Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling"

Transkript

1 Stroke vårdkedja Före stroke Stroke Uppföljning Aktivt liv Hereditet Riskfaktorer Primärprofylax Strokeenhets behandling Rehabilitering Sekundärprofylax

2 Det finns skillnader Riksstroke av 100 följts inte upp med läkarbesök under första halvåret. 41 % anser att de inte fått sina rehabiliteringsinsatser tillgodosedda. Var tionde strokepatient ansåg att hon eller han inte alls fått sitt behov av smärtlindring tillgodosett och många med nedstämdhet uppgav att de inte hade behandling. Anhörigrapport Nästan 50% av närstående visste inte vem de skulle kontakta för att få råd eller stöd. Ett lapptäcke utan sömmar En av de största bristerna är den undermåliga samordningen mellan olika aktörer. Anhöriga får ta på sig rollen som försvarare, samordnare och inspektör.

3 Stroke i Skaraborg 800 patienter/ år, vårdas i genomsnitt 11 dagar på strokeenheten och lever sedan i genomsnitt åtta år med olika behov av omvårdnad och rehabilitering till en livskostnad på 600 miljoner kronor per årskull.

4 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

5 1. Fast vårdkontakt Uppföljningsansvaret avgörs vid vårdplaneringen. Patienten får namn och kontaktuppgifter till den fasta vårdkontakten i samband med utskrivning. Patienter med kommunal hemsjukvård har i praktiken vårdkontakt

6 1. Fast vårdkontakt Uppföljningsansvaret avgörs vid vårdplaneringen. Patienten får namn och kontaktuppgifter till den fasta vårdkontakten i samband med utskrivning. Patienter med kommunal hemsjukvård har i praktiken vårdkontakt Primärvården utser för övriga: Vi är överens om att de strokepatienter som inte blir inskrivna i hemsjukvården ska få en fast kontakt på vårdcentralen. Jag tror att det i regel kommer att läggas på en distriktssköterska, och i vilket fall har alla vårdcentraler en handlingsberedskap för att utse en person i varje enskilt fall när detta blir aktuellt. Hoppas att det ska fungera på ett bra sätt.

7 1. Fast vårdkontakt Uppföljningsansvaret avgörs vid vårdplaneringen. Patienten får namn och kontaktuppgifter till den fasta vårdkontakten i samband med utskrivning. Patienter med kommunal hemsjukvård har i praktiken vårdkontakt Primärvården utser för övriga: Vi är överens om att de strokepatienter som inte blir inskrivna i hemsjukvården ska få en fast kontakt på vårdcentralen. Jag tror att det i regel kommer att läggas på en distriktssköterska, och i vilket fall har alla vårdcentraler en handlingsberedskap för att utse en person i varje enskilt fall när detta blir aktuellt. Hoppas att det ska fungera på ett bra sätt. Önskvärt att vårdkontakten har särskild strokekompetens.

8 1. Diskussion Vårdkontakt - Hur beställa? (KLARA även för patienter utan kommunala insatser!) - Hur se till att vårdkontakten utses innan patienten skrivs ut från strokeenheten? - Hur säkerställa vårdkontaktens strokekompetens? - Kan vårdkontakten vara med vårdplanering/utskrivningsamtal? Lynk? - Telefonuppföljning senast 72 timmar efter utskrivning? - mm

9 1. Diskussion Vårdkontakt kommun resp PV - Hur beställa? (KLARA även för patienter utan kommunala insatser!) - Hur se till att vårdkontakten utses innan patienten skrivs ut från strokeenheten? - Hur säkerställa vårdkontaktens strokekompetens? - Kan vårdkontakten vara med vårdplanering/utskrivningsamtal? Lynk? - Telefonuppföljning senast 72 timmar efter utskrivning? - mm

10 1. Diskussion Vårdkontakt kommun resp PV - Hur beställa? (KLARA även för patienter utan kommunala insatser!) - Hur se till att vårdkontakten utses innan patienten skrivs ut från strokeenheten? - Hur säkerställa vårdkontaktens strokekompetens? - Kan vårdkontakten vara med vårdplanering/utskrivningsamtal? Lynk? - Telefonuppföljning senast 72 timmar efter utskrivning? - mm Grupparbete: alla team

11 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

12 Frågor och funderingar, vad ska jag tänka på?: Rehabilitering efter sjukhuset: Träning på primärvårdens rehabilitering Träning på kommunens rehabilitering Strokeenhetens Hemrehab Rehabklinikens Dagrehab SkaS Skövde Egen träning Min Rehab-plan Namn: Diagnos: Vårdsammanfattning, se bifogat Utskrivningsmedd. Informationsbroschyr Ansv läk på strokeenheten: Ansv läk efter utskrivning: Stroke-ssk på strokeenheten: Vårdkontakt efter utskrivning från strokeenheten: Namn: Adress/epost: Tel nr: Om 3 mån kommer jag att få telefonuppföljning från Teamrehab i...

13 REHABILITERINGSPLAN Långsiktigt mål: Mina intressen och styrkor: Mina svårigheter Delmål Datum Åtgärd/ Jag behöver träna Utvärdering Datum

14 2. Diskussion Rehabplan Hur säkerställa att rehabplanen Dokumenteras Implementeras Utvärderas Revideras (läkemedelslistan!) Följer med patienten vid alla vårdkontakter Vad skall pärmen innehålla i övrigt (medicinlista, anvisning förflyttningar, hjälpmedel etc)? mm Grupparbete: alla team

15 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

16 3. Personalutbildning Nationell web-baserad strokeutbildning (planeringsfas) Auskultation i varandras verksamheter för erfarenhetsutbyte Kunskapsspridning via nätverk i kommunerna (samverkansträffar kommun/pv/skas) Återkommande halvdagars Strokekunskap för vårdpersonal. Regionen/SkaS ordnar. Sexdagars (utspridd under ett år) Strokekompetensutbildning gemensamt för SkaS, primärvård och kommun. Basutbildning.

17 3. Personalutbildning Nationell web-baserad strokeutbildning (planeringsfas) Auskultation i varandras verksamheter för erfarenhetsutbyte Kunskapsspridning via nätverk i kommunerna (samverkansträffar kommun/pv/skas) Återkommande halvdagars Strokekunskap för vårdpersonal. Regionen/SkaS ordnar. Preliminärt 4 ggr HT-2015, flera orter. Sexdagars (utspridd under ett år) Strokekompetensutbildning gemensamt för SkaS, primärvård och kommun. Basutbildning. SkaS ordnar. Start 14 april, anmälan senast 7 april.

18 3. Diskussion Personalutbildning - Målgrupp för sexdagars Strokekompetensutbildning? - Avancerad gemensam utbildning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster? Extern föreläsare? - Hur skall information om utbildningar spridas? Teamrehab via deras två verksamhetschefer. Primärvård via 32 VåC-chefer. Kommunen? -.? Grupparbete: team Lidköping

19 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

20 4. Patient/närstående utbildning Strokeskola i Skövde och Lidköping (snart Mariestad). Alla välkomna oavsett hemort. Närhälsan rehab ordnar. Kompetenscentrums utbildningsmodell (KPU): Utbildning/cirkel med en ledare från verksamheten och en ledare som själv har erfarenheter av stroke eller som närstående. Dessa två utbildas i metodiken och kan sedan hålla studiecirklar. Innehållet i cirkeln bestäms av deltagarna. Utförs i kommunen.

21 4. Diskussion Pat/närstående utb. - Hur skall inbjudan till Strokeskolan förmedlas till patienter/närstående? Vid tre-månaders telefonuppföljning från primärvårdens Teamrehab i enlighet med punkt 6? Annat? - Hur skall anmälan ske? - (Pia Jonsson-Axelsson, Skaraborgs kommunalförbund, handlägger Kompetenscentrums erbjudan av KPU regionen står för utbildningen av cirkelledarna). -..? Grupparbete: team Tibro

22 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

23 5. Logopeduppföljning SkaS-ledning tagit upp frågan med Hälso- och sjukvårdskansliet I väntan på logopedtillskott kan patienter med särskilt behov av logopeduppföljning remitteras till Närhälsan Neurorehab Skövde oavsett hemort eller ev kommunal hemsjukvård. Prioritering görs utifrån rehabiliteringspotential. Logoped och arbetsterapeut från Neurorehab bedömer patienten tillsammans (teambesök). Primärvården i Västra Skaraborg planerar också anställa logoped.

24 5. Diskussion logopeduppföljning - Hur välja ut, i väntan på logoped resurstillskott, vilka patienter skall prioriteras till Neurorehab logoped? -? Grupparbete: team Skövde

25 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

26 6. Telefonkontakt Teamrehab 3 mån Strokeenheten skickar epikriskopia till Teamrehab på alla patienter (även de utan rehab eller med rehab från kommun/strokeenhet). Teamrehab ringer för telefonuppföljning tre månader efter utskrivning från SkaS.

