Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi"

Transkript

1 Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick i det liv som många av de här personerna lever varenda stund av dagen. Det är inte bara en liten stund, som på videon, utan varenda stund. Det är dessa personer som vi som arbetsterapeuter jobbar väldigt mycket med, de som lever med att ha haft en stroke. Nu ser det väldigt olika ut och jag har bara visat en av de många som har drabbats. Jag tänkte idag tala utifrån tre olika perspektiv. Jag ska tala om personen som har drabbats av stroke. Jag ska också berätta lite om de anhöriga som också har drabbats av stroke i familjen, och lite om andra personer, framförallt om den personal som träffar de här personerna. Om vi börjar med personen som har fått en stroke, får man ju en mängd olika symtom varav en hel del kroppsliga. Man får förlamningar; det kan vara halva kroppen, en del av kroppen, munnen, ansiktet, del av ansiktet m.m. Man kan få känselbortfall, svårt att känna när man stöter i saker och ting. Man kan få synfältsbortfall, inte alla får det men en del, och olika delar av synen kan försvinna. Man kan också få urininkontinens och det finns även många andra kroppsliga symtom. Förutom de kroppsliga symtomen finns det också det man kallar kognitiva eller mentala symtom. Det är svårigheter som är svårare att upptäcka hos en person. Man kan kalla det för nedsatt varseblivning, vilket med ett finare ord kallas för perception. Det innebär att man har svårt att ta in intryck från synen, hörseln, känseln osv. Man får svårt att förstå och svårt att uppfatta vad som händer omkring en och förstå vad det innebär. Man kan också få nedsatt minne, man kommer inte ihåg lika väl som man gjorde tidigare. Man kanske inte kommer ihåg det som hände i morse när man ska prata om det senare under dagen. Man kan också få problem med det som man kan kalla komplext tänkande. Man kan få problem med att logiskt förstå hur saker och ting hänger ihop när man upplever flera olika saker samtidigt. Man kan 30

2 inte förstå vad de där sakerna som händer just nu beror på, och koppla ihop dem med en annan händelse vid samma tillfälle och i samma situation. Man kan också bli deprimerad när man har fått sin stroke, dels på grund av att detta med att få en stroke i sig är en anledning till att bli deprimerad, men det finns också andra, rent medicinska anledningar till att man kan få en depression. En del patienter känner stark ångest när de har fått sin stroke och det finns också andra mentala symtom som man kan drabbas av. Man kan också få talsvårigheter. Det handlar om att producera tal, det vill säga att kunna forma orden, forma uttrycken i munnen så att det kommer ut ord, men också om att man inte riktigt förstår tal. Det är som om det inte finns någon mottagare som kan ta in orden och förklara vad de betyder. En del kan också drabbas av beteendeförändringar. Man förändras från den person man en gång var till att bli en annan efter det att man fått sin stroke. Man kan bli väldigt lättirriterad, vilket anhöriga ofta uppfattar som annorlunda och frustrerande. Det som många patienter också berättar är att de ofta blir mycket trötta, och hela tiden känner en stor och tung trötthet. Det är mycket vanligt. Ibland delar man in allt detta i dels de synliga symtomen, dels de dolda symtomen. De synliga är ju dem man kan se och uppfatta när man träffar personer ute på gatan: Där går en person som har fått en stroke. Man ser att de har ett speciellt haltande eller går lite speciellt. Andra symtom som varseblivningsproblem, språkliga problem osv. syns inte lika tydligt. En del patienter uppfattar det som oerhört obehagligt att inte bli trodd och inte förstådd, för det syns ju inte att man är sjuk om man inte har förlamning utan bara några av de här dolda symtomen. Det här får konsekvenser i det dagliga livet. Jag är arbetsterapeut och har jobbat med strokepatienter i det dagliga livet: När jag ska göra i ordning min frukost, hur ska jag då handskas med min stroke? Hur ska jag kunna göra min frukost trots att jag har problem? Vi jobbar väldigt mycket med olika aktiviteter och det gäller delvis det som har att göra med den personliga vården: Att kunna ställa sig upp på morgonen, tvätta sig, borsta tänderna, duscha, äta osv. Vi tittar också på andra uppgifter som personen är van vid och brukar göra hemma. Kan personen göra det fortfarande eller hur ska vi hantera det så att det blir möjligt att göra det fortsättningsvis? T.ex. putsa sina skor, 31

3 kratta gräsmattan, bädda sängen eller laga mat. Sådana vardagsbestyr är viktiga och kan drabbas av stora konsekvenser efter ett slaganfall. En strokedrabbad behöver anpassningar En del strokedrabbade som är yngre än 65 år har ett arbete som de ska försöka gå tillbaka till, och det är inte heller alltid lätt. Ibland behövs förändrade arbetsuppgifter eftersom de kanske inte kan göra precis det som de har gjort tidigare. Många av dem som går tillbaka till arbete kanske gör det under en kortare period eller på deltid. De uppger även väldigt många gånger den här tröttheten som ett stort hinder. De orkar inte lika mycket som tidigare, de orkar inte jobba på samma sätt osv. Fritiden är också ett viktigt aktivitetsområde där vi som arbetsterapeuter försöker ta reda på vad som finns: Vad är viktigt för den här personen att kunna göra? Har man sommarstuga, fjällstuga, vill man fiska, jaga eller vad det nu kan vara för någonting? Vi försöker ta reda på sådant och möjliggöra för den här personen att kunna fortsätta att odla sina intressen och göra det som personen tycker är viktigt även efter en stroke. Andra konsekvenser i det dagliga livet handlar om det man idag kallar delaktighet i olika vardagssituationer, dels i hemmet och dels i familjen. Många patienter känner att de har väldigt svårt att vara delaktiga på samma sätt nu som de var före sjukdomen. De känner att de inte kan göra allt som de gjorde tidigare. De gör det inte lika bra, känner sig lite avtrubbade och lite på sidan om. Man känner sig inte heller delaktig i vänkretsen på samma sätt eftersom man inte kan följa med i ett samtal som det förs runt ett trevligt middagsbord osv. Det blir svårt att känna att man är med och svårt att umgås socialt med andra. Neglect när vänster försvinner En kollega i Stockholm, Kerstin Tham, har intervjuat några individer med ett speciellt symtom som heter neglect. Neglect är ett av de här varseblivningseller perceptionssymtomen. Framförallt de som har en skada i höger hjärnhalva kan få neglect, som innebär att intryck som kommer från vänster saknar mottagare. De intrycken finns inte för patienten. Det enda som finns för dessa personerna är det som råkar vara till höger, något som gör att hela livet blir väldigt komplicerat. Om de här personerna ska ta reda på vad som finns till vänster kan de göra det genom att se till att det hamnar till höger, 32

4 dvs. genom att vända sig om i en cirkel så att detdet som i utgångsläget låg till vänster någon gång kommer till höger och då kan uppfattas av patienten. De här personerna har väldigt svårt att inse vad som har hänt. För dem är det normalt att bara varsebli det som är till höger. Det blir också väldigt konstigt för dem om man säger att de måste titta till vänster. De tittar redan så långt åt vänster de bara kan, men det är fortfarande höger för oss som är på sidan om. Det här ställer till svårigheter i rehabiliteringen. Kerstin Tham intervjuade de här människorna under fyra månader, en ganska lång period, för att se hur de så småningom inser att de faktiskt har de här svårigheterna. Hon har beskrivit det i artikeln Upptäckarprocessens 7 steg. Det första som händer är att de börjar inse att det är något nytt och ovanligt som har hänt, att saker inte är som de har varit. Sedan börjar de inse att det inte är som förut och börjar försöka jämföra det som var förr med det som har hänt nu. De försöker förstå och jämföra Förut gjorde jag ju så här, men det fungerar inte så nu och de försöker förstå vad som har hänt. De försöker hitta förklaringar till det som har hänt. Så blir de mera vana vid detta nya, att det är i stort sett bara den högra världen som existerar. Ja, jag vet att det finns någonting som är vänster men jag tycker att det är så stort det där vänster, sade en patient. Det är något ogreppbart. Så småningom börjar de förstå att det är någonting som de har problem med: Jag kan inte riktigt göra saker som jag gjorde tidigare, jag har vissa svårigheter. Då börjar de försöka hantera det här i vanliga situationer för att kunna göra det som man vill göra och har gjort tidigare. De försöker arbeta fram nya strategier för att handskas med detta vänster som är så långt borta, och gör då så att de måste gå ett varv runt för att någon gång få det vänstra till höger. På det sättet kan de hitta det som man inte hittar när de får öppna alla skåp till höger i köket. Stor frustration bland yngre Det finns en forskargrupp här i Umeå (Jenny Röding m.fl.) som har undersökt unga strokepatienter. Även yngre personer får stroke idag, och gruppen har undersökt personer som var 55 år och yngre vid insjuknandet för att ta reda på hur de uppfattade detta att få stroke. Många kände en väldigt stor frustration över vad som har hänt när de fortfarande är kvar i ett aktivt yrkesliv. Vad är det som har hänt och hur ska jag kunna handskas med det här? 33

5 Jag som måste jobba vidare, och jag som måste osv. De har också beskrivit att det som stör deras arbete och deras situation mest är att de har en så oerhörd trötthet. De kan inte alls göra lika mycket som tidigare och varje gång de ska göra någonting känner de väldigt snabbt en stor trötthet. De måste nu orientera sig i den nya situationen och försöka förstå vad som har hänt och hur de ska handskas med det. De känner väldigt ofta att de inte kan leva upp till de förväntningar som de har på sig. Kvinnorna har varit de som har hållit reda på barnen i familjen, sett till att alla sköter sig och gör sina uppgifter i hemmet. De orkar inte det längre, klarar det inte. Männen som hade känt att de hade ett ekonomiskt ansvar i familjen hade svårt att bära det ansvaret igen. De här förväntade könsrollerna var väldigt svåra att fylla efter en stroke. De kände sig utanför och osynliga för att de inte var riktigt med i olika grupper som de deltog i, och folk brydde sig inte riktigt om dem för att de inte var helt där. Man fick inte riktigt kontakt med dem. De kände sig därför inte heller delaktiga i det som hände runt omkring dem. En del uttalade att de kände att den rehabilitering som de fick inte var riktigt anpassad efter deras ålder utan kanske mer utformad för äldre individer. Idag ligger medelåldern för stroke på 75 år, så det är möjligt att man har anpassat de rehabiliteringsåtgärder som finns till den gruppen. De yngre är ju fortfarande mer ovanliga. En del av dem menade också att de inte hade fått riktigt bra information om vad som hade hänt dem. Stroke drabbar även de anhöriga De anhöriga påverkas i väldigt stor utsträckning. Gunilla Forsberg-Wärleby i Göteborg har gjort en undersökning om hur livet ser ut för en anhörig till en strokepatient. Alla aktiviteter i hela familjen påverkas om en person har fått en stroke, och det förändrar också rollerna i familjen. Dessutom påverkas den emotionella hälsan i hög grad. Hon har också frågat den make eller maka som inte har stroke om hur de ser på framtiden. Då framgår det att sjukdomen också påverkar den icke drabbade maken/makans aktiviteter, roller och livssituation. Det påverkar också den anhöriges syn på den egna förmågan att stå pall när något sådant händer: Hur ska jag handskas med det här, allt som händer omkring mig, hur ska jag kunna ta det här? Den förmågan kan ha förändrats när en person i familjen 34

6 har drabbats av stroke. I sin avhandling konstaterar hon att också de anhöriga har väldigt stort behov av stöd. Makar behöver hjälp med kommunikation, att kunna samtala med varandra om det som har hänt. De behöver hjälp med att kunna hantera det som har hänt och det som kommer framöver. De behöver hjälp och stöd i den sociala situationen hur de ska handskas med familjen eller sitt umgänge med andra. De behöver också stöd i fritidssituationen. Många av oss som har jobbat och jobbar med personer med stroke vill fortsätta att ha fokus på patienten. Vi vill veta vem den här personen var innan han eller hon fick stroke, så att vi kan se till att våra åtgärder blir så adekvata för den här personen som möjligt i det akuta skedet, i eftervården och i rehabiliteringen. Motion som medicin Som ni hörde är rehabiliteringen inte alltid rätt åldersanpassad. Vad är det man kan göra åt den situationen när man har en stroke? När det gäller motion finns det faktiskt en bok som heter Fyss, att jämföra med apotekens Fass om mediciner. Fyss handlar om lämpliga motionsformer och rörelser efter olika sjukdomstillstånd. I den står det bland annat om vad man bör göra när man har fått en stroke och hur man ska försöka förebygga stroke. Den finns hos Statens Folkhälsoinstitut. Boken föreslår bl.a. att man ska ha dagliga aktiviteter. Det kan behöva bli på ett nytt sätt eftersom man kan fortsätta som tidigare med förlamningar som stör, men man bör fortsätta med aktiviteter i så stor utsträckning som bara är möjligt. Det är viktigt att bibehålla rörelseförmågan och att öka styrkan och konditionen. Ju bättre kondition man får desto bättre kan man handskas med alla de här situationerna som uppkommer. Man bör också fortsätta att umgås och återuppta sina intressen. Det kanske blir på ett annat sätt än tidigare, men det är oerhört viktigt att återuppta dem. Slutligen lite om var man kan hitta mer information. Det finns en organisation som heter Riksförbundet Stroke och ger ut en del böcker och skrifter. En heter Stroke mitt i livet, en annan Skillnader i livsvillkoren mellan män och kvinnor efter stroke och en tredje Varseblivning. Den sistnämnda handlar om det här med perception som jag nämnde tidigare. De har också fler skrifter som man kan beställa. Från Socialstyrelsen, som Kjell representerar, finns något som kallas Nationella riktlinjer för strokesjukvård och därutöver material för tre olika målgrup- 35

7 per: För dem som har fått stroke och för deras anhöriga, för hälso- och sjukvårdspersonal och för beslutsfattare som ska se till att de ordnar vården i stroke-enheter. Dessutom finns det faktiskt en del böcker som handlar om stroke. En del av er känner till Anita Jekander som var nyhetsuppläsare i TV innan hon fick stroke och då skrev boken Det gick en propp. Lite mer grundinformation om stroke hittar man i Strokeboken. Sedan finns det en intressant bok där olika författare beskriver den här situationen när man drabbas av någonting precis när det inte ska hända. Den heter Åh Herregud, mitt i semestern! Det är flera olika berättelser om när något oväntat händer och hur man ska handskas med det. Sverker Olofsson: När man åker på en stroke som kanske inte är så allvarlig men ändå är en ordentlig stroke, kan man räkna med att man i något avseende blir en annan människa? Birgitta Bernspång: Ja, man blir en annan människa. Vare sig man har en förlamning eller inte är det fråga om förändringar. Sverker Olofsson: Den andra då, ens partner, mannen eller kvinnan, som fortfarande är frisk. Kan hon, för det kanske mest är en hon eftersom det är fler män som drabbas, räkna med att få leva med ett normalt liv igen? Birgitta Bernspång: Jag tror inte att man kan svara så rakt av på det. Det är så stor skillnad i hur människor drabbas. Jag tror att det blir förändringar, mindre eller större men ändå förändringar. Sverker Olofsson: Man kanske kan säga att i den mån man som anhörig vill behålla sina intressen, t.ex. akvarellmålning eller träning, innebär det då att man ska gå med ständigt dåligt samvete? Birgitta Bernspång: Det tycker jag absolut inte. Jag tycker att det är viktigt att man som anhörig har stöd i kommunikationerna, i att kunna förstå att vi måste ändå kunna fortsätta våra liv så att t.ex. makan kan fortsätta gå på akvarellmålning och att mannen som har stroke har något annat vid det tillfället, t.ex. går på en dagvårdsavdelning eller annan aktivitet så att hon kan frikopplas och får vara den person som hon faktiskt också är. 36

Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET

Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Forskningens dag 2004 Stroke ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Stroke ett slag mot hjärnan Utgiven av Medicinska fakulteten, Umeå universitet,

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Stroke. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Stroke. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Stroke Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Vm Feldenkrais, Moshe Fallet Nora : kroppsmedvetenhet som läkande terapi. 1998, 82 s. Moshe Feldenkreis,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Stroke longitudinell studie

Stroke longitudinell studie Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider.

Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Aniara Jag har kommit som sändebud från änglarna. Jag har levt tidigare på Jorden. Jag är en av mediets guider. Vi änglar finns här runt omkring er. Var och en av er har en specialare, en liten extra ängel,

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? DRABBAD AV RATTFYLLERI - Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Den anpassningsbara hjärnan

Den anpassningsbara hjärnan Den anpassningsbara hjärnan Lars Nyberg, professor i psykologi Fortfarande är hjärnans funktioner ett stort mysterium, men lite har vi lärt oss genom åren, och Figur 1 visar var några viktiga hjärnfunktioner

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Seminarieunderlag 2, PU3

Seminarieunderlag 2, PU3 Seminarieunderlag 2, PU3 Tål Du att bli synad i sömmarna? Att patienternas inflytande ökar är en trend i flera västländer. Synpunkter från patienterna måste tandläkaren, liksom andra läkare, vara lyhörd

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

osynliga smutsens spår

osynliga smutsens spår Häng med vattenspanarna i den osynliga smutsens spår Hej alla barn! Den här boken är en present från människor i Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Skottland. De arbetar tillsammans

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer