Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning"

Transkript

1 Reviderat (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning Växjö/Ljungby Martin Myrskog, länssjukvårdsdirektör

2 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 2 (8) Medicinska riktlinjer för HLR All HLR utbildning skall ske enligt Svenska Cardiologföreningens standardiserade utbildningsprogram. Våra svenska behandlings- och utbildningsprogram inom hjärt-lungräddning följer internationella riktlinjer från American Heart Association (AHA) och European Resuscitation Council (ERC). Dessa är baserade på en genomgång av alla publicerade vetenskapliga studier inom området under åren 1992 till 1999 gjord av AHA. Före publcering år 2000 gjordes dessutom en evidensbaserad värdering av studieresultaten och i konsensus med ERC publcerades dess internationella guidelines år publiceradesvenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR sina medicinska riktlinjer sammanfattade i handlingsplanerna för HLR, D-HLR och A-HLR. Vid samma tillfälle publicerades också det reviderade utbildningsmaterialet, anpassat efter svenska förhållanden. Medicinsk-etiska riktlinjer för HLR Personer som vistas på sjukhuset och som får ett plötsligt oväntat hjärtstopp skall ges en optimal behandling enligt Svenska Cardiologföreningens medicinska riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. All sjukvårdande personal är skyldig att omedelbart starta hjärt-lungräddning Undantag: HLR skall ej startas om patientansvarig läkare före hjärtstoppet beslutat / ordinerat att patienten ej skall behandlas med HLR. EJ HLR skall vara dokumenterat med datum och signatur av ansvarig läkare i patientens journalhandlingar. I beslutet EJ HLR innefattas inte frågor som rör patientens övriga vård och omsorg. Avbrytande av HLR kan endast beslutas av ansvarig läkare. Kamratstöd Hur vi reagerar efter en hjärtstoppssituation påverkas naturligtvis av den aktuella händelsen. Vissa situationer är mer påfrestande än andra. Att sätta sig ner en stund tillsammans och gå igenom vad som hände är en stor hjälp för många. Det blir också bekräftat att man kan uppleva situationer och reagera på många olika sätt. Samtalet är ett viktigt hjälpmedel för att kunna lämna händelsen men ändå erhålla mänsklig och yrkesmässig återkoppling av det inträffade. I direkt anslutning till varje hjärtstoppsituation ska de inblandade samlas för att gå igenom händelsen.tjänstgörande arbetsledare på den enhet där hjärtstoppet inträffat tar initiativ till samtal i arbetsgruppen, alternativt samlar alla som var delaktiga om personal från andra enheter varit involverade.

3 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 3 (8) Definitioner HLR Basal HLR Luftvägsstopp E-HLR D-HLR A-HLR Barn-HLR Delegering Dokumentation Hjärt-Lung-Räddning Att kunna undersöka, larma och ta hand om en person som är medvetslös, har andningsstopp eller hjärtstopp. Att kunna skilja mellan delvis och totalt blockerad luftväg. Att kunna behandla en stående och liggande person med totalt luftvägsstopp. HLR med enkla hjälpmedel. Att kunna utföra HLR oavsett om man är ensam eller om man är två personer som hjälps åt. Att kunna larmrutinerna och att kunna använda andningsmask och övrig akututrustning. Defibrillerings HLR. Att kunna behandla en patient med hjärtstopp vad beträffar HLR och defibrillering, med hjälp av en halvautomatisk defibrillator. Ingen delegering behövs för att använda halvautomatisk defibrillator, endast godkänd utbildning. Se bilaga 1. Avancerad Hjärt-Lung-Räddning. Att kunna behandla en patent med hjärtstopp vad beträffar HLR, defibrillering med halvautomatisk och eller manuell defibrillator samt läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling kräver delegering till utövaren. Livräddande första hjälpen för barn. Att kunna undersöka, larma och ta hand om spädbarn och större barn med luftvägshinder, medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp. De sjuksköterskor som ingår i teamet har särskild utbildning enligt A-HLR programmet, även personal som genomgått en godkänd utbildning i D-HLR får en skriftlig delegering enligt SOSFS 1997: 14. Alla hjärtstopp ska dokumenteras enligt speciella hjärtstoppsprotokoll ifylls av patientansvarig sjuksköterska. Vid hjärtstoppslarm på andra avdelningar medtages protokollet och HIA-sjuksköterskan i samråd med patientansvarig sjuksköterska på respektive avdelning ansvarar för att hjärtstoppsprotokollet blir ifyllt. Vid hjärt-stopp på avdelningar där hjärtstoppsteamet ej larmas ex. IVA-CLV, Centraloperation,Akutkliniken, Operation- LL samt IVA-LL ibland är patientansvarig sjuksköterska ansvarig för att hjärtstoppsdokumentationen blir ifylld och skickad till HIA. Under 2005 kommer även ett Nationellt hjärtstoppsprotokoll att införas där länssjukvården Kronoberg kommer att delta.

4 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 4 (8) Organisation, CLV 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D-HLR. Larm via telefon 8200, sk Hjärtlarm. 2. Larmad personal, hjärtstoppsteam * Jourhavande Medicinläkare * Jourhavande Narkosläkare * Narkossjuksköterska * HIAsjuksköterska * HIAundersköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. HIA-undersköterskan är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkosläkaren ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på HIA, Akutkliniken, IVA eller Centraloperation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen. Hjärtstoppslarm från Strandbjörkets Vårdcentral och Patienthotellet kan förekomma. Vid hjärtstopp på ovanstående platser och personer som inte är inskrivna larmas hjärtstoppsteamet och ambulans tfn.(00) 112 för eventuellt omhändertagande och transport efter återupplivning.

5 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 5 (8) Organisation, LL 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D- HLR 2. Larm via snabbtelefon (specifik siffra för enheten man larmar från), sk Hjärtlarm.EX Larm från Avd De enheter som inte har specifik siffra larmar Larmad personal, hjärtstoppsteam Jourhavande Medicinläkare Narkossjuksköterska-läkare HIA-sjuksköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. Personalen på larmande enhet är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkossköterska-läkare ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på operation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen.

6 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 6 (8) Omhändertagande 1. Alla personer med hjärtstopp skall kunna få adekvat basal HLR omedelbart, i förekommande fall med enkla hjälpmedel. HLR ska startas inom 1 minut efter hjärtstoppets debut. 2. Alla personer med hjärtstopp skall kunna defibrilleras inom 3 minuter. På hjärtintensiven CLV- LL, akutkliniken CLV och akutmottagningen LL skall patienten defibrilleras inom 1 minut och A-HLR inklusive intubation ska utföas inom 5 minuter. På IVA och OP-avdelning skall patienter defibrilleras inom 1 minut och A-HLR Inklusive intubation utförd inom 1 minut. Noggrann sedvanlig vårddokumentation samt dokumentation enligt tidigare beskrivning. ( Se avsnittet Definitioner.)

7 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 7 (8) Hjärtstopp på barn CLV På barnkliniken ansvarar barnläkaren för läkemedelsordinationer och defibrillering. Barnsjuksköterska administrerar läkemedlen och utför inblåsningar och hjärtkompressioner. Inblåsningar och hjärtkompressioner kan även utföras av barnsköterskor. Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och intubationsutrustning. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter given ordination av i första hand barnläkare i andra hand av mest erfarne läkare (om barnläkare ej finns på plats) enligt ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan. Uppskattning av vikten görs av barnläkare/barnsjuksköterskor. Angivna vikter är medelvikter för angiven ålder, variationer förekommer. LL Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och läkemedel. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter ordination av barnläkare i första hand. I andra hand ordinerar distriktsläkare eller medicinjour. Ordination sker efter ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan.uppskattning av vikten görs av ansvarig läkare. Förutom larm till hjärtstoppsteamet på sedvanligt sätt ska telefonkontakt tas med HIA för att få en manuell defribillator till enheten i de fall sådan saknas. Barnläkare alternativt distriktsläkare och narkosläkare larmas till platsen genom kontakt med respektive enhet/avdelning. Elkonvertering och defibrillering Nyfödd 3,5 kg 6 mån 8 kg 1 år 10 kg 6 år 22 kg 12 år 40 kg dos/kg DC-chock (1:a) 10 J 20 J 20 J 50 J 100 J 2 J DC-chock (2:a) 20 J 40 J 40 J 100 J 200 J 4 J Elkonvertering (1:a) 1 J 2,5 J 2,5 J 5 J 10 J 0,25 J Elkonvertering (2:a) 2 J 5 J 5 J 10 J 20 J 0,5 J Grundprinciperna för Barn-HLR utförs enligt vedertaget program. Kompressionskraft och luftvolym anpassas till kroppsstorlek. A-HLR till barn: Nedanstående enligt A-HLR plansch till barn ÅLDER Nyfödd 3 mån 1 år 5 år 9 år 12 år 14 år VIKT 3 kg 5 kg 10 kg 20 kg 30 kg 40 kg 50 kg Defibrillering 2 Joule/kg 6 J 10 J 20 J 40 J 60 J 80 J 100 J

8 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 8 (8) Målbeskrivning Utbildning 1.a) Samtlig personal skall få utbildning i basal HLR. och luftvägsstopp Vid nyanställnig skall utbildningen vara genomförd inom 12 månader. b) Repetitionsutbildning 1 gång per år. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 2.a) Samtlig vårdspersonal skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 3.a) Samtlig sjukvårdspersonal med tillgång till halvautomatiska defibrillatorer skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn samt D-HLR (med utbildningsbevis för D-HLR) Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. 4.a Läkare och sjuksköterskor med tillgång till manuell defibrillator, skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, luftvägsstopp, och livräddande första hjälp till barn samt A-HLR. Föra tt ge läkemedel vid hjärtstopp krävs delegering till berörda sjuksköterskor. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en A-HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. Delegering ges i förekommande fall. 5. All A-HLR-utbildad personal skall ha personliga delegeringar för att kunna ge läkemedel enligt vedertaget A-HLR-program från Svenska HLR-rådet. Delegeringarna ges av medicinskt ledningsansvarig Överläkare och skall förnyas årligen. Ansvarig för att delegeringarna blir påskrivna och förnyade är Avdelningschefen /Avdelningsföreståndaren. Materialet utformat av: HLR-samordnare: Katarina Bång, Elisabeth Ericsson, CLV, Tomas Ragnarsson, LL och Lena Svensson, avdelningschef HIA LL. S. Östberg Chefläkare BILAGA 1

9 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 9 (8) Defibrillering med halvautomatiska defibrillatorer i Länssjukvården Enligt tidigare beslut utplaceras nu halvautomatiska defibrillatorer inom sjukhusen. Avsikten är att minska tiden till defibrillering för personer med hjärtstopp. För att använda halvautomatisk defibrillator behövs ej skriftlig personlig delegering. Personal som genomgått godkänd utbildning i D-HLR skall använda defibrillator vid misstänkt hjärtstopp. Verksamhetschef kan fatta beslut om andra riktlinjer och formella krav och skall tydliggöra vad som gäller i sin verksamhet. Styrbjörn Östberg Chefläkare CLV Olle Wihlborg Chefläkare LL

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras

Läs mer

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation HLR HjärtLungRäddning för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation November 2014. Giltig till och med 2015 12 01. Förord Hjärtstopp

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 25 februari 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning Reviderat oktober 2012 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare:

Läs mer

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör Utbildningsprogram Vuxen-HLR Anette Nord Redaktör Vad är nytt? Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp - Ca 40% andas onormalt Vad är nytt?

Läs mer

Kursbeskrivning Första Hjälpen

Kursbeskrivning Första Hjälpen Kursbeskrivning Första Hjälpen Ur Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:7 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn

Läs mer

Hjärtstopp inom sjukvården

Hjärtstopp inom sjukvården Hjärtstopp inom sjukvården Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare: Birgitta

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 12

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 12 NU-sjukvården Barium.ID: 24609 Rutin Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Sjukhusgemensamt Version: 12 Innehållsansvarig: Lars Brühne, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (larbr6)

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

Manual del 1 Registrering av patientuppgifter. Version 2 2009-05-20

Manual del 1 Registrering av patientuppgifter. Version 2 2009-05-20 Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 2 2009-05-20 Innehåll: 1. BAKGRUND...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Målgrupp...2 2. INLOGGNING...3 2.1 Behörighetsanmälan...3 3. INMATNING AV UPPGIFTER...4

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Region Stockholm Innerstad Sida 1 (7) Reviderad Sjuksköterskor 2014-05-16 REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Sida

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Utrustning akutvagn på vårdavdelning 18

Utrustning akutvagn på vårdavdelning 18 1/5 Dokumentnamn: Akutvagn, akutläkemedel och defibrillator Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum HMC Utfärdande enhet: Mag- tarmmedicinska kliniken Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Emma Karlsson,

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården

IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården Målsättning Organisation Utbildning Avtal Uppföljning Erfarenheter Forskningsprojekt Framtiden Målsättning med införandet av IVPA Korta tiden till första

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset 2011-11-22 Senast ändrad 2016-12-12 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset 2011-11-22 senast ändrad 2015-06-24 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...

Läs mer

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper 9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Ansvarsfördelning. läkare

Ansvarsfördelning. läkare 1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an

Läs mer

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: MIG Giltig fr.o.m: 2015-05-25 Faktaägare: Kerstin Cesar, Sjuksköterska Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Utbildningsplan Samverkande sjukvård

Utbildningsplan Samverkande sjukvård Utbildningsplan Samverkande sjukvård Syfte med utbildningsplanen är att strukturerar våra utbildningar inom Samverkande sjukvård där vi kan följa upp planen och utbildningsinsatser som görs inom ramen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum

Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum Övergripande syfte Patienter, besökande och personal som drabbas av ett hjärtstopp skall ges optimal behandling i enlighet med Svenska HLR-rådets riktlinjer

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Skillnaden mellan våra utbildningar

Skillnaden mellan våra utbildningar Skillnaden mellan våra utbildningar Här följer en sammanställning av de riktlinjer och anvisningar som finns framtagna för våra självskyddskurser och de utbildningar som genomförs under ramen betalkurser.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Riktlinjer för akuta läkarbesök

Riktlinjer för akuta läkarbesök Riktlinjer för akuta läkarbesök gällande från 2009-01-12 Komplettering till SAMORDNAD VÅRDPLANERING Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Upprättad

Läs mer

KURS KATALOG 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT.

KURS KATALOG 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT. KURS KATALOG 2017 RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT www.dalamitt.se Räddningstjänstförbundet Dala Mitt tillhandahåller utbildningar för medlemskommunerna Kurser Grundläggandebrandskyddsutbildning SBA utbildning

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0 Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV INKOMMANDE PATIENTER MED misstänkt ST-höjningsinfarkt ()/ nytillkommen vänstergrenblock(lbbb) Helgfria måndagar-torsdagar 16:00-08:00 och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- PERSONAL

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- PERSONAL Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. KONTAKT MED LÄKARE OCH ANNAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- PERSONAL

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD). 1/2 2016-06-25 Dnr: RS 2016-195 Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD). (RS 2016-150) Motionärerna föreslår att hälso-

Läs mer

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Katarina Hellström Vårdvetenskap D Avancerad nivå, 15

Läs mer

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING EN LITTERATURSTUDIE Thyge Andersen Marcus Brandt Examensarbete Kurs VT 04 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2006 Malmö

Läs mer

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSNEDS ATTA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR.1.2.1.-651/11 SID 1 (7) 2011-12-09 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Kerstin Medin

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-09-01 Delegering riktlinje Delegering får endast ske om det är förenat med god och säker vård. Delegering får inte ske slentrianmässigt eller för att lösa personalbrist

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård 1 (5) Avdelningen för Somatisk Specialistvård Avtalsenheten Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård Uppföljning inför driftstart, utförs cirka 2 veckor innan driftstart i de

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer