STÖD FORSKNING OM STROKE

Transkript

1 STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan

2 STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter, anhöriga, släkt, vänner och professionella i vård och omsorg). Flertalet drabbade överlever med varierande grad av funktionsnedsättningar, men stroke är samtidigt tredje vanligaste dödsorsak. Stroke kan medföra ett stort lidande för individen med närstående och innebär samtidigt en mycket stor kostnad för samhället. 2

3 Två former Hjärninfarkt (85%) är den vanligaste formen av stroke och uppstår när en propp i ett blodkärl stoppar tillförseln av blod till en del av hjärnan. Hjärnblödning (15%) uppstår genom en kärlbristning i hjärnan. Riskfaktorer Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder, men en femtedel av strokepatienterna är i arbetsför ålder. Därmed är sjukdomen också en vanlig orsak till utslagning i arbetslivet. Alla kan drabbas av stroke, men risken ökar om man röker, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes eller förmaksflimmer. Det finns skillnader mellan könen. Sociala faktorer och utbildning påverkar. Stroke ökar bland yngre, särskilt bland kvinnor. Konsekvenser Följderna av en stroke kan vara fysiska och mentala, synliga och osynliga. Stroke kan också ge sociala konsekvenser, så att delaktighet i samhället försvåras. Förlamning, störd syn, känselpåverkan, svårigheter att tala och äta är vanliga fysiska störningar efter stroke. Trötthet, försämrat minne, svårigheter att förstå och humörsvängningar eller nedstämdhet är exempel på mentala effekter av sjukdomen. 3

4 Dagens BEHANDLING Många fall av stroke kan förebyggas. Att sluta röka, ha en hälsosam kost, vara fysiskt aktiv och ha regelbundna medicinska kontroller av blodtryck, diabetes och hjärtflimmer kan rädda liv. Hälsa kan stärkas genom livstilsförändring. Akut Rehab Alla drabbade, oavsett typ av stroke, ges direkt vård vid akut strokeenhet på sjukhus av ett team med hög samlad kompetens. Rehabilitering startar direkt vid sjukhusets akuta strokeenhet och kan fortsätta i rehabiliteringsenheter, inneliggande eller i hemrehabilitering. I vårdkedjan engageras senare även primärvård och kommun. En individuell rehabiliteringsplan upprättas och följs. Akutbehandling inom första timmarna av stroke kan innefatta omedelbar proppupplösande behandling vid hotande hjärninfarkt. Neurokirurgisk åtgärd kan vara aktuell vid blödning. Förhindra ny stroke Kraftfull förebyggande behandling för att förhindra en ny stroke startas tidigt. Förebyggande kärlkirurgisk behandling skall ske tidigt när symtom beror på förträngt blodkärl. Uppföljning i det långa perspektivet fullföljs i primärvården. 4

5 Morgondagens BEHANDLING Färre drabbas Nya forskningsrön kan minska antalet strokefall. Betydligt bättre hälsofrämjande och förebyggande insatser uppnås med ökande kunskap i vården och hos allmänheten. En ökad medvetenhet hos allmänheten om vikten av livsstilsförändringar och medicinsk kontroll av riskfaktorer genom breda utbildningsinsatser kommer att ytterligare förbättra situationen. Skadan begränsas Ny kunskap om samband mellan arvs- och miljöfaktorer kan ge mer skräddarsydd behandling. Nya, bättre läkemedel, medicinska och kirurgiska behandlingsmetoder minskar skadans utbredning i akuta skedet. Ny teknik Akut diagnostik, för att snabbt skilja hjärninfarkter från hjärnblödningar, kan förbättras med tekniska innovationer. Målet är att ställa diagnos redan i ambulansen så att proppupplösning kan starta före ankomst till sjukhus. Rehabilitering stöder läkning Stärkt rehabilitering med nya lustfyllda metoder i samklang med modern neurobiologisk forskning kring reparationsprocesser som rekrytering av stamceller och utvecklade nätverk. Bättre samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun ger vinster. Övervakning av hjärnans funktioner och hjärt-kärlstatus i ambulansen och på sjukhusens akuta strokeenheter kan styra en snabbare och bättre behandling. 5

6 Forskning räddar liv och bättrar hälsa har bildats för att vara en plattform i Västra Götalandsregionen med syfte att stärka forskningen, skapa nätverk, driva på utvecklingen samt öka och sprida nya kunskaper om stroke inom prevention, diagnos, behandling samt stöd och rehabilitering i långa perspektivet Stroke, idag den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna, kostar Västra Götalandsregionen (VGR) cirka 2,5 miljarder kronor om året., organisation Centrumföreståndare: Lars Rosengren - adjungerad professor i neurologi med särskild inriktning mot stroke, Sahlgrenska akademin (SA), Göteborgs universitet Styrgrupp: Christina Jern - professor ordförande (SA) Annika Rosengren - professor (SA) Christian Blomstrand - senior professor, verkställande ledamot för externa kontakter (SA) Göran Bergström - professor (SA) Johan Herlitz - professor vice ordförande (Högskolan i Borås och SA) Mikael Elam - professor (SA) Peter Lönnroth - professor (VGR) Susann Strang - högskolelektor (SA) Tomas Mckelvey - professor (Chalmers) Åsa Lundgren-Nilsson - docent (SA) 6

7 Ur s målsättning Forskning Arbeta för att kraftigt förstärka tvärvetenskaplig strokeforskning Stimulera grundforskning inom neurobiologi, kärlbiologi och kognition Främja nätverk för strokeforskare i regionen och nationella och internationella samarbeten Utbildning Erbjuda utbildning i form av seminarier, föreläsningar och internationella symposier Bidra till ökad kunskap om stroke genom exempelvis folkbildningskampanjer samt kontakter med kommunala verksamheter och näringsliv Skapa kompetens-nätverk för långsiktig rehabilitering och stöd Utveckling Tillsammans med industrin verka för att nya tekniker och behandlingar kommer i bruk, utvärderas och kommersialiseras Identifiera och täppa till kunskapsluckor i vården 7

8 Christian Blomstrand Christian Blomstrand är Senior professor i neurologi och strokespecialist vid Sahlgrenska akademin. Han har särskilt uppmärksammats för sin pionjärroll i tvärvetenskaplig strokevård akut, i förebyggande och inom rehabilitering samt forskning kring närstående och kring tysta strokesymtom och kognition. Inom ansvarar Christian Blomstrand för externa kontakter och fundraising. Kära vänner av forskning Det är utomordentligt viktigt att lyfta dagens strokevård. Viljan, kunskaperna och idéerna som krävs för att lyckas finns, men det saknas resurser. Hjälp oss att bekämpa den livshotande och invalidiserande sjukdomen stroke, den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt land. Ditt bidrag kan stärka forskningen. Du är välkommen att själv ange vilken typ av strokeforskning du vill att pengarna i första hand ska användas till. För kr - kronor kan vi göra en kemisk forskningsanalys För kr - kan vi genomföra tio forskningsundersökningar med ultraljud av halsens blodkärl För en miljon kr - kan vi rekrytera en gästprofessor ett år Har du frågor om är du välkommen att kontakta mig på christian.blomstrand@neuro.gu.se eller sända oss din intresseanmälan, där du på talongen kan kryssa i ett eller flera forskningsområden, som du särskilt har intresse för. Tack på förhand för ditt stöd! Med hälsningar Christian Blomstrand Senior professor i neurologi, Sahlgrenska Akademin s forskningsfond SEB konto: Denna trycksak har finansierats av Sonja och Albrecht Wagner.

9 Vänligen kontakta mig för en diskussion om strokeforskning. Det forskningsområde som jag/vi ser som mest angeläget att stödja är: Allmän strokeforskning Riv av här, vik ihop och tejpa i änden. Specificerat forskningsområde, såsom förebyggande och hälsofrämjande strokeforskning, nya behandlingar, tekniska innovationer, eller experimentell grundforskning. Namn Telefon E-post

10 Tejpa här Fyll i denna talongen och stöd Strokeforskningen redan i dag! Vik samman här och tejpa i änden. SVARSPOST Göteborg Tejpa här Seniorprofessor Christian Blomstrand Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.