hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel Reviderad: (12)

3 när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det man äter har också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur Det finns två grupper av kolesterol Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol. HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet. Målnivåer för kolesterol i blodet är Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter) LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter) HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter) Diabetes och blodtryck ska kontrolleras Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer. Läkemedelsbehandling kan också vara nödvändigt, särskilt om man redan har drabbats av hjärtinfarkt, för att skydda hjärtmuskeln från mer skada. Motion minskar risken Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp. Ärftlighet spelar en viss roll Många fall av åderförfettning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som rökning, motion, matvanor och stress. Liv och arbete spelar roll Risken för hjärtinfarkt påverkas av familj och vänner, utbildning och arbete. Goda sociala nätverk, det vill säga fungerande familjeliv och bra relationer till släkt och vänner, minskar risken för hjärtinfarkt. Personer med längre utbildning löper mindre risk att få hjärtinfarkt, och de som har stort inflytande över sitt eget arbete riskerar inte heller hjärtinfarkt på samma sätt som de som är hårt styrda på jobbet. Reviderad: (12)

4 Det finns också studier som talar för att stress och övervikt påverkar risken, men de är inte helt entydiga. Viktigt att få prata om sjukdomen är en livshotande sjukdom och det tar tid att bearbeta den chock det innebär att insjukna och få denna diagnos. Vanliga frågor som många ställer är om man kan återgå till sitt vanliga arbete, om man vågar ha ett sexuellt samliv, och hur medicinerna kommer att påverka ens liv. Det är viktigt att man får tid att reagera på och bearbeta insikten om att man har drabbats av en allvarlig sjukdom. På de flesta sjukhus finns numera en plan för rehabilitering, där man får hjälp av ett team av flera vårdpersonalgrupper för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bättre behandling gör att färre dör Stora framsteg har gjorts under de senaste två decennierna inom behandlingen av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Det har lett till att dödligheten i hjärtinfarkt minskat med ett par procent om året, och också till att antalet stora hjärtinfarkter har minskat. Hur det går för varje enskild person som drabbas beror bland annat på hjärtinfarktens storlek, övriga sjukdomar och ålder. Om sjukdomen blir svårare Det vanliga sättet att behandla hjärtinfarkt på är med läkemedel. Om inte läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett ingrepp med ballongvidgning av kranskärlen eller en bypass-operation. Ofta kan man leva som vanligt Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots infarkten, och det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen. Det är viktigt att man får fullständig information om sin behandling av vårdpersonalen. Symtom och diagnos Bröstsmärta vanligaste signalen, eller så kallad akut kranskärlssjukdom, kan märkas på flera sätt. Bröstsmärta är ofta, men inte alltid, det tydligaste symtomet. Vanliga tecken på hjärtinfarkt är en stark, ihållande smärta någonstans i bröstkorgen. Smärtan kan stråla ut till en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till ett delvis förträngt kranskärl. Fördjupningsbild finns sist i texten. Reviderad: (12)

5 Smärtan sitter i under minst femton minuter, och ibland drabbas man samtidigt av illamående och andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning. Man känner sig oftast mycket rädd och har ångest. Hotande hjärtinfarkt, eller instabil kärlkramp, har likadana symtom som inte varar lika länge, men som i stället kommer tillbaka flera gånger. När ska man söka akut hjälp? Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Vagare symtom kan också vara infarkt Äldre människor och personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet. Smärtan kan även vara mindre påtaglig hos kvinnor och kan ibland därför misstolkas som mindre allvarlig. Även vid dessa tillfällen ska man ringa 112 efter ambulans. Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård. Bröstsmärtor kan kännas till exempel när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också ge liknande symtom, precis som muskelskador. Bröstsmärtor kan också ofta komma från besvär i bröstkorgen eller hos musklerna i överkroppen. EKG vanlig undersökning När man drabbas av bröstsmärtor som kan vara hjärtinfarkt tas ett EKG, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. EKG-plattorna kan numera sättas på redan i hemmet eller i ambulansen av ambulanspersonalen. Resultaten skickas per telefon till sjukhuset för en läkares bedömning. Om man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får man också ha EKG-plattor på sig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat drabbas av syrebrist och rytmstörningar. Blodprover tas med några timmars intervall för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats. Reviderad: (12)

