Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund"

Transkript

1 Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund 1

2 2

3 Välkommen till Hjärt- och lungdivisionen vid Universitetssjukhuset i Lund I denna broschyr får Du information om Din hjärtsjukdom och Din operation. Du får också råd om hur Du skall leva i fortsättningen för att må bättre och minska risken för att Din hjärtsjukdom skall ge nya symtom. Mer information om praktiska detaljer i samband med Din sjukhusvistelse får Du i ett informationsblad som skickas till Dig tillsammans med denna broschyr. 3

4 Hjärtats kranskärl Hjärtat är en muskel och behöver syrerikt blod för att kunna arbeta. De blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syresatt blod heter kranskärl (coronarkärl). De avgår från första delen av kroppspulsådern och sitter på hjärtats yta. Aorta, kroppspulsådern Höger kransartär Vänster kransartär Främre nedåtstigande gren Circumflexgren Kranskärlssjukdom Åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan ge tilltagande förträngningar som gör att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Denna syrebrist kan yttra sig som bröstsmärtor, angina pectoris, allmänt kallat kärlkramp, men många patienter har som enda symtom trötthet och nedsatt ork. Smärtor uppträder framför allt vid ansträngning, förvärras ofta vid blåsig och kylig väderlek. Vid mer uttalad sjukdom kan kärlkramp uppträda i vila. Det kan också bli en plötslig förvärring av smärtsymtomen och man talar då om en ostabil angina pectoris. Detta kan förebåda blodproppsbildning och stopp i ett kranskärl, vilket kan leda till att hjärtmuskelceller dör, en hjärtinfarkt uppstår. 4

5 Kranskärlsförkalkningar och kärlkramp är vanliga tillstånd, vanligast hos män. Många faktorer ökar risken för uppkomsten av kranskärlsförträngningar, rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, ärftliga anlag, diabetes, stress och övervikt. Behandling av kranskärlssjukdom Vilket behandlingsalternativ som skall väljas bestämmes av hur uttalade symtom patienten har och hur utbredd kranskärlssjukdomen är. För en del patienter hjälper medicinsk behandling mot kärlkrampen. Vid svårare symtom utredes patienten med kranskärlsröntgen och hos dessa patienter blir ofta en ballongvidgning eller operation nödvändig. Vilken behandlingsmetod som väljes, ballongvidgning eller bypassoperation, bestämmes av förträngningarnas utbredning och utseende. Pulmonalisklaffen Höger förmak Tricuspidalisklaffen Höger kammare Kroppspulsådern (aorta) Lungpulsådern Vänster förmak Aortaklaffen Mitralisklaffen Vänster kammare Hjärtats klaffar Hjärtat kan beskrivas som en dubbelsidig pump där högerhjärtat pumpar blodet genom lungorna och vänsterhjärtat förser övriga kroppen med syresatt blod. Varje hjärthalva har ett förmak och en kammare. 5

6 Höger förmak tar emot det syrefattiga blodet från kroppen och leder ned det genom tricuspidalisklaffen till höger kammare. Därefter pumpas det genom pulmonalisklaffen ut till lungorna. I lungorna syresätts blodet och går vidare till vänster förmak. Därifrån går blodet genom mitralisklaffen till vänster kammare och det syresatta blodet pumpas ut i kroppen genom aortaklaffen. Klaffsjukdom De fyra hjärtklaffarna fungerar som backventiler. Friska klaffar har tunna, fint formade blad som öppnas och stängs i takt med att hjärtat pumpar. Hjärtklaffarna kan vara felaktigt utformade från födelsen eller bli skadade, ärriga eller förkalkade av reumatisk feber, infektion eller hjärtinfarkt. Aorta- och mitralisklaffarna är de som vanligen drabbas. Det kan uppstå förträngning av en klaff (stenos) eller klaffen kan läcka (insufficiens). I båda fallen måste hjärtat arbeta hårdare för att tillgodose blodförsörjningen till kroppen. Detta medför att hjärtat blir förstorat och på sikt utvecklas hjärtsvikt. Symtom på detta är bl a andfåddhet vid ansträngning, trötthet, ansamling av vätska i kroppen, svullnad av fötter och ben. Exempel på klaffstenos, d.v.s. klaffen är för trång. Klaffläckage, blodet går tillbaka till vänster förmak. 6

7 Hjärtoperationen Vid en hjärtoperation används som regel hjärt-lungmaskin. Man delar bröstbenet på längden varvid hjärtat blir åtkomligt. Med hjälp av slangar kopplas hjärt-lungmaskinen in och denna övertar nu syresättning och cirkulation av blodet. Hjärtat kan stannas och operationen genomförs. Med dagens teknik är risken för allvarliga komplikationer vid hjärtoperation liten, men den annorlunda blodcirkulationen med hjärt-lungmaskinen påverkar alla kroppens organ. Det finns en liten risk för skada eller övergående påverkan på exempelvis njurar, lungor och hjärnan. Hur stor risken är för en patient beror framförallt på det underliggande sjukdomstillståndet. När man beslutar sig för en hjärtoperation måste alltid vinsterna med denna vägas mot risken. Detta bör Du diskutera med Din kardiolog eller kirurg. Kranskärlsoperation Vid en kranskärlsoperation (bypassoperation) kopplas nya kärl så att blodet leds från kroppspulsådern till kranskärlen förbi förträngningarna (bypass). Härigenom förbättras blodtillförseln och syresättningen av hjärtmuskelaturen. I lämpliga fall kan en kranskärlsoperation genomföras utan hjälp av hjärt-lungmaskin. Bröstbenet sys ihop med kraftiga ståltrådar. 7

8 Klaffoperation Vid operation av klaffel måste man i många fall klippa bort den förändrade hjärtklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff - klaffprotes. I andra fall kan den sjuka hjärtklaffen repareras, man gör en klaffplastik. Det finns två typer av konstgjorda klaffar, mekaniska som är gjorda av hårda, konstgjorda material samt biologiska proteser som görs av specialpreparerad biologisk vävnad. Kroppen tolererar alla dessa klaffar och några avstötningsreaktioner uppstår inte. Den biologiska hjärtklaffen åldras och kan behöva bytas ut. Den hjärtläkare eller den kirurg som skall operera Dig kommer att diskutera valet av klaffprotestyp med Dig inför operationen. Biologisk hjärtklaffsprotes tillverkad av specialpreparerad vävnad från djur. Vävnaden är uppbyggd på en ställning och runt klaffen finns en sykrage av dacronväv. 8 Mekanisk hjärtklaffsprotes bestående av två skivor av kondenserat kol (pyrolit) som rör sig i en ring av pyrolit och enkelriktar blodströmmen. Runt ringen sykrage av dacronväv.

9 Medicinering Om Du behandlats för högt blodtryck före operationen får Du fortsätta med denna medicinering även efteråt. Vid kranskärlsjukdom bör man ta en liten dos acetysalicylsyra (t ex Trombyl) dagligen och detta gäller även efter bypassoperation. Detta motverkar blodproppsbildning i både de nya och de ursprungliga kranskärlen. Efter klaffoperation kommer Du att få blodförtunnande läkemedel. Detta förhindrar att det bildas blodproppar på Din nya hjärtklaff. Den blodförtunnande medicinen medför att det tar längre tid än normalt för blodet att levra sig och det är därför viktigt att detta medel tas i rätt dosering. Regelbundna blodprovskontroller är därför nödvändiga (se separat bifogad Waran-broschyr). När Du fått en mekanisk klaffprotes måste Du ta sådan blodförtunnande medicin hela livet. Efter insättandet av en biologisk protes behöver Du ta blodförtunnande medicin endast under de närmaste månaderna efter operationen. Vanligtvis behöver man fortsätta att ta smärtstillande tabletter ett tag efter det att man kommit hem. Du får mer information om Din medicinering av avdelningsläkaren. Puls Det är vanligt att pulsen är upp till 20 slag/minut snabbare än normalt efter operationen och att hjärtslagen känns kraftigare och lite oregelbundna, men detta brukar vara övergående. Har Du förmaksflimmer är din puls alltid oregelbunden. Om Du har fått en mekanisk klaffprotes, kan Du ibland höra ett svagt klickande ljud från denna. Det är fullkomligt normalt och har att göra med att klaffbladen är gjorda av hårt material, som slår emot varandra när klaffen stängs. 9

10 Om ljudet stör Dig när Du skall lägga Dig, kan det vara lämpligt att somna till tex. lite musik. Många patienter upplever det i själva verket som en trygghet att höra klaffen och tar det som ett kvitto på att den fungerar bra. Operationssår Inga stygn behöver tas bort eftersom bröst- och bensnitt är sydda med speciell tråd som kroppen själv löser upp. Under den första tiden kan klåda, sveda och ökad känslighet vid beröring förekomma i såren. Känseln kring sårkanterna kan försämras en tid eftersom små nerver skurits av i samband med operationen. Ibland kan man se en svullnad högst upp på bröstbenet. Den försvinner successivt och behöver inte behandlas. Bröstbenet, som delas på längden vid operationen, läker under 2-3 månader. Det hålls samman av ståltrådar under läkningen. Som regel kan ståltrådarna sitta kvar utan besvär. Ömhet över bröstbenet kan förekomma lång tid efter operationen. Man kan också uppleva värk till vänster om bröstbenet då man ofta vid operationen använder en artär som försörjer bröstkorgsväggen. I många fall kan man också få en ökad hudkänslighet över bröstbenet. När en blodåder i benet tagits bort kan man få en viss svullnad. Lägg gärna upp det opererade benet på en stol när Du sitter, för att minska bensvullnaden. Operationssåren blir snyggast om Du skyddar dem för solljus ett år efter operationen eller tills ärren bleknat. Du kan använda tape eller solskyddsfaktor. Infektionstecken Feber, smärta, svullnad, rodnad och vätskning från såren kan betyda infektion. Du bör då ta kontakt med din vårdcentral, och är det på jourtid (kvällar/helger) ring sjukvårdsupplysningen för att få råd om vart Du ska vända Dig. 10

11 Hygien Efter två till tre dagar är såren tillräckligt läkta för att Du ska kunna duscha som vanligt. Bad bör man vänta med tills såren är riktigt läkta, vilket tar två till tre veckor, detta med tanke på infektionsrisken. Psykiskt tillstånd Det är en stor förändring att åka från sjukhusmiljön till hemmet. Efter operationen kan man känna sig lätt irriterad, känna sig nere och deprimerad och kanske vara lite gråtmild. Även koncentrationssvårigheter, besvärliga mardrömmar och minnesluckor kan förekomma. Dessa reaktioner är vanliga efter en sådan operation, och går nästan alltid över. Om Du är ängslig över detta, diskutera problemen med Din doktor Ha realistiska förväntningar och ställ inte för stora krav på Dig själv. Fysisk aktivitet Det är naturligt att Du efter operationen fort blir trött och andfådd även vid lättare ansträngning. Du bör träna regelbundet för att bygga upp Din kondition. Det är viktigt att Du efter operationen kommer igång med Dina aktiviteter tex inköp, matlagning och lättare städning. En lättare matkasse går bra att bära redan från början. 11

12 Bröstbenet läker under 2-3 månader, undvik därför kraftiga rörelser som belastar bröstbenet och gör ont tunga lyft t ex flyttning drag- och skjutrörelser t ex ommöblering hastiga vridningar t ex rastning av en livlig hund i koppel Öka Din aktivitet långsamt men stadigt. Var inte rädd om det tar emot, stanna och vila en stund. Du känner bäst själv vad Du orkar. Du måste alltid värma upp före och varva ner efter träningen tex genom att gå i långsam takt en stund. Du bör dagligen fortsätta med de övningar som Du har lärt Dig på sjukhuset och börja med promenader utomhus. Öka promenadernas längd med 5-10 minuter varje vecka. Inled med plan mark för att senare övergå till mer kuperad terräng. Andra bra träningsformer är att gå i trappor och cykla på motionscykel. När Du känner Dig starkare kan Du återuppta ev. tidigare aktiviteter som simning, jogging, dans mm. På de flesta sjukhus finns gruppträning för hjärtopererade patienter under ledning av sjukgymnaster. Du kan också deltaga i Hjärt- och Lung-sjukas gruppgymnastik. Tala med Din läkare. 12

13 Fortsätt att träna regelbundet även om Du känner Dig helt återställd. Din grundkondition ökar och Du mår bättre. Den bästa effekten uppnår Du genom att träna minuter 2-3 gånger i veckan. Bilkörning Under de första veckorna efter operationen är muskelstyrka och reaktionsförmåga nedsatt. Reaktionsförmågan påverkas också av smärtstillande mediciner. Varför vi inte rekommenderar bilkörning, MC körning eller cykling. När du känner dig helt återställd kan Du återuppta dessa aktiviteter. Vid längre bilturer bör Du göra paus för att röra på Dig. Detta stimulerar blodcirkulationen i benen och förhindrar svullnad. I bilen skall Du som vanligt använda säkerhetsbälte Sex och samlevnad Sexuellt samliv kan återupptas utan oro när Du själv känner att Du orkar och har lust. Första tiden efter operationen kan smärtor från operationssåret vara ett praktiskt hinder, men bortsett från detta finns det inga fysiska restriktioner. 13

14 Rökning Rökning är den viktigaste riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom. Rökning ger ett minskat syreavgivande till blodkärlen med bildning av åderförkalkning som följd. Rökning ger också ökad risk för blodproppar genom förändringar i blodets sammansättning. Rökning är definitivt inte bra för ditt hjärta! Sluta därför röka om Du inte redan har gjort det. Behöver Du hjälp diskutera det med läkaren eller sjuksköterskan på vårdavdelningen/vårdcentralen. Kost Fett är en av kroppens tre viktigaste energikällor. Det finns olika typer av fett. Man talar om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättat fett höjer blodfettvärdena. Det finns huvudsakligen i smör, ost, charkvaror och hårda margariner. Enkelomättat och fleromättat fett kan användas utan att blodfetterna höjs och återfinns i olivolja, rapsolja, mjuka margariner (flytande margariner, lättmargariner) och fet fisk. Förhöjda blodfetter dvs. kolesterol- och/eller triglyceridvärden utgör en av flera riskfaktorer för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar som tex. kärlkramp och hjärtinfarkt. Blodfetter kontrolleras genom blodprov och kan oftast sänkas med rätt typ av kost. Uppnår man inte tillräcklig effekt ges blodfettsänkande medicinering som komplement till en sund kosthållning. Kolesterol är ett ämne som bildas i kroppen. Men vi får också i oss kolesterol med maten som vi äter. Kroppen behöver koleste- 14

15 rol bland annat för att bygga upp celler och tillverka hormoner. Kolesterolet transporteras i blodet och kan delas in i LDL-kolesterol (det onda kolesterolet) och HDL-kolesterol (det goda kolesterolet). Normala mängder kolesterol är helt normalt och hälsosamt för hjärtat. Men förhöga halter av LDL är inte bra eftersom det lagras in i kärlväggarna och ge kärlförträngningar. HDL, det goda kolesterolet, lagras inte in i kärlväggarna utan hjälper istället till att transportera bort överblivet kolesterol. Om man äter mer enkelomättat och fleromättat fett bildas det mindre kolesterol. Förhöjda blodfetter kan även sänkas genom att gå ner i vikt om man är överviktig undvika stora mängder socker äta mycket fibrer dvs. grovt bröd, grönsaker, frukt och bär. motionera regelbundet Ett måttligt intag av alkohol möter inget hinder, men stora mängder alkohol ökar blodfetterna och är direkt skadligt för hjärtat. Ett glas rödvin kan till och med vara nyttigt. 15

16 Sjukskrivning Sjukskrivningstiden efter en hjärtoperation varierar naturligtvis beroende på vilken typ av arbete Du har, sjukdomsförloppet och Din ålder. Sjukskrivningstiden avtalas med Din ordinarie behandlande läkare. Uppföljning De flesta som hjärtopererats bör ha fortsatta kontroller. Dessa kan ske på mottagning på sjukhuset eller på vårdcentral. Uppföljningen bör fortsätta livet ut. Diskutera gärna med Din läkare om vilka målsättningar (värden) som gäller just för Dig Kolesterol, LDL, HDL Triglycerider Blodsocker Blodtryck Vikt Kom ihåg Motionera dagligen, men vila när Du känner Dig trött. Sluta röka om Du inte redan har gjort det. Ät mer fibrer, grönsaker och frukt. Ät rätt typ av fett. Tag kontakt med läkare vid någon av följande symtom Andfåddhet som inte går över i vila. Snabb eller ovanligt långsam puls. 16

17 Snabb viktuppgång eller generell svullnad. Svullnad, ömhet och/eller rodnad i såren. Vätskning från såren. Oförklarlig feber som varar mer än 2-3 dagar. Smärta, rodnad och ökad svullnad av benet. Denna broschyr har utarbetats våren 2000 vid Hjärt- och lungdivisionen, Universitetssjukhuset Lund.. Tack till Limedic och Medtronic för ekonomiskt stöd 17

18 Träningsprogram 1. Sträck upp en arm så högt Du kan. Växla. Upprepa detta 5 gånger med varje arm. 2. Lägg händerna på axlarna. Dra armarna bakåt så långt Du kan. Sträck på ryggen. Dra armarna tillbaka, sjunk ihop. Upprepa detta 5 gånger 3. Böj Dig åt sidan så långt Du kan. Låt huvudet följa med. Upprepa detta 5 gånger åt varje sida. 18

19 4. För armen bakåt så långt Du kan. Följ handen med blicken. Upprepa detta 5 gånger åt varje sida. 5. Dra upp axlarna så högt Du kan. Upprepa detta 5 gånger. 6. Lägg händerna på axlarna. Gör stora cirklar med armbågarna. Upprepa detta 5 gånger bakåt och 5 gånger framåt. 19

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Information Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Annmari Apell Magnusson, Sjuksköterska, Avdelning 44 (annma113) Giltig från: 2014-08-06 Godkänt av: Henrik Olsson, Överläkare,

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning och bypass-operation Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor September 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer