Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Transkript

1 Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral eller på sjukhus. Den enklaste formen av hjärt-lungräddning kallas för basal hjärt-lungräddning. Då behövs ingen utrustning alls. Den som ger hjärt-lungräddning blåser in luft med mun-mot-mun-metoden och använder sina händer för att ge så kallade bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen. Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att ge basal hjärt-lungräddning, utan man kan lära sig metoden vid någon kurs då man får träna på en speciell docka. Svenska Cardiologföreningen, Företagshälsovården, Röda korset och många andra ordnar sådana kurser. Mer information och länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Avancerad hjärt-lungräddning ges av sjukvårdspersonal Avancerad hjärt-lungräddning ges på sjukhus eller i ambulansen av läkare och sjukvårdspersonal som har speciell utbildning. Principen är densamma som vid basal hjärt-lungräddning, det vill säga att tillföra kroppen syre och se till att det cirkulerar i kroppen. Men för att uppnå det används också speciell apparatur och även läkemedel. Ges vid livshotande tillstånd ges vid hjärtstopp. Hjärtverksamheten, och därmed blodets cirkulation i kärlen, kan sluta fungera av många olika skäl, bland annat vid hjärtinfarkt allvarliga störningar av hjärtrytmen svår hjärtsvikt stickskada genom hjärtat, till exempel knivskada bristning i hjärtats vägg, vilket leder till att hjärtsäcken fylls med blod stor propp i lungans blodkärl, så kallad lungemboli blödningschock elektriska olycksfall Publicerad: (10)

2 hjärnblödning eller hjärninfarkt. Om man får hjärtstopp blir man medvetslös inom sekunder och därefter slutar man även att andas. Andra tillstånd som kan påverka lungor och hjärta Även om inte hjärtat eller blodcirkulationen till en början är påverkade så kan andningen avta eller upphöra helt vid bland annat medvetslöshet av olika orsaker, till exempel förgiftning eller överdosering av läkemedel drunkning främmande föremål i luftvägarna, så kallat luftvägsstopp orsakat av till exempel en matbit kvävning av andra orsaker svåra allergiska reaktioner inflammation av struplocket, så kallad epiglottit. Om man får ett andningsstopp så stannar även hjärtat inom kort. Syrebrist kan ge hjärnskador Gemensamt för dessa livshotande tillstånd är att tillförseln av syre till kroppen minskar kraftigt eller upphör. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte genast kan återställas till normal nivå finns risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kommer redan efter tre till fyra minuter vid normal kroppstemperatur. Om man är nedkyld av någon anledning kan hjärnan klara syrebristen lite längre. ges för att försöka få igång hjärtverksamheten och andningen igen. Om behandlingen är effektiv tillförs kroppen åter syrgas som kan cirkulera och nå alla kroppsdelar. På så sätt minskar risken för att syrebristen ska orsaka hjärnskador. Viktigt att börja så snabbt som möjligt kan ges till alla som råkat ut för hjärt- eller andningsstopp. Det räcker med att konstatera att andning eller cirkulation slutat fungera för att starta hjärt-lungräddning, eftersom det är mycket viktigt att behandlingen påbörjas så snabbt som möjligt. Möjligheten att överleva ökar med två till tre gånger om hjärt-lungräddning startas direkt. Publicerad: (10)

3 Hur går behandlingen till? Basal hjärt-lungräddning Om man hittar en medvetslös person, alltså en person som inte reagerar på tilltal, lätt skakning i axlarna och liknande, ska man genast känna efter om personen andas och har puls. Man lägger örat intill personens mun och näsa och lyssnar efter andningsljud och känner med handen efter luftdrag. Pulsen känner man lättast på halsen i dessa situationer. Om personen har puls och andas bra läggs han eller hon i stabilt sidoläge. Man ska omedelbart larma ambulans och stanna kvar på platsen tills den kommer. Vid andnings- och hjärtstopp påbörjas basal hjärt-lungräddning genom att man utför följande moment: Man lägger personen på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel på golvet eller marken. Man lossar hårt sittande kläder vid halsen och midjan. Stabilt sidoläge. Instruktioner och fler bilder finns sist i texten Man ska försäkra sig om att det inte finns några lösa föremål, tandproteser eller uppkräkt maginnehåll i munnen. Man böjer personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Om man misstänker att personen kan ha skadat nacken, till exempel vid ett fall från hög höjd, ska nacken röras så lite som möjligt. För att blåsa in luft formar man sina egna läppar så att de sluter tätt kring personens mun. Om det är ett litet barn formar man läpparna över både mun och näsa. Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra. Mellan inblåsningarna tar man ett djupt andetag. Mun-mot-mun-andning. Instruktioner och fler bilder finns sist i texten. Därefter placerar man händerna på rätt plats för att göra bröstkompressioner. Man ska följa de båda revbensbågarna tills de möts och sedan placera båda handlovarna ovanpå varandra två fingerbredder upp från det ställe där revbenen förenas. Man trycker ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar, så pass att man känner att bröstkorgen trycks ihop och att revbenen fjädrar. Man upprepar kompressionerna med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per minut. Man ska växla mellan att ge mun-mot-mun-andning och göra bröstkompressioner genom att man först gör två inblåsningar och sedan femton börstkompressioner, och så vidare. Bröstkompressioner. Instruktioner och fler bilder finns sist i texten. Publicerad: (10)

4 Man ska inte göra inblåsningar och bröstkompressioner samtidigt, eftersom det ökar risken för kräkning. en fortsätter tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp. Bra om man är flera som kan hjälpas åt Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning, så om man är flera är det bra att någon annan står bredvid, beredd att avlösa. Någon bör också påkalla uppmärksamhet och larma ambulans så snabbt som möjligt. Det är också bra om man lägger på minnet vilken tid som hjärtstoppet inträffade. Avancerad hjärt-lungräddning Avancerad hjärt-lungräddning ges på sjukhuset eller i ambulansen av läkare och sjukvårdspersonal som har speciell utbildning. Vid avancerad hjärtlungräddning används bland annat: defibrillator syrgas andningsmask och andningsblåsa hjälpmedel för att hålla fri luftväg sugutrustning läkemedel övervakningsutrustning. Luftvägen hålls fri Vid avancerad hjärt-lungräddning ges konstgjord andning sedan mun och svalg sugits rena med hjälp av sugutrustning. En andningsmask hålls tätt över mun och näsa, och luft eller helst ren syrgas blåses in med hjälp av en andningsblåsa. För att undvika att tungan faller bakåt och hindrar den fria luftvägen kan en så kallad svalgtub stoppas ned i svalget. Det är ett kort, böjt plaströr som håller tungan på plats. En narkosläkare eller narkossköterska kan också stoppa ned en så kallad endotrachealtub, ett lite längre plaströr, i luftstrupen med hjälp av ett instrument som kallas laryngoskop. Långt ned på tuben finns en liten ballong som blåses upp och tätar mot luftstrupens vägg. Tuben tejpas fast i mungipan och kopplas till en andningsblåsa med syrgas. Den konstgjorda andningen blir effektivast om man fått en tub. Dessutom hindrar tuben att maginnehåll, som kanske kommer upp under behandlingen, rinner ned i lungorna. Om man fått en tub kan inblåsningar och bröstkompressioner ske samtidigt. Samtidigt med hjärt-lungräddningen påbörjas även behandling av det tillstånd som orsakat hjärt- eller andningsstoppet. Hjärtverksamheten Övervakningsutrustning används för att se om hjärtat börjar slå igen och om hjärtslagen i så fall är normala. en fortsätter så länge hjärtat inte slår av sig självt. Publicerad: (10)

5 Kammarflimmer är ett livshotande tillstånd som måste behandlas med en eller flera elstötar, defibrillering. En defibrillator är en apparat som ger elstötar med förutbestämd energimängd. Efter varje elstöt kontrolleras hur hjärtslagen ser ut på övervakningsskärmen och om behandlingen ska upprepas och kombineras med hjärt-lungräddning och läkemedel. Vid kammarflimmer är defibrillering den botande behandlingen och prioriteras därför framför andra åtgärder. Defibrillatorer även utanför sjukhus Idag håller så kallade halvautomatiska, användarvänliga defibrillatorer på att spridas både på och utanför sjukhus. Att använda en sådan apparat kräver tre till fyra timmars utbildning, men ingen sjukvårdsutbildning. Användaren följer de råd apparaten ger när den väl är ansluten till en person med hjärtstopp. Lämpliga målgrupper för denna nya typ av hjälpmedel i kombination med hjärt-lungräddning är till exempel personal inom deltidsbrandkårer, rederier, flygbolag, hotell, badhus och vid större idrottsevenemang. Även läkemedel används Vid avancerad hjärt-lungräddning används dessutom läkemedel. Genom en kanyl i ett blodkärl får man läkemedel som ska hjälpa hjärtat att komma igång igen samt höja blodtrycket. Adrenalin och atropin är sådana läkemedel. När andning och cirkulation inte fungerar normalt blir blodet surt. Man kan därför även få dropp som normaliserar surheten. Effekten kontrolleras med hjälp av ett blodprov. Finns ingen tidsgräns en fortsätter tills andning och cirkulation kommit igång igen. Om hjärtslagen inte skulle komma igång trots upprepade behandlingsförsök får en läkare till slut göra en bedömning om behandlingen ska fortsätta eller inte. Det finns ingen allmängiltig tidsgräns för hur länge behandlingen ska fortsätta, utan läkaren gör en individuell bedömning. I vissa fall kan det gå att akut lägga in en pacemaker, en liten dosa som ger impulser till hjärtat och på så sätt får igång dess slag. Om hjärtat, men inte andningen kommer igång får man vårdas i respirator en tid på en intensivvårdsavdelning. Revben kan skadas Under hjärt-lungräddning händer det ibland att ett eller flera revben skadas. Speciellt hos äldre kan revbenen vara ganska sköra och därför brytas mycket lätt. De läker igen av sig själva inom en till två månader, men det gör ont att andas djupt medan läkningen pågår. Om inblåsningar görs för snabbt och kraftigt till någon som inte fått en skyddande tub i luftröret finns det risk för att maginnehåll pressas upp och rinner ned i lungorna. Detta kan orsaka en allvarlig lunginflammation efteråt. Publicerad: (10)