6 Andra undersökningar Ett ekokardiogram, som är en ultraljudsundersökning av hjärtat, görs för att avgöra hjärtinfarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga. Efter några dagar får man ofta göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under en fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. Om det behövs görs också en kranskärlsröntgen. Att få ett sjukdomsbesked Det är ofta en chock att plötsligt insjukna och få veta att man har en livshotande sjukdom som hjärtinfarkt. Känslan av chock kan göra att man inte är helt mottaglig för information. Därför får man vanligen information av olika personer vid flera olika tillfällen, och i såväl muntlig som skriftlig form. Ett arbetsprov tar 8 12 minuter. Under rehabiliteringen, när man fått komma hem igen, får man mer information om sitt personliga tillstånd och om vad sjukdomen innebär. Vård och behandling Lugn vård lika viktigt som mediciner När man blir akut sjuk i hjärtinfarkt får kroppen ett ordentligt påslag av stresshormon, som leder till högre blodtryck och snabbare hjärtrytm. Allt detta stressar hjärtat och ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till en bra behandling av hjärtinfarkt ett lugnt omhändertagande tillsammans med smärtlindrande medicin. En god omvårdnad av kompetent personal är minst lika viktigt som medicinering. Vanliga mediciner vid hjärtinfarkt Man kan få en rad olika läkemedel när man behandlas för hjärtinfarkt. Här beskrivs de läkemedelsgrupper som ofta används, och hur de påverkar kroppen. Acetylsalicylsyra Medel som innehåller acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättar inte klibbar ihop lika lätt. Man får en större dos redan i ambulansen eller på akutmottagningen. Efter en hjärtinfarkt får man fortsätta ta medlen under lång tid. Det finns andra, liknande medel för den som är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Betablockerare Medlen gör att pulsen och blodtrycket sänks så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man får oftast medlet i en eller flera injektioner när Reviderad: (12)

7 man kommer till sjukhusets hjärtintensiv-avdelning och fortsätter sedan att ta tabletter under en tid. Nitroglycerin Vidgar kärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. Medlen brukar ges under det första dygnet på sjukhus, och oftast som droppbehandling. Blodfettsänkare Medel som minskar bildningen av blodfetter minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Samtidigt stabiliseras sannolikt de förträngningar som redan finns så att de inte förvärras. Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter så snart som möjligt när man kommer under vård. ACE-hämmare Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas kärlen i kroppen och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt eller högt blodtryck. Viktigt att kranskärlet snabbt öppnas Kranskärlet som har blivit tilltäppt av en blodpropp bör öppnas så snabbt som möjligt. Ju tidigare detta görs ju större är chansen att ett bra blodflöde återställs till hjärtmuskeln så att den får syre och kan återhämta sig. Detta kan ske genom att man tidigt, helst redan i hemmet med hjälp av ambulanssjukvårdare, får blodproppslösande medicin, så kallad trombolys, eller genom att kärlet så snart som möjligt öppnas mekaniskt genom ballongvidgning. Efter den akuta behandlingen kan man få injektioner eller droppbehandling som ska förebygga att nya proppar bildas. Om man har instabil kärlkramp Vid detta tillstånd, som kan betraktas som en hotande hjärtinfarkt, ges också mediciner för att förebygga att det bildas en fullständig propp. Samtidigt görs oftast en kranskärlsröntgen som visar om kärlen är så förträngda att det behövs en ballongvidgning eller bypass-operation. Ballongvidgning Om det inte räcker med mediciner för att vidga blodkärlen kan det bli nödvändigt att göra en ballongvidgning. Detta kallas ibland även PCI eller PTCA. Ingreppet görs genom att en plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. Reviderad: (12)

8 En ballongvidgning görs ofta direkt efter en kranskärlsröntgen om den visar att ballongvidgning är nödvändig. Bra resultat för de flesta Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas. Under senare år har risken för komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik och bättre blodproppsförebyggande läkemedel. Kranskärlsoperation, eller bypass-operation Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen. Detta kan göra att ballongvidgning inte alltid är den bästa behandlingen. Istället kan det bli fråga om en kranskärls-, eller bypass-operation. Operationen gör så att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen, som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från inre bröstkorgsväggen istället. Vid operationen används en hjärt-lungmaskin. Man befinner sig på operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva operationen brukar vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av operationen används hjärt-lungmaskinen. Då den används kan man stanna hjärtat så att kirurgen kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl. Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. En sådan operation lämpar sig bara för enstaka typer av förträngningar. Hjärt-lungmaskinens funktion Maskinen arbetar istället för hjärtat, och ersätter det tillfälligt, genom att blodet leds från den högra sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där syresätts blodet och pumpas sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern. Med hjälp av en saltrik vätskelösning kan man tillfälligt stoppa hjärtat under tiden. Genom hjärt-lungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att skydda hjärtat och övriga organ från skador. Risker vid operationen En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är mindre än en procent. Hur gammal man är, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den vänstra hjärtkammaren påverkar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och njursvikt. Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med operationen ökar vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig. Blodförlusten i samband med bypass-operationer har minskat under de senaste åren, och de flesta klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten Reviderad: (12)

9 andel av de som opereras måste opereras en gång till, ofta för att stoppa blödning från operationsområdet. Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över inom ungefär en månad. Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de flesta kan börja arbeta efter en till tre månader. Rehabilitering med sjukhushjälp Om man drabbats av en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i ungefär fem dagar. Sedan är man sjukskriven en tid, beroende på hjärtinfarktens storlek, eventuella komplikationer och om man har andra sjukdomar. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där flera yrkesgrupper arbetar, som läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och ibland psykologer. Det är viktigt att man så snart som möjligt få ta del av specialenhetens resurser för sin rehabilitering. Målet med rehabiliteringen är att man så snart som möjligt ska kunna återgå till sitt normala liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och man måste ibland delvis förändra sin livsstil för att minska risken för återfall. Rehabiliteringen ska utformas efter varje människas egna behov och medföra en god livskvalitet. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Arbetsprov Ballongvidgning av hjärtats kranskärl Hjärtklaffsjukdomar Hjärtsvikt Högt blodtryck Kranskärlsoperation, bypass-operation Kranskärlsröntgen Kärlkramp Stroke slaganfall Vilo-EKG Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Reviderad: (12)

10 Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. På webbplatsen finns bland annat information om hjärtsjukdomar. Socialstyrelsen Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns kring vård och behandling av hjärtinfarkt. Redaktion Manusförfattare Eva Swahn, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping. Faktagranskning Rolf Nordlander, professor och överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm. Illustrationer Kari C. Toverud Camilla Hoffman Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (12)

11 Fördjupningsbilder Förträngning i hjärtats kranskärl Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till de delvis förträngda kranskärlen. Reviderad: (12)

12 Blodpropp Förträngningen i kranskärlen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på kärlväggarna. När en blodpropp sedan fastnar i förträngningen stoppas blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. en kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat, och på vilket kärl som drabbats. Reviderad: (12)

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdom 1 Innehåll Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?...1 Vård och behandling...4 Så kan du minska riskfaktorerna...6 Läkemedel...10 Vid hemgång...12 Uppföljning...14

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Kärlkramp. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Kärlkramp En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning och bypass-operation Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och

Läs mer

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor

Kvinnors hjärtan. En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor Kvinnors hjärtan En skrift om hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom

Kärlkramp. En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Kärlkramp En skrift om bröstsmärta och kranskärlssjukdom Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund

Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund 1 2 Välkommen till Hjärt- och lungdivisionen vid Universitetssjukhuset i Lund I denna broschyr får Du information

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kärlkramp EN SKRIFT OM KRANSKÄRLSSJUKDOM S YMPTOM B E HANDLING F ORSKNING TEMA HJÄRTA

Kärlkramp EN SKRIFT OM KRANSKÄRLSSJUKDOM S YMPTOM B E HANDLING F ORSKNING TEMA HJÄRTA Kärlkramp EN SKRIFT OM KRANSKÄRLSSJUKDOM TEMA HJÄRTA S YMPTOM B E HANDLING F ORSKNING 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Dagens forskning ger morgondagens vård! Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer