Verksamhetsberättelse Strokerådet 2014

Transkript

1 Programråd Verksamhetsberättelse Strokerådet 2014 Inledning Strokerådets har under 2014 ett fortsatt fokuserat arbete för jämlik vård inom regionen, i enlighet med God Vård, för följsamhet till Nationella riktlinjer och beslutade Regionala riktlinjer. Strokerådets pågående aktiviteter 2014 Avstämning Regional riktlinje Kriterier för strokeenhetssjukvård inom regionens samtliga strokeenheter - en uppföljning av Triangelrevision Uppdatering regional Riktlinje Malign media infarkt och checklista Fortsatt utarbetning av Regional riktlinje Vårdkedja cerebral blödning. Publiceras våren2015. Arbetat att utforma en för Regional riktlinje Vårdkedja subarchnoidal blödning Förbättringsteamens, dvs tvärprofessionella team från regionens samtliga strokeenheter samt ett prehospitalt team, ständigt pågående arbeten inom Genombrottsprogrammet STROKE rädda hjärnan.nu, med programstart Traditionsenlig återkoppling vid Regionala Strokedagen i vid den Internationella Strokedagen andra tisdagen i maj års inbjudne gästföreläsare, docent i vårdpedagogik, Håkan Sandberg bidrog med värdefulla kunskaper om team och teamarbetets innebörd för patientnytta och samarbetshälsa. Kontinuerligt pågående arbete för förbättrad kvalitet i inrapporteringen till Riks Stroke. Redovisning vid den årliga Regionala Riks-Strokedagen i oktober. God uppslutning från regionen och en givande paneldebatt med regionens Stroke/TIA-processledare. Höstens återkommande Regional Strokedag i december med uppskattade föreläsningar av Annika Rosengren, Professor/Sahlgrenska Akademin - Stroke och hjärtinfarkt: Riskfaktorer och sjukdomarnas utbredning - Likheter och skillnader. Elisabeth Rothenberg Professor, Med dr/högskolan i Kristianstad - Stroke: Kost och hälsa. Strokerådets ordförande redovisade Riks-Strokes 12 månaders- uppföljning och Öppna jämförelser. Samarbetsprojekt Jämlik vård i den sena vårdkedjan efter stroke (Tidigare: Strokevårdkedjan Fortsatta åtgärder i det långa perspektivet) initieras. Skaraborg upptagningsområde först ut, av fem. Ca 140 deltagare från sjukhus, PV och kommun sluter upp till inledande Lärandeseminarium i Lunds Brunn i november och med uppföljande två till. En gemensam spridningskonferens planeras till våren Ägaruppdrag Understödd hemgång, numera etablerad inom sju av regionens nio strokeenheter, fortgår framgångsrikt och att allt fler erbjuds Understödd hemgång. Strokerådets möte har delgivits om kunskapsläget och strategier mot antibiotikaresistenta bakterier av Regionala STRAMA, genom medicinsk rådgivare Tinna Åhrén. Strokerådets möte har informerats om Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Värdebaserad vård flyttar fokus från vårdproduktion till hälsa, genom nationell representant, Christina Wikman Lundbom, verksamhetschef Geriatrik- och rehabiliteringskliniken Kungälv. Under 2014 etableras Nationella programrådet - Stroke. Ordförande i Regionala Strokerådet, representerar för Västra Götaland

2 Arbetsformer och deltagare Strokerådets styrgrupp har träffats vid fem tillfällen, varav vid ett riktades till Strokerådets samtliga medlemmar. Strokerådet har även samlat medarbetare från regionens prehospitala vårdkedja, medarbetare från regionens samtliga strokeenheter och i övrigt intresserade medarbetare vid tre regiongemensamma dagar, varav två halvdagar tillägnades de regionala förbättringsteamens egna arbeten. Projektledningsgrupp bildad i ett samarbete med HSA/Jämlik vård för uppstart av uppdrag Jämlik vård i den sena vårdkedjan efter stroke. Arbetsgrupp bildad för framtagande av RMR Intracerebrala Hematom Kallade medlemmar i rådet Styrgrupp Rådets ordförande, FoU Lars Rosengren, professor Neurologi, SU/Sahlgrenska Planeringsledare Agneta Patriksson, Hälso sjukvårdsavdelningen Enheten för Kunskapsbaserad vård- Karin Fröjd, enhetschef Koordinator Catharina Wede, sjuksköterska, SU/Sahlgrenska Fysioterapeut - Karin Byström, sjukgymnast, Närhälsan Sörhaga Rehab. mottagning Chefsarbetsterapeut Britt Louise Olsson, SÄS MAS Lena Sjöberg, Ulricehamn Stroke/TIA processledare/su Claes Gustafsson, läkare Medicin Distrikt/Rehab. Läkare Jesper Poucette, Rehab. Lidköping Till styrgruppen adjungerade stroke/tia-processledare Vakant tillsätts 2015, Vivi-Ann Dahy, sjuksköterska, /NÄL Brita Eklund, läkare Internmedicin/Alingsås Carl Henric Du Rietz - Ersättare 2015 Margrethe Tönder, läkare Geriatrik/Kungälv Eric Bertholds, läkare Medicin/SkaS Zoltan Fekete, läkare Neurologi/SÄS Övriga medlemmar Ordförande Strokeförbundet/Västra Götaland och med rapporteringsansvar till NHR samt Afasiförbundet - Björn Wannebo samt Monica Holmlund för anhörigperspektivet Överläkare kärlkirurgi Johan Gelin, SU/Sahlgrenska Neurokirurg David Révész, SU/Sahlgrenska Överläkare Neurologi/Stroke Jan Erik Karlsson, SU/Sahlgrenska Dysphagi/tal logoped Anneli Schwarz, SÄS Chefspsykolog Jerry Larsson, SU/Högsbo Dietist Gunilla Swedberg, SU/Mölndal Kurator Maria Malmquist, SkaS MAR Ingrid Ljungberg, Härlanda/Göteborg VästKom - representeras via MAS/MAR Akademin - representeras via rådets ordförande Uppdrag De regionövergripande målen för strokesjukvården är i enlighet med hälso och sjukvårdslagens riktlinjer för god hälsa och vård på lika villkor. God hälsa kan mätas i vunna levnadsår, förbättrad funktionsförmåga och livskvalitet. De regionövergripande kvalitetsmålen för hälso och sjukvården i regionen sammanfattas inom begreppet God Vård, dvs. att vården ska vara Säker, Patientfokuserad, Kunskapsbaserad, Jämlik, Vård i rätt tid och Effektiv. De etiska aspekter som särskilt lyfts fram i de nationella riktlinjerna beträffande individuellt anpassad information, möjlighet att välja mellan olika utrednings och behandlingsalternativ samt möjligheten att få en förnyad medicinsk bedömning ingår i kvalitetsmålen för regionen. 2

3 För att nå målen verkar Strokerådet för att implementera Nationella riktlinjer bistå med sakkunskap åt regionen vara ett forum för samråd/samverkan inom ansvarsområdet stroke stimulera kvalitets- och verksamhetsutveckling förbättra inrapporteringen till Riks-Stroke och utvecklingen av kvalitetsindikatorer Stroke är en av våra stora folksjukdomar med c:a insjuknanden årligen i Västra Götalandsregionen. Därtill drabbas c:a individer årligen av TIA. Utan adekvat behandling kommer en stor andel av dessa individer insjukna i manifest stroke. Stroke är en av de enskilda sjukdomar som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus och medför även stora behov av insatser från primärvården. Dessutom tillkommer en mycket stort vård och resursutnyttjande i kommunala särskilda boendeformer samt kommunal hemtjänst/hemsjukvård. Kostnaderna i VGR, inom kommunal vård och omsorg, beräknas till cirka 80 % av den totala kostnaden, vilket motsvarar 2,4 miljarder kronor - närståendeinsatser då inte inräknade. Akuta vaskulära händelser beroende på åderförkalkning (hjärtinfarkt och stroke) är västvärldens ledande orsaker till förtida död och handikapp. Vid hjärnans motsvarighet till instabil angina, dvs. TIA, även benämnd som varningspropp, är risken för snar utveckling av stroke är hög. Många patienter med TIA och stroke söker inte tidigt nog i förloppet, varför strokerådet initierade arbetet med en informationskampanj i VGR men då behovet finns i hela Sverige konverterades den via VGR och SKL till en nationell kampanj, vilken Strokerådet bidrog till att utforma. Kampanjen startade i oktober 2011 och har medfört att signifikant fler trombolyser genomfördes jmf med året före kampanjen. Det är även glädjande att se tidsförbättringarna avseende att snabbt komma till behandling i samband med Nationella Strokekampanjen och också de tydliga effekterna av Genombrotts-programmet STROKE-Rädda hjärnan.nu. Från att tidigare legat under riksgenomsnittet är sedan 2013 VGR alltjämt snabbast i riket för tiden Dörr till Nål, dvs. tiden från det att patienten kommit in till sjukhuset och till påbörjad behandling. Kampanjen vann 2013, första pris i World Stroke Day Award i konkurrens med över 90 bidrag från hela världen. Strokevården har även ytterligare förbättringar är att se fram emot. Under hösten 2014 publicerades den första av flera därpå följande studieresultat med tydliga behandlingsfördelar med trombektomi, dvs mekanisk utdragning av en propp/tromb, som fastnat i något av hjärnans blodkärl! Pågående förbättringsarbete Regional riktlinje för trombolys 2008 behandlades inom VGR 101 patienter med intravenös trombolys vid ischemiskt stroke. Målet för riktlinjerna och ägaruppdraget för strokesjukvården är att öka detta antal med 130 patienter till minst 230 behandlade patienter/år vilket uppnåddes redan 2011; trombektomerade patienter här inkluderade. Inom den förestående framtiden förväntas antalet rekanaliserade patienter som insjuknar i ischemiskt stroke bli fler och uppnå nästa måltal 15 %. I det längre perspektivet ses än fler behandlingsvinster kunna genomföras i o m att arbetet för framtagande rutiner och resurser för trombektomier initieras Regional riktlinje för Malign mediainfarkt och hemikraniektomi En malign mediainfarkt kan utvecklas vid mycket stora infarkter. Inom 2-5 dagar kan en svullnad utvecklas som ger intrakraniell tryckstegring. Behandlingen består av att skapa mera utrymme för hjärnan genom att det överliggande skallbenet och hårda hjärnhinnan tillfälligt avlägsnas. Patienter med hotande malign mediainfarkt behöver akut överföras till strokeenhet/neurokirurgisk klinik på regionsjukhus för övervakning och ev. operation. Studier har visat att detta ingrepp minskar mortaliteten från 71 % till 22 %. Effekten är störst på individer upp till 60 år, men många äldre har också god effekt så det är ett individuellt ställningstagande beroende av patientens förutsättningar som avgör om operation. 3

4 Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 ska dekompressiv kraniektomi erbjudas patienter med malign mediainfarkt inom 48 timmar efter insjuknandet. Patienter med hotande malign utveckling som kräver övervakning, ska styras till regionsjukhuset. När svullnaden gått tillbaka, måste benplattan återinsättas. Rådande väntetider är för långa och kommer att ses över då de utgör hinder för patientens återhämtning. För att kunna stödja regionens enheter dygnet runt, avseende bl a frågeställning hemikraniektomi, etablerades under hösten 2011 en regional Stroke-bakjourslinje utgående från Neurologen, SU/Sahlgrenska. Finansieringen var emellertid oklar varför denna under 2012 och framgent ej kunnat drivas. Regional riktlinje för Vårdkedja cerebrala blödningar Efter genomgång av produktionsfiler framkommer inga skillnader vad avser neurokirurgiska åtgärder för Göteborgs närområde jmf med övriga regionen. Dock förmodas det föreligga en regional ojämlikhet att insjukna med cerebral blödning beroende olika lång transportsträcka. En regiongemensam, partsammansatt grupp skapas 2013 under ledning av neurokirurg Hans Silander och 2014 tar neurokirurg David Révész vid. Gruppen har under utarbetat underlag till riktlinjer för vilka patienter som kan ha nytta av neurokirurgisk intervention. Också med anvisningar för logistik och med hänsyn tagen till var i regionen patienten befinner sig vid sitt insjuknande. Behovet av Regional strokebakjour lyfts fram även i den här vårdkedjan. Riktlinjen publiceras våren 2015 Regionala riktlinjer för TIA och Skyndsam karotiskirurgi I VGR insjuknar 1800 individer/år med TIA. Många av dessa kommer aldrig till sjukvårdens kännedom eller söker sent i förloppet och då är det ofta en stroke som för dem till sjukvården. Risken att drabbas av en stroke efter TIA är hög. Utan behandling kommer mer än 10 % av patienterna att drabbas av stroke redan första veckan. Vid TIA och lindrig stroke orsakad av karotisstenos (ca 15 % av alla TIA) är risken för tidigt återinsjuknande särskilt hög, 16 % inom 7 dagar varav halva risken ligger de första 48 timmarna. Snabbt påbörjad farmakologisk behandling, och vid karotisstenos även kirurgisk behandling, innebär en avsevärd minskad risk för stroke. Enligt de Nationella riktlinjerna för strokesjukvård ska karotisoperation ske snarast och senast inom 14 dagar från symtomdebut efter TIA och lindrig stroke. Karotiskirurgi kan också vara motiverad efter karotisstenosgenerade major stroke men ingreppet görs då 4 6 veckor efter insjuknandet. Vanligaste orsaken till att operation inte sker inom 14 dagar är att patienten inte söker vård inom 14 dagar. Målsättningen med den nationella strokekampanjen är att öka medvetenheten hos befolkningen med syfte att få patienter att kontakta 112 vid symtom på TIA och stroke. Regional riktlinje för Kriterier för strokeenhetsvård En strokeenhet är en tydligt definierad och identifierbar enhet på sjukhus där man enbart (eller nästan enbart) tar hand om strokepatienter. Personalen har expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Vård på strokeenhet med akutvård kombinerad med omedelbar mobilisering och rehabilitering ger gynnsamma effekter som är kvarstående även efter fem och tio år. Strokeenhet med omedelbart akut omhändertagande och fortsatt rehabilitering i en obruten slutenvårdskedja har bäst effekt. Alla sjukhus i VGR har idag någon form av strokeenhet men inte alltid enligt riktlinjerna. En kvalitetssäkring av strokeenhetsvården förordas därför av strokerådet för hela VGR. En regional riktlinje Kriterier för strokeenhetsvård finns nu numera utformad. Triangelrevision 2012 Baserat på riktlinjen initierade Strokerådet en Triangelrevision inom regionens strokeenheter genomfördes en första Triangelrevision inom regionens samtliga nio strokeenheter. Härefter har respektive strokeenhet fortsatt det egna arbetet för identifierade förbättringsområden, såsom behov av säkerställd rutin för direktinläggning på Strokeenhet, kvalitetssäkrad metod och för bedömning vid genomförda undersökningar, behov av likvärdig och tillfredsställande övervakning för upptäckt av hjärtarytmier, 4

5 utskrivningskriterier för ett vårdinnehåll förenligt med God Vård. Fortsatta behov av insatser för att uppnå strokekompetens inom stroketeamen, på både basal som kvalificerad nivå behöver och kommer att åtgärdas, liksom ökade insatser för patient- och anhörig medverkan. Struktur, kontinuitet och kompetens är viktiga nyckelfaktorer för fortsatt framgångsrikt förbättringsarbete. Rådande påfrestningar med omorganisationer och omfattande personalomsättning innebärande massiv förlust av värdefull erfarenhet, vilket påverkar strokeenheternas förmåga att upprätthålla och bedriva strokevård enligt riktlinjer. Triangelrevisionens uppföljande avstämning av strokeenhetsvården utifrån den Regionala Riktlinjen Kriterier för Strokeenhetsvård Samtliga nio strokeenheter inom VG har utvärderats utifrån den regionala Riktlinjen Kriterier för Strokeenhetsvård mellan oktober 2014-februari Avstämningens VG-övergripande sammanfattning På samtliga nio strokeenheter bedrivs en akut strokeverksamhet av ett multiprofessionellt team. Andelen med strokekompetens i form av strokekomptensutbildning eller 15 högskolepoäng varierar och kan förbättras. Intresse och behov finns av att skapa en Regional strokekomptensutbildning för att möjliggöra fler utbildningstillfällen. Samtliga strokeenheter har förutom stroke/tia patienter även en varierande andel icke stroke på avdelningen, vilket försvårar möjligheterna att direkt ta emot kommande Stroke/TIA patient i samband med insjuknandet. De flesta av strokeenheterna når inte målet att >90% ska komma direkt till strokeenhet/iva/neurokirurgi som första vårdenhet. Möjligheterna till och acceptansen för att flytta ut patient med annat insjuknande för att bereda plats, kan förbättras. Oroväckande är att flera av enheterna fortsätter att ha en stor personalomsättning vilket försvårar teamarbete och har även fört med sig att antalet vårdplatser dragits ner. Detta för med sig att fokus för verksamheten blir akut utredning och behandling. Den fortsatta rehabiliteringen kommer i andra hand och möjligheterna till denna varierar påtagligt mellan de olika strokeenheterna. Regionen bör utarbeta en handlingsplan för att säkra bemanningarna på strokeenheterna. Tillgången till utredningar är till allra största delen adekvat. CT angio finns tillgänglig 24/7 på sju av enheterna. På Alingsås är akutmottagningen stängd nätter och helger. På Skövde finns plan för att bygga ut CT angio till 24/7. Systematisk utvärdering/kvalitetssäkring av undersökningarna sker endast i liten omfattning. Tillgången till neuroradiologisk bedömning saknas på flera av strokeenheterna och bör säkras för att möjliggöra högkvalitativa undersökningar. Tillgång till akut/subakut ÖNH bedömning som del i yrsel diagnostiken saknas helt på flera av enheterna. Behov finns av att färdigställa Medicinska Regionala riktlinjen för handläggning av intracerebrala blödningar. (Kommentar: utkommer i maj 2015) Akut behandling med trombolys förekommer på sju av de nio strokeenheterna. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är behandlingen koncentrerad till Sahlgrenska sjukhuset. Utvärdering av Mölndal och Östra visar att nuvarande rutin fungerar väl. De flesta strokeenheterna har förbättrat såväl andel som får reperfusion som kortat dörr nål tiden de senaste åren. Kompetens för handläggning av trombolys frågeställningar och behandling saknas 24/7 på NÄL vid tiden för avstämning. Efter avstämningen har NÄL inkommit med en handlingsplan som bland annat omfattar utbildningsinsatser för att säkra trombolyskompetens i såväl primär- som bakjoursgruppen. Ingen av strokeenheterna klarar Riks Strokes samtliga måltal för hög måluppfyllelse men flera av enheterna har mycket goda resultat. På de flesta av enheterna pågår ett systematiskt förbättringsarbete. Understödd hemgång Rehabilitering i hemmet av ett multiprofessionellt team, efter vård på strokeenhet, är ett alternativ till fortsatt rehabilitering på strokeenhet för en selekterad patientgrupp. Under 2010 utredde Strokerådet förutsättningar och metod för tidig understödd hemgång från regionens olika strokeenheter. Det resulterade i ett Ägaruppdrag som nu implementerats och fungerar väl på sju av regionens nio strokeenheter. 5

6 Hittills gjorda erfarenheter tyder på gynnsamma effekter för såväl patient, anhörig som för stroketeamet och med positiva effekter för patienters och (!) anhörigas återhämtning. Understödd Hemgång/Sahlgrenska sjukhuset utmärker sig genom att sjuksköterskan Mare Teinlum-Kruse vinner Vårdförbundets pris 2014, för framgångsrikt och väl fungerande teamsamarbete till gagn för strokepatienten. Även glädjande att allt fler patienter erhåller Understödd hemgång! Jämlik vård i den sena vårdkedjan efter stroke 2012 tillsattes en regiongemensam och partsammansatt grupp syftande till att arbeta vidare för ökad följsamhet till aktuell författning SOSFS 2008:20 och dess tillämpningsrutin, ett avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland och tillämpningsrutiner. Arbetsgruppen sammanställer Strokerådets skrivelse och dess konsekvensanalys, initialt benämnd Strokevårdkedjan Fortsatta åtgärder i det långa perspektivet. För områden i fokus ses patientens behov av en kontaktperson för stöd av en sammanhållen vårdplan med strokerehabiliterande insatser som följer patienten och uppfyller dennes behov, på kort och lång sikt. Detta förutsätter strokekompetens inom vårdkedjans alla delar. HSA återkommer under hösten 2013 med ett Ägaruppdrag med tilldelade 8,6 miljoner för Projektledare Agneta Patriksson tillsammans med utvecklingsledare Mikael Bengtsson, utses i ett samarbete med HSA/Jämlik vård. Projektet delas in enligt regionens samtliga samverkansgrupper inom VästKom (Fyrbodal, Skaraborg, Södra Älvsborg, SIMBA, LGS). Samverkansområde Skaraborg är först ut med tre Lärandeseminarier och med närmare 140 deltagare, representerande kommun, PV och sjukhus. Deltagarna samlades under internat i Lunds Brunn under rubrik Sammanhållen strokevård - När når vi det? Arbetet genomförs genom Styrkebaserat Genombrottsmetod innebärande att deltagarna lyfter fram framgångsfaktorer, resonerar kring vad som gjorde att det blev bra och om framgångsfaktorerna kan utnyttjas för även andra sammanhang och nya arbetssätt. Att individens och verksamhetens mål och vision sätts i centrum. Att skapa positiva och barriär-brytande tankar och idéer om hur vi vill arbeta i framtiden. Nya arbetssätt testas och implementeras i verksamheterna. Programmet fokuserar på: Samarbete Vårdplanering Utskrivning Stöd och Information Rehabilitering Genombrottsprogram STROKE rädda hjärnan.nu