En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation"

Transkript

1 En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Grafisk form Jupiter Reklam AB Foto Johnér Tryck Edita Västra Aros, Västerås, januari 2013

3 Om donation Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Det går att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel och tarm. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och ben v ävnad. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död. Vilken nytta gör donationer? Omkring personer i Sverige är så sjuka att de behöver transplantation av ett eller flera organ. Merparten väntar på en ny njure. För många av dem finns dialys som en uppehållande, alternativ behandling under ganska lång tid tack var att dialysmetoderna förbättrats, men i långa loppet är det en njurtransplantation som ger möjlighet till ett bättre liv. För dem som väntar på ett hjärta, en lunga, en lever eller en tarm finns inga alternativa behandlingar, där är transplantation oftast enda möjligheten till fortsatt liv. För att kunna rädda små barn med allvarliga hjärtfel är behovet av hjärtklaffar mycket stort. En del patienter med svår diabetes kan bli fria från ett livslångt beroende av insulininjektioner genom transplantation av bukspottkörteln eller dess insulinproducerande celler. Patienter med ögonsjukdomar kan genom hornhinnetransplantation få ett bättre liv. 3

4 När är en organdonation möjlig? De allra flesta människor i Sverige dör då hjärtat stannar, vilket leder till att blodcirkulationen till hjärnan upphör och total hjärninfarkt inträder efter några minuter på grund av syrebrist. Personen är då avliden. Ett litet antal av alla människor som avlider drabbas av en hjärnskada som medför att hjärnan förlorar sina samtliga funktioner. Orsaken kan vara stora hjärnblödningar eller skallskador som gör att hjärnan svullnar. Vid en för kraftig svullnad upphör blodcirkulationen genom hjärnan vilket medför att total hjärninfarkt inträder på grund av syrebrist. Om personen vid detta tillfälle behandlas i respirator kan hjärtat försörja övriga organ i kroppen med syresatt blod under en begränsad tid. När en människa är dödförklarad med total hjärninfarkt under pågående respiratorbehandling finns möjlighet till organdonation. För att kunna transplanteras får organen inte vara utsatta för långvarig syrebrist. Eftersom bara ett mycket litet antal av alla som dör avlider på detta sätt, innebär det att antalet möjliga organdonatorer i Sverige är omkring personer per år. Ännu färre blir faktiska organdonatorer, beroende på en rad faktorer. Illustration av utveckling av total hjärninfarkt, sid 10. 4

5 När är vävnadsdonation möjlig? Till skillnad från organdonation är vävnadsdonation möjlig vid de flesta dödsfall. Vävnader, som exempelvis hornhinnor och hjärtklaffar, är inte försörjda med syresatt blod, därför är möjligheterna större att kunna ta tillvara dessa för donation i jämförelse med organ. 5

6 Hur fastställs döden? Sverige, liksom de flesta andra länder, använder total hjärninfarkt som dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt har upphört. För att kunna bli aktuell som organdonator måste patienten avlida i en total hjärninfarkt medan han eller hon vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning. Under förutsättning att orsaken till hjärninfarkten är känd, ställs diagnosen total hjärninfarkt med full säkerhet av läkare genom två kliniska neurologiska undersökningar med minst två timmars mellanrum. Läkaren kontrollerar då avsaknaden av hjärnfunktioner. Då hjärnans funktioner konstaterats ha upphört, dödförklaras patienten av läkaren. Den neurologiska undersökningen behöver i vissa fall bekräftas med en kontraströntgen av hjärnans blodkärl, så kallad cerebral aortokraniell angiografi. Förberedelser för donationsoperationen får pågå i högst 24 timmar efter att dödsfallet konstaterats, om inte synnerliga skäl föreligger. Alternativet till organdonation är aldrig fortsatt vård eftersom patienten förklarats avliden. Blir det ingen donation så avslutas de medicinska insatserna. En människa är död när blodcirkulationen till hjärnan definitivt och oåterkalleligt har upphört. 6

7 Nej, jag donerar inte mina organ eller vävnader Datum... Personnummer... Namn... Underskrift... Hur utreds inställningen till donation? Det är hälso och sjukvårdens skyldighet att ta reda på den avlidnes inställning till organ och vävnadsdonation och det är alltid den avlidnes sist uttalade vilja som gäller. Ansvarig läkare och sjuksköterska, ibland specialistutbildade donationsansvariga, tar upp frågan om donation med de närstående när det är lämpligt. Man söker i donationsregistret, frågar efter donationskort och samtalar med närstående. När den avlidne inte har uttryckt sin vilja och det inte på något sätt går att fastställa att en donation skulle strida mot den avlidnes vilja, utgår lagen ifrån att han eller hon var positiv till donation (så kallat förmodat samtycke). I dessa fall har dock närstående vetorätt och kan därmed förhindra en donation. Ett begränsat antal personer får söka i donationsregistret. Dit hör transplantations och vävnadskoordinatorer samt behörig personal vid Rättsmedicinalverket och på Socialstyrelsen. Donationskort Kryssa endast ett alternativ Ja, jag donerar mina organ och vävnader efter min död för transplantation och annat medicinskt ändamål (ex medicinsk forskning om diabetes). enbart för transplantation. Donationen gäller med undantag för följande organ/vävnader:... 7

8 Hur går en donation till? När en människa dödförklarats under pågående respiratorbehandling fortsätter de medicinska insatserna fram till och med donationsoperationen. Syftet är att upprätthålla funktionen i de organ som ska doneras. Under denna tid startas ett omfattande arbete med att utreda samtycke till organdonation och sedan förbereda lämpliga mottagare och samordna all inblandad hälso- och sjukvårdspersonal. Ingreppet sker med största respekt för den avlidne och operationen liknar i stor utsträckning en vanlig operation. De donerade organen och vävnaderna omhändertas av transplantationskirurger. Det som syns efteråt på donatorns kropp är det i hopsydda operationssåret. Efter operationen görs den avlidne i ordning på vanligt sätt och de närstående får möjlighet att ta ett sista farväl. Donation fördröjer inte begravningen. Den ska heller inte innebära extra kostnader för närstående. 8

9 Vad händer efter donationen? Efter ett dödsfall och en donation är det vanligt att frågor eller funderingar uppstår efter en tid. Närstående kontaktas därför av personal på sjukhuset som berättar hur transplantationerna har gått och ger svar på övriga frågor. Närstående är självklart också välkomna att kontakta sjukhuset för att få svar på funderingar. Kontaktuppgifter till berörd hälso- och sjukvårdspersonal 9

10 Utveckling av total hjärninfarkt 1 1 Hjärnan 2 finns inne i skallen 3som utgör ett slutet rum. 4Hjärtat pumpar kontinuerligt syrerikt blod upp i halspuls-ådrorna in i skallen till hjärnan. Hjärnan är mycket känslig för syrebrist. Det räcker med bara 4 5 minuters upphörd cirkulation till hjärnan så börjar hjärnans celler att ta skada. I just detta exempel finns ett pulsåderbråck som vuxit till sig. Hjärnan förvaras inne i skallen ett slutet rum. Hjärtat pumpar kontinuerligt syrerikt blod upp i halspulsådrorna in i skallen till hjärnan. Hjärnan är mycket känslig för Plötsligt drabbas patienten av svår huvudvärk, mår illa och kräks, sjunker i medvetande. På toppen av pulsåderbråcket har ett läckage plötsligt uppstått. Blod Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger syrebrist. Det räcker med bara 4 5 minuters upphörd sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen cirkulation 2 2 till hjärnan så börjar hjärnans celler att ta Plötsligt hjärnvävnaden 3 och drabbas det bildas en stor blodansamling. patienten ligger 4av i ett svår slutet rum. huvudvärk, När trycket stiger inne i skallen mår illa och skada. I just detta exempel finns ett pulsåderbråck som försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck vuxit till sig. pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men kräks, sjunker i medvetande. det höga På trycket toppen inne i skallen försvårar av pulsåder för hjärtat att få bråcket in blodet in i skallen. hjärtat stannar. har ett läckage uppstått. Blod sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt hjärnvävnaden och det bildas en stor blodansamling. Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en s.k. total hjärninfarkt. Man brukar prata om att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick så dör andningscentrum i hjärnan, patienten slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. inne i skallen ett slutet rum. Hjärtat erligt syrerikt blod upp i halspulsådrorna rnan. Hjärnan är mycket känslig för ker med bara 4 5 minuters upphörd ärnan så börjar hjärnans celler att ta a exempel finns ett pulsåderbråck som Plötsligt drabbas patienten av svår huvudvärk, mår illa och kräks, sjunker i medvetande. På toppen av pulsåderbråcket har ett läckage plötsligt uppstått. Blod sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt hjärnvävnaden och det bildas en stor blodansamling. Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats 3 3 Blödningen ligger 4 i ett slutet rum. När trycket och stiger skadan inne i skallen på en s.k. hjärnvävnaden total hjärninfarkt. Man brukar prata framkallar om att en försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta svullnad det höga trycket inne av i skallen hjärnan försvårar för hjärtat (jämför att få ögonblick när så dör man andningscentrum slår i hjärnan, i benet patienten och får ett in blodet in i skallen. slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. blåmärke/svullnad). Under denna process stiger trycket i Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi skallen. När trycket stiger att inne på konstgjord i skallen väg ge syre till blodet försöker och alla andra hjärtat att kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva med hjälp av stigande blodtryck vidare t.ex. hjärtat, pumpa njurar, lever, lungor in blod m.m. Dock kan med syre till man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens den skadade hjärnan. Men organ det under höga en begränsad trycket tid, sedan kollapsar inne alla i skallen organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. försvårar för hjärtat att få in blodet in i skallen. patienten av svår huvudvärk, mår illa r i medvetande. På toppen av pulstt läckage plötsligt uppstått. Blod kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt h det bildas en stor blodansamling. Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen ligger 4 4 i ett slutet rum. När trycket stiger inne i skallen försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men det höga trycket inne i skallen försvårar för hjärtat att få in blodet in i skallen. Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en Till s.k. total slut hjärninfarkt. blir Man trycket brukar prata om i att skallen så högt att hjärtat inte klarar av att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick pumpa så dör andningscentrum in blodet i hjärnan, i hjärnan. patienten Blodet når bara fram till skallbasen, slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. därefter Men om detta äger är rum det under pågående stopp. respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi Hjärnan får därmed inget syre och cellerna att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra i hjärnan dör. Det har utvecklats en så kallad total hjärninfarkt. kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. kadan på hjärnvävnaden framkallar en an (jämför när man slår i benet och får llnad). Under denna process stiger järnan som förvaras inne i skallen rum. När trycket stiger inne i skallen tt med hjälp av stigande blodtryck ed syre till den skadade hjärnan. Men inne i skallen försvårar för hjärtat att få en. 10 Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en s.k. total hjärninfarkt. Man brukar prata om att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick så dör andningscentrum i hjärnan, patienten slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar.

