JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Transkript

1 JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, social ställning och bostadsort. Så lyder visionen i projekt Jämlik Strokevård som drog igång i november 2014 i Skaraborg. Sedan dess har projekt genomförts i Södra Älvsborg, Göteborg och nu i SIMBA området och Fyrbodal. Det finns många utmaningar och en rad förbättringsområden i dagens strokevård, personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer med särskild strokekompetens. Projektet leds av Kunskapscentrum för Jämlik vård på uppdrag av Regionala strokerådet med målet fortsatt införande av Nationella riktlinjer för strokevårdens hela vårdkedja. I utvecklingsarbetet ges möjlighet för kommun, sjukvård och primärvård att tillsammans delta i ett Styrkebaserat Genombrottsprogram. Metoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mät-metoder samt att testa många små förändringar i liten skala. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan. Samverkan mellan kommuner och landsting leder till mycket bättre resultat för personer som insjuknat i stroke. - Lars Rosengren, ordförande regionala strokerådet Boka in Lärandeseminarium 2 15 november, & Spridningskonferens 31 januari 2017, Stenungsbaden

2 När jag fick hemuppgiften kändes det lite jobbigt först, men sen när jag funderade så kände jag att det var lite smart av er för det fick igång mig, fick mig att vakna upp innan jag kom hit. Ordmoln skapat av gruppernas svar på Framgångsfaktorer och styrkor Uppgift 1 Framgångsfaktorer styrkor Första uppgiften gick ut på att dela med sig av det som framkommit under arbetet med hemuppgiften. I grupperna samtalade de om det hen i den egna verksamheten identifierat som styrkor och framgångsfaktorer, och hur vi kan veta att dessa saker skapar värde för patienten. Vad var det som gjorde att det fungerade? Vilka komponenter fanns med? Att lyssna på varandras berättelser skapade samtal där vi blir engagerade av varandras berättelser. På detta sätt delas erfarenheter, styrkor och framgångsfaktorer som framkommit av berättelserna När vi samlats i storgrupp igen presenterade grupperna vad de kommit fram till och hur de resonerat. Mycket var gemensamt hur grupperna resonerade kring styrkor och framgångar. Att samarbeta mellan enheter och vårdgivare, kommunicera tydligt med alla berörda parter och få tid till sitt arbete var faktorer som lett till styrkor och framgångar. Även helhetsperspektiv, regelbundna planeringsträffar i team och att se den enskilda patienten och formulera mål tillsammans med hen nämndes. En patient sade att bara bli tillfrågad är värdefullt, att vi sitter tillsammans och diskuterar vad vi gör, det har vi inte gjort förut. Gemensamma, definierade styrkor och framgångsfaktorer: Kommunikation i alla led (mellan personal och patient/närstående och mellan olika vårdgivare) Tydlig överrapportering Att formulera mål tillsammans med patienten Att få tid för att kunna ge patienten tid Kunskap/Kompetens Uppföljning/utvärdering Samarbete (mellan olika professioner och enheter) Grupparbete

3 Att skapa värde för patienten genom att erbjuda sociala sammanhang och gruppaktiviteter och involvera närstående på ett bra sätt, samt att kunna hänvisa till relevanta professioner är viktigt Att låta patienten, och inte pengarna styra, var gemensamt för samtliga grupper. Alla grupper definierade att det i ett önskvärt läge skulle finnas: En kontaktperson/lots/ strokekoordinator som kan följa patienten genom hela vårdprocessen och ha koll på kontaktuppgifter samt vart patienten ska vända sig, vad för aktiviteter och stöd som finns att tillgå i regionen m.m. Ordmoln skapat av gruppernas svar på uppgift 2 Önskvärda lägen Uppgift 2 Önskvärda lägen Efter lunch gick vi raskt vidare till nästa fas uppgift 2 Önskvärda lägen. Grupperna fick i uppgift att brainstorma, drömma och önska. Om du, utifrån de behov och framgångsfaktorer ni identifierat, fick bestämma hur vårdkedjan skulle fungera optimalt, hur skulle den se ut då? Grupperna fick samtala fram bästa möjliga flöde och beskriva hur vårdkedjan skulle se ut i ett sådant scenario. Och givetvis även diskutera, hur vet vi att det vi önskar skapar värde för patienten? Att tänka tanken på hur det skulle kunna fungera ger oss förmåga att våga tro att det är möjligt. Gemensamt journalsystem för att alla vårdgivare och professioner ska kunna tillgå samma information. Tillgång till alla relevanta professioner i teamen (exempelvis logoped, läkare, dietist) Att kunna erbjuda patienter och f.d. patienter sociala aktiviteter, gruppverksamhet för samtal eller träning Bra IT-kommunikation på gemensamma kontaktytor för alla professioner. En visionär presentation av Önskvärda lägen

4 Målen måste vara att skapa trygghet och säkerhet för patienten och dennes närstående. det är svårt att låta bli att prata om hur målen de formulerat skulle bli verklighet Ordmoln skapat av gruppernas svar på uppgift 3 Målformulering. Uppgift 3 Målformulering I detta moment handlar det om att utgå från de styrkor och framgångsfaktorer som identifierats och de önskvärda lägen som framkommit för att ta fram ett mål som beskriver hur vårdkedjan ser ut när förändringsarbetet har implementerats, och tillsammans skapa ett eller flera gemensamma mål för framtiden. vad kan vi göra för att minska glappen i vårdkedjan och förbättra samarbetet. vi kanske kan införa en patientmapp, där de viktigaste pappren finns? Eller varför inte en applikation till mobiltelefoner. Reflektioner från deltagare Centralt för uppgiften är att tänka på vad som ska uppnås, inte hur det ska uppnås. När vi efter lunch samlades i storgrupp presenterade grupperna sina målformuleringar. Det visade sig finnas många gemensamma nämnare för grupperna även på denna uppgift! Utdrag ur de mål som formulerades: Säkerställd informationsöverföring med patient och närstående involverade genom vårdkedjan. Vilket leder till ökad delaktighet, ansvar och egenkontroll för patient och närstående. Ger stöd för personal att effektivt genomföra rätt åtgärder utifrån samlad information. Ökad trygghet hos patienten genom hela vårdkedjan vid överlämning mellan vårdgivaren. Två huvudmål: 1 Säkerställd eftervård/rehabilitering för alla strokepatienter. 2. Ökat trygghet och delaktighet för patient och anhöriga. Ge en ökad trygghet och säkerhet för alla våra strokepatienter. Ökat samarbete för att säkra hela vårdkedjan i syfte att uppnå en jämlik vård och rehabilitering för alla strokepatienter. Presentation

5 Hemuppgift Förankring Upplevelser, erfarenheter, delaktighet Deltagarna fick innan de gick hem en hemuppgift som gick ut på att se på hemmaplan och tillsammans med kollegor fundera över hur de i sin verksamhet blir en del utav de målformuleringar som skapats. De skall också förankra processen hemma i den egna arbetsgruppen, vad de kommit fram till, vad som är viktigt och gemensamt. Det troliga är att deras kollegor och patienter finner ytterligare värderingar och fokus som är viktiga. Dessa är viktiga att fånga in och ta med till nästa gång. Diskutera när och hur ni systematiskt kan fånga in erfarenheter från patienter och deras närstående. Diskutera också hur ni kan fånga in medarbetarnas erfarenheter och hur ni använder båda dessa i ert förbättringsarbete. Finns det kollegor och verksamheter ni samarbetar eller vill samarbeta med och som ni skulle vilja ha med er till nästa gång? Bjud in dem och tackar de ja meddela oss så snart som möjligt, dock senast 8 november. Fundera också redan nu på vilka chefer som behöver bjudas in till spridningskonferensen i januari. Lycka till där hemma och tveka inte att höra av er om ni behöver vårt stöd eller hjälp. Hälsningar Agneta, Mikael, Mats TIPS! Observationer; avsätt ett några timmar där du kan se och uppleva din verksamhet med nya ögon. Gärna civilklädd. Det kan gå till så att du står intill och följer en aktivitet och noterar vad du ser. T.ex. vid vårdplanering eller utskrivning osv. Man kan också skugga en patient, helt enkelt följa med som en skugga för att se vad patienten är med om. Dagbok/anteckningar. Be patienter/närstående skriver ner vad de är med om eller tankar och frågor Medarbetarna kan också under en dag notera hur arbetet och samarbetet med patient och närstående fungerar - Boka in Lärandeseminarium 2 15 november, & Spridningskonferens 31 januari 2017, Stenungsbaden