Programmet inleddes i samverkan med CVU under 2010 i avsikt att Sprida arbetssätt/metoder för uthålligt förbättringsarbete i regionens hälso- och sjukvård Utvärdera om Genombrottsprogram är en lämplig metod för att stödja implementering av nya kunskapsunderlag om vårdens metoder underlätta ett ordnat och likvärdigt införande av fyra prioriterade åtgärder i de nationella riktlinjerna och att implementera de då fyra nya regionala riktlinjerna (Intravenös trombolysbehandling vid stroke, Akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA, Skyndsam karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos och Hemikraniektomi vid malign mediainfarkt) i regionens hälso och sjukvård. Representanter för regionens strokeenheter möttes för kunskapsutbyte under Lärandeseminarier 1 4 och vid en regional spridningskonferens. Avsikten fortsatt, att bidra till en vård på lika villkor och vidare till en ökad God Vård främst i form av en mer kunskapsbaserad och effektiv vård. Genombrotts-programmet Stroke Rädda hjärnan.nu. uppföljande Lärandeseminarier 5-6 hösten 2013 med områden i fokus redovisade enlig tradition vid den Regionala Strokedagen i maj öka andelen patienter som behandlas med antikoagulantia på grund av förmaksflimmer och 6

7 samtidig TIA eller ischemisk stroke öka andelen stroke- och TIA-patienter som kommer till sjukhus med ambulans säkerställa att triangelrevisionens kriterier för strokeenhetsvård når uppsatta mål öka andelen patienter som behandlas med trombolys vid ischemisk stroke De goda effekterna av Genombrottsprogrammet kvarstår. Regionala Riks Strokedagen För femte året i rad genomfördes i oktober Regionala Riks-Strokedag med genomgång av Riks strokedata för regionens strokeenheter, denna gång med representationen från Riks Stroke, genom Maria Hals Berglund och med Stroke/TIA- processledarna samlade för reflektion och dialog med deltagarna. Den markanta underbehandlingen med antikoagulantia vid genomgången stroke och förmaksflimmer i VGR jmf med flera andra regioner är identifierade som ett av de viktigaste områdena för förbättring i regionen under Egna insatser, engagemang och stöd från Stroke/TIA-processledarena samt regionomfattande utbildningar riktade till regionens alla Primärvårds-mottagningar bidrar till goda förbättringar. Så även att vidta åtgärder för att säkerställa kvaliteten i inrapporterad data till Riks Stroke liksom att vidta åtgärder så att patient direktinläggs på strokeenhet. De regionala Förbättringsteamens områden i fokus Vid den Regionala Strokedagen 12 maj 2015 redovisas pågående arbeten och genomförda förbättringar. Bl a redogör det Prehospitala teamet för ett aktivt och ihållande arbete för Stroke-patientens väg in i sjukvården, för att öka andelen stroke- och TIA-patienter som kommer till sjukhus med ambulans och att, tillsammans med sjukhusen, öka andelen direktinläggningar på Strokeenhet. Även hur arbetet gått framåt för att öka andelen patienter som får säker rådgivning och beslut för ambulanstransport till sjukhus vid TIA och stroke. Avstämning Triangelrevision följs upp regiongemensamt och per respektive Strokeenhet. Fortsatt förbättringsarbete Fortsatt ihållande förbättringsarbete inom ramen för regiongemensamma områden i fokus för den Prehospitala vårdkedjan 1177/112/ambulansen. Ytterligare förbättringar att se fram mot med trombectomi som etablerad behandlingsmetod i urakut skede. Fortsätta ett ihållande förbättringsarbeten för Vård på strokeenhet Att under 2015 utverka fortsättningen av Ägaruppdrag Jämlik vård i den sena vårdkedjan efter stroke (Tidigare: Strokevårdkedjan Fortsatta åtgärder i det långa perspektivet) Riktlinjer för eftervård av subarachnoidalblödningar kommer att arbetas fram efter det att riktlinjerna för cerebrala blödningar är klara. Riktlinjer för eftervård av lillhjärnsinfarkter kommer att arbetas fram efter det att riktlinjerna för subarachnoidalblödningar är klara. Strokerådet kommer att nominera deltagare till prioriteringsgrupp för Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för strokevård. 7

8 8 Lars Rosengren - Ordförande Catharina Wede - Koordinator