Till dig med kranskärlssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig med kranskärlssjukdom"

Transkript

1 Till dig med kranskärlssjukdom Version 2, 2011

2 Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller på akutmottagningen påbörjades undersökningar med EKG och blodprover för att finna orsaken till dina bröstsmärtor. Under den första vårdtiden var du kopplad till en kontinuerlig hjärtövervakning för att se hur ditt hjärta arbetade. Under vårdtiden togs många blodprover. Vissa av dessa är av allmän karaktär och andra är för att ställa diagnosen hjärtinfarkt. Första morgonen brukar även fasteprov tas för att kontrollera blodfetter och blodsocker. Blodtrycket kontrollerades regelbundet och ibland kontrollerades även blodets syresättning med en klämma på fingret. Läkare och sjuksköterskor lyssnade på hjärta och lungor. Du behandlades kanske med något av följande: Blodförtunnande läkemedel som minskar proppbildningstendensen i blodet. Läkemedel mot illamående och smärta. Puls- och blodtryckssänkande läkemedel för att minska belastningen på hjärtat. Nitroglycerin som är kärlvidgande och därmed underlättar hjärtats arbete och minskar smärtan. Under sjukhustiden startades den läkemedelsbehandling som du ska använda under lång tid framöver för att avlasta och skydda hjärta och blodkärl mot nya händelser. 2

3 Vad är kärlkramp? Kranskärlen är de kärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Syretillförseln kan försvåras av förträngningar (åderförfettning) som bildats på insidan av kärlen och täpper till kranskärlen. Det uppstår då en övergående syrebrist i hjärtmuskeln nedanför förträngningen. Syrebristen kan leda till en kortvarig bröstsmärta men som inte ger några bestående skador på hjärtmuskeln. Besvären vid kärlkramp släpper vid vila eller med hjälp av Nitroglycerin. Kärlkrampen delas in i stabil och instabil kärlkramp. Om kärlkrampen behåller samma karaktär i flera veckor kallas den för stabil. En nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats kallas för instabil. Vad är en hjärtinfarkt? Cellerna i hjärtmuskeln behöver syre för att överleva. Om hjärtat utsätts för långvarig syrebrist kan hjärtmuskeln ta skada av syrebristen. När en sådan hjärtmuskelskada inträffat kallas det för en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten kan vara liten eller stor beroende på storleken på det kärl som täppts till och hur länge syrebristen har varat. Hjärtat har en stor reservkapacitet, men blir skadan för stor kan hjärtats pumpförmåga försämras. Det är inte ovanligt att hjärtats impulssystem rubbas, speciellt under de första timmarna efter en hjärtinfarkt, vilket kan upplevas som att hjärtat slår oregelbundet. Akuta symptom vid en hjärtinfarkt Vid en pågående hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få sjukvård för att minska hjärtmuskelskadans utbredning. Det mest typiska symptomet på en hjärtinfarkt är smärta eller obehag i bröstet. Vanligtvis är obehaget lokaliserat till mitten av bröstet och eventuellt med 3

4 utstrålning till armar, käkar, skuldror eller mage. Andra vanliga symptom i samband med en hjärtinfarkt kan vara kallsvettning, oro, snabba eller oregelbundna hjärtslag, yrsel, illamående och andnöd. Vid en hjärtinfarkt kan Nitroglycerin inte ta bort smärtan vilket det kan vid kärlkramp. Den fortsatta vården på sjukhuset Efter hjärtinfarkten börjar hjärtmuskeln att läka, vilket kan liknas vid ett sår som läker och ger en ärrbildning. För att förhindra att nya blodproppar bildas i kranskärlen under de första dygnen brukar blodförtunnande läkemedel ges. Successivt kan du öka din fysiska aktivitet på avdelningen, beroende på hur mycket du själv orkar. Sjuksköterskan och sjukgymnasten ger dig råd. Hur snabbt din återhämtning sker beror på: Den egna motivationen Storleken på hjärtinfarkten och eventuella komplikationer Din fysiska kondition före hjärthändelsen Oftast är det aktuellt att göra en röntgen av hjärtats kranskärl för att se hur kranskärlen ser ut. Vid behov görs även en ballongvidgning, PCI 1, för att öppna ett tilltäppt kranskärl. Före hemgång brukar också en ultraljudsundersökning utföras för att se hur hjärtat rör sig och hur stor hjärtmuskelskadan är. Utskrivningen blir vanligen efter tre till fem dagars sjukhusvistelse men ibland blir vårdtiden längre. Passa på att diskutera med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator allteftersom frågor och funderingar uppstår. Känner du smärta eller obehag i hjärttrakten ska du omedelbart tala om det för personalen! 1. PCI, Percutan Coronar Intervention 4

5 Hemma igen Att drabbas av en hjärtsjukdom är en omskakande upplevelse som inte bara berör kroppens funktion utan även i hög grad känslolivet. Hjärtat är det organ som kanske mer än något annat är symboliskt förknippat med liv och död och starka känslor. Det är inte ovanligt att en tid efter sjukhusvistelsen känna nedstämdhet och oro. På sjukhuset fanns hela tiden aktiviteter som skingrade dina tankar men åter i hemmet har du mer tid att fundera på allt som hänt och kanske känner du oro inför framtiden. Dessa känslor är helt naturliga och ett led i bearbetningen av det du upplevt. Det är bra om du har möjlighet att prata av dig med anhöriga eller nära vänner. Om du har svårt att hantera dina problem, ta upp dem med personalen på hjärtrehabiliteringen eller din läkare. Det finns kurator kopplad till alla hjärtavdelningar samt till hjärtmottagningen och hjärtrehabiliteringen. Kuratorns kompetens omfattar även sociala frågor och anhörigstöd. Försök att inte isolera dig hemma. Har du tidigare levt ett aktivt liv ska du naturligtvis fortsätta med det men i din egen takt. Det kan vara en svår balansgång men efter-sträva balans mellan engagemang, vila och avkoppling. Det är vanligt att känna trötthet första tiden efter hjärtinfarkten men den går successivt över. Försök, tröttheten till trots, att röra på dig mer och mer för varje dag, så att du förbättrar din kondition. Det är viktigt att du försöker se framåt Försök att leva ett harmoniskt liv utan för mycket stress, det viktigaste är att du trivs med tillvaron 5

6 Bröstsmärta i hemmet Om du känner smärta eller obehag i bröstet liknande det du kände före hjärthändelsen ska du prova en Nitroglycerintablett eller spraypuff under tungan. Sitt eller ligg ner och vänta i fem minuter. Har inte smärtan försvunnit, upprepa behandlingen ytterligare två gånger med fem minuters mellanrum. Har inte smärtan släppt efter totalt 15 minuter och tre tabletter/spraypuffar så ring 112 efter en ambulans. Tillbaka till arbetet Det är viktigt att du så fort som möjligt kan komma tillbaka till ett normalt liv. De flesta som har haft en hjärtinfarkt kan gå tillbaka till sitt arbete, vilket alltid är målsättningen. Hjärtinfarktbehandlingen har blivit effektivare och snabbare och sjukskrivningstiden överstiger sällan en månad. Sjukskrivningstiden beror på skadans omfattning och kanske ännu mer på vilken typ av arbete du har. Ibland kan det bli aktuellt att byta till ett mindre tungt eller mindre stressigt arbete. Stress kombinerat med höga krav eller dålig kontroll över arbetssituationen har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det sexuella samlivet Såväl kvinnor som män kan få ett minskat sexuellt behov tiden efter en hjärthändelse men genom samförstånd kan parterna tillsammans hjälpas åt för att återuppta sexlivet igen. Tänk på att kärlek kan uttryckas på många olika sätt och ömhetsbetygelser och kramar kanske är tillräckligt till att börja med. Många känner oro för den påfrestning som ett samlag kan ha på hjärtat men oftast finns inga medicinska skäl att avstå från sexlivet. Om du kan gå upp för två trappor utan besvär klarar du vanligtvis ett samlag. Får du kärlkramp under samlaget kan du nästa gång ta 6

7 Nitroglycerin i förebyggande syfte. Impotens kan förekomma efter en hjärtinfarkt, ibland som en följd av sjukdomen och i vissa fall som en läkemedelsbiverkan. Potenshöjande medel som t.e.x Cialis, Viagra eller liknande är farliga att kombinera med hjärtmedicin, framför allt Nitroglycerin så berätta alltid för din läkare om du tar potenshöjande läkemedel. Resor och bilkörning Bilkörning i sig är inte ansträngande men om du blir stressad i trafiken kan stressen leda till kärlkramp. Med anledning av stressen bör du undvika bilkörning en till två veckor efter en hjärtinfarkt eller i väntan på kranskärlsoperation. Rådfråga din läkare. Om du känner dig tillräckligt frisk finns inget hinder för att vistas på annan ort under sjukskrivningen. Det går bra att resa både med flyg och båt men undvik långresor de första fyra till sex veckorna. Några tips inför resan: Ta med dina mediciner i handbagaget Var ute i god tid så att du slipper jäkta Använd en resväska med hjul eller hämta en dragkärra så att du slipper bära tungt Gå upp och rör på dig ofta om du flyger en lång sträcka Kompressionsstrumpor är bra under längre resor, de säljs på apoteket Uppföljning och återbesök Efter hemgång kommer du att följas upp via hjärtrehabiliteringen och hjärtmottagningen här på sjukhuset eller via din vårdcentral. Där kommer du att få hjälp med din fortsatta medicinska behandling och rehabilitering. Målet är att du ska kunna återgå till ett normalt och aktivt liv för att minska risken för återinsjuknande. 7

8 Danderyds sjukhus hjärtrehabilitering Kranskärlsmottagningen Återbesök till kranskärlssköterska sker vanligen cirka två veckor efter utskrivning. Där får du svar på de frågor som uppkommit sedan du skrevs hem. Du får även en chans att i lugn och ro gå igenom din livssituation och kartlägga dina eventuella riskfaktorer och hur du kan påverka dessa. Hjärtmottagningen När återbesöket till hjärtläkare ska ligga i tiden är individuellt men ofta sker åter-besöket cirka fyra till åtta veckor efter utskrivning. Besöket kan föregås av blod-provstagning eller andra undersökningar som ultraljud eller arbetsprov. Sjukgymnastik Träningen som sjukhuset erbjuder omfattar ett till två gruppträningstillfällen per vecka under sex till tolv veckor beroende på din diagnos. Träningen är individuellt anpassad och innehåller såväl konditionsträning som styrketräning och avslappningsövningar. Syftet är att du ska lära känna din egen ansträngningsnivå och känna trygghet vid olika typer av aktiviteter. Inbjudan till sjukgymnastiken får du under vårdtillfället eller från kranskärlssköterskan. En gång i veckan är det en läkarledd frågestund i samband med sjukgymnastiken. Även om du inte går på gymnastiken är du välkommen att komma på frågestunden. Hjärtklinikens hjärtskola Till hjärtskolan kommer de patienter som har behandlats för en kranskärlssjukdom. Skolan består av två gruppträffar om drygt två timmar vardera. Under träffarna ges information från apotekare, dietist, kurator, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska. Det lämnas även tid för frågor. Remiss till hjärtskolan skrivs av kranskärlssköterskan. Dietist Under hjärtskolan deltar dietist. Vid behov kan man även få individuell rådgivning. Tala med kranskärlssköterskan för remiss. 8

9 Geriatrikens hjärtskola För de patienter som är över 65 år finns geriatrikens hjärtskola. Upplägget liknar hjärtklinikens hjärtskola men med mer tid för frågestund och träffarna avslutas med ett lättare träningspass i sittande. Hjärtskolan omfattar en halv eftermiddag per vecka under fyra veckor. Tobaksenheten Vid behov erbjuds rök- och snusavvänjning i form av individuella samtal. Tala med läkaren under vårdtiden eller ta upp det på kranskärlsmottagningen för att få remiss. Stresshantering Klinikens kuratorer håller i stresshanteringsgrupper för patienter med kranskärlsjukdom under 65 år. Kontakt med kuratorn fås antingen under vårdtiden eller via kranskärlssköterskan. Medicinsk Yoga I hjärtrehabiliteringen får du erbjudande om du vill utöva medicinsk yoga. Den pågår en gång/vecka under en timme i tolv veckor. Medicinsk yoga kan ge förbättrade förutsättningar för ditt hjärtas hälsa. Den inger lugn och kraft och ger, i kombination med att du påverkar dina andra riskfaktorer, ett fortsatt aktivt liv. Den utövas med lätta rörelser, djupandning och avslappning och kan även göras sittandes på stol. Lärare för yogan är sjukgymnaster som har utbildat sig i medicinsk yoga. 9

10 Rökning Den enskilt största faktorn som du själv kan påverka för att minska risken för en ny hjärthändelse är att sluta röka. Risken för hjärtkärlsjukdomar är dubbelt så hög för rökare som för ickerökare. Att rökning är så skadligt beror på att: Nikotinet gör att pulsen och blodtrycket ökar så att hjärtat behöver arbeta hårdare Åderförkalkningsprocessen påskyndas Blodplättarna blir klibbigare och klumpar lättare ihop sig så att blodproppar bildas Blodets syresättning försämras på grund av en ökad koloxidhalt. Därmed når mindre syre hjärtat och din kondition kommer att försämras Blodkärlen drar ihop sig och blir trängre Att suga på en minttablett eller tugga på ett tuggummi kan vara ett bra sätt att minska röksuget. Välj inte att börja snusa som rökersättning. Både snus och cigaretter innehåller nikotin som påverkar blodkärlen. Många är rädda för viktuppgång i samband med rökstoppet men den viktuppgången rör sig oftast inte om mer än ett par kilo vilket är mindre skadligt för hjärtat än fortsatt rökning. 10

11 Motion efter en hjärtinfarkt Efter en hjärtinfarkt återhämtar sig hjärtat successivt. Läkningsprocessen tar cirka fyra veckor. Direkt efter hemkomsten från sjukhuset ska du börja med dagliga promenader med målsättning att nå upp till 45 min per dag. Nitroglycerin ska du ha med dig precis som alltid annars. När du varit hemma en vecka är du välkommen till vår hjärtrehabilitering där du under ledning av sjukgymnast får börja träna i speciellt anpassad motionsgymnastik. Du bör sträva efter att återfå samma kondition som du hade före hjärtinfarkten, eller kanske till och med förbättra den. Du rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 45 minuter per dag (måttlig ansträngningsgrad). Utöver detta bör du motionera under minst 45 minuter två till tre gånger per vecka så att du blir varm och andfådd under utövandet (ansträngande). Uppvärmning och nedvarvning är viktiga delar av träningen. Lyssna på kroppens signaler och anpassa träningen efter din dagsform. Motionera aldrig vid pågående infektion och inte heller direkt efter maten. Väderleken kan påverka din prestationsförmåga. Skulle du få kärlkramp ska du stanna upp och vila, finns möjlighet kan du sätta eller lägga dig en stund. Vid behov kan du ta en Nitroglycerintablett eller spraypuff. När smärtan har försvunnit kan du fortsätta med din aktivitet. Det är inte typen av motion som är det viktiga utan att du rör dig regelbundet så försök att hitta en motionsform som du själv tycker om. Då blir motionerandet mycket roligare och lättare att fullfölja. Börja med lite kortare motionspass och öka dessa successivt så att kroppen hinner vänja sig. Rådgör gärna med sjukgymnast när du lägger upp ditt individuella träningsprogram efter avslutad rehabilitering. Vänta med bastubad den första tiden efter en hjärtinfarkt. Stora temperaturförändringar kan vara påfrestande för kroppen och därför är inte heller vinterbad att rekommendera. 11

12 Kosten Att kunna äta en god måltid är viktigt för att känna livskvalitet. Gör aktiva val, tänk igenom vad du kan förbättra. Du kan påverka din hälsa en hel del genom att följa råden nedan. De flesta hjärt-kärlsjuka har förhöjda kolesterolnivåer i blodet vilket visat sig vara ogynnsamt. Ditt livsmedelsval har betydelse för ditt kolesterolvärde. Fördela måltiderna över dagen med frukost, lunch och middag/ kvällsmat och gärna 1-3 mellanmål. Låt 1/3 av portionerna vid lunch/middag bestå av grönsaker (tallriksmodellen) så får du bland annat i dig rikligt med skyddande antioxidanter och blodfettsänkande lösliga fibrer. Ärtor, bönor och linser har rikligt med lösliga fibrer och är särskilt bra. Frukt är bra som mellanmål och efteråt. Frukt och bär innehåller också antioxidanter och lösliga fibrer, ät gärna 2-3 frukter varje dag. Ät gärna fullkornsbröd, müsli och gröt. Det gäller att få balans mellan mättat och omättat fett i kosten. Hög andel mättat fett kan höja blodfetterna och finns mest i livsmedel från djurriket. Välj magra mejeriprodukter och charkuterier, skär bort synligt fett på kött. Omättat fett sänker blodfetterna och minskar inlagring i kärlen, detta finns mest i växtriket (oljor) och fisk ( framför allt feta fiskar). Bredbara och flytande fett är bra för dina kärl. Använd olja eller flytande margarin vid matlagning. Om du vill ha fett på brödet använd ett vegetabiliskt margarin. Nötter, fröer, avokado och oliver innehåller också bra fett. Fettet i fisk är väldigt nyttigt. Ät gärna 2-3 fiskmåltider per vecka. Sill, makrill och sardiner är bra pålägg. Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamt! Märkningen är frivillig för mattillverkarna, men måste följa reglerna i Livsmedelsverkets föreskrifter. Märkningen ger en fingervisning om hur mycket fett, fibrer, salt och socker olika livsmedel innehåller. 12

13 Högt blodtryck På längre sikt orsakar högt blodtryck skador på blodkärlets väggar som kan leda till en ny hjärthändelse. Det finns några saker du själv kan göra för att hålla blodtrycket nere: Sluta röka och/eller snusa Följ läkarens föreskrifter om medicinering och andra råd Öka din fysiska kondition Lär dig slappna av och minska på stressen Försök att gå ner i vikt om du är överviktig Vara sparsam med salt i maten Stress som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom När stressen i livet inte balanseras med tillräcklig återhämtning uppstår obalanser i kroppens komplicerade hormonsystem. Forskning visar att långvarig stress har en negativ inverkan på hjärthälsan men kan även leda till många andra sjukdomar. Rent konkret kan långvarig stress bl.a. leda till: kroniskt förhöjt blodtryck, blodproppsbildning, förhöjda blodfettsvärden, åderförfettning, bukfetma, typ 2- diabetes, sömnproblem, utmattning, depression. Listan kan göras betydligt längre än så men de nu nämnda har alla en direkt koppling till hjärtkärlsjukdomar som tex hjärtinfarkt. Hjärtkliniken kan erbjuda beteendemedicinska kurser i stresshantering till patienter under 65 år. Vid intresse ta upp frågan med din vårdgivare. Hjärt- och lungsjukas Riksförbund Hjärt- och lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation som har till uppgift att på olika sätt stödja människor som drabbats eller riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Riksförbundet har flera lokalavdelningar i Stockholm. De arrangerar aktiviteter med bland annat utbildning i hjärtlungräddning, kostcirklar, motionsgrupper och stresshantering. De arbetar även intressepolitiskt för de hjärt- och lungsjukas sak. Stockholmsföreningens telefonnummer är

14 Telefonnummer till Hjärtkliniken Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning. Därefter kan du vända dig till den mottagning som du ska komma på återbesök till. Om du är osäker kan du alltid kontakta vår hjärtmottagning. Vårdavdelningar Avd Avd Avd Avd Avd Hjärtmottagningen Telefontid: Måndag torsdag Fredag Måndag, onsdag Arytmimottagningen Telefontid: Måndag tisdag Onsdag Torsdag Fredag Flimmermottagningen Telefontid: Måndag, tisdag Onsdag HAK-mottagningen Fax Telefontid: Måndag fredag Hjärtsviktsmottagningen Samma telefontider som Hjärtmottagningen. Samtalet hänvisas till hjärtsvikstsjuksköterska. Kranskärlsmottagningen Tobaksenheten Telefontid: Måndag torsdag (Telefonsvarare) Du kan även nå oss via Mina vårdkontakter på Foto: Carin Wesström, Fotoavdelningen Danderyds sjukhus AB Telefon: vx Stockholm Hemsida:

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt

Läs mer

PM Information till hjärtinfarktpatienter

PM Information till hjärtinfarktpatienter PM Information till hjärtinfarktpatienter Text författare: Marianne Gerstner, Marco Donelli, Daniel Thorén, Pia Liljewall, Anette Wahlqvist, Susanne Olsson Godkänt av: Sven-Erik Olsson Skapat: 2004-05-11

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering 2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Information Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Annmari Apell Magnusson, Sjuksköterska, Avdelning 44 (annma113) Giltig från: 2014-08-06 Godkänt av: Henrik Olsson, Överläkare,

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1 FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du

Läs mer

Stark efter stroke www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Visste du att... stroke

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Att leva med KOL Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med PAH Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Forskningen går framåt, de kanske redan har något nytt på gång Det var oerhört skönt att ta en löprunda i skogen efter

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer