Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning"

Transkript

1 Reviderat (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning Växjö/Ljungby Martin Myrskog, länssjukvårdsdirektör

2 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 2 (8) Medicinska riktlinjer för HLR All HLR utbildning skall ske enligt Svenska Cardiologföreningens standardiserade utbildningsprogram. Våra svenska behandlings- och utbildningsprogram inom hjärt-lungräddning följer internationella riktlinjer från American Heart Association (AHA) och European Resuscitation Council (ERC). Dessa är baserade på en genomgång av alla publicerade vetenskapliga studier inom området under åren 1992 till 1999 gjord av AHA. Före publcering år 2000 gjordes dessutom en evidensbaserad värdering av studieresultaten och i konsensus med ERC publcerades dess internationella guidelines år publiceradesvenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR sina medicinska riktlinjer sammanfattade i handlingsplanerna för HLR, D-HLR och A-HLR. Vid samma tillfälle publicerades också det reviderade utbildningsmaterialet, anpassat efter svenska förhållanden. Medicinsk-etiska riktlinjer för HLR Personer som vistas på sjukhuset och som får ett plötsligt oväntat hjärtstopp skall ges en optimal behandling enligt Svenska Cardiologföreningens medicinska riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. All sjukvårdande personal är skyldig att omedelbart starta hjärt-lungräddning Undantag: HLR skall ej startas om patientansvarig läkare före hjärtstoppet beslutat / ordinerat att patienten ej skall behandlas med HLR. EJ HLR skall vara dokumenterat med datum och signatur av ansvarig läkare i patientens journalhandlingar. I beslutet EJ HLR innefattas inte frågor som rör patientens övriga vård och omsorg. Avbrytande av HLR kan endast beslutas av ansvarig läkare. Kamratstöd Hur vi reagerar efter en hjärtstoppssituation påverkas naturligtvis av den aktuella händelsen. Vissa situationer är mer påfrestande än andra. Att sätta sig ner en stund tillsammans och gå igenom vad som hände är en stor hjälp för många. Det blir också bekräftat att man kan uppleva situationer och reagera på många olika sätt. Samtalet är ett viktigt hjälpmedel för att kunna lämna händelsen men ändå erhålla mänsklig och yrkesmässig återkoppling av det inträffade. I direkt anslutning till varje hjärtstoppsituation ska de inblandade samlas för att gå igenom händelsen.tjänstgörande arbetsledare på den enhet där hjärtstoppet inträffat tar initiativ till samtal i arbetsgruppen, alternativt samlar alla som var delaktiga om personal från andra enheter varit involverade.

3 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 3 (8) Definitioner HLR Basal HLR Luftvägsstopp E-HLR D-HLR A-HLR Barn-HLR Delegering Dokumentation Hjärt-Lung-Räddning Att kunna undersöka, larma och ta hand om en person som är medvetslös, har andningsstopp eller hjärtstopp. Att kunna skilja mellan delvis och totalt blockerad luftväg. Att kunna behandla en stående och liggande person med totalt luftvägsstopp. HLR med enkla hjälpmedel. Att kunna utföra HLR oavsett om man är ensam eller om man är två personer som hjälps åt. Att kunna larmrutinerna och att kunna använda andningsmask och övrig akututrustning. Defibrillerings HLR. Att kunna behandla en patient med hjärtstopp vad beträffar HLR och defibrillering, med hjälp av en halvautomatisk defibrillator. Ingen delegering behövs för att använda halvautomatisk defibrillator, endast godkänd utbildning. Se bilaga 1. Avancerad Hjärt-Lung-Räddning. Att kunna behandla en patent med hjärtstopp vad beträffar HLR, defibrillering med halvautomatisk och eller manuell defibrillator samt läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling kräver delegering till utövaren. Livräddande första hjälpen för barn. Att kunna undersöka, larma och ta hand om spädbarn och större barn med luftvägshinder, medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp. De sjuksköterskor som ingår i teamet har särskild utbildning enligt A-HLR programmet, även personal som genomgått en godkänd utbildning i D-HLR får en skriftlig delegering enligt SOSFS 1997: 14. Alla hjärtstopp ska dokumenteras enligt speciella hjärtstoppsprotokoll ifylls av patientansvarig sjuksköterska. Vid hjärtstoppslarm på andra avdelningar medtages protokollet och HIA-sjuksköterskan i samråd med patientansvarig sjuksköterska på respektive avdelning ansvarar för att hjärtstoppsprotokollet blir ifyllt. Vid hjärt-stopp på avdelningar där hjärtstoppsteamet ej larmas ex. IVA-CLV, Centraloperation,Akutkliniken, Operation- LL samt IVA-LL ibland är patientansvarig sjuksköterska ansvarig för att hjärtstoppsdokumentationen blir ifylld och skickad till HIA. Under 2005 kommer även ett Nationellt hjärtstoppsprotokoll att införas där länssjukvården Kronoberg kommer att delta.

4 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 4 (8) Organisation, CLV 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D-HLR. Larm via telefon 8200, sk Hjärtlarm. 2. Larmad personal, hjärtstoppsteam * Jourhavande Medicinläkare * Jourhavande Narkosläkare * Narkossjuksköterska * HIAsjuksköterska * HIAundersköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. HIA-undersköterskan är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkosläkaren ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på HIA, Akutkliniken, IVA eller Centraloperation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen. Hjärtstoppslarm från Strandbjörkets Vårdcentral och Patienthotellet kan förekomma. Vid hjärtstopp på ovanstående platser och personer som inte är inskrivna larmas hjärtstoppsteamet och ambulans tfn.(00) 112 för eventuellt omhändertagande och transport efter återupplivning.

5 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 5 (8) Organisation, LL 1. Personal på varje arbetsplats startar omedelbart HLR, basal / enkla hjälpmedel / D- HLR 2. Larm via snabbtelefon (specifik siffra för enheten man larmar från), sk Hjärtlarm.EX Larm från Avd De enheter som inte har specifik siffra larmar Larmad personal, hjärtstoppsteam Jourhavande Medicinläkare Narkossjuksköterska-läkare HIA-sjuksköterska sammanstrålar på larmad avdelning för gemensamt arbete. HIA-sjuksköterskan administrerar läkemedel och defibrillerar enligt A-HLRprogrammet med personliga delegeringar samt ansvarar för att utförda åtgärder dokumenteras. På de avdelningar där det finns en halvautomatisk defibrillator är patienten redan uppkopplad till den när HIA-sköterska anländer. Vi fortsätter att använda den deff som redan är ansluten. Vi tar över ansvaret när vi kommer fram men vi vill ändå betona att det givetvis är ett samarbete. Vid tveksamhet om det är ett finvågigt ventrikelflimmer eller Asystoli bör vi precis som tidigare defibrillera en omgång med 3 defibrilleringar. I detta läge skall i första hand den halvautomatiska defibrillatorn göras om till manuell styrning. Fungerar inte det kan vi koppla om till vår springdefibrillator och använda den. Personalen på larmande enhet är behjälplig med EKG-uppkoppling samt utför hjärtkompressioner. Medicinläkaren ansvarar för läkemedelsordinationer, defibrillering och ev pacing. I förekommande fall defibrillerar även medicinläkaren. Narkossköterska-läkare ansvarar för luftvägar och ventilation samt inläggning av central venkateter vid behov. Narkosläkare eller narkossköterska intuberar vid behov. I övrigt arbetar teamet enligt gällande riktlinjer för A-HLR under den mest erfarne läkarens ledning. Vid hjärtstopp på operation larmas inte hela hjärtstoppsteamet rutinmässigt, utan utlarmning sker efter särskild bedömning i den aktuella situationen.

6 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 6 (8) Omhändertagande 1. Alla personer med hjärtstopp skall kunna få adekvat basal HLR omedelbart, i förekommande fall med enkla hjälpmedel. HLR ska startas inom 1 minut efter hjärtstoppets debut. 2. Alla personer med hjärtstopp skall kunna defibrilleras inom 3 minuter. På hjärtintensiven CLV- LL, akutkliniken CLV och akutmottagningen LL skall patienten defibrilleras inom 1 minut och A-HLR inklusive intubation ska utföas inom 5 minuter. På IVA och OP-avdelning skall patienter defibrilleras inom 1 minut och A-HLR Inklusive intubation utförd inom 1 minut. Noggrann sedvanlig vårddokumentation samt dokumentation enligt tidigare beskrivning. ( Se avsnittet Definitioner.)

7 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 7 (8) Hjärtstopp på barn CLV På barnkliniken ansvarar barnläkaren för läkemedelsordinationer och defibrillering. Barnsjuksköterska administrerar läkemedlen och utför inblåsningar och hjärtkompressioner. Inblåsningar och hjärtkompressioner kan även utföras av barnsköterskor. Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och intubationsutrustning. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter given ordination av i första hand barnläkare i andra hand av mest erfarne läkare (om barnläkare ej finns på plats) enligt ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan. Uppskattning av vikten görs av barnläkare/barnsjuksköterskor. Angivna vikter är medelvikter för angiven ålder, variationer förekommer. LL Hjärtstoppsteamet är en resurs som kommer med defibrillator och läkemedel. HIA-sjuksköterskan utför defibrillering efter ordination av barnläkare i första hand. I andra hand ordinerar distriktsläkare eller medicinjour. Ordination sker efter ett speciellt viktschema som finns på HIA-defibrillatorn, se nedan.uppskattning av vikten görs av ansvarig läkare. Förutom larm till hjärtstoppsteamet på sedvanligt sätt ska telefonkontakt tas med HIA för att få en manuell defribillator till enheten i de fall sådan saknas. Barnläkare alternativt distriktsläkare och narkosläkare larmas till platsen genom kontakt med respektive enhet/avdelning. Elkonvertering och defibrillering Nyfödd 3,5 kg 6 mån 8 kg 1 år 10 kg 6 år 22 kg 12 år 40 kg dos/kg DC-chock (1:a) 10 J 20 J 20 J 50 J 100 J 2 J DC-chock (2:a) 20 J 40 J 40 J 100 J 200 J 4 J Elkonvertering (1:a) 1 J 2,5 J 2,5 J 5 J 10 J 0,25 J Elkonvertering (2:a) 2 J 5 J 5 J 10 J 20 J 0,5 J Grundprinciperna för Barn-HLR utförs enligt vedertaget program. Kompressionskraft och luftvolym anpassas till kroppsstorlek. A-HLR till barn: Nedanstående enligt A-HLR plansch till barn ÅLDER Nyfödd 3 mån 1 år 5 år 9 år 12 år 14 år VIKT 3 kg 5 kg 10 kg 20 kg 30 kg 40 kg 50 kg Defibrillering 2 Joule/kg 6 J 10 J 20 J 40 J 60 J 80 J 100 J

8 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 8 (8) Målbeskrivning Utbildning 1.a) Samtlig personal skall få utbildning i basal HLR. och luftvägsstopp Vid nyanställnig skall utbildningen vara genomförd inom 12 månader. b) Repetitionsutbildning 1 gång per år. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 2.a) Samtlig vårdspersonal skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Avdelningschef. 3.a) Samtlig sjukvårdspersonal med tillgång till halvautomatiska defibrillatorer skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, Luftvägsstopp och livräddande första hjälp till barn samt D-HLR (med utbildningsbevis för D-HLR) Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. 4.a Läkare och sjuksköterskor med tillgång till manuell defibrillator, skall få utbildning i basal HLR, E-HLR, luftvägsstopp, och livräddande första hjälp till barn samt A-HLR. Föra tt ge läkemedel vid hjärtstopp krävs delegering till berörda sjuksköterskor. Vid nyanställning skall utbildningen vara genomförd inom 6 månader. b) Repetitionsutbildning var 6:e månad. Ansvarig för att utbildning och repetition blir utfört av en A-HLR-instruktör är Klinikchef / Avdelningschef. Delegering ges i förekommande fall. 5. All A-HLR-utbildad personal skall ha personliga delegeringar för att kunna ge läkemedel enligt vedertaget A-HLR-program från Svenska HLR-rådet. Delegeringarna ges av medicinskt ledningsansvarig Överläkare och skall förnyas årligen. Ansvarig för att delegeringarna blir påskrivna och förnyade är Avdelningschefen /Avdelningsföreståndaren. Materialet utformat av: HLR-samordnare: Katarina Bång, Elisabeth Ericsson, CLV, Tomas Ragnarsson, LL och Lena Svensson, avdelningschef HIA LL. S. Östberg Chefläkare BILAGA 1

9 LÄNSSJUKVÅRDEN KRONOBERG 9 (8) Defibrillering med halvautomatiska defibrillatorer i Länssjukvården Enligt tidigare beslut utplaceras nu halvautomatiska defibrillatorer inom sjukhusen. Avsikten är att minska tiden till defibrillering för personer med hjärtstopp. För att använda halvautomatisk defibrillator behövs ej skriftlig personlig delegering. Personal som genomgått godkänd utbildning i D-HLR skall använda defibrillator vid misstänkt hjärtstopp. Verksamhetschef kan fatta beslut om andra riktlinjer och formella krav och skall tydliggöra vad som gäller i sin verksamhet. Styrbjörn Östberg Chefläkare CLV Olle Wihlborg Chefläkare LL

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning Reviderat oktober 2012 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare:

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Kursbeskrivning Första Hjälpen

Kursbeskrivning Första Hjälpen Kursbeskrivning Första Hjälpen Ur Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:7 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Akuta larm på Akademiska sjukhuset

Akuta larm på Akademiska sjukhuset 2011-11-22 senast ändrad 2015-06-24 Akuta larm på Akademiska sjukhuset - en översikt av larmsystemet för akuta larm 1. ÖVERSIKT LARMKATEGORIER OCH LARMTYPER... 2 SCHEMATISK ÖVERSIKT... 2 2. LARMKATEGORIER...

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Utbildningsplan Samverkande sjukvård

Utbildningsplan Samverkande sjukvård Utbildningsplan Samverkande sjukvård Syfte med utbildningsplanen är att strukturerar våra utbildningar inom Samverkande sjukvård där vi kan följa upp planen och utbildningsinsatser som görs inom ramen

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum

Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum Övergripande syfte Patienter, besökande och personal som drabbas av ett hjärtstopp skall ges optimal behandling i enlighet med Svenska HLR-rådets riktlinjer

Läs mer

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS) () 1(7) Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska () Mottagande av larm Anteckna larmets innehåll och följ rapportmall. Vidarebefordran av larm Larm vidarebefordras till jourhavande anestesiolog

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Skillnaden mellan våra utbildningar

Skillnaden mellan våra utbildningar Skillnaden mellan våra utbildningar Här följer en sammanställning av de riktlinjer och anvisningar som finns framtagna för våra självskyddskurser och de utbildningar som genomförs under ramen betalkurser.

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare

Kunskap, utbildning och beredskap. i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning bland primärvårdens medarbetare Katarina Hellström Vårdvetenskap D Avancerad nivå, 15

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Defibrillator och Syrgas i Polisbilar

Defibrillator och Syrgas i Polisbilar Polisutbildningen Vid Umeå universitet Termin 4 Rapport nr. 158 Defibrillator och Syrgas i Polisbilar Författare: Dahlberg, Thorbjörn Persson, Martin 2004-01-13 Sammanfattning Detta arbete är inriktat

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS

ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS ATTITYDER TILL OCH UTBILDNING I HLR BLAND PERSONAL ANSTÄLLD PÅ SJUKHUS Pernilla Svensson Magisterprogram i kardiologisk vård 40 p med ämnesbredd Självständigt arbete 10 p Vt 2007 Sektionen för hälsa och

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 2008 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form: CHR Bok & Bild, Christina

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Stress hos intensivvårdssjuksköterskor i samband med avancerad hjärtlungräddning - en enkätundersökning

Stress hos intensivvårdssjuksköterskor i samband med avancerad hjärtlungräddning - en enkätundersökning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:15 Stress hos intensivvårdssjuksköterskor i samband med avancerad hjärtlungräddning - en enkätundersökning Författare:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Att förbereda er hjärtstartare Normalt är er hjärtstartare helt klar för användning redan vid leverans. Kontrollera gärna detta genom att öppna gula locket och

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Utbildningsprogram 2015

Utbildningsprogram 2015 Utbildningsprogram 2015 - KUNSKAP ÄR ALDRIG TUNG ATT BÄRA - A-Assistans anordnar varje år utbildningar i syfte att stärka de anställda i sina yrkesroller. PERSONLIG ASSISTANS FÖR BARN Den 1 januari 2011

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Var finns din närmaste hjärtstartare?

Var finns din närmaste hjärtstartare? Var finns din närmaste hjärtstartare? Det kan hända vem som helst, var som helst och när du minst anar det! Plötsligt händer det. Någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp mitt framför dig. Det kan hända

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare

Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare Företagshälsovårdens roll i utbildning av HLR och hjärtstartare Författare: Maria Dahlin Handledare: Gunnar Lundqvist Arbets- och Miljömedicin Universitetssjukhuset i Linköping Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING EN LITTERATURSTUDIE Thyge Andersen Marcus Brandt Examensarbete Kurs VT 04 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2006 Malmö

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Fakta om Zoll AED Plus och dess tillbehör

Fakta om Zoll AED Plus och dess tillbehör Sundbyberg 1 april 2011 Fakta om Zoll AED Plus och dess tillbehör Hjärtstartaren: Den hjärtstartare som Civilförsvarsförbundet valt att arbeta med från och med 1 april 2011 är en halvautomatisk hjärtstartare

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Utbildningsregister. för Svenska HLR-Rådet på webben. Källestedt

Utbildningsregister. för Svenska HLR-Rådet på webben. Källestedt Utbildningsregister för Svenska HLR-Rådet på webben Projektledare Teknisk utveckling Marie-Louise Södersved Källestedt Posit.se Innehåll Utbildningsregister på hlr.nu... 3 Publik del... 3 Logga in i registret...

Läs mer