11

12 Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Det går att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel och tarm. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död. En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation (artnr ) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. E-post: Fax: Publikationen kan även laddas ner från Mer information om organ- och vävnadsdonation finns på

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Läs mer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Organdonation. Berörda enheter

Organdonation. Berörda enheter Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller

Läs mer

Organdonation PU workshop T7 VT18

Organdonation PU workshop T7 VT18 Organdonation PU workshop T7 VT18 Bästa framtida kollega! Du ska nu få lära dig om det viktiga ämnet organdonation. Detta är det enda tillfället under grundutbildningen som du får möjlighet till detta.

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2010 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Kommittédirektiv. Medicinska insatser som syftar till att främja donation av biologiskt material. Dir. 2018:22

Kommittédirektiv. Medicinska insatser som syftar till att främja donation av biologiskt material. Dir. 2018:22 Kommittédirektiv Medicinska insatser som syftar till att främja donation av biologiskt material Dir. 2018:22 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterske- och närståendeperspektiv Anne Flodén Filosofie Doktor,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Organdonatorer i Sverige 2014

Organdonatorer i Sverige 2014 Organdonatorer i Sverige 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera Bakgrund 95000 700 0,5% 167 650 Vi har alltså för få identifierade

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation Kontakt info@vavnad.se Nationell donationsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod Datum 2014-09-04 1 (11) Nationell donationsdokumentation Arbetsuppgifter

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Koordinering. IVA - Donation Koordinering Transplantation

Koordinering. IVA - Donation Koordinering Transplantation Koordinering IVA - Donation Koordinering Transplantation Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett av Europas största transplantationcentrum Utför transplantation av alla typer av organ;

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Mätetal för vävnadsdonation avlidna

Mätetal för vävnadsdonation avlidna Kontakt info@vavnad.se Nationell donationsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod Datum 2014-09-04 1 (16) Nationell donationsdokumentation Mätetal för

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-3-25 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

SOSFS 2005:10 (M) Kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:10 (M) Kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Kriterier för bestämmande av människans död Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Önskemål och. tankar inför begravning

Önskemål och. tankar inför begravning Önskemål och tankar inför begravning Innehåll: Mina önskemål och tankar inför begravning * Begravningsform * Kista och bädd * Begravningsceremonin * Minnesstunden * Gravsten * Tillkännagivande av dödsfallet

Läs mer

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016 Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Föreskrift 13.01.2016 Dnro Fimea 004378/00.01.00/2015 1/2016 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet OM YTTERLIGARE INFORMATION OM ORGANGIVAREN SOM REGISTRERAS VID ORGANDONATIONSVERKSAMHET

Läs mer

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket 2016-04-14 Dnr 6152/2016 1(1) Avdelningen för regler och behörighet jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Sändlista Remiss - Förslag till ändring av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:15)

Läs mer

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

T-Journalen. T-Journalens innehåll detta nr: Sid 2-3, ordf har ordet. Sid 3-4, välbesökt medlemsmöte den 15 maj. Sid 4-5,

T-Journalen. T-Journalens innehåll detta nr: Sid 2-3, ordf har ordet. Sid 3-4, välbesökt medlemsmöte den 15 maj. Sid 4-5, 1 T-Journalen År 2012 - Nr 3, augusti Medlemsutflykt 15 september till Grythyttan, se sista sid 12. Många dialyspatienter tvingas till kommunarrest i sommar! Se sid 6-7 Dialysenhet i Lindesberg?, Se sid

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Önskemål och tankar inför begravning

Önskemål och tankar inför begravning Önskemål och tankar inför begravning Innehåll: Mina önskemål och tankar inför begravning * Begravningsform * Kista och bädd * Begravningsceremonin * Minnesstunden * Gravsten * Tillkännagivande av dödsfallet

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Donationsspecialiserad sjuksköterska Donationsspecialiserad sjuksköterska vad gör en sådan och vad leder det till? Maria Söderkvist Under snart sex år har Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna arbetat med att

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Missiv externremiss. Härmed inbjuds ni att lämna synpunkter på

Missiv externremiss. Härmed inbjuds ni att lämna synpunkter på 2005-03-18 Dnr 51-3563/2004 51-11306/2004 1(2) Missiv externremiss Härmed inbjuds ni att lämna synpunkter på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017 Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND DCD donation after circulatory death Vävnadsrådet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2017-05-02 Till denna presentation finns åhörarkopior med anteckningar/anvisningar,

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 Avlidna donatorer i Sverige 180 160 140 120 100 110 108 110 149 130 152 147 136

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-31 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Organdonation & transplantation. Lästips från sjukhusbiblioteket

Organdonation & transplantation. Lästips från sjukhusbiblioteket Organdonation & transplantation Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Den rena godheten (2007) Av Slavenka Drakulic Författarinnan har sökt upp ett tiotal personer som alla

Läs mer

Donationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer

Donationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer Donationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer tema Eva Fernvall och Åsa Welin Mot bakgrund av den låga donationsfrekvensen beslutade regeringen 2005 om att tillsätta ett nationellt

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen NÄR LIVET FÅR EN CHANS TILL Ingen vet i förväg vem av oss som kan komma att bli antingen organdonator eller mottagare. Men en förutsättning för att kunna rädda en sjuk människa genom transplantation, är

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR UTREDNINGEN OM DONATIONS- OCH TRANSPLANTATIONSFRÅGOR STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON S2013:04/2013/12 RAPPORT P1323 SENHÖSTEN 2013 SAMMANFATTNING

Läs mer

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår Anvisningar för kodning av infekterade sår Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så,

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, Livsarkivet L i v s a r k i v e t Livsarkivet Mitt viktiga dokument Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, men vad händer när det ofattbara sker. Vem får mina saker? Vilka försäkringar

Läs mer

DONATION av organ & vävnad

DONATION av organ & vävnad DONATION av organ & vävnad Annette Grip, Överläkare MIVA, V.o. Kardiologi, Södersjukhuset Socialstyrelsen har beslutat att vi SKA ha transplantationsverksamhet i Sverige. Det förutsätter även donationsverksamhet.

Läs mer

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

ORGAN- OCH VÄVNADSDONATION FRÅN AVLIDNA- RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING I NORRA REGIONEN

ORGAN- OCH VÄVNADSDONATION FRÅN AVLIDNA- RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING I NORRA REGIONEN ORGAN- OCH VÄVNADSDONATION FRÅN AVLIDNA- RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING I NORRA REGIONEN Ansvariga författare Cecilia Reinikainen Diamant, Anders Rydvall Fastställt av Styrgruppen för donation i norra regionen

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SJUKSKÖTERSKANS DELTAGANDE I DONATIONSPROCESSEN Attityd, kunskap och upplevelse FÖRFATTARE Doris Larsson Zackariasson Författaren är Leg. Sjuksköt. vid Kirop. Sahlgrenska

Läs mer