6 Behandlingsresultatet varierar Resultatet av behandlingen beror till allra största delen på hur snabbt den påbörjas. Det är framför allt bristen på syre som kan ge allvarliga följder om det inte snabbt åtgärdas. Även om hjärta och andning kommer igång igen finns det risk för att det hunnit utvecklas bestående hjärnskador. Vid samtidig nedkylning är tidsfristen något längre. Orsaken till hjärtstoppet spelar också roll. Om det är en liten infarkt som orsakat en elektrisk kortslutning i hjärtat kan den drabbade bli helt återställd och frisk. Om hjärtstoppet till exempel beror på en stor hjärtinfarkt kan så mycket av hjärtmuskeln ha blivit förstörd att hjärtat inte kan fungera normalt igen även om behandlingen påbörjas snabbt. Är orsaken istället exempelvis en drunkningsolycka och behandlingen sätts igång snabbt kan man bli helt återställd. Även åldern spelar in. Yngre personer har större chans att klara sig än äldre. Vid vissa situationer ges inte behandlingen Det finns vissa situationer då hjärt-lungräddning inte ges. Det kan till exempel vara en mycket allvarligt sjuk eller döende patient där patienten själv och anhöriga har frånsagt sig livsuppehållande åtgärder. Omtumlande upplevelse Eftersom man är medvetslös om man behöver få hjärt-lungräddning upplever man inget obehag av själva behandlingen. Däremot kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår, och man kan behöva hjälp att efteråt bearbeta det som man varit med om. Även livräddaren kan behöva någon att prata med efter sin hjälpinsats, till exempel kan man kontakta ambulanspersonalen vid ett senare tillfälle. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om: Hjärta och blodomlopp Luftvägar och lungor Mun mot munmetoden på barn Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Gå en kurs i hjärt-lungräddning Det kan vara svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärtlungräddning utan att första ha tränat på en övningsdocka. Till exempel Cardiologföreningen, Röda korset, Svenska livräddningssällskapet och Företagshälsovården ordnar sådana kurser. Publicerad: (10)

7 Cardiologföreningen Röda korset Svenska livräddningssällskapet Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Redaktion Manusförfattare Gunnel Bjerneroth Lindström, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala Faktagranskning Birgitta Andersson, utbildningsansvarig, Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR Illustrationer Lotta Persson Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Publicerad: (10)

8 Fördjupningsbilder Stabilt sidoläge 1. Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen. 2. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt. 3. Lägg den andra armen över bröstet. 4. Böj det bortre benet. 5. Ta tag i personens skuldra och tryck på det bortre benet. Personen rullar då över så att det översta knäet bildar nästan en rät vinkel. Försök samtidigt att stödja personens huvud. 6. Stabilt sidoläge. Publicerad: (10)

9 Mun-mot-mun-andning Bild 1 och 2: Om personen slutat andas påbörjas mun-mot-mun-andning. Man böjer personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Bild 3: Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra. Efter inblåsningarna tar man ett djupt andetag. Publicerad: (10)

10 Bröstkompressioner Bild 1 och 2: Följ de båda revbensbågarna tills de möts. Bild 3 och 4: Placera båda handlovarna ovanpå varandra två fingerbredder upp från det ställe där revbenen förenas. Bild 5: Tryck ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar, så pass att du känner att bröstkorgen trycks ihop och att revbenen fjädrar. Upprepa kompressionerna med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per minut. Publicerad: (10)