HUG. hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan. Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB

Transkript

1 nhjärtan utan grä ser HUG hjärtan utan gränser är ett samarbetsprojekt mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB

2 projektledning Helena Hjertonsson, MSD initiativtagare Karin Olander, leg sjuksköterska vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra Helena Hjertonsson, MSD projektgrupp Karin Olander, Senada Pandic, Camilla Mårtensson, Annelie Krantz, Per Johanson, Putte Abrahamsson samtliga vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra samt Tommy Ringart och Helena Hjertonsson, MSD författare Eva Nordin, medicinsk skribent medicinsk faktagranskare Per Johanson, överläkare vid Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra bilder/illustrationer Karl Gabor produktion Gabor & Co tryckt Juni 2006 copyright Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB ISBN: Denna bok är utarbetad i samarbete mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och MSD. Innehållet i boken uttrycker författarens och faktagranskarens åsikter och dessa åsikter behöver inte nödvändigtvis delas av MSD. Vill du veta mer om materialet och dess användning? Kontakta: MSD eller Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra Citera oss gärna men ange källan.

3 nhjärtan utan grä ser HUG hjärtan utan gränser till patienter som genomgått hjärtinfarkt och patienter med kärlkramp. och till deras anhöriga.»hjärtat har sina skäl som förnuftet inte fattar«blaise Pascal Ett stort tack till följande personer som har bidragit till denna bok med kunskap och erfarenhet: med. dr. Monica Löfvander, distr. läkare, sjukgymnasterna Linda Kammensjö och Yvonne Ohlsson, kurator Liselotte Davidsson, dietist Yvonne Eriksson, professor Mikael Dellborg, professor i kardiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset/östra, intervjupersoner/patienter: Sven-Olof Johansson, Dimce Petrovski, Lillemor Hellqvist

4 Innehåll Förord 6 Inledning 8 Varför drabbas vi av hjärtinfarkt och kärlkramp i hjärtat? 10 Hur arbetar hjärtat? 15 Vad är hjärtinfarkt och kärlkramp? 19» När livet skiftar färg«31 chockfasen 37 Kvinnor och hjärtan 21 reaktionsfasen 37 bearbetningsfasen 37 nyorienteringsfasen 37 Hur vet man att det är hjärtinfarkt eller kärlkramp? 38 Behandling av kranskärlssjukdom 40 läkemedelsgrupper 40 vanligaste läkemedlen 40 funktion 40 Vanliga läkemedel vid behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt 41 Olika ingrepp vid hjärt-kärlsjukdom 42 ballongvidgning-pci 42 bypass-operation 42 Vad händer när vi lever hjärtovänligt? 44 vad är ett normalt blodtryck? 46 varför får man högt blodtryck? 47 Det du äter påverkar ditt hjärta 52 ett bra knep: den klassiska tallriksmodellen 55 skyddar vin hjärtat och hur mycket kan man dricka? 55» «

5 hur vet man att man har höga blodfetter? 56 riktlinjer för blodfetter 57 motion- en viktig medicin 58 Hemma igen 60 när kan man börja arbeta igen? 62 kan man köra bil, duscha, bada och basta? 63 kan man ha sex om man har en hjärtsjukdom? 63 kan man resa utomlands när man är hjärtopererad? 65 frågor att diskutera med din doktor 66 när ska man söka hjälp? 67 Komplikationer 68 kärlkramp (angina pectoris) 68 hjärtsvikt 68 rytmrubbningar 69 Guide till det svenska sjukvårdssystemet 70 landsting 71 primärvården 72 sjukhus 73 sjukvårdsupplysningen 74 patientnämnden 74 vårdgaranti 75 Framtidens hjärtsjukvård 76 vaccin mot hjärtinfarkt 77 stamceller 77 stentar som löses upp av sig själv 79 nya möjligheter till kartläggning av kranskärlen 80» «

6 Förord» 6 «

7 Hjärt- och kärlsjukdomar kräver ofta livsstilsförändringar och livslång medicinering. Boken du håller i din hand är en annorlunda skrift som riktar sig till dig som har fått en hjärtinfarkt eller lider av kärlkramp. Målsättningen med boken är att du skall få en grundläggande förståelse för din sjukdom och förstå betydelsen av att följa de råd som du har fått av din läkare och sjuksköterska om livsstilförändringar och medicinering. Den röda tråden genom hela skriften är patientberättelserna. Du får följa Sven- Olofs, Dimces och Lillemors resa genom vården från insjuknande till återhämtningen och ett gladare och mer hälsosamt liv, trots sviterna av hjärtinfarkt och kärlkramp. Till de olika patientberättelserna finns faktarutor, illustrationer och fotografier. Det är vår förhoppning att informationen skall uppskattas av alla som läser den oavsett kön, ålder och etnisk tillhörighet. Boken som är en del av ett större projekt går under namnet Hjärtan Utan Gränser och är ett samarbete mellan Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra och MSD. Vi som står bakom projektet vill förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter. Framför allt finns det ett behov att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med icke-nordisk bakgrund som inte behärskar det svenska språket. Vi har på olika sätt tagit hänsyn till denna patientgrupp vid framtagandet av boken, bland annat genom att vi har översatt texterna till kroatiska, arabiska och persiska. Alla patienter oavsett bakgrund skall ges samma möjlighet att ta ett eget ansvar för sin hälsa och sjukdom. Det är vår bestämda uppfattning att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter har en avgörande betydelse i detta arbete. Trevlig läsning! Helena Hjertonsson Affärsutvecklingschef Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB Karin Olander Leg. sjuksköterska Hjärtsektionen, Medicinkliniken SU/Östra

8 Inledning hjärtat är inte bara en viktig muskel som fungerar som en pump för blodet i kroppen, det är också en symbol för livet. I konsten, teatern, litteraturen och musiken är hjärtat i centrum för kärleken och de starka känslorna. Hjärtat anses också vara boningen för vår själ. När hjärtat påverkas blir vi påminda om hur skört livet är. Just då när man blir omskakad i både kropp och själ, är det svårt att känna hopp och förtröstan. Då kan det vara skönt att veta att du är i trygga händer. Bara under de senaste tio åren har det skett en spännande utveckling som väsentligt förbättrat behandlingen för människor med hjärtkärlsjukdomar. Det finns i dag bättre mediciner och operationsmetoder än» 8 «

9 Du är en av många som varje år får veta att du har en hjärtsjukdom. Och kanske känner du en oro och rädsla, det är helt naturligt i så fall. för bara några år sedan. Det innebär att fler överlever och att färre blir hjärtsjuka igen. Forskning visar också att du själv har en stor möjlighet att påverka din livssituation så att du minskar risken att bli sjuk igen. I den här skriften kommer du att få viktig kunskap om hjärtkärlsjukdomar: hur de uppkommer, hur de behandlas och vad som är viktigt att tänka på för att minska risken att bli allvarligt sjuk i framtiden. Du kommer att få träffa kompetent personal som hjälper dig med dina funderingar och som kan vara ett värdefullt stöd för dig. Tveka inte att kontakta personalen om du har frågor som du inte hittar svaren på, eller om du behöver prata om något som tynger dig!» «

10 Varför drabbas vi av hjärtinfarkt och kärlkramp i hjärtat?»jag blev totalt överraskad «En hjärtinfarkt kan komma plötsligt och göra väldigt ont. Men en hjärtinfarkt kan också vara tyst och inte göra så mycket väsen av sig, man märker den knappt. För Dimce Petrovic kom hjärtinfarkten som en smärtsam chock. Det var en lördag i november Dimce hade som vanligt stigit upp tidigt för att spela fotboll med några vänner, men kände sig inte riktigt i form. Under träningen mådde han illa och han blev ovanligt andfådd och trött. När han sedan kom hem lade han sig på soffan i vardagsrummet för att vila. Plötsligt vaknade han av en olidlig smärta:» 10 «

11 »Det kändes som om tio handgranater exploderade i mitt bröst. 11 «

12 Dimces fru som hörde att något var fel, rusade fram till soffan och såg sin man kallsvettas och vrida sig av smärtor från bröstet. Han hade tappat all färg i ansiktet och var nästan medvetslös. Dimces fru insåg allvaret och larmade snabbt ambulans som var på plats inom sju minuter.»det var ett helt fantastiskt akut omhändertagande. Utan min frus snabba reaktion och ambulanspersonalens proffsiga insatser, så hade jag nog inte överlevt«säger Dimce. I januari 2006 skrevs han ut från hjärtavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg:»Hela min själ fick en chock. Nu vill jag spendera mer tid med mina fyra barn och min fantastiska hustru som orkat med en man som alltid» 12 «

13 »Jag har fått livet tillbaka och det är jag djupt tacksam för.«levt på gränsen till utmattning.«för Dimce Petrovic var hjärtinfarkten en väckarklocka. I många år brann han för sitt arbete och hann inte bry sig så mycket om sin kropp och hälsa. För honom har det varit lättare att starta bolag i Hongkong och Kina än att ta hand om och lyssna på sin kropp. Dimces iver att komma till jobbet om morgnarna innebar att han knappt hann äta frukost eller lunch. Istället blev det många koppar kaffe och ett 30-tal cigaretter varje dag. Det stressiga livet kombinerat med rökning, dålig mat och för lite sömn blev till slut för mycket för Dimces hjärta:»under många år har jag haft högt blodtryck, men jag förstod aldrig att det kunde vara farligt. Jag förstod inte heller hur farligt rökning är för» 13 «

14 hjärtat. Nu känner jag ett stort ansvar mot min familj, men framförallt mot mig själv så att jag på bästa sätt tar hand om det enda liv jag har«säger Dimce. För första gången i sitt 44-åriga liv har Dimce bestämt sig för att göra viktiga förändringar för att må bättre. Han ska äta nyttigare och på regelbundna tider, jobba mindre, promenera och motionera mer. Och framförallt ska han njuta mer av livet!» 14 «

15 Hur arbetar hjärtat? hjärtat har sina skäl som förnuftet inte fattar Blaise Pascal» 1 «

16 Alla våra organ som levern, njurarna, lungorna och hjärnan behöver syre och näring, det får de genom blodet som hjärtat pumpar runt i kroppens blodkärl. Hjärtats pumpkraft gör att det bildas ett tryck för att blodet ska nå ut till alla viktiga delar i kroppen, det så kallade blodtrycket. Ett friskt hjärta i vila pumpar ungefär fem liter blod i minuten, anstränger du dig mycket kan hjärtat pumpa ut 15 till 20 liter blod i kroppen per minut! Hjärtat är oerhört starkt och uthålligt, ungefär tre miljarder slag slår det under en människas liv. Det är den viktigaste muskeln du har. Ta väl hand om ditt hjärta!» 16 «

17 Hjärtat är en stor muskel som kan liknas vid en pump. Om du knyter din hand ser du den ungefärliga storleken på ditt hjärta. Hjärtat arbetar hela tiden, både när du är vaken och när du sover. Det ligger i bröstkorgen på din vänstra sida, mellan lungorna.

18 Hjärtat består av två delar: vänster och höger kammare (ventrikel). I varje kammare finns ytterligare två rum som kallas förmak (atrium). När hjärtat slår drar det ihop sig för att pumpa ut syrerikt blod från den vänstra delen av hjärtat ut till kroppens alla delar och sedan tillbaka till höger hjärthalva, ungefär som ett stort kretslopp. När blodet sedan kommer till höger hjärthalva är det syrefattigt. Hjärtat pumpar då blodet vidare i det så kallade lilla kretsloppet till lungorna där det får nytt syre. Därifrån går det tillbaka till vänstra hjärthalvan igen. Och så pumpas blodet runt igen på nytt. För att blodet inte ska rinna åt fel håll finns det klaffar i hjärtat som fungerar som dörrar. Det är inte bara kroppen som behöver syrerikt blod, även hjärtat behöver blod för att orka jobba. Mellan pulsslagen, när hjärtat vilar, strömmar blodet till genom två stora blodkärl som kallas kranskärl, och som kommer direkt från stora kroppspulsådern. Kroppen har ett nätverk av blodkärl för att syrerikt blod ska kunna nå ut till varje liten del av kroppen. Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat, venerna är de blodkärl som leder blodet till hjärtat. Det finns också små blodkärl som kallas kapillärer som binder samman artärer och vener.

19 Vad är hjärtinfarkt och kärlkramp? hjärtat har sina skäl som förnuftet inte fattar Blaise Pascal kanske kände du dig illamående, yr eller väldigt trött innan du blev allvarligt sjuk? Kanske kände du också ett tryck över bröstet eller hade konstiga smärtor som strålade ut i magen, armarna, upp mot halsen, käken eller ut i ryggen? Kroppen skickar ofta varningssignaler på att något är fel med hjärtat. Men det är inte alltid som vi lyssnar eller kan tolka vad kroppen vill säga. Den tydligaste signalen på en hjärtinfarkt är att man får ont i bröstkorgen. Smärtan kan vara vass som en kniv eller hård som ett järnband runt bröstet och den håller i sig, vad man än gör går det onda inte över. Smärtan beror på att en del av hjärtat inte får blod; det lider av syrebrist. Ju större syrebrist, ju starkare brukar smärtan vara. När blodflödet stryps skadas den del av hjärtat som skulle ha fått blodet, man har fått en hjärtinfarkt. Lyssna till din kropp och ditt hjärta. Det kan rädda ditt liv!