27 6. Diskussion Tel uppf Teamrehab 3 mån - Vilket Rehabteam? - Skall pat med kommunrehab också kontaktas? (Körkortsbedömning!) - Vilka frågor skall tas upp vid samtalet? (tidigare odiagnostiserade kognitiva störningar, körkortsbedömning, hjälpmedel mm) -? Grupparbete: team Hjo/Tidaholm

28 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

29 7. Kvalitetsuppföljning Genom Riksstroke, kommunvis + medelvärde Skaraborg respektive riket

30 ADL. Andel oberoende vid av- och påklädning och toalettbesök

31 Andel som får hjälp/bistånd från kommunen

32 Riksstroke 3-månadersuppföljning: 12-månadersuppföljning: Nöjdhet/missnöje med rehabiliteringen Fått hemrehabilitering Träffat logoped Varit på återbesök läk eller ssk Fått sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda Beroende av hjälp eller stöd från närstående Andel ADL-beroende Andel avlidna och ADL-beroende Boende 3 mån efter insjuknandet Självskattat hälsotillstånd ADL-oberoende Rörlighet Hushålls- och personligt ADL Beroende av anhöriga Boende Självupplevt hälsotillstånd Tillgodosedda behov av smärtlindring Nedstämdhet Uppföljning hos läkare Tillgodosedda behov av rehabilitering Tillgodosedda behov av hjälpmedel Tillgodosedda behov av hemsjukvård Besök hos tandläkare eller tandhygienist

33 Riksstroke forts. 12 mån uppföljning Bistånd från kommunen: Sökt och erhållit bistånd Tillgodosedda behov av personlig vård Tillgodosedda behov av service (städning, inköp mm) Tillgodosedda behov av yrkesinriktad rehabilitering Återgång till förvärvsarbete

34 7. Kvalitetsuppföljning Genom Riksstroke, kommunvis + medelvärde Skaraborg respektive riket Processmått genom Strokerådet VGR

35 Strokerådet Processmål som stödjer resultatmålen: Andel personer som fått strokekompetensutbildning: 85 % Andel personer med stroke och/eller deras närstående som, har insatser från flera huvudmän och, erhållit en fast vårdkontakt för samordning: 100 % Andel personer med stroke som har behov av och erhållit rehabilitering av multidisciplinärt team med strokekompetens: 100 % Andel kommuner och primärvårdsområden som har minst en utbildad nyckelperson för att utbilda i strokekompetens: 100 % Andel verksamheter inom kommun, primärvård och sjukvård som genomför patientutbildning enligt KPU-modellen (Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning): 90 %

36 7. Diskussion Kvalitetsuppföljning - Vilka Riksstroke resultatparametrar? - Vilka VGR-processparametrar? Hur mäta dessa? -.? Grupparbete: team -Grästorp/Vara -Götene/Skara

37 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9...

38 8. Diskussion Infokanaler, beslut - Hur förankra besluten i linjen hos respektive huvudman? - Hur sprida information om utbildningar, logopedtillgång etc? - KLARA till enbart PV för patienter utan kommunala insatser vid behov av: - Vårdkontaktperson (distriktssköterska)? - Teamrehab? - Körkortsbedömning? - Läkaråterbesök? - Logoped? -? - Strokeprocessgrupp med t.ex. 2 ssk, 2 at, 2 sg, 2 läk och en logoped (3 SkaS, 3 PV och 3 kommun)? Grupparbete: team Falköping/Töreboda

39 Förbättringsförslag 1. Fast vårdkontakt 2. Rehabplan som följer patienten 3. Personalutbildning 4. Patient- och närstående utbildning 5. Logopeduppföljning efter utskrivning 6. Telefonkontakt Teamrehab efter 3 månader 7. Kvalitetsuppföljning av strokevårdkedjan 8. Infokanaler, formella beslut 9. Övriga frågor?

40 9. Övriga frågor

41

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Riksstroke 3-årsuppföljning

Riksstroke 3-årsuppföljning 5907637995 Riksstroke 3-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala insatser

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Gäller från januari 2018 Nytt arbetssätt gäller vid behov av samordning av insatser Idag finns brister i samordning av insatser för den

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Inspirationsseminarie Stroke och forskning

Inspirationsseminarie Stroke och forskning Inspirationsseminarie Stroke och forskning Strokeprocessen i det längre perspektivet i samband med och efter utskrivning från slutenvården Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Bakgrund

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 Ett år efter stroke RAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 1-årsuppföljning 2015 livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser för de som insjuknade under 2014

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke

Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke 1-årsuppföljning 2011 - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Målgrupp. Primärvården

Målgrupp. Primärvården Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen

Läs mer

Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005

Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005 Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005 Kortare vårdtider inom specialistsjukvården Kommunen byggde nytt vårdboende Ny organisation inom landstinget där Närsjukvården fick ökat ansvar för samverkan

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen Skånejournalen-Stroke Kvalitetsregisterdag 070328 Hélène Pessah-Rasmussen En patient, en journal en inmatning Dokumentationssystem som stöd för det individuella och multidisciplinära/tvärprofessionella

Läs mer

1-årsuppföljning 2010. - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser

1-årsuppföljning 2010. - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser Ett år efter stroke R a p p o r t f r å n R i k s - S t r o k e 1-årsuppföljning 2010 - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser Version för professioner och beslutsfattare

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Slutrapport. Strokeprojektet 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen

Slutrapport. Strokeprojektet 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen Slutrapport Strokeprojektet 2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Slutrapport Utveckling av vårdkedjan efter stroke Projektledare: Mattias Alsiö Enköping den 31 januari 2013 1 Sammanfattning Bakgrund: I

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas

Läs mer

Ett år efter stroke. 1-årsuppföljning 2012 RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke

Ett år efter stroke. 1-årsuppföljning 2012 RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke Ett år efter stroke R apport från Riks-Stroke 1-årsuppföljning 2012 livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register FÖRORD Det

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Kvalitets- och kostnadsdata ger Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient

Läs mer

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Styrgrupp FoU-råd Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda,

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N Organisatorisk PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Stroke 2007-2009 Innehållsförteckning: Förord sida 2 Styrande dokument sida 2 Processkarta sida 3 Akut sjukvård sida 4 Rehabilitering slutenvård sida 5 Rehabilitering

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA 1. DU OCH DITT TEAM. 2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 3. CHECKLISTA 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA 5. PINF 6. ICE/HÄLSODOKUMENT 7. ARKIV 8. KONTAKTER 9. HJÄLPMEDEL [Process] Hans Bennebrant Hans Bennebrant 1 av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Resultat Mål och mått hösten 2015 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2015

Resultat Mål och mått hösten 2015 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2015 Resultat Mål och mått hösten 205 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 205 Mått Andel behandlingsansvarig läkare 20,0% 00,0% Västra Skaraborg 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% våren 203 hösten 203 våren 204

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Rutin Pilot 25 april 9 juni 2017 INNEHÅLL Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Sök patient... 7 Samtycke... 7 Inskrivningsmeddelande... 7 Underlag (vänster meny under SPU i Lifecare)... 7 ADL (vänster

Läs mer

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera?

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Väststroke Miriam Kåveryd Holmström Riksstroke Sari Wallin och Åsa Johansson SITS International Veronica Bouvin Frågor? Väststroke ett regionalt register

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA

2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA [Titel] 1. DU OCH DITT TEAM. 2. INFÖR REHABMÖTE/REHABPLAN 3. CHECKLISTA 4. RECEPT/LÄKEMEDELSLISTA 5. PINF 6. ICE/HÄLSODOKUMENT 7. ARKIV 8. KONTAKTER 9. HJÄLPMEDEL [Process] Hans Bennebrant Hans Bennebrant

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,

Läs mer

RESERVRUTIN Samordnad vårdplanering/svpl Gemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL i Västra Götaland

RESERVRUTIN Samordnad vårdplanering/svpl Gemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL i Västra Götaland RESERVRUTIN Samordnad vårdplanering/svpl Gemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL i Västra Götaland Uppdragsgivare: Uppdragstagare: Regional SAMSA Arbetsgrupp inom regional SAMSA med representanter från

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador

Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador AKUTVÅRD REHABILITERING VAD HÄNDER SEDAN? Socialtjänstens insatser till vuxna personer med förvärvade hjärnskador 2002:29 AKUTVÅRD REHABILITERING VAD HÄNDER SEDAN? Socialtjänstens insatser till vuxna personer

Läs mer