Startskott för Skaraborg

Transkript

1 jämlik strokevård Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering Nyhetsbrev Nr 1, Januari 2015 Lärandeseminarium 1 Skaraborg Startskott för Skaraborg Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, social ställning och bostadsort. Målet med projektet är en jämlik strokevård och det når vi genom en rad förbättringar inom flera områden såsom utskrivning och att de personer med stroke möts med kompetens och delaktighet som bygger på samarbete mellan vårdgivare, säger Agneta Patriksson. Så lyder visionen i projekt Jämlik Strokevård som drog igång den 27/28 november 2014 i Skaraborg. Det finns många utmaningar och en rad förbättringsområden i dagens strokevård, säger Agneta Patriksson, projektledare för Jämlik Strokevård. Personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer med särskild strokekompetens. Samverkan mellan vårdgivare Projektet leds av Kunskapscentrum för Jämlik vård, Regionala strokerådet och lokala strokerådet i Skaraborg. De ska tillsammans driva ett fortsatt införande av Nationella riktlinjer för strokevårdens hela vårdkedja. I utvecklingsarbetet ges möjlighet för kommun, sjukvård och primärvård att tillsammans delta i ett Styrkebaserat Genombrottsprogram. Metoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mätmetoder samt att testa många små förändringar i liten skala. Varje samverkansområde medverkar med team från respektive sjukhus-strokeenhet, primärvård och kommun. Skaraborg är först ut men sedan ska projektet genomföras i resten av Västra Götalandsregionen, i samverkansområdena Fyrbodal, Södra Älvsborg, SIMBA (Samverkan i mellersta Bohuslän och Ale) och Samverkan i Göteborgsområdet. Det styrkebaserade genombrottsprogrammet består av fyra lärandeseminarier, som vardera omfattar två dagar med internat och mellanliggande teamarbete, samt en spridningskonferens (en dag). Efter genomförda lärandeseminarier kommer ytterligare utbildningsinsatser inom strokevård erbjudas. Projektet pågår till Boka in Lärandeseminarium januari 2015 Spridningskonferens 26 mars 2015 Projektledare Agneta Patriksson och utvecklingsledare Mikael Bengtsson håller i Genombrottsprogrammet för Jämlik Strokevård. REGIONALA PROGRAMLEDARE: Agneta Patriksson, ,agneta.patriksson@vgregion.se Mikael Bengtsson, , mikael.bengtsson@vgregion.se Kunskapcentrum för Jämlik vård

2 Samverkan ger bättre vård Ungefär per år får en stroke i Sverige och samhällets börda för stroke kommer att öka. Idag är 80 % äldre än 65 år men det går ned i åldrarna, säger docent Lars Rosengren, Neurologen Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ordförande för regionala strokerådet. Detta kostar samhället mer än 18 miljarder per år och av det är det kommunerna som får ta 80 % av kostnaden. Ett förbättringsarbete ger kommunerna lägre kostnader. Därför är det här utvecklingsarbetet så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdkedjan. Vad händer med strokepatienten när den lämnar slutenvården? säger Lars Rosengren. På plats i Lundsbrunn visade han att samverkan mellan kommuner och landsting leder till bättre resultat för personer som insjuknat i stroke. I cirka hälften av kommunerna har både landstinget och kommunen uppgett att de har samverkansplaner eller rutiner för samverkan när det gäller rehabilitering. I dessa kommuner visar flera resultatindikatorer, till exempel allmänt hälsotillstånd, nedstämdhet och tillgodosett behov av rehabilitering efter sjukhusvistelsen, bättre resultat än i övriga kommuner. Eric Bertholds, lokal programledare, vad tycker du är behållningen av att träffas på det här sättet, under de här två dagarna? Det är att få tid att förbättringsarbeta tillsammans: alla yrkeskategorier i strokevårdkedjan, från alla femton kommuner i Skaraborg med representanter från sjukhus, primärvård och kommun. Och att reflektera över bästa möjliga sätt att ge vård, rehabilitering och stöd till patienter med stroke och deras närstående. Vi blev snabbt varse om hur ekonomistyrda gränsdragningar mellan olika vårdnivåer får vårdkedjan att tappa sammanhållning och effektivitet. Det ledde till förslaget att redan under sjukhusvistelsen utse en kontaktperson (förslagsvis distriktssköterskan/kommunsköterskan) med samordningsansvar som kan hjälpa patienten att t.ex. välja optimal instans för fortsatt träning, körkortsbedömning, hjälpmedelsanskaffning och så vidare. Vi hoppas nu att med stöd av Vårdsamverkans styrgrupp kunna implementera detta och andra förslag som diskuterades under de två dagarna som t.ex. rehabiliteringsplan för patienten, utbildningsdagar för personalen, hemrehabilitering och uppföljningsmått för primärvård och kommun. Samarbete blev nyckelordet. Det får inte bli TV-spelkänslan som en av deltagarna beskrev, att vi hoppar från ö till ö och där den föregående ön försvinner. I praktiken betyder detta att vi tappar fart, effektivitet och fokus i rehabiliteringskedjan. 2

3 metod och teamarbeten Deltagarna på Lärandeseminariumet delades upp i team med representanter från sjukhus, primärvård och kommun, med spridning av alla yrkeskategorier som arbetar med strokevård. De fick sedan arbeta enligt Styrkebaserad Genombrottsmetod genom att titta på förbättringsområdena samarbete, vårdplanering, utskrivning, stöd och information och rehabilitering i följande steg: Framgångsfaktorer Nuläge Teamen började med att var och en fick berätta om ett tillfälle eller en händelse där man upplevde att vård/stöd/information/ rehabilitering fungerade på allra bästa sätt. Vad var det som gjorde att det fungerade? Vilka komponenter fanns med? Att lyssna på varandras berättelser skapade samtal där man blev väldigt engagerade av varandras berättelser. Man delade erfarenheter och ställde fördjupande följdfrågor. Sedan skrevs de styrkor och framgångsfaktorer som framkommit av berättelserna upp på postit-lappar. Exempel på önskvärt läge. Ett annat exempel är att patienten och de anhöriga aldrig ska känna att det finns gränser mellan de olika vårdgivarna. 2 Önskvärda lägen - Framtid I nästa fas fick teamen arbeta med önskvärt läge i framtiden kring Utskrivning, Vårdplanering, Vård, Rehabilitering, Stöd och Information. Genom dialog kom de fram till gemensamma nämnare som de skrev ned. Frågan var: Om du utifrån din funktion, uppgift, profession eller roll fick bestämma hur din verksamhet, där du är, skulle fungera på bästa sätt för att ge en optimal vård/stöd/ information/rehabilitering. Hur skulle det fungera? I en av grupperna föreställde de sig ett kalas. Om alla i gruppen skulle bjudas in, hur skulle det se ut? En bidrar med saft och bullar, en annan med ballonger osv. Denna metafor hjälpte till att fylla i hur man vill att det ska se ut i framtiden, och man kunde hjälpa varandra att fylla i hela vårdkedjan. 3

4 3 Målformulering Teamen fick i uppgift att utgå från de önskvärda lägen som framkommit och ta fram ett mål som är fast uttryckt i tid, innehålla arbetssätt, rutiner och görande. Målformuleringen skulle beskriva ett övergripande mål och förbättringsarbete för den sammanhållna vården/vårdkedja för det team man arbetar med. Till exempel, vad behöver jag som undersköterska i kommunen göra för att nå målet? Detta moment tyckte de flesta var svårt. 4 Design Hur ska vi forma vår verksamhet för att nå den framtida bild vi har skapat utifrån målbeskrivningen? Teamen utgick från sin verksamhet och hjälptes åt att formulera och mappa upp de behov och insatser de såg som nödvändiga för en sammanhållen vård. Man diskuterade kring vilka man behöver samarbeta med, vad man som individ kan göra redan imorgon för att förbättra och hur man kan mäta för att veta att det leder till en förbättring. Exempel: Vilka behov hos patient och närstående ska tillgodoses? Vilka kompetenser behövs för att svara upp mot de behoven? Peder Wallin, utvecklingsledare på Kunskapcentrum för Jämlik vård, du är en av handledarna under dagen, hur tycker du det har gått? Det är ganska svårt vara visionär och se det önskvärda läget och nya arbetssätt och lösningar. Det är lätt att fokusera på problem som har med resurser, pengar och tid att göra, där istället man bör fokusera på hur patienten upplever sin situation. En vanlig mening som hörs är Vi har väl inga mandat att göra något. Kerstin Bjälkefur, från Lidköpings kommun, vad tycker du om den här formen på lärandeseminarium som ni har gjort här idag? Väldigt positivt! Vi har annars lätt att prata om problem och hinder men det här arbetssättet öppnar upp för att se nya saker. Sen är det väldigt bra förberett - innan tänkte jag hur ska det här gå?. Alla har ju sin syn på sin vårdnivå, men här ska vi titta på de olika vårdnivåerna tillsammans. Det är väldigt bra att sitta ihop i den här konstellationen med personal representerade från alla professioner och få kunskap om varandra. 4

5 5 Förankring och hemuppgift: Patientmedverkan upplevelser och erfarenheter Mikael och Agnetas ständiga fråga under dagarna var: Hur vet vi egentligen hur patienten upplever sin vård? Jo, genom att fråga patienten! Deltagarna fick i uppgift att diskutera på sin arbetsplats: Hur man kan fånga in erfarenheter från patienter och deras närstående? Hur kan man fånga in medarbetarnas erfarenheter? Gunnel Sjöman från Strokeföreningen deltog på LS1 i egenskap av anhörig och berättade om sina upplevelser och erfarenheter av strokevården. Inför Lärandeseminarium 2 1. Förankra på din arbetsplats och kommunicera målbeskrivning och erfarenheter från Lärandeseminarium Fånga upp idéer och genomför tester. 3. Fånga in patienters och närståendes erfarenheter och upplevelser. Mer information och arbetsmaterial finns på: Gänget från Karlsborgs kommun är möra efter två fullspäckade dagar. De tycker projektet har en bra tanke på hur det ska fungera i praktiken med de olika vårdgivarna. - Men vi är lite oroliga för hur vi ska få tid till att göra uppgifterna till nästa gång, säger Lina Andersson, (th). Vi ses januari 2015! 5