20 Orsaken är ofta en blodpropp som täppt till blodflödet i något eller några av de blodkärl, så kallade kranskärl, som försörjer hjärtat med syrerikt blod. inte större än så här Blodproppar bildas lättare i blodkärl som är trånga (åderförkalkade). Åderförkalkning beror på att fett samlas på insidan av blodkärlens väggar. Det kan bero på många olika saker som stress, högt blodtryck, fel mat och rökning (läs mer under rubriken: Vad händer när vi lever hjärtovänligt? ) Om en blodpropp sitter i ett stort och centralt kranskärl ger det stora och dramatiska hjärtinfarkter. Sitter blodproppen i ett mindre kranskärl får man en liten infarkt. Innan man får en hjärtinfarkt är det vanligt med kärlkramp (angina pectoris). Det gör ont i bröstet och precis som vid en hjärtinfarkt beror det på att hjärtat lider brist på syrerikt blod på grund av för trånga blodkärl. Men till skillnad från en hjärtinfarkt varar smärtan inte särskilt länge, högst cirka tio minuter. Om syrebristen inte varar längre än 15 minuter så tar hjärtmuskeln inte skada. Får man bara vila försvinner smärtan och hjärtat återhämtar sig. Eftersom kärlkramp med tiden kan utvecklas till hjärtinfarkt, är det viktigt att söka hjälp för sina besvär! Man skiljer på stabil och instabil kärlkramp: Stabil kärlkramp innebär att man får ont i bröstet när man anstränger sig, till exempel går i trappor, promenerar snabbt, dammsuger eller skottar snö. På grund av för trånga kranskärl får hjärtat inte tillräckligt med syresatt blod för att orka jobba hårdare. Det gör då ont i bröstet. Ibland kan man även få kärlkramp när det är kallt och blåsigt, man kan också få kärlkramp när man blir arg, sorgsen eller upprörd. Om man får kärlkramp väldigt lätt, utan att anstränga sig, kanske i duschen eller när man diskar, ja till och med när man ligger och vilar, då måste man åka snabbt till sjukhus. Troligtvis har man då instabil kärlkramp i hjärtat (akut koronarsyndrom), det är allvarligt eftersom det också kan utvecklas till hjärtinfarkt.

21 Fernando Botero: Kvinna med cigarett, 1987 Kvinnor och hjärtan En glädjande nyhet är att antalet hjärtinfarkter har minskat i befolkningen. De har också blivit lindrigare och leder mer sällan till döden än tidigare. Samtidigt insjuknar fler och fler kvinnor i hjärt-kärlsjukdomar, många av dem är under 55 år.» 21 «

22 Män och kvinnor reagera lite olika när de drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Fler kvinnor än män drabbas till exempel av tysta infarkter. De är inte så lätta att upptäcka eftersom de inte ger så tydliga sjukdomstecken. En tyst infarkt ger inte smärta utan kan istället ge yrsel, illamående, andfåddhet och en extrem trötthet. Långt fler kvinnor än män drabbas också av hjärtsjukdomen syndrom x, ett kärlkrampsliknande tillstånd som orsakas av syrebrist i hjärtat, men där kranskärlen synes vara helt normala. Trots att man upplever riktiga bröstsmärtor syns det inte på röntgen. Många kvinnor riskerar därför att inte tas på allvar och får inte alltid den vård och behandling de behöver. Det är därför extra viktigt att som kvinna vara uppmärksam på bröstsmärtor och andra tecken som skulle kunna tyda på en allvarlig hjärtåkomma. En vanlig missuppfattning är att den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är bröstcancer. Istället är det hjärtinfarkt, precis som för män.» 22 «

23 För Lillemor Hellqvist som är 64 år och bor i Göteborg, började hjärtinfarkten med smärta i armarna.» 23 «

24 Sedan många år driver Lillemor en egen cateringfirma som innebär ansvar för personal och tuffa arbetsperioder med mycket stress. Det var fredag och Lillemor var trött efter en hård arbetsvecka. Hon skulle precis äta middag när hon kände en molande smärta i den ena armen. Plötsligt kände hon även smärta i den andra armen. Hon satte sig ned och efter en stund var det onda borta. Men tio minuter senare kom smärtan tillbaka och nu spred den sig upp över axlarna och halsen till käkarna.»jag förstod inte alls, tyckte att det var väldigt konstigt. Men när jag började att må dåligt ringde jag min son. Han pratade med en sjuksköterska på sjukvårdsupplysningen som trodde att jag kanske ätit något» 24 «

25 som jag inte tålde. Men när jag plötsligt började kräkas tyckte hon att vi skulle åka till sjukhuset.«lillemor blev skjutsad av sin son till Sahlgrenska universitetssjukhusets akutmottagning. Vårdpersonalen satte snabbt på ett EKG för att se hur hjärtat arbetade. Hon fick också flera olika läkemedel för att förhindra nya blodproppar och avlasta hjärtats arbete.»läkaren berättade för mig att det var en stor infarkt på gång. Konstigt nog blev jag inte särskilt rädd, jag tänkte att det var tur att jag var på sjukhus. Det var värre för min son som blev helt förtvivlad och tyckte att det var jättejobbigt att se mig så dålig och med alla slangar. 25 «

26 »Det känns som om jag fått ett nytt liv. Jag känner mig till och med friskare och piggare än tidigare. Men jag tänker mig för och jag vet ju att det är en större risk att få en infarkt igen om man redan har drabbats. Därför vill jag leva så bra jag bara kan genom att stressa mindre, sova mer och äta bättre. 26 «

27 » 27 «

28 Inom loppet av bara några timmar gjordes en kranskärlsröntgen, eller angiografi som det också kallas.»jag var vaken och kunde ligga där och titta på mitt eget hjärta som slog och följa läkarnas arbete, det var en märklig och samtidigt fascinerande upplevelse«säger Lillemor. Läkarna hittade förträngningar i tre kranskärl och beslutade snabbt att Lillemor skulle genomgå en ballongsprängning (PCI = percutan coronar intervention).»det tog bara cirka 25 minuter så var allt klart. Så snart jag kunde träffade jag min son som satt i korridoren och var ledsen. Han sken upp när han såg mig och det kände ju väldigt skönt att jag var i så trygga händer och att allt hade gått så smidigt.«lillemor hamnade på en hjärtavdelning. Det närmaste dygnet skulle hon ligga alldeles stilla i sin säng och inte röra benen så att såret där katetern hade förts in i ljumsken i samband med kranskärlsröntgen, skulle få en chans att läka.»oj vad det var svårt att ligga stilla med benen, jag förstod först inte varför det var så viktigt, men när jag senare drabbades av en blodutgjutning och fick en infektion i såret, tänkte jag att det nog var för att jag hade rört på benen för mycket. Jag blev alldeles blå runt såret och fick behandling mot infektionen med antibiotika. Det var ingen rolig upplevelse.«två dygn senare kände Lillemor av smärtan igen i armarna. Läkarna hittade ett fjärde kranskärl som var för trångt och Lillemor fick genomgå» 28 «

29 en ny kranskärlsröntgen och ballongsprängning.»den här gången var jag mer spänd och kanske lite mer rädd. Men efteråt kände jag bara en stor lättnad, en slags befrielse över att jag tagit mig igenom allt och att förträngningarna var borta.«innan hon fick lämna sjukhuset fick hon under läkares övervakning göra ett arbetsprov på motionscykel för att verkligen se vad hjärtat klarade av. Lillemor blev förvånad över hur mycket hon orkade. Den värsta rädslan att anstränga sig försvann när hon upptäckte att det inte var någon fara för hjärtat. En vecka efter att Lillemor lämnat sjukhuset kände hon sig plötsligt andfådd, hon upplevde att det var svårt att få luft. Hon fick åka ambulans tillbaka sjukhuset där man konstaterade att hon led av hjärtsvikt. Det betyder att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Med pumpförmåga menar man hur mycket blod hjärtats vänstra kammare kan pumpa ut vid varje hjärtslag. Det är ett slags mått på hjärtpumpens effektivitet som hos Lillemor var nedsatt till hälften jämfört med ett friskt hjärta. Lillemor fick behandling med läkemedel mot hjärtsvikt och kunde sedan lämna sjukhuset efter en vecka. Det har nu gått ett år sedan Lillemor skrevs ut från sjukhuset. På ett sätt är hon glad över att ha gått igenom en svår sjukdom som kunde ha kostat henne livet. I dag känner hon tacksamhet och en större ödmjukhet inför livet och de människor hon har runt omkring sig.» 29 «

30 Att drabbas av en svår hjärtsjukdom väcker en stor rädsla. Livet trasas plötsligt sönder och många känner inte igen sig; de tycker att de är personlighetsförändrade och blir därför oroliga.

31 »När livet skiftar färg«sven Olof Johansson

32 För Sven-Olof Johansson kom hjärtinfarkten som en överraskning. Han hade arbetat med att röja träd och buskar då han kände en svag smärta på höger sida av bröstet. Han tänkte inte så mycket mer på det och fortsatte att arbeta i ytterligare några timmar. På kvällen hade hans fru lagat en god middag och eftersom det var fredag drack de vin till maten.»men så fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig rejält upprörd. Och när jag satte mig igen vid middagsbordet så fick jag ont på höger sida av bröstet igen. Jag blev orolig och därför ringde vi sjukvårdsupplysningen som gav oss rådet att åka in till sjukhuset. Varken jag eller Karin trodde att det var en hjärtinfarkt, jag kände mig som vanligt förutom en svag molande värk i höger sida av bröstet. Men det kändes tryggt att låta en läkare undersöka mig så vi åkte iväg till sjukhuset«säger Sven-Olof. På akutmottagningen på Alingsås lasarett fick Sven-Olof nitroglycerin under tungan. Vårdpersonalen misstänkte att det kunde handla om kärlkramp eller hjärtinfarkt. Eftersom klockan var över tio på kvällen och provtagningsenheten på sjukhuset hade stängt, skickades Sven-Olof i ambulans till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Där togs blodprover och EKG. Vid tvåtiden på natten kunde läkarna konstatera att Sven-Olof hade drabbats av en hjärtinfarkt. Till en början slog han beskedet ifrån sig, han kunde inte riktigt förstå att det verkligen var en hjärtinfarkt han som brukade åka vasalopp. Sven-Olofs fru Karin kände sig chockad över beskedet att hennes man drabbats av en hjärtinfarkt. Men till sin förvåning tyckte hon inte att Sven-Olof verkade vara särskilt orolig där han låg i sin sjukhussäng:» 32 «

33 »Det känns som om jag är starkare, på ett sätt har jag fått ett nytt liv som jag nog värdesätter mer än tidigare 33 «

34 » 34 «

35 »Han verkade glad, nästan lycklig. Han skojade med personalen och var inte riktigt sig själv. Medan jag var jätteorolig verkade han sväva i det blå, jag tyckte att Sven-Olof reagerade jättekonstigt«säger Karin.»Jag var nog aldrig riktigt medveten om vad jag var med om. Det är först nu i efterhand som jag förstått allvaret. Jag har ju vänner som dött av en hjärtinfarkt och jag känner mig oändligt tacksam att jag tagit mig igenom detta. Jag ser det som om jag varit inne på en totalrenovering. Ingreppet med ballongvidgning innebar ju att mina kranskärl vidgades och att hjärtats kapacitet ökat. Jag känner mig precis som vanligt. Kanske till och med lite piggare. Karin brukar säga att jag kan promenera snabbare nu, och det är faktiskt så«säger Sven-Olof.» 35 «

36 Att drabbas av en hjärtinfarkt kan vara en chockartad upplevelse som väcker många tankar och känslor och som kan liknas vid en livskris. Vi reagerar på olika sätt. I chocken över det som hänt kan vissa värja sig och med humor hålla det jobbiga ifrån sig. Andra blir mer tystlåtna och inåtbundna och vill inte ha så mycket kontakt. Oavsett hur vi reagerar så följer vi ett psykiskt mönster som kan vara bra att känna till. Både för dig som har drabbats, men också för dina närmaste. Generellt brukar man säga att kriser följer ett visst förlopp som förenklat delas in i fyra olika faser som överlappar varandra: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Kunskapen om de olika faserna kan vara ett hjälpmedel att förstå varför man reagerar som man gör och för att få distans till den situation man befinner sig i.

37 chockfasen I den inledande chockfasen använder kroppen och psyket all kraft för att värja sig mot verkligheten och det som sker. Olika människor gör på olika sätt. Vissa vänder krisen inåt och reagerar med ett skenbart lugn, men under ytan råder förvirring och kaos. Andra får ett stort behov av att gränslöst ventilera alla starka känslor med andra. I den här akuta fasen kan man bli stängd och ha svårt att ta in kunskap från omgivningen eftersom man har fullt sjå med att överleva. Krissamtal kan därför vara ett bra sätt att dämpa den värsta chocken och oron. reaktionsfasen När chocken släpper kommer man in i nästa fas: reaktionerna på det som hänt. Många har då lämnat sjukhuset och känner sig ensamma och rädda. Samtidigt upplever många en stor trötthet. Det är vanligt att man blir kroppsfixerad och extremt vaksam på hur hjärtat arbetar och känns. Man litar kanske inte riktigt på sitt hjärta och är rädd att anstränga sig. Rädsla kan orsaka hjärtklappning och plötsligt vet man inte om det är hjärtat som krånglar eller om det är en reaktion på rädslan. Den första tiden efter att man kommit hem från sjukhuset är det inte ovanligt att man känner sig nedstämd och orkeslös. bearbetningsfasen Så småningom kommer bearbetningsfasen där man försöker förstå vad som har hänt och varför man har drabbats. Man konfronterar verkligheten och upprepar frågan: varför händer detta just mig? nyorienteringsfasen För många leder en livskris till en ny inriktning i livet, nyorienteringsfasen. Vetskapen om att livet är ändligt kan leda till en insikt om vad som är viktigt. Kanske ändrar man sitt sätt att leva, bryr sig mer om sin hälsa och månar mer om sina nära och kära. Många tycker att de tar bättre till vara på livet och är angelägna om att inte skjuta saker framför sig. Man åker iväg på en resa, bygger sitt drömhus eller går en kurs som man länge drömt om. Livet blir mer fördjupat.

38 Hur vet man att det är hjärtinfarkt eller kärlkramp? För att ta reda på vad som har hänt dig och för att kunna ställa en diagnos görs en undersökning av hjärtat med hjälp av EKG (elektrokardiografi). den elektriska aktiviteten i hjärtat, det vill säga hur impulser bildas och sprids mellan hjärtats olika delar. Det innebär att man vanligtvis sätter tio elektroder eller plattor på dina armar, ben och din bröstkorg. Elektroderna är kopplade till en EKG-apparat som mäter På vissa håll i landet tas ett EKG redan i hemmet eller i ambulansen på väg till sjukhuset. När man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning kan det vara viktigt att fortsätta med ett övervaknings- EKG för att se hur hjärtat arbetar över längre perioder, man kan då upptäcka eventuella rytmstörningar eller syrebrist i hjärtat. Om läkaren misstänker att det kan finnas en sjukdom i hjärtats kranskärl får du göra ett arbetsprov. Det innebär att du under noggrann övervakning får utsätta ditt hjärta får hårdare arbete. Ofta görs provet på en motionscykel. Under arbetsprovet tas ett EKG för att se hur mycket du orkar anstränga dig utan att få besvär. Undersökningen visar om hjärtat lider brist på syre, hur stor del av hjärtat som kan vara drabbat, och hur allvarliga förändringarna i så fall är. Alla hjärtpatienter behöver inte göra ett arbetsprov. Den vanligaste orsaken är att den ansvarige läkaren misstänker instabil kärlkramp, eller rytmrubbningar i hjärtat.

39 För att närmare undersöka hjärtas inre görs en ultraljudsundersökning eller ekokardiografi som det också kallas. På en TV-skärm kan läkaren se bilder som visar hjärtats storlek och rörelse, men också blodflödet till hjärtat och hur väl hjärtklaffarna fungerar. Undersökningen som tar mellan 20 och 45 minuter ger en viktig information om eventuella skador på hjärtat och vilka åtgärder som behöver vidtas. En kranskärlsröntgen eller angiografi hjälper läkaren att upptäcka förträngningar i hjärtats kranskärl. Det är en metod som vägleder läkaren att avgöra om det krävs operation eller ballongvidgning av kranskärlen i hjärtat. Metoden innebär att man för in en tunn plastslang (kateter) i ljumskens pulsåder (artär). Undersökningen är smärtfri, innan slangen förs in får man en bedövning lokalt. För att tydligt kunna se hjärtats kranskärl och eventuella förträngningar sprutas kontrastmedel in i kranskärlen. Man kan själv följa undersökningen på röntgenbilder som visas på en TV-skärm. För att fastställa en hjärtinfarkt tas också blodprover. När hjärtat skadas frigörs nämligen vissa ämnen i blodet som visar om och hur mycket hjärtats muskelvävnad har skadats.

40 Behandling av hjärtsjukdom läkemedelsgrupper vanligaste läkemedlen funktion Nitrater Isosorbidmononitrat (Imdur) Vidgar blodkärlen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. Heparin Dalteparin (Fragmin) Heparinnatrium (Heparin) Blodförtunnande läkemedel som förebygger blodproppar och som förhindrar att redan befintliga proppar växer i storlek. Blodplättshämmare Acetylsalicylsyra (Trombyl) Clopidogrel (Plavix) Ser till att blodet flyter lättare och att blodplättarna inte klibbar ihop sig. Förebygger propp i hjärta och kärl. När Dimce Petrovski (som du kan läsa om i början av denna skrift) drabbades av kraftiga bröstsmärtor larmade hans fru ambulans som var på plats inom sju minuter. När man drabbas av allvarliga bröstsmärtor är det viktigt att snabbt kalla på hjälp. Allvarlig kärlkramp kan leda till hjärtinfarkt, därför är det viktigt att snabbt få behandling för att förhindra skador på hjärtat. Ju tidigare behandling kan ges desto bättre blir prognosen. Trombolys Betablockerare Kalciumhämmare Alteplas (Actilyse) Tenekteplas (Metalyse) Atenolol Metoprolol (Seloken Zoc) Amlodipin (Norvasc) Felodipin Propplösande läkemedel som ges i det akuta skedet för att minska risken för syrebrist och skador på hjärtat. Sänker pulsen och blodtrycket och hjälper hjärtat att arbeta mer effektivt. Detta är bra för att minska symptomen vid exempelvis kärlkramp och hjärtsvikt. Har en avslappnande effekt på blodkärlen som gör att de vidgar sig så att blodet kan flyta lättare. Sänker blodtrycket och kan förebygga kärlkramp. Dimce Petrovski överlevde inte bara en utan två hjärtinfarkter. I januari 2006 blev han utskriven från Sahlgrenska universitetssjukhuset och har sedan han kom hem förändrat sin livsstil på många sätt. Han stressar mindre, sover mer och äter mer hjärtvänlig mat. Men det räcker inte. Han behöver också ta sina mediciner för att inte bli allvarligt hjärtsjuk igen. Dimce äter flera olika läkemedel varje dag för att hålla sig frisk. Alla som drabbas av hjärtsjukdom får sin egen medicinlista. Den skräddarsys efter de behov man har. För mer information om dina läkemedel tala med din läkare eller sköterska. Du kan också fråga på apoteket eller läsa mer på Blodfettssänkare ACE-hämmare Angiotensin 2-hämmare Simvastatin Atorvastatin (Lipitor) Ezitimib (Ezetrol) Enalapril Ramipril Candersartan (Atacand) Losartan (Cozaar) Minskar kolesterolet i blodet och risken för åderförkalkning i blodkärlen. Detta kan ge lägre risk för kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Minskar bildningen av det blodtryckshöjande hormonet angiotensin-2. Detta leder till sänkt blodtryck och hjälper hjärtat att arbeta bättre vid hjärtsvikt. Kan också bidra till läkningen av hjärtat efter en hjärtinfarkt. Minskar effekten av det blodtryckshöjande hormonet angiotensin-2. Detta leder till sänkt blodtryck och hjälper hjärtat att arbeta bättre vid hjärtsvikt. Vattendrivande Furosemid (Furix, Lasix) Ökar kroppens utsöndring av vätska via urinen. Sänker blodtrycket och avlastar hjärtat vid hjärtsvikt.

41 Vanliga läkemedel vid behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt: Tänk på att: De läkemedel som din läkare har förskrivit är viktiga. Var noga med att följa din läkemedelslista; ta varken fler eller färre tabletter än de som ordinerats. De läkemedel som du fått utskrivna kan tillsammans med en sundare livsstil skydda dig från att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller allvarlig kärlkramp. Kom ihåg att läkemedel kan orsaka biverkningar eller oönskade effekter. Ta därför alltid för vana att prata med din läkare om du oroas av några besvär. Genom att ändra dosen eller ta bort eller lägga till läkemedel, kan du få hjälp att anpassa behandlingen utifrån dina individuella behov.» 1 «

42 Olika ingrepp vid hjärt-kärlsjukdom ballongvidgning-pci Ibland räcker det inte med mediciner för att vidga förträngda kranskärl. Då kan man behöva öppna kärlet genom ballongvidgning, eller som det också kallas, PCI (percutan coronar intervention). Det används mer och mer i sjukvården för behandling av kärlkramp och hjärtinfarkt. Behandlingen innebär att en tunn ballongförsedd plastslang förs in i ljumsken eller handleden till hjärtats kranskärl. Ballongen placeras i förträngningen, och när den fylls med vätska sprängs förträngningen och kranskärlet vidgas så att blodet åter kan flöda utan hinder till hjärtat. Eftersom risken är stor att förträngningen kommer tillbaka, lägger man ofta in ett metallnät (stent) i kranskärlet som hjälper till att hålla kranskärlet vidgat. Metallnätet sitter säkert fast och får vara kvar i kranskärlet livet ut. bypass-operation Om man har många förträngningar i kranskärlen, och kanske andra sjukdomar som gör att ballongsprängning inte är lämpligt, väljer man istället operation, så kallad bypass eller kranskärlsoperation. Det är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär att man öppnar bröstkor-» 2 «

43 gen. Vid operationen tar man bitar av en blodåder från benen eller från artärerna i bröstkorgsväggen. En hjärtkirurg syr sedan fast dem på hjärtats kranskäl så att blodet kan ta en annan väg förbi förträngningarna. Man förbättrar då blodtillströmningen och syretillförseln till hjärtat. Tänk på att det är en stor operation och att det kan ta tid att återhämta sig både fysiskt och psykiskt. Varken PCI eller en bypass-operation är en botande behandling, kärlkrampsbesvären kan komma tillbaka senare i livet. För att minska den risken är det därför viktigt att du tar hand om dig själv och äter dina mediciner.» 43 «

44 Vad händer när vi lever hjärtovänligt? Det finns många orsaker till varför man får sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Det kan finnas i släkten och vara ärftligt. Men forskning visar att det framförallt är sättet vi lever på som är viktigt för hur vårt hjärta mår och fungerar. i dag vet man att hjärtat tar skada av: Rökning Stress Högt blodtryck Diabetes Höga blodfetter Övervikt (särskilt om magen) Stillasittande» «och för lite motion För lite frukt och grönsaker

45 rökning är direkt farligt för hjärtat. Även om du röker få cigaretter, mellan fyra och tio om dagen, fördubblar du risken att drabbas av hjärtinfarkt, jämfört med om du inte röker. Om du vill ta hand om ditt hjärta och bli frisk är det nödvändigt att sluta röka! Cigarettrök innehåller mer än kemiska ämnen, däribland nikotin. Det är en slags drog som gör många människor beroende. Beroendet är en förklaring till varför det är svårt att sluta. Nikotin påskyndar åderförkalkning av hjärtats blodkärl. Nikotin frigör också stresshormoner som höjer pulsen och blodtrycket. Rökare med högt blodtryck har en mycket större risk att drabbas av hjärtinfarkt än rökare med normalt blodtryck. För kvinnor är det särskilt farligt att röka. Eftersom kvinnor har ett mindre hjärta och hjärtats kranskärl är smalare drabbas rökande kvinnor oftare än män av skador på hjärtat. Rökare, och särskilt kvinnor, riskerar också att drabbas av blodpropp i hjärnan (stroke). Den risken är två till tre gånger så hög om du röker jämfört med om du inte röker. Vill du rädda ditt hjärta och din hälsa är det nödvändigt att sluta röka. För många är det svårt. Men det finns hjälp att få. Det finns i dag många bra och effektiva metoder för att få hjälp med att sluta röka. Fråga din sjuksköterska eller läkare så kan de berätta vart du kan vända dig.» 45 «

46 högt blodtryck är en allvarlig varningssignal på att ditt hjärta och dina blodkärl inte mår bra. Högt blodtryck ökar risken inte bara för hjärtinfarkt, utan också för stroke som är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. I Sverige har många högt blodtryck (hypertoni) och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Många har högt blodtryck utan att veta om det, därför är det viktigt att regelbundet kontrollera det hos sin läkare. vad är ett normalt blodtryck? Det beror i viss mån på din ålder. Men generellt brukar blodtryck högre än 140/90 mm Hg räknas som högt blodtryck. Om du har diabetes ligger normalvärdet lägre. Då ska blodtrycket vara under 130/80 för att hjärtat och blodkärlen ska må bra. Det är minst lika viktigt att kontrollera ditt blodtryck som ditt blod-» 46 «

47 socker. För höga sockervärden i blodet och ett för högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen av blodkärlen. varför får man högt blodtryck? Det går i de flesta fall inte att peka på en enda orsak. Det kan bero på en kombination av stress, dåliga matvanor, arv och för mycket alkohol. Risken för högt blodtryck ökar också med åldern. I vissa fall kan även biverkningar av läkemedel, p-piller eller en njursjukdom vara orsaken till ett för högt blodtryck. Eftersom ett för högt blodtryck kan skada kroppens blodkärl i form av åderförkalkning, är det viktigt att sänka trycket. Ett för högt blodtryck kan också skada njurarna och hjärnan. Därför kan det vara nödvändigt att äta mediciner under lång tid, kanske hela livet. Du kan också hjälpa till genom att ändra ditt sätt att leva. Genom att gå ned i vikt, motionera och salta mindre i maten kan du sänka ditt blodtryck.» 47 «

48 stress under en längre tid kan öka risken för hjärtsjukdom. Men stress innebär olika saker för olika människor. Vissa blir stressade av att ha för mycket att göra. Det påverkar pulsen och blodtrycket som stiger. Andra kan bli oroliga och bekymrade av att ha för lite att göra, och upplever då känslor av tomhet och meningslöshet som innebär en känslomässig stress för kroppen. Lever man länge med stress i kroppen ökar också mängden av skadliga ämnen i blodet (stresshormoner). I förlängningen skadar det blodkärlen och hjärtat. Allt fler kvinnor känner sig stressade, både i jobbet och hemma och flera studier har visat att kvinnor reagerar på stress annorlunda än män. Puls,» 48 «

49 blodtryck och utsöndringen av stresshormoner sjunker hos männen när de kommer hem från jobbet, medan värdena stiger hos kvinnorna som känner sig stressade av ansvar för barn och hemarbete. Man kan också bli stressad av en dålig arbetssituation. Om man har en oförstående chef och kraven på arbetsprestation är högre än vad man mäktar med kan man uppleva en inre stress. Men alltför få utmaningar kan också leda till känslor av meningslöshet och tomhet. Det är stressande att känna sig illa till mods och man förlorar då lätt lusten till att leva sunt och motionera. Då kan det vara svårt att motivera sig att äta sina mediciner och ta hand om sin kropp och själ. Att inte göra det sliter hårt på hjärtat!» 49 «

50 diabetes: Ibland upptäcks diabetes först när man drabbas av allvarliga hjärtbesvär. Det är viktigt att upptäcka diabetes, sjukdomen fördubblar risken för män att insjukna i hjärtinfarkt. För kvinnor är risken ännu högre. För den som har diabetes är extra viktigt att tänka på övriga riskfaktorer. Tänk på att om du har diabetes och hjärtbesvär kan du själv göra en hel del för att hjälpa kroppen och hjärtat. Motion till exempel i form av promenader, stavgång eller cykling är av positiv betydelse för kroppens insulinkänslighet och blodsockerbalans. övervikt blir ett allt större problem. I de flesta fall beror övervikt och fetma på hur vi lever; om vi äter mer än vad kroppen gör av med går vi upp i vikt. Ju fler överflödiga kilon vi bär, ju hårdare får hjärtat arbeta och ju större är risken att vi blir sjuka. Ett sätt att ta reda på om man är i riskzonen är att mäta midjemåttet. Ju mer fett man har runt magen ju större är risken för hjärtsjukdomar. Om man ha ett midjemått över 88 cm (för kvinnor) och 102 cm (för män) bör man se upp! Ju större midjemått ju större är risken att blodfetter och blodtryck stiger och risken att utveckla åderförkalkning och hjärtsjukdom är då stor. Övervikt kan i längden också leda till diabetes. Ett vanligt sätt att definiera övervikt och fetma är måttet BMI (Body mass index). Om man har ett BMI mellan 19 och 25 anses man som normalviktig. Med övervikt menas ett BMI mellan 25 och 30, och ligger man över 30 så lider man av fetma. Men ta måtten med en nya salt. BMI är en grov uppskattning. Stirra dig inte blind på vågen. Eftersom muskler väger» 50 «

51 Så här räknar du själv ut ditt BMI-värde: Dividera din kroppsvikt (kg) med din längd (i meter) upphöjt till två. Om du till exempel är 170 cm lång och väger 80 kilo räknar du på följande sätt: 80/ 1,7x1.7= BMI 27,7 mer än fett kan en vältränad personer få ett högt BMI- värde utan att vara överviktig. Tänk också på att det är bättre att vara lätt överviktig och tränad, än att vara smal och inte träna alls! Ta en titt i spegeln, det kan ge dig en bra fingervisning om du har för många kilon på kroppen! Det är framförallt fettet på magen som du ska vara uppmärksam på!» 51 «

52 Det du äter påverkar ditt hjärta maten som du äter har stor betydelse för din hälsa och ditt hjärta. Att ändra mat- och levnadsvanor kan vara svårt. Men det behöver inte vara så omständligt. Genom att äta mer frukt och grönsaker, minska på så kallade mättade fetter och variera kött med fisk kan risken för hjärt-kärlsjukdomar kraftigt minskas. För mycket mättat fett är farligt för hjärtat och blodkärlen. Det finns bland annat i mejeriprodukter som smör, fet ost och mjölk och i charkuterivaror som korvar och fläsk Det syns i blodet om du äter för mycket av sådan mat eftersom du får höga blodfetter vilka kan leda till åderförkalkning. Det innebär att skadligt fett (kolesterol) samlas på insidan av blodkärlen som blir trånga och förlorar spänsten. Ju mer åderförkalkning ju svårare blir det för blodet att passera. Hjärtat får då arbeta mycket hårdare. På sikt leder det till sjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt. Sättet vi lever på, men också arvet påverkar blodfetterna. Om man har väldigt höga nivåer av kolesterol i blodet kallas det för hyperkolesterolemi. Orsaken kan vara en ovanlig ärftlig sjukdom, men för de allra flesta beror höga blodfetter på en osund kost och livsstil. I Norden äter vi för lite grönsaker, frukt och bra fetter som är

53

54 nyttiga för hjärtat och blodkärlen (det vill säga omättade fetter som finns i exempelvis fisk, nötter, avokado, oliv- och rapsolja. Vi äter också alldeles för lite fibrer som bland annat finns i torkade ärtor, bönor, linser, rotfrukter, kålgrönsaker och frukt. Nyttan med att äta sådana så kallade vattenlösliga fibrer är stor eftersom de suger upp det onda kolesterolet (LDL). I fullkornsbröd och andra fullkornsprodukter finns så kallade olösliga fibrer som suger upp fett från tarmen. Genom att äta mer omättat fett och öka mängden fibrer i vår kost skulle våra hjärtan må mycket bättre! Tänk på att: Undvika feta mejeri- och charkuterivaror. Håll utkik efter det gröna nyckelhålet som är ett sundare och magrare alternativ. Välj flytande mjuka omättade fetter som raps- och olivolja och flytande margarin. Omättat fett finns även i fisk, nötter, mandlar, avokado Minska på mättade matfetter som hårt margarin och smör. Ju mindre mättat fett du äter ju mindre kolesterol får du i dig Äta frukost, lunch och middag samt ett mellanmål varje dag så att kroppens förbränning hålls igång. om du byter ut 1 matsked smör varje dag mot en matsked flytande vegetabiliskt fett får du på ett år i dig 2,5 kilo mindre mättat fett. 20 cigaretter om dagen innebär samma hälsorisk som 45 kilos övervikt.» 54 «

55 ett bra knep: den klassiska tallriksmodellen Du behöver äta lagom med kolhydrater, proteiner och fett för att kroppen ska må bra. När du lägger upp maten på tallriken tänk på att halva tallriken bör täckas av grönsaker, kokta eller råa. På andra halvan bör kött eller fisk samsas med ris, potatis eller pasta. Välj gärna råris eller fullkornspasta och var försiktig med friterad potatis som innehåller mycket fett. Man ska inte undvika fett helt och hållet. Fett ger kroppen energi och behövs även för bildningen och uppbyggnaden av våra celler. Men det räcker med ett par matskedar flytande fett. I genomsnitt äter vi mer än det dubbla. skyddar vin hjärtat och hur mycket kan man dricka? Det råder delade meningar bland forskare om nyttan med att dricka vin för hälsans skull. Man vet att rött vin är kärlvidgande. Det innehåller så kallade flavonoider, ämnen som fungerar som nyttiga antioxidanter och som skyddar mot farliga ämnen. Flavonoider finns även i äpplen och lök. På senare år har det kommit studier som visar att ett glas rödvin om dagen är bra för hjärtat. Och många har anammat det rådet; fler och fler i Sverige köper lådviner och dricker både ett och två glas vin till middagen. Men i själva verket är effekterna på hälsan små. Enligt forskare vid Folkhälsoinstitutet handlar det om små mängder för att få en hälsoeffekt; en man i 70-årsåldern bör dricka högst 1,5 deciliter vin om dagen. För en kvinna i samma ålder handlar det om mindre än ett halvt glas om dagen.» 55 «

56 Alkohol i större mängder påverkar blodtryck och blodfetter negativt och ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Vin innehåller dessutom mycket energi, cirka 600 kalorier per flaska. Det är onödigt mycket om man vill gå ned och behålla vikten. hur vet man att man har höga blodfetter? Med hjälp av ett blodprov kan man mäta blodfetter som också kallas kolesterol. Det är ett slags fett som kroppen själv producerar i lagom stora mängder. Men eftersom vi dessutom får i oss kolesterol genom maten, är det viktigt att undvika mättat fett som är dåligt för hjärtat och blodkärlen. Enkelt uttryckt kan man säga att mättat fett ofta är hårt, och omättat fett som är bra för hjärtat är mjukt eller flytande, som olivolja. Man skiljer på olika typer av blodfetter: kolesterol (de viktigaste är LDL, HDL) och triglycerider (TG). Det är framförallt det onda kolesterolet, LDL, som finns i mättade fetter som du ska se upp med. Ju mindre mättat fett du äter, desto mindre farligt LDL-kolesterol får du i dig. Höga blodfetter behöver inte vara någon sjukdom i sig, utan något du i stor utsträckning själv kan påverka. Det behöver inte alls vara särskilt krångligt. Det handlar om att röra på sig mer, äta mer frukt och grönsaker, välja oliv- eller rapsolja istället för smör och margarin, och minska på fettet från mejeri- och charkuterivaror. Har du haft hjärtinfarkt eller kärlkramp är det extra viktigt att sänka blodfetterna. Förutom kosten kan även viktiga mediciner vara till stor hjälp.» 56 «

57 läkemedelsverkets riktlinjer för blodfetter: Total kolesterol: för patienter med hjärtsjukdomar och Typ-2 diabetiker med ytterligare en riskfaktor: < 4,5 mmol/l övrigt: < 5,0 mmol/l LDL-kolesterol: < 2.5 mmol/l (om du även har diabetes eller njursjukdom ska värdet vara ännu lägre) HDL- kolesterol: det goda kolesterolet värdet bör ligga högre än LDL-kolesterolet. Triglycerider: < 2,0 mmol/l» 7 «

58 motion en viktig medicin Vart du än går Gå med hela ditt hjärta Konfucius Det tar mellan fyra och sex veckor för hjärtat att läka efter en hjärtinfarkt. Under den tiden kan du promenera och utföra lättare arbeten. För 30 år sedan fick man ligga till sängs under den tiden. Så är det inte längre, i dag handlar det istället om att snabbt komma på benen och successivt sätta kroppen i rörelse. Ju mer du rör dig utifrån din egen takt och förmåga, ju mindre är risken att drabbas av en ny infarkt. Hela vår kropp är skapt för rörelse. Fysisk träning är bra för hela kroppen. Det motverkar skadliga effekter av stress så att vi kan hantera livets påfrestningar bättre. Det har också en gynnsam effekt på vårt immunförsvar så att vi blir mer motståndskraftiga mot infektioner. Motion minskar också risken för blodproppar. Är man inte van vid att röra sig varje dag känns det säkert motigt att plötsligt ta trapporna istället för hissen eller att ställa bilen och istället promenera eller cykla. Men du och framförallt ditt hjärta har allt att vinna på att röra på dig! Det finns en undersökning som visar att» 8 «

59 för dem som redan har haft en hjärt-kärlsjukdom, minskar risken för plötslig hjärtdöd med 30 procent om man motionerar. Det är helt normalt att du känner en oro eller rädsla för vad du kan klara av, kanske tycker du att det är dumt att måla om huset, eller klippa gräsmattan efter en infarkt. Men efter läkningstiden är det fritt fram att göra så mycket som du orkar. Meningen är att man ska leva ett normalt liv, och där ingår promenader och motion. Det spelar inte så stor roll vad du väljer att göra, huvudsaken är att du rör dig och att det känns lustfyllt. Minst en halvtimme om dagen bör man röra på sig. Vill man förbättra muskelstyrkan bör man utöver det träna två till tre gånger i veckan. Exempel på bra motion är simning, stavgång, joggning, snabba ansträngande promenader är bra motion. Vattengymnastik har visat sig vara både gynnsamt och stärkande för hjärtat. Särskilt bra är det om du är överviktig och har svårt att belasta knän och höfter. Träning i varmt vatten sänker dessutom stressnivån i kroppen och vidgar kärlen, en liknande effekt som många läkemedel ger. Det är viktigt att du rör dig i din takt och efter den ork du har. Blir du yr, känner smärta i exempelvis armarna eller mellan skulderbladen eller om du upplever att det är svårt att få luft; ta det lugnare och dra ned på takten. Är du osäker kan du alltid vända dig med dina frågor till din sjuksköterska eller läkare. Våga tro på din kropp. Den har en fantastiskt stor läkningsförmåga. Men du måste hjälpa den att hjälpa sig själv.» 59 «

60 Hemma igen»giv av din kraft så får du kraft. Giv av din kärlek så får du kärlek. Giv av ditt liv så får du liv«brita af Geijerstam (Prisbelönad poet och översättare av Nalle Puh till svenska)» 60 «

61 I sju år hade Sven-Olof Johansson varit gift med sin Karin när han insjuknade i hjärtinfarkt. De träffades på äldre dagar och har bägge barn och erfarenheter från tidigare äktenskap. Att drabbas av en hjärtinfarkt var omskakande för både Sven-Olof och Karin. Sven-Olof hade nyligen trappat ned på sitt jobb för att bli pensionär och Karin såg med glädje fram emot mer tid tillsammans.»vi var i full färd med skissa på en ritning av ett hus som vi vill ska ligga uppe på en höjd, inbäddad i tallskog och med en fantastisk utsikt mot en sjö. Men plötsligt hände det här med hjärtinfarkten och vi fick släppa en gammal dröm som vi inte riktigt vet om vi nu kan förverkliga«säger Sven-Olof. I drygt en vecka fick Sven-Olof stanna kvar på sjukhuset innan han blev utskriven. Karin hämtade honom med bil på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det var skönt för dem bägge att komma hem till radhuset i Alingsås igen. Även om både Sven-Olof och Karin kände sig trötta och känslomässigt utmattade efter det som hänt, var de glada och tacksamma över livet och att få vara tillsammans. Efter en tid när tillvaron blev lugnare och vardagen började tränga sig på, började Sven-Olof känna en stark oro. Det var många frågor och funderingar som snurrade i hans huvud och han blev alltmer nedstämd.»jag kände mig rädd och visste inte om det var farligt att hugga ved, skotta snö, åka skidor, spela golf. Kunde jag röra på armarna? Var går» 61 «