Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund

Transkript

1 Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund 1

2 2

3 Välkommen till Hjärt- och lungdivisionen vid Universitetssjukhuset i Lund I denna broschyr får Du information om Din hjärtsjukdom och Din operation. Du får också råd om hur Du skall leva i fortsättningen för att må bättre och minska risken för att Din hjärtsjukdom skall ge nya symtom. Mer information om praktiska detaljer i samband med Din sjukhusvistelse får Du i ett informationsblad som skickas till Dig tillsammans med denna broschyr. 3

4 Hjärtats kranskärl Hjärtat är en muskel och behöver syrerikt blod för att kunna arbeta. De blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syresatt blod heter kranskärl (coronarkärl). De avgår från första delen av kroppspulsådern och sitter på hjärtats yta. Aorta, kroppspulsådern Höger kransartär Vänster kransartär Främre nedåtstigande gren Circumflexgren Kranskärlssjukdom Åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan ge tilltagande förträngningar som gör att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Denna syrebrist kan yttra sig som bröstsmärtor, angina pectoris, allmänt kallat kärlkramp, men många patienter har som enda symtom trötthet och nedsatt ork. Smärtor uppträder framför allt vid ansträngning, förvärras ofta vid blåsig och kylig väderlek. Vid mer uttalad sjukdom kan kärlkramp uppträda i vila. Det kan också bli en plötslig förvärring av smärtsymtomen och man talar då om en ostabil angina pectoris. Detta kan förebåda blodproppsbildning och stopp i ett kranskärl, vilket kan leda till att hjärtmuskelceller dör, en hjärtinfarkt uppstår. 4

5 Kranskärlsförkalkningar och kärlkramp är vanliga tillstånd, vanligast hos män. Många faktorer ökar risken för uppkomsten av kranskärlsförträngningar, rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, ärftliga anlag, diabetes, stress och övervikt. Behandling av kranskärlssjukdom Vilket behandlingsalternativ som skall väljas bestämmes av hur uttalade symtom patienten har och hur utbredd kranskärlssjukdomen är. För en del patienter hjälper medicinsk behandling mot kärlkrampen. Vid svårare symtom utredes patienten med kranskärlsröntgen och hos dessa patienter blir ofta en ballongvidgning eller operation nödvändig. Vilken behandlingsmetod som väljes, ballongvidgning eller bypassoperation, bestämmes av förträngningarnas utbredning och utseende. Pulmonalisklaffen Höger förmak Tricuspidalisklaffen Höger kammare Kroppspulsådern (aorta) Lungpulsådern Vänster förmak Aortaklaffen Mitralisklaffen Vänster kammare Hjärtats klaffar Hjärtat kan beskrivas som en dubbelsidig pump där högerhjärtat pumpar blodet genom lungorna och vänsterhjärtat förser övriga kroppen med syresatt blod. Varje hjärthalva har ett förmak och en kammare. 5

6 Höger förmak tar emot det syrefattiga blodet från kroppen och leder ned det genom tricuspidalisklaffen till höger kammare. Därefter pumpas det genom pulmonalisklaffen ut till lungorna. I lungorna syresätts blodet och går vidare till vänster förmak. Därifrån går blodet genom mitralisklaffen till vänster kammare och det syresatta blodet pumpas ut i kroppen genom aortaklaffen. Klaffsjukdom De fyra hjärtklaffarna fungerar som backventiler. Friska klaffar har tunna, fint formade blad som öppnas och stängs i takt med att hjärtat pumpar. Hjärtklaffarna kan vara felaktigt utformade från födelsen eller bli skadade, ärriga eller förkalkade av reumatisk feber, infektion eller hjärtinfarkt. Aorta- och mitralisklaffarna är de som vanligen drabbas. Det kan uppstå förträngning av en klaff (stenos) eller klaffen kan läcka (insufficiens). I båda fallen måste hjärtat arbeta hårdare för att tillgodose blodförsörjningen till kroppen. Detta medför att hjärtat blir förstorat och på sikt utvecklas hjärtsvikt. Symtom på detta är bl a andfåddhet vid ansträngning, trötthet, ansamling av vätska i kroppen, svullnad av fötter och ben. Exempel på klaffstenos, d.v.s. klaffen är för trång. Klaffläckage, blodet går tillbaka till vänster förmak. 6

7 Hjärtoperationen Vid en hjärtoperation används som regel hjärt-lungmaskin. Man delar bröstbenet på längden varvid hjärtat blir åtkomligt. Med hjälp av slangar kopplas hjärt-lungmaskinen in och denna övertar nu syresättning och cirkulation av blodet. Hjärtat kan stannas och operationen genomförs. Med dagens teknik är risken för allvarliga komplikationer vid hjärtoperation liten, men den annorlunda blodcirkulationen med hjärt-lungmaskinen påverkar alla kroppens organ. Det finns en liten risk för skada eller övergående påverkan på exempelvis njurar, lungor och hjärnan. Hur stor risken är för en patient beror framförallt på det underliggande sjukdomstillståndet. När man beslutar sig för en hjärtoperation måste alltid vinsterna med denna vägas mot risken. Detta bör Du diskutera med Din kardiolog eller kirurg. Kranskärlsoperation Vid en kranskärlsoperation (bypassoperation) kopplas nya kärl så att blodet leds från kroppspulsådern till kranskärlen förbi förträngningarna (bypass). Härigenom förbättras blodtillförseln och syresättningen av hjärtmuskelaturen. I lämpliga fall kan en kranskärlsoperation genomföras utan hjälp av hjärt-lungmaskin. Bröstbenet sys ihop med kraftiga ståltrådar. 7

8 Klaffoperation Vid operation av klaffel måste man i många fall klippa bort den förändrade hjärtklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff - klaffprotes. I andra fall kan den sjuka hjärtklaffen repareras, man gör en klaffplastik. Det finns två typer av konstgjorda klaffar, mekaniska som är gjorda av hårda, konstgjorda material samt biologiska proteser som görs av specialpreparerad biologisk vävnad. Kroppen tolererar alla dessa klaffar och några avstötningsreaktioner uppstår inte. Den biologiska hjärtklaffen åldras och kan behöva bytas ut. Den hjärtläkare eller den kirurg som skall operera Dig kommer att diskutera valet av klaffprotestyp med Dig inför operationen. Biologisk hjärtklaffsprotes tillverkad av specialpreparerad vävnad från djur. Vävnaden är uppbyggd på en ställning och runt klaffen finns en sykrage av dacronväv. 8 Mekanisk hjärtklaffsprotes bestående av två skivor av kondenserat kol (pyrolit) som rör sig i en ring av pyrolit och enkelriktar blodströmmen. Runt ringen sykrage av dacronväv.

9 Medicinering Om Du behandlats för högt blodtryck före operationen får Du fortsätta med denna medicinering även efteråt. Vid kranskärlsjukdom bör man ta en liten dos acetysalicylsyra (t ex Trombyl) dagligen och detta gäller även efter bypassoperation. Detta motverkar blodproppsbildning i både de nya och de ursprungliga kranskärlen. Efter klaffoperation kommer Du att få blodförtunnande läkemedel. Detta förhindrar att det bildas blodproppar på Din nya hjärtklaff. Den blodförtunnande medicinen medför att det tar längre tid än normalt för blodet att levra sig och det är därför viktigt att detta medel tas i rätt dosering. Regelbundna blodprovskontroller är därför nödvändiga (se separat bifogad Waran-broschyr). När Du fått en mekanisk klaffprotes måste Du ta sådan blodförtunnande medicin hela livet. Efter insättandet av en biologisk protes behöver Du ta blodförtunnande medicin endast under de närmaste månaderna efter operationen. Vanligtvis behöver man fortsätta att ta smärtstillande tabletter ett tag efter det att man kommit hem. Du får mer information om Din medicinering av avdelningsläkaren. Puls Det är vanligt att pulsen är upp till 20 slag/minut snabbare än normalt efter operationen och att hjärtslagen känns kraftigare och lite oregelbundna, men detta brukar vara övergående. Har Du förmaksflimmer är din puls alltid oregelbunden. Om Du har fått en mekanisk klaffprotes, kan Du ibland höra ett svagt klickande ljud från denna. Det är fullkomligt normalt och har att göra med att klaffbladen är gjorda av hårt material, som slår emot varandra när klaffen stängs. 9

10 Om ljudet stör Dig när Du skall lägga Dig, kan det vara lämpligt att somna till tex. lite musik. Många patienter upplever det i själva verket som en trygghet att höra klaffen och tar det som ett kvitto på att den fungerar bra. Operationssår Inga stygn behöver tas bort eftersom bröst- och bensnitt är sydda med speciell tråd som kroppen själv löser upp. Under den första tiden kan klåda, sveda och ökad känslighet vid beröring förekomma i såren. Känseln kring sårkanterna kan försämras en tid eftersom små nerver skurits av i samband med operationen. Ibland kan man se en svullnad högst upp på bröstbenet. Den försvinner successivt och behöver inte behandlas. Bröstbenet, som delas på längden vid operationen, läker under 2-3 månader. Det hålls samman av ståltrådar under läkningen. Som regel kan ståltrådarna sitta kvar utan besvär. Ömhet över bröstbenet kan förekomma lång tid efter operationen. Man kan också uppleva värk till vänster om bröstbenet då man ofta vid operationen använder en artär som försörjer bröstkorgsväggen. I många fall kan man också få en ökad hudkänslighet över bröstbenet. När en blodåder i benet tagits bort kan man få en viss svullnad. Lägg gärna upp det opererade benet på en stol när Du sitter, för att minska bensvullnaden. Operationssåren blir snyggast om Du skyddar dem för solljus ett år efter operationen eller tills ärren bleknat. Du kan använda tape eller solskyddsfaktor. Infektionstecken Feber, smärta, svullnad, rodnad och vätskning från såren kan betyda infektion. Du bör då ta kontakt med din vårdcentral, och är det på jourtid (kvällar/helger) ring sjukvårdsupplysningen för att få råd om vart Du ska vända Dig. 10

11 Hygien Efter två till tre dagar är såren tillräckligt läkta för att Du ska kunna duscha som vanligt. Bad bör man vänta med tills såren är riktigt läkta, vilket tar två till tre veckor, detta med tanke på infektionsrisken. Psykiskt tillstånd Det är en stor förändring att åka från sjukhusmiljön till hemmet. Efter operationen kan man känna sig lätt irriterad, känna sig nere och deprimerad och kanske vara lite gråtmild. Även koncentrationssvårigheter, besvärliga mardrömmar och minnesluckor kan förekomma. Dessa reaktioner är vanliga efter en sådan operation, och går nästan alltid över. Om Du är ängslig över detta, diskutera problemen med Din doktor Ha realistiska förväntningar och ställ inte för stora krav på Dig själv. Fysisk aktivitet Det är naturligt att Du efter operationen fort blir trött och andfådd även vid lättare ansträngning. Du bör träna regelbundet för att bygga upp Din kondition. Det är viktigt att Du efter operationen kommer igång med Dina aktiviteter tex inköp, matlagning och lättare städning. En lättare matkasse går bra att bära redan från början. 11

12 Bröstbenet läker under 2-3 månader, undvik därför kraftiga rörelser som belastar bröstbenet och gör ont tunga lyft t ex flyttning drag- och skjutrörelser t ex ommöblering hastiga vridningar t ex rastning av en livlig hund i koppel Öka Din aktivitet långsamt men stadigt. Var inte rädd om det tar emot, stanna och vila en stund. Du känner bäst själv vad Du orkar. Du måste alltid värma upp före och varva ner efter träningen tex genom att gå i långsam takt en stund. Du bör dagligen fortsätta med de övningar som Du har lärt Dig på sjukhuset och börja med promenader utomhus. Öka promenadernas längd med 5-10 minuter varje vecka. Inled med plan mark för att senare övergå till mer kuperad terräng. Andra bra träningsformer är att gå i trappor och cykla på motionscykel. När Du känner Dig starkare kan Du återuppta ev. tidigare aktiviteter som simning, jogging, dans mm. På de flesta sjukhus finns gruppträning för hjärtopererade patienter under ledning av sjukgymnaster. Du kan också deltaga i Hjärt- och Lung-sjukas gruppgymnastik. Tala med Din läkare. 12

13 Fortsätt att träna regelbundet även om Du känner Dig helt återställd. Din grundkondition ökar och Du mår bättre. Den bästa effekten uppnår Du genom att träna minuter 2-3 gånger i veckan. Bilkörning Under de första veckorna efter operationen är muskelstyrka och reaktionsförmåga nedsatt. Reaktionsförmågan påverkas också av smärtstillande mediciner. Varför vi inte rekommenderar bilkörning, MC körning eller cykling. När du känner dig helt återställd kan Du återuppta dessa aktiviteter. Vid längre bilturer bör Du göra paus för att röra på Dig. Detta stimulerar blodcirkulationen i benen och förhindrar svullnad. I bilen skall Du som vanligt använda säkerhetsbälte Sex och samlevnad Sexuellt samliv kan återupptas utan oro när Du själv känner att Du orkar och har lust. Första tiden efter operationen kan smärtor från operationssåret vara ett praktiskt hinder, men bortsett från detta finns det inga fysiska restriktioner. 13

14 Rökning Rökning är den viktigaste riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom. Rökning ger ett minskat syreavgivande till blodkärlen med bildning av åderförkalkning som följd. Rökning ger också ökad risk för blodproppar genom förändringar i blodets sammansättning. Rökning är definitivt inte bra för ditt hjärta! Sluta därför röka om Du inte redan har gjort det. Behöver Du hjälp diskutera det med läkaren eller sjuksköterskan på vårdavdelningen/vårdcentralen. Kost Fett är en av kroppens tre viktigaste energikällor. Det finns olika typer av fett. Man talar om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett höjer blodfettvärdena. Det finns huvudsakligen i smör, ost, charkvaror och hårda margariner. Enkelomättat och fleromättat fett kan användas utan att blodfetterna höjs och återfinns i olivolja, rapsolja, mjuka margariner (flytande margariner, lättmargariner) och fet fisk. Förhöjda blodfetter dvs. kolesterol- och/eller triglyceridvärden utgör en av flera riskfaktorer för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar som tex. kärlkramp och hjärtinfarkt. Blodfetter kontrolleras genom blodprov och kan oftast sänkas med rätt typ av kost. Uppnår man inte tillräcklig effekt ges blodfettsänkande medicinering som komplement till en sund kosthållning. Kolesterol är ett ämne som bildas i kroppen. Men vi får också i oss kolesterol med maten som vi äter. Kroppen behöver koleste- 14

15 rol bland annat för att bygga upp celler och tillverka hormoner. Kolesterolet transporteras i blodet och kan delas in i LDL-kolesterol (det onda kolesterolet) och HDL-kolesterol (det goda kolesterolet). Normala mängder kolesterol är helt normalt och hälsosamt för hjärtat. Men förhöga halter av LDL är inte bra eftersom det lagras in i kärlväggarna och ge kärlförträngningar. HDL, det goda kolesterolet, lagras inte in i kärlväggarna utan hjälper istället till att transportera bort överblivet kolesterol. Om man äter mer enkelomättat och fleromättat fett bildas det mindre kolesterol. Förhöjda blodfetter kan även sänkas genom att gå ner i vikt om man är överviktig undvika stora mängder socker äta mycket fibrer dvs. grovt bröd, grönsaker, frukt och bär. motionera regelbundet Ett måttligt intag av alkohol möter inget hinder, men stora mängder alkohol ökar blodfetterna och är direkt skadligt för hjärtat. Ett glas rödvin kan till och med vara nyttigt. 15

16 Sjukskrivning Sjukskrivningstiden efter en hjärtoperation varierar naturligtvis beroende på vilken typ av arbete Du har, sjukdomsförloppet och Din ålder. Sjukskrivningstiden avtalas med Din ordinarie behandlande läkare. Uppföljning De flesta som hjärtopererats bör ha fortsatta kontroller. Dessa kan ske på mottagning på sjukhuset eller på vårdcentral. Uppföljningen bör fortsätta livet ut. Diskutera gärna med Din läkare om vilka målsättningar (värden) som gäller just för Dig Kolesterol, LDL, HDL Triglycerider Blodsocker Blodtryck Vikt Kom ihåg Motionera dagligen, men vila när Du känner Dig trött. Sluta röka om Du inte redan har gjort det. Ät mer fibrer, grönsaker och frukt. Ät rätt typ av fett. Tag kontakt med läkare vid någon av följande symtom Andfåddhet som inte går över i vila. Snabb eller ovanligt långsam puls. 16

17 Snabb viktuppgång eller generell svullnad. Svullnad, ömhet och/eller rodnad i såren. Vätskning från såren. Oförklarlig feber som varar mer än 2-3 dagar. Smärta, rodnad och ökad svullnad av benet. Denna broschyr har utarbetats våren 2000 vid Hjärt- och lungdivisionen, Universitetssjukhuset Lund.. Tack till Limedic och Medtronic för ekonomiskt stöd 17

18 Träningsprogram 1. Sträck upp en arm så högt Du kan. Växla. Upprepa detta 5 gånger med varje arm. 2. Lägg händerna på axlarna. Dra armarna bakåt så långt Du kan. Sträck på ryggen. Dra armarna tillbaka, sjunk ihop. Upprepa detta 5 gånger 3. Böj Dig åt sidan så långt Du kan. Låt huvudet följa med. Upprepa detta 5 gånger åt varje sida. 18

19 4. För armen bakåt så långt Du kan. Följ handen med blicken. Upprepa detta 5 gånger åt varje sida. 5. Dra upp axlarna så högt Du kan. Upprepa detta 5 gånger. 6. Lägg händerna på axlarna. Gör stora cirklar med armbågarna. Upprepa detta 5 gånger bakåt och 5 gånger framåt. 19