Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation"

Transkript

1 Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003 Professor Carina Blomström-Lundqvist Arytmienheten

2 HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM...3 RYTMRUBBNINGAR...4 TAKYKARDI... 4 BRADYKARDI... 5 ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED KATETERABLATION...6 FÖRBEREDELSER INFÖR UNDERSÖKNINGEN... 6 HUR GÅR UNDERSÖKNINGEN TILL?... 6 EFTER EN UNDERSÖKNING ELLER BEHANDLING... 8 KATETERABLATION...9 EXTRA RETLEDNINGSBANA AV-NODAL ÅTERKOPPLINGSTAKYKARDI FÖRMAKSTAKYKARDI FÖRMAKSFLADDER FÖRMAKSFLIMMER KAMMARTAKYKARDI BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER...16 KOMPLIKATIONER

3 HJÄRTATS NORMALA RETLEDNINGSSYSTEM Det normala retledningssystemet består av Sinus-knutan (takthållare) AV-noden (överledningscentral) His ka bunten (överledningscentral) samt tre stycken kammarskänklar Hjärtats elektriska aktivitet styrs normalt av sinusknutan, som är hjärtats impulsgivare (takthållare). Sinusknutan avger elektriska impulser som får Ditt hjärta att slå med en hastighet av slag per minut under normala förhållanden. Från sinusknutan sprids de elektriska impulserna genom förmaken varvid förmaken drar sig samman. Impulserna överleds från förmaken till kamrarna via AV-noden (överledningscentral mellan förmak och kammare) där de fördröjs, och vidare via His ka bunten ner i höger och vänster skänkel till kamrarna som därvid aktiveras och drar ihop sig. Stora kroppspulsådern = aorta Sinusknutan AV-noden His ka bunten Höger förmak Vänster förmak Kammarskänklar Höger kammare Vänster kammare 3

4 RYTMRUBBNINGAR Takykardi Med takykardi menas att hjärtat slår snabbare än normalt. En takykardi kan uppkomma på skilda sätt och ha varierande ursprung i hjärtat (se även sidan 10). I vissa fall orsakas hjärtklappningen av att en abnorm elektrisk impuls startar från ett annat område än sinusknutan eller att en rundgång av impulser överleds via vägar som normalt inte finns (se figuren nedan). En för snabb hjärtrytm kan ge följande symtom: Trötthet Hjärtklappning, hjärtrusning Andfåddhet Smärta eller tryck i bröstet Yrsel, svimning Elektriskt fokus i höger förmak som ger förmaks takykardi. 8 Extra ledningsbana med rundgång av impulser, som vid WPW syndrom Elektriskt fokus i höger kammare som ger kammar takykardi. 4

5 Bradykardi Med bradykardi menas att hjärtat slår långsammare än normalt. Bradykardi kan bero på för långsam impulsbildning i sinusknutan eller på blockering i AVnoden, His'ka bunten eller skänklarna (ex. AV-block eller skänkelblock). Samtliga orsaker kan kräva pacemakerbehandling. Blockering i His ka bunten resp en av skänklarna 5

6 ELEKTROFYSIOLOGISK UNDERSÖKNING/BEHANDLING MED KATETERABLATION En elektrofysiologisk undersökning kan syfta till att leta reda på källan till Dina rytmrubbningar inför behandling med så kallad kateterablation. kartlägga risken för allvarlig rytmstörning i hjärtats kammare eller utpröva lämplig läkemedelsbehandling vid hjärtklappning från hjärtats kammare. Förberedelser inför undersökningen Inför undersökningen skall Du vara fastande, dvs inte äta eller dricka något de närmaste 4 timmarna före undersökningen. Blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot hjärtrytmrubbning, kan behöva sättas ut några dagar innan undersökningen. Om detta får Du särskild information i kallelsen från oss. Om Du ändrat Dina hjärtmediciner, bör Du meddela detta till vårdkoordinatorn på Arytmienheten. Vanligen kallas Du ett dygn innan undersökningen för inskrivning på Arytmienhetens vårdavdelning 50 F. Vid mer komplicerade undersökningar eller om Du har en inopererad hjärtklaff, sker inläggning vanligen 2 dagar innan. Vid inskrivningen får Du tala med en läkare på avdelningen. Det finns möjlighet att övernatta på patienthotell vid enklare ingrepp. Innan undersökningen får Du duscha och huden i ljumsken rakas. En nål sätts i ett blodkärl i höger arm för att man skall kunna ge läkemedel eller vätska vid behov. Vid mer tidskrävande behandlingar sätts även en urinkateter. Hur går undersökningen till? Undersökningen utförs på Arytmienheten. Det finns en informationspärm på avdelningen med bilder från Arytmienheten. När Du kommit ned till behandlingsrummet kopplas ett EKG för registrering av hjärtrytmen. Du kommer att vara vaken under hela undersökningen, och kan vid behov få lugnande medicin, om det inte bedöms påverka undersökningsresultatet. För att minska risken för infektioner tvättas ljumskar och vänster armveck med sprit där katetrarna (tunna sladdar) skall föras in. Du bäddas även in i sterila lakan. Efter lokalbedövning av huden i ljumsken förs 2-3 katetrar in via ett blodkärl som leder till nedre hålvenen och vidare till hjärtats högra kammare och förmak (se bild). Vid vissa undersökningar sätts en droppnål i ett blodkärl i vänster arm (ev. halsen), varefter huden lokalbedövas och en kateter inlägges till höger förmak och vidare in i sinus coronarius (ett av hjärtats egna blodkärl). En elektrodkateter är en tunn sladd från vilken man kan stimulera eller avläsa elektrisk aktivitet från hjärtats insida. Det krävs 3-4 elektrodkatetrar för en fullständig kartläggning av Din rytmrubbning. Antalet katetrar beror på var i hjärtat Dina rytmrubbningar uppkommer (se bild nedan). Katetrarnas placering i hjärtat. 6

7 1. En kateter för förmakens aktivitet 2. En kateter för AV-nodens aktivitet 3. En kateter för kamrarnas aktivitet Övre hålven Nedre hålven Katetrarna placeras i hjärtat med hjälp av röntgengenomlysning. Denna kan orsaka missbildningar hos foster, och därför skall inte gravida kvinnor undersökas. Meddela oss omgående om Du kan vara gravid. I regel känner man inte av katetrarna i hjärtat. Med hjälp av en pacemakerliknande stimulator framkallas Din rytmrubbning, vilket är viktigt för att kunna fastställa dess ursprung. Hjärtklappningen kan efter registrering vanligen också brytas med hjälp av stimulatorn. Vi granskar resultatet av undersökningen och gör en bedömning. Det hela kan ta 1-6 timmar beroende på undersökningsresultat och på om samtidig behandling med s.k. kateterablation utförs. De flesta takykardier kan botas med s.k. kateterablation. Det är en rutinbehandling vid de vanligast förekommande rytmrubbningarna som t ex vid en extra retledningsbana. Denna behandling kan Du läsa mera om nedan. Vid en rytmrubbning som utgår från hjärtats kammare kan man prova ut ett läkemedels skyddande effekt genom att försöka framkalla Din rytmstörning efter några dagars medicinering. I vissa fall kan kammartakykardier behandlas med kateterablation. 7

8 Efter undersökning eller behandling Efter undersökningen får Du ligga till sängs på avdelningen i 2 timmar för att förebygga blödning från insticksställena. Om en pulsåder i ljumsken använts lämnas vanligen en kort plastslang kvar i några timmar. När denna dragits bort på avdelningen får Du ett tryckförband över insticksstället under minuter. Därefter ska Du ligga till sängs 6 timmar. Under denna tid är det viktigt att Du håller benet rakt och undviker att lyfta huvudet eller krysta. De närmaste 3 dagarna efter undersökningen skall Du också helt undvika fysisk ansträngning som t.ex. tunga lyft. För att förebygga blodproppsbildning i hjärtat efter behandling i vänster hjärthalva, får Du en tablett Trombyl (acetylsalicylsyra) per dag under 1 månad. Om Du skall fortsätta med Waran eller läkemedel som liknar Trombyl är detta inte nödvändigt. Du informeras om undersökningsresultatet och den fortsatta planeringen. Beroende på rytmrubbning och typ av ingrepp kan Du återvända hem samma dag eller 1-2 dagar efter behandlingen. Själva kateteriseringen föranleder vanligen ingen sjukskrivning, undantaget är om Ditt arbete innehåller tunga lyft eller kraftigare fysisk ansträngning. 8

9 KATETERABLATION Ablation betyder borttagande. Kateterablation innebär att man med en speciell elektrodkateter avger värme (radiofrekvensenergi) eller kyla (cryo) mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen. Spetsen av katetern (4-8 mm) placeras exakt i det området i hjärtat varifrån Din takykardi härrör. Vid vissa typer av takykardier skapas en linje för att blockera impulsernas spridning, varvid förutsättningarna för en cirkelgång av dessa motverkas. Värmen eller kylan avges under sekunder mellan spetsen på katetern och en platta fäst på ryggen. Beroende på typ av rytmrubbning krävs ofta flera behandlingar under en och samma undersökning för att uppnå ett fullgott resultat. Vid vissa former av takykardier krävs att flera områden i hjärtat behandlas. Om området är svåråtkomligt kan undersökningen ibland ta lång tid och Du kan behöva återkomma för en ny behandling. Under behandlingen kan man känna en värmekänsla eller tryck i bröstet. Vid behandling mot vissa områden kan man känna smärta, för vilket smärtlindrande medicin ges. Värmen/kylan som avges ger upphov till bindvävsbildning, ett ärr ca 3-8 mm stort, som inte kan fortleda impulser. Behandlingen utförs i anslutning till den ovan beskrivna diagnostiska elektrofysiologiska undersökningen. Om extra retledningsbanor eller kammartakykardier är belägna på hjärtats vänstra sida är man ibland tvungen att gå in via pulsådern i höger ljumske och vidare upp i stora kroppspulsådern (aorta) till vänster kammare. Vid förmakstakykardier, med ursprung från vänster förmak och förmaksflimmer, utförs behandlingen i vänster förmak, vilket kräver s.k. transseptalpunktion (se nedan). 9

10 Extra retledningsbana En extra retledningsbana är belägen mellan förmak och kammare, vilken kan orsaka en rundgång av impulser (t ex WPW-syndrom) som ger takykardier. Den är vanligen skild från det normala retledningssystemet. Banan kan vara belägen på vänster sida, i skiljeväggen eller på höger sida. Vid vänstersidiga banor sker behandlingen antingen från vänster kammare, som nås via pulsådern i höger ljumske, eller från vänster förmak som nås genom punktion av förmaksskiljeväggen (så kallad transseptal punktion). Behandling av banor i skiljeväggen kan i sällsynta fall medföra risk för oavsiktlig skada på det normal retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker. Behandlande kateter inlagd via stora kroppspulsådern (aorta) mot en extra retledningsbana belägen på vänster sida. 10

11 AV-nodal återkopplingstakykardi En abnorm rundgång av elektriska impulser kring det normala retledningssystemet. Detta är en av de vanligaste rytmrubbningarna som behandlas. Behandling inom detta område kan i sällsynta fall medföra risk (1-2 %) för oavsiktlig skada på det normal retledningssystemet, med efterföljande behov av pacemaker. Behandlande kateter från nedre hålvenen anlagd mot bakre delen av AV-noden 11

12 Förmakstakykardi En abnorm impulsbildning eller en cirkelgång av impulser från ett litet område i förmaken. Ibland krävs en mycket noggrann kartläggning med speciella katetrar, varför behandlingen tar längre tid. Området/fokus kan vara beläget antingen i höger eller i vänster förmak (se fig). I det senare fallet krävs s.k. transseptal punktion genom förmaksskiljeväggen. Behandlande kateter från nedre hålvenen och via höger förmak genom förmaksskiljeväggen och anlagd mot ett fokus i vänster förmak. Ingreppet kräver således en så kallad "transseptal punktion". 12

13 Förmaksfladder En snabb, regelbunden rundgång av elektriska impulser i höger förmak. Vid den vanligaste formen av förmaksfladder görs en elektrisk isolering, dvs en linje från trikuspidalklaffen till nedre hålvenen, för att förhindra en cirkelgång av impulser. Behandlingen är relativt enkel, men kan ibland vara förenat med smärta varför smärtlindring ofta får ges. Det finns olika former av förmaksfladder, varför vissa behandlingar kan vara mer komplicerade. Övre hålvenen Nedre hålvenen Cirkelgången av impulser vid förmaksfladder samt den isoleringslinje (rött) som åstadkoms med katetern, från klaffen till nedre hålvenen. 13

14 Förmaksflimmer En snabb, oregelbunden rundgång av elektriska impulser i höger och vänster förmak. Om förmaksflimret framkallas av extraslag från lungvenerna i vänster förmak, finns möjlighet att med kateterablation elektriskt isolera dessa. Oftast krävs att behandlingen upprepas vid ett senare tillfälle. Förmaksflimmer kan i vissa fall även framkallas av förmaksfladder. Det är därför viktigt att EKG registreras under attacker av hjärtklappning, för att särskilja dessa former. Nedre hålvenen Behandlande kateter inlagd via nedre hålvenen till höger förmak, och vidare genom förmaksskiljeväggen till vänster förmak. Katetern är anlagd mot vänster övre lungven. 14

15 Kammartakykardi En abnorm impulsbildning som härrör från en av kamrarna, och som avger elektriska impulser med högre hastighet än i det normala retledningssystemet. Vanligaste orsaken är en genomgången hjärtinfarkt. Möjlighet att behandla kammartakykardier med kateterablation är avhängigt av bakomliggande orsak samt formen av kammartakykardi. Vissa former av kammartakykardier är enkla att behandla medan andra kan kräva ett mer komplicerat ingrepp. Om kammartakykardin härrör från vänster kammare inläggs katetrar i stora kroppspulsådern och vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster kammare. Om kammartakykardin härrör från höger kammare inläggs katetrar i nedre hålvenen och vidare förbi höger förmak ned till höger kammare. Behandlande kateter inlagd i stora kroppspulsådern och vidare förbi den s k aortaklaffen ned till vänster kammare. 15

16 BEHANDLINGSRESULTAT OCH RISKER Behandling med kateterablation erbjuds patienter i följande situationer: om läkemedelsbehandling inte har avsedd effekt om läkemedels behandling ger besvärande biverkningar om livslång medicinering krävs för kontroll av rytmrubbbningar om Du vill slippa daglig medicinering (beror på typ av rytmrubbning) om rytmrubbningen kan vara livshotande Vid de vanligaste rytmrubbningarna, exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och extra retledningsbanor, är behandlingen botande i ca 95 %. För vissa och mer komplicerade rytmrubbningar och vid en del hjärtfel är lyckande frekvensen varierande och lägre. Vid förmaksflimmer kan ett framgångsrikt resultat uppnås i ca 70 %, men kräver då oftast två behandlingsförsök. En del takykardier lämpar sig inte för kateterablation. Din läkare kan ge mer detaljerad information om just Din rytmrubbning. Kateterablation är en rutinbehandling vid takykardier. Den är dock som all hjärtkateterisering förenad med vissa risker, men allvarliga och livshotande komplikationer är ovanliga. Vissa behandlingar medför högre risk än andra beroende på typ av ingrepp och bakomliggande hjärtsjukdom. De vanligaste komplikationerna beskrivs nedan. Komplikationer Blödning kan uppstå kring insticksstället. Detta kan ge upphov till blodutgjutning (blodansamling i kringliggande vävnad). Blodutgjutningen går vanligen tillbaka inom ett par veckor. Inre blödningar, som exempelvis en blödning ut i hjärtsäcken, är generellt mycket ovanliga (under 1 %) men risken ökar vid s k punktion av förmaksskiljeväggen. Blodproppsbildning kan uppstå i blodkärlen varför blodförtunnande behandling ges under och efter undersökningen. Det är mycket ovanligt att blodproppar bildas som försvårar blodflödet i kärl eller att proppar lossnar från kärl- eller hjärtväggen till andra organ. Vid lungvensablation finns ökad risk varför blodförtunnande medicin ges såväl före som efter behandling. Förträngning av hjärtats lungvener kan uppstå vid lungvensablation. Risken uppskattas till mellan 1-5 %, beroende på blodkärlets storlek och använd metod. Lungvenernas storlek bestäms därför med datortomografi före ingreppet. Ca 6-8 månader efter behandlingen kontrolleras lungkärlens storlek med datortomografi eller magnetkamera. Infektioner är ovanliga och uppstår vanligen i hudområdet vid insticksstället. Röntgengenomlysning som används för placering av katetrarna i hjärtat, kan orsaka missbildningar hos foster varför gravida kvinnor inte skall behandlas. Hjärtblock. Beroende på typ rytmrubbning och dess ursprung i hjärtat finns risk att oavsiktligt skada det normala retledningssystemet så att behandling med pacemaker krävs. Denna risk är liten (ca 1-2%) men finns vid exempelvis AV-nodal återkopplingstakykardi och vid vissa extra retledningsbanor belägna i hjärtats skiljevägg. 16

17 Mer detaljerad information om risker och fördelar med kateterbehandling får Du av Din läkare. 17

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Radiofrekvensablation (förmaksflimmer)

Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtrytmrubbningar En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning. Ventrikulär extrasystoli (VES) och ventrikulär takykardi (VT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning. Ventrikulär extrasystoli (VES) och ventrikulär takykardi (VT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA-behandling Ventrikulär extrasystoli (VES) och ventrikulär takykardi (VT) Ventrikulära extrasystolier (VES) och ventrakulär takykardi (VT) innebär

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Patientinformation. Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer

Patientinformation. Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer Patientinformation se Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer Hjärtflimmer, förmaksflimmer och atrieflimmer är alla namn på samma hjärtrytmrubbning. Vid Aleris- Hamlet-sjukhusen kallar vi det för

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1

defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Att leva med pacemaker

Att leva med pacemaker Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18

Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18 Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna Per Insulander 2013-12-18 Elektrofysiologisk undersökning med registrering av intrakardiella elektrogram Stimulering

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig

Läs mer

Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation!

Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation! Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation! Per Insulander Hjärtkliniken Karolinska universitetssjukhuset Intressekonflikt: Konsultuppdrag för CryoCath Inc Forskningsanslag

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION. Rapport 2006

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION. Rapport 2006 NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION Rapport 2006 Framtagen av Håkan Walfridsson med omfattande bistånd av Milos Kesek & Lars Bergman Sommaren 2007 FÖRORD I denna rapport ingår produktionsdata

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har ordinerats Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2 Innehållsansvarig: Bert Andersson, Sektionschef, Verksamhet Kardiologi (beran21) Godkänd av: Per Albertsson, Verksamhetschef,

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Några tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)

Några tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER HELENA MALMBORG 2015 Några tips EKG Passare Intervall Varje mm = 20 ms om 50 mm/s = 40 ms on 25 mm/s Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) Supraventrikulär

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd

Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna.

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis

Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Eliquis patientbroschyr finns på 8 olika språk, fråga din sköterska eller läkare. Om du vill ha en fördjupad kunskap gällande

Läs mer

EKG introduktion -Vänster skänkelblock

EKG introduktion -Vänster skänkelblock EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4

Läs mer

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org.

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org. Patientinformation Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with The Heart Rhythm Charity www.heartrhythmcharity.org.uk www.stars.org.uk http://www.arytmia.se/ 2010 Att finna orsaken till

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

JLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303

JLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303 BARN/UNGDOMSMEDICIN Heartware Hemma med hjärtpump JLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303 Patienthandbok om hjärtpumpen Heartware, med instruktioner om skötsel och alarm.

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA

Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig GILENYA-information. (03/2016) Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på

Läs mer

Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD)

Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD) Kardiologiklinik Patientinformation Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD) Hjärtcentrum NÄL, Trollhättan Indikationer för ICD behandling Du har utifrån olika undersökningar

Läs mer

Barnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22

Barnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Barnarytmier Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Fall 1 - Gosse 17 dagar PN, fullgången, ammas helt Trött sedan 3,5 timmar, vill inte amma Grå-blek och kall perifert, dålig perifer återfyllnad

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Det här händer på Centraloperation

Det här händer på Centraloperation Det här händer på Centraloperation DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag

Läs mer

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Barnhjärtan En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Novartis Finland Oy. Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos

Novartis Finland Oy. Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos Novartis Finland Oy Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos Denna broschyr vänder sig till dig som behandlas med Aclasta för osteoporos med ökad risk för frakturer. Läs texten noggrant

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx Information till dig som valt en bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, DIEP lambå Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx www.akademiska.se maj 2014 Förberedelser inför operationen

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer