Slutrapport. Strokeprojektet Vård- och omsorgsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Strokeprojektet 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen"

Transkript

1 Slutrapport Strokeprojektet 2012 Vård- och omsorgsförvaltningen

2

3 Slutrapport Utveckling av vårdkedjan efter stroke Projektledare: Mattias Alsiö Enköping den 31 januari

4 Sammanfattning Bakgrund: I rapporten Öppna Jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre får kommunen och landstinget jämförelsevis låga resultat på indikatorer som handlar om hälsotillstånd och funktionstillstånd tre månader efter insjuknandet i stroke. En överenskommelse gjordes därför om att samverka i ett gemensamt projekt för att förbättra vården och omsorgen till personer 65 år och äldre som har drabbats av stroke. Projektet har löpt över tiden Uppdraget har gått ut på att ta reda på vilka förväntningar de strokedrabbade har på vård och omsorg, kartlägga vårdkedjan efter stroke och tydliggöra utvecklingsområden. I uppdraget har det också ingått att ta fram förslag på förbättringar, ta fram ett gemensamt program för vårdkedjan efter stroke och implementera det i berörda verksamheter. Projektet har haft en stark profilering på kompetensutveckling och samsyn av den vårdpersonal som deltar i vårdkedjan. Metod: Fokusgruppsintervjuer, individuella intervjuer, litteraturgenomgång, omvärldsspaning, samverkan, förankring, utbildning. Resultat: Vårdkedjan behöver stärkas upp gällande: multidisciplinär rehabilitering i hemmet, medicinsk uppföljning, anpassad friskvård, psykosocialt stöd, samt riktlinjer gällande rehabiliteringsinsatser på särskilt boende. Samverkan behöver förbättras både mellan kommun-landsting och mellan slutenvård-primärvård. Informationen behöver förbättras från slutenvården till patient/anhörig, och från kommunen till kund/anhörig. Utbildningsinsatser har genomförts med närmare 600 personer från vård- och omsorgsförvaltningen som lyssnat på en 3 timmar lång föreläsning om stroke. Dessutom har 29 personer från förvaltningen genomgått en strokekompetensutbildning under ett år. Resultatet av projektet har utmynnat i ett antal förslag på hur vårdkedjan efter stroke kan förbättras i Enköping: Förslag på förbättrad strokevård - Enköpings kommun Funktionsansvarig sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska Samverkansgrupp med representanter från hela vårdkedjan Informationsfolder Stödinsatser i hemmet med information om olika former av stödinsatser som finns att tillgå i hemmet Riktlinjer för rehabiliteringsinsatser på särskilt boende Rehabplan möjligtvis som en del i Nationell patientöversikt NPÖ Anpassad friskvård utnyttja möjligheten att skriva fysisk aktivitet på recept FaR Kommunal dagverksamhet med inriktning mot friskvård Kontinuerliga utbildningsinsatser för vårdpersonal Förbättrat psykosocialt stöd i form av till exempel äldrekurator eller vård- och stödsamordnare Förslag på förbättrad strokevård Landstinget i Uppsala län Skriftlig information om vårdtiden och planerad uppföljning Samverkansgrupp med representanter från hela vårdkedjan Rehabplan möjligtvis som en del i Nationell patientöversikt NPÖ Förbättrade rutiner gällande medicinsk uppföljning Obruten vårdkedja med multidisciplinär rehabilitering i hemmet Översyn av landstingets rehabiliteringsorganisation för södra länsdelen 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Projektmål Omfattning och innehåll Organisation och ansvarsfördelning Genomförande Tidsåtgång Projektbudget Metod Resultat Fokusgruppsintervjuer Anhöriga Omvårdnadspersonal Hemtjänstpersonal Sjukgymnaster/arbetsterapeuter Individuella intervjuer Litteraturgenomgång Nationell Utvärdering 2011 Strokevård Öppna jämförelser 2011 Vård och omsorg om äldre Omvärldsspaning Umeå Sundsvall Mora Stockholm Motala Uppsala Samverkan/Förankring Kartläggning av vårdkedjan Multidisciplinär hemrehabilitering Medicinsk uppföljning Psykosocialt stöd Anpassad friskvård Särskilt boende Utbildning Föreläsningar med Lena Spanó Strokekompetensbevis Fortsatt kompetensutveckling Förbättringsområden Förslag på förbättrad strokevård - Enköpings kommun Förslag på förbättrad strokevård Landstinget i Uppsala län Måluppfyllelse Övergripande mål

6 4.2 SMART-mål Diskussion Multidisciplinärt rehabiliteringsteam i hemmet Stroketeam eller funktionsansvariga i kommunen Friskvård Psykosocialt stöd Fokusgruppsintervjuer Individuella intervjuer Hemtjänst Öppna Jämförelser Metodval Erfarenheter av projektet Missräkningar Tack Referenser

7 1. Bakgrund Stroke, som är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan (ca 85 %), intracerebrala blödningar (ca 10 %) och subaraknoidalblödningar (5 %), är en av landets största folksjukdomar med omkring människor som drabbas årligen. Förutom att sjukdomen utgör den tredje vanligaste dödsorsaken är den också den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. Stroke är med sina närmare en miljon vårddagar per år den somatiska sjukdom som kräver flest vårddagar. Personer som drabbats av stroke kräver dessutom stora resurser genom kommunal hemtjänst och kommunala särskilda boenden. Enköpings kommun och Uppsala Läns landsting har ett mångårigt samarbete inom rehabiliteringsområdet. Det gäller inte minst genom den samfinansierade rehabiliteringsavdelningen Westerlunds Rehab, som utgör en del av närvårdsavdelningen på Lasarettet i Enköping. På Lasarettet i Enköping finns även en väletablerad strokeenhet, och inom kommunens vård och omsorgsförvaltning har Kommunrehab en stark position. I Öppna Jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre får kommunen och landstinget trots detta jämförelsevis låga resultat på indikatorer som handlar om hälsotillstånd och funktionstillstånd tre månader efter insjuknandet i stroke. Öppna Jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre är en rapport publicerad i samverkan mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Rapporten innehåller 30 indikatorer som belyser kvalitet på vård och omsorg om äldre utifrån 7 områden. Kvalitet utifrån 7 områden De äldres egna uppfattningar (1-10) Tillgänglighet (11-12) Vård och omsorg vid specifika behov (13-18) Riskförebyggande arbete (19-23) Riskfylld användning av läkemedel (24-27) Personal och kompetens (28-29) Kostnader (30) Indikatorerna i rapporten baseras på uppgifter från nationella kvalitetsregistret för stroke (Riks-Stroke). Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvaras tre månader efter insjuknandet. Resultatet i rapporten avspeglar ett genomsnitt för åren Indikator 17 gäller Hälsotillstånd tre månader efter stroke där de tillfrågade bedömer sitt hälsotillstånd som mycket gott, ganska gott, ganska dåligt och mycket dåligt. Indikatorn visar andelen som svarat mycket gott eller ganska gott. Indikator 18 gäller Funktionsförmåga tre månader efter stroke där de tillfrågade bedömer graden av oberoende vid förflyttningar, toalettbesök samt på- och avklädning. Indikatorn visar andelen som är oberoende av stöd. 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke Procentandel 65 w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt Procentandel 72 (m=73) Ranking bland kommunerna 171/ Funktionstillstånd tre månader efter stroke Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt (m=59) 165/290 5

8 Under hösten 2010 gjorde Landstinget i Uppsala Län och Enköpings kommun en överenskommelse om att samverka i ett gemensamt projekt för att förbättra vården och omsorgen till personer 65 år och äldre som har drabbats av stroke. 1.1 Syfte Syftet med projektet har varit: att ta reda på vad patienterna/kunderna har för förväntningar på vård och omsorg samt vad de ser för utvecklingsområden att kartlägga vårdkedjan att ta fram medarbetarnas förslag på utvecklingsområden att se över metoder i rehabiliteringsarbetet att ta fram förslag på utvecklingsområden och arbeta med förbättringar att ta fram ett gemensamt program för rehabilitering och vård- och omsorg för målgruppen, samt implementera detta 1.2 Projektmål Projektets mål har varit att personer 65 år och äldre som drabbats av stroke ska uppleva ett bättre hälsotillstånd respektive funktionstillstånd. Förbättrade värden ska kunna avläsas i Riks-Stroke 2011 och SMART-mål 1: Styrgruppen har kunskap om vilka förväntningar personer 65 w år och som har drabbats av stroke har på vården och omsorgen SMART-mål 2: Styrgruppen har kunskap om de utvecklingsområden som finns inom Enköping vad gäller vård och omsorg till personer 65 w år och som har drabbats av stroke SMART-mål 3: Ett gemensamt program för rehabilitering och vård- och omsorg till personer 65 w år och som har drabbats av stroke, är framtaget och förankrat hos berörda verksamheter SMART-mål 4: Samtliga medarbetare som berörs av programmet ska uppleva att det finns samsyn i hur rehabiliteringen och vården och omsorgen ska erbjudas och utformas 1.3 Omfattning och innehåll Uppdraget har gått ut på att ta reda på vilka förväntningar de strokedrabbade har på vård och omsorg, kartlägga vårdkedjan efter stroke och tydliggöra utvecklingsområden. I uppdraget har det också ingått att ta fram förslag på förbättringar, ta fram ett gemensamt program för vårdkedjan efter stroke och implementera detta i berörda verksamheter. Projektet har haft en stark profilering på kompetensutveckling och samsyn av vårdpersonal som deltar i vårdkedjan. Deltagande parter Lasarettet i Enköping Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun Landstingets primärvård 6

9 Avgränsningar I projektet har följande inte ingått: omhändertagandet av strokepatienter i det akuta skedet läkemedelsbehandlingar personer under 65 år Intressenter Personer som har haft stroke Anhöriga till personer som har haft stroke Personal som är delaktiga i vårdkedjan inom lasarett, kommun och primärvård Berörda tjänstemän inom kommun och landsting Berörda politiker inom kommun och landsting 1.4 Organisation och ansvarsfördelning Uppdragsgivare Marie Palmgren, förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun Beställare av projektet Ta emot och godkänna slutrapporten Styrgrupp Äldrenålen Ansvara för beslut kopplade till ekonomi och förändringar av projektets genomförande utanför projektplanen Övervaka att projektet fortlöper enligt plan Bidra till förankringsarbetet Ledningsgrupp/projektgrupp Sirpa Huisman, chef för Kommunrehab, Enköpings kommun Ann-Marie Thordeman, MAS, Enköpings kommun Ge råd och stöd kring lämpliga metoder och angreppssätt för genomförandet av projektet Övervaka att projektet fortlöper enligt plan Bidra till förankringsarbetet Referensgrupp Ann-Kristin Kinander, strokekoordinator och sjukgymnast, Rehabforum, Lasarettet i Enköping Jenny Gestlöf, strokesjuksköterska, Avd 2, Lasarettet i Enköping Vika Bengtsson, sjuksköterska och biträdande avdelningschef, Närvårdsavdelningen, Lasarettet i Enköping Jenny Wallén, sjuksköterska, Solgårdens korttidsboende, Enköpings kommun Maria Blomdahl, arbetsterapeut, Vårdplaneringsteamet, Enköpings kommun Margit Hallberg, arbetsterapeut, Kommunrehab, Enköpings kommun 7

10 Bidra med expertkunnande Bidra till förankringsarbetet Möjliggöra för olika intressenter och experter att påverka projektet Rådgivande funktion Representation från hela vårdkedjan Projektledare Mattias Alsiö, sjukgymnast, Kommunrehab, Enköpings kommun Planera projektarbetet Välja ut och tillämpa lämpliga metoder och angreppssätt för att genomföra projektet Följa upp och rapportera löpande till ledningsgrupp, styrgrupp och andra intressenter Ansvara för slutrapporten i samband med projektavslutet Mandat att fatta löpande beslut inom projektets ramar 1.5 Genomförande Tidsåtgång Projektet har löpt över tiden Projektbudget Projektet finansierades totalt med kronor av riktade stimulansmedel för rehabilitering, som utgick till kommunerna från Socialstyrelsen Av denna summa har kronor förfogats för utbildningsinsatser och samverkanskonferenser Metod Fokusgruppsintervjuer Individuella intervjuer Litteraturgenomgång Omvärldsspaning Samverkan Förankring Utbildning 2. Resultat 2.1 Fokusgruppsintervjuer Fokusgruppsintervjuer har genomförts på: Anhöriga till personer som har haft stroke Personal på kommunens omvårdnadsboenden Personal inom kommunens hemtjänst Arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommunen och landstinget 8

11 2.1.1 Anhöriga Urval: Kontakt togs med den lokala strokeföreningen för att rekrytera anhöriga som önskade medverka i en fokusgruppsintervju. Slutligen var det tio personer som hade möjlighet att medverka. Det var stor variation kring hur länge sedan deras närstående insjuknade i stroke, men i de flesta fall i för flera år sedan. Frågeställning: Vad tycker du är viktigt för att en person som haft stroke ska uppleva god livskvalitet efter utskrivning från sjukhuset? Förbättringsområden: Hjälp att bibehålla funktioner, Dagrehabilitering, Grundlig individuell information på avdelningen, Träffa andra i samma situation, Rehabplan, Information om vilket stöd man kan ha rätt till. Reflektioner: Det två förbättringsområden som lyftes särskilt i gruppen var Hjälp att bibehålla funktioner och Dagrehabilitering. De som hade närstående med kroniska funktionsnedsättningar saknade möjligheten för sina närstående att komma på dagrehabilitering. De betonade dagrehabiliteringens kombination av träning för den närstående, och avlastning för den anhörige som extra värdefullt Omvårdnadspersonal Urval: Tretton personer från olika omvårdnadsboenden bjöds in till fokusgruppsintervjun via sina resultatenhetschefer. Av dessa medverkade slutligen elva personer vid intervjun. Frågeställning: Vad tycker du är viktigt för att kunna erbjuda god vård till personer som haft stroke? Förbättringsområden: Personal som har både kunskapen och tiden att utföra vården, Utbildning till personalen, Regelbunden handledning av träningsprogram Reflektioner: De kännetecken som lyftes fram av deltagarna hade en stark fokusering på utbildning, samt regelbunden handledning av sjukgymnast och arbetsterapeut, för att de själva ska kunna utföra de hälsofrämjande insatser som behövs. Några ytterligare kännetecken som lyftes fram var fördjupad information om hur kunden påverkats av sin stroke, tydliga träningsprogram, mer tid för att utföra insatserna, samt förbättrat psykosocialt stöd Hemtjänstpersonal Urval: Tolv personer från olika hemtjänstgrupper bjöds in till fokusgruppsintervjun via sina resultatenhetschefer. Av dessa medverkade slutligen tio personer vid intervjun. Frågeställning: Vad tycker du är viktigt för att kunna erbjuda god vård till personer som haft stroke? Förbättringsområden: Få tillräckligt med tid för insatserna, Inte så mycket olika personal Reflektioner: Deltagarna ansåg det som viktigt att kunden erbjuds möjlighet till fortsatt rehabilitering, liksom att få delta vid sociala aktiviteter. De ansåg också att det är viktigt att bostaden är väl förberedd med hjälpmedel och bostadsanpassning inför hemgång från lasarettet. Genomgång av eventuella träningsprogram och tillräckligt med tid för att utföra insatserna var också kännetecken som lyftes fram Sjukgymnaster/arbetsterapeuter Urval: Åtta arbetsterapeuter och fyra sjukgymnaster bjöds in till en fokusgruppsintervju. Deltagarna kom från olika verksamheter i vårdkedjan, där fyra av deltagarna kom från lasarettets rehabiliteringsverksamhet, sju från kommunens rehabiliteringsverksamhet, samt en deltagare från en av kommunens privata utförare. Av de inbjudna hade elva personer möjlighet att medverka vid intervjun. Frågeställning: Vad tycker du är viktigt för att det ska vara en god rehabilitering efter Stroke? 9

12 Förbättringsområden: Rehabplan som följer patienten/kunden genom hela vårdkedjan, Mobilt stroketeam från landstinget, Strokekompetens hos all berörd personal som arbetar med patienten/kunden, Reflektioner: Det fanns en samsyn kring vilka kännetecken som var viktigast och vilka förbättringsområden som behöver utvecklas. Förutom de förbättringsområden som har nämnts så berördes behovet av någon form av dagverksamhet/avlastningsenhet/rehabiliteringsenhet för patienter/kunder som är i ett mer kroniskt skede i sjukdomen. 2.2 Individuella intervjuer Projektledaren har utfört sju individuella intervjuer med personer som alla haft en stroke någon gång under de senaste 18 månaderna innan intervjutillfället. Med tanke på att enbart sju personer har intervjuats är det inte möjligt att dra några generella slutsatser av intervjuerna. Däremot utgör resultatet ett komplement till övriga resultat och slutsatser som redovisas i den här rapporten. Urval och metod Kontakt togs med lasarettets strokekoordinator med önskemål om att intervjua personer som har haft stroke. I ett senare skede lämnades även en förfrågan till Kommunrehabs sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De kriterier som lämnades för att medverka i intervjun var följande: 1. Strokediagnos (ej TIA) 2. Insjuknandet skett under de senaste 18 månaderna 3. Kunna medverka vid en intervju, dvs inte lida av uttalad demens eller afasi Sammanlagt hittades åtta personer som var intresserade av att medverka vid en intervju, varav en föll bort på grund av att det inte gick att hitta någon lämplig tidpunkt att utföra intervjun. Intervjuerna utfördes enligt en semistrukturerad intervjumodell, med en intervjuguide som användes som underlag vid behov. Syftet var att få en så tydlig bild som möjligt av personens upplevelser, förväntningar, samt eventuella förbättringsförslag av vårdkedjan. Stödanteckningar skrevs under intervjun, och ibland även ordagranna citat. Resultatet av intervjuerna presenteras i de tre faser som majoriteten av intervjuobjekten genomgått, en akut fas (Avdelning 2), en subakut fas (Westerlunds rehab) och en slutfas (Hemma). Ett par personer hade även erfarenheter från Akademiska sjukhuset, men dessa erfarenheter presenteras inte i den här rapporten. Avdelning 2 Någon enstaka person upplevde stora brister gällande omvårdnad, men kopplar detta själv till oerfarna sommarvikarier. Någon hade också råkat ut för en allvarlig medicinsk komplikation som inte uppmärksammades av läkare. Det flesta hade dock ingen större anmärkning på vare sig omvårdnaden eller den medicinska vården, förutom att miljön ibland kunde upplevas som stökig. De flesta var nöjda med rehabiliteringen, bortsett från helgerna som många upplevde som ett tomrum eftersom ingen rehabilitering pågick. Ett flertal av personerna beskriver vistelsen på avdelning 2 som en väntan på rehab tiden efter att de beviljats plats på Westerlunds rehab. Några personer beskriver informationen från läkare som tydlig och bra, samtidigt som andra upplever den som otydlig eller bristfällig. 10

13 Westerlunds rehab Erfarenheterna från Westerlunds rehab (Närvårdavdelningen) har genomgående beskrivits som en positiv upplevelse. Här följer några av de synpunkter som lämnades: Personalens goda bemötande och engagemang Trevlig miljö både inomhus och utomhus Positivt att få sitta tillsammans med andra i samband med måltider Positivt att det finns möjlighet att komma ut Bra utslussning hem ofta med permissioner innan utskrivning Möjlighet till viss träning även under helger (med vårdpersonal) Många uttryckte även att det råder en speciell anda över rehabavdelningen. Något som kan illustreras med följande två citat: på sjukhuset fick jag ett piller om jag kände sig dåsig på rehab tog personalen med mig på en promenad om jag kände mig dåsig! och på avdelningen tittade dom på kroppen, men på rehab tittade dom på hela människan!. Alla personer som intervjuades var överens om att miljön och personalens engagemang var viktiga framgångsfaktorer för deras rehabilitering. Hemma Alla medverkande hade fått någon form av uppföljning via lasarettets rehabmottagning, vilket i de flesta fall resulterat i en eller flera träningsperioder. Kombinationen av träning och social gemenskap är något som flera beskiver som viktiga framgångsfaktorer. Någon person hade kritik mot att rehabiliteringsinsatserna hade minskat kraftigt något år efter insjuknandet, trots att rehabiliteringsbehovet upplevdes kvarstå. De som hade haft kontakt med Kommunrehab hade generellt goda erfarenheter. Samtliga personer som hade behov av bostadsanpassningar och/eller hjälpmedel var nöjda med den hjälp de fått. I några fall hade det förekommit kommunikationsmissar mellan olika vårdgivare. Det kan ha resulterat i en viss fördröjning gällande rehabiliteringsinsatser, men även utebliven medicinsk uppföljning i något fall. Några personer med erfarenhet av hemtjänstinsatser i centrala Enköping uttryckte ett missnöje över bristen på kontinuitet bland personalen. I ett exempel hade anhöriga räknat ut att närmare 50 olika personer från hemtjänst, jour och sommarvikarier kommit under det år som personen hade hemtjänst. De som hade erfarenhet av hemtjänstinsatser på landsbygden uttryckte enbart positiva erfarenheter. 2.3 Litteraturgenomgång Under projekttiden har ett flertal rapporter med anknytning till projektet utgivits. De viktigaste rapporterna för detta projekt har varit: Riks-Stroke Årsrapport 2010 Nationell Utvärdering 2011 Strokevård Nationell Utvärdering 2011 Strokevård Delrapport: Landstingens insatser Nationell Utvärdering 2011 Strokevård Delrapport: Kommunernas insatser Öppna Jämförelser 2011 Vård och omsorg om äldre Ett år efter stroke Rapport från Riks-Stroke 1-års uppföljning 2011 Årsrapport Rapport från Riks-Stroke

14 Den nationella utvärderingen och öppna jämförelser bygger delvis på uppgifter från de senaste årens rapporter från Riks-Stroke. I denna rapport kommer enbart en sammanfattning av Nationell Utvärdering och Öppna Jämförelser att redovisas Nationell Utvärdering 2011 Strokevård Den nationella utvärderingen innefattar förutom en huvudrapport även två delrapporter med fördjupade analyser gällande landstingens respektive kommunernas insatser. De två delrapporterna innehåller 62 indikatorer som tillsammans avspeglar landstingens och kommunernas insatser gällande strokevård. Underlaget kommer bland annat från enkätundersökningar, Riks-Stroke, samt några ytterligare kvalitetsregister. I rapporterna presenteras slutsatser och rekommendationer, samt analyser av indikatorerna. Ett urval av utvärderingen som har störst betydelse för det här projektet redovisas i den här rapporten. Slutsatser och rekommendationer Socialstyrelsen förväntar sig att kommuner och landsting: i högre utsträckning samverkar kring rehabilitering efter stroke tillsammans tar fram vårdprogram för rehabilitering efter stroke förbättrar rehabiliteringen under och efter sjukhusvistelsen undersöker vilka skillnader som finns mellan hemrehabilitering och dag- eller teamrehabilitering och åtgärdar eventuella brister ger kvinnor och män dag- eller teamrehabilitering i samma utsträckning. ger fler psykosociala insatser och ökar samverkan kring medicinsk behandling för att minska andelen som är nedstämda ger bättre information och mer stöd och hjälp för att öka andelen som upplever att deras behov av stöd och hjälp är tillgodosett ser över hur de erbjuder och tillhandahåller anhörigstöd ger anhöriga mer information, framförallt om strokesjukdomen och dess förlopp, specifika behandlingsmetoder och möjligheter till anhörigstöd Analys av indikatorer Tillgodosett behov av stöd och hjälp efter utskrivning: Andelen som upplever att deras behov av stöd och hjälp är tillgodosett 3 månader och 12 månader efter insjuknandet i stroke borde kunna öka, exempelvis genom att erbjuda information som ger rimliga förväntningar eller mer stöd och hjälp. Upplevelsen kan delvis bero på högt ställda förväntningar på stöd och hjälp, men troligen finns det också ett behov som kommuner och landsting inte har tillgodosett Rehabilitering efter stroke: Variationen mellan kommunerna bedöms som stor och i många kommuner finns det människor som upplever att de inte har fått tillräckligt med rehabilitering efter utskrivningen. Detta kan delvis bero på högt ställda förväntningar, men troligen finns det också ett behov som kommunerna och landstingen inte har tillgodosett Dag- eller teamrehabilitering kontra hemrehabilitering: Många resultatindikatorer visar på bättre utfall för dag- eller teamrehabilitering än för hemrehabilitering. Uppgifterna visar att kvinnor i lägre utsträckning får dag- eller teamrehabilitering än män. Det framgår inte vad som menas med dag- eller teamrehabilitering respektive hemrehabilitering, utan det är upp till svarspersonen att tolka detta. En tolkning kan vara att dag- eller teamrehabilitering bedrivs i landstingets regi inom den specialiserade vården medan hemrehabilitering bedrivs inom primärvården i landstingets eller kommunens regi 12

15 Behov av kunskap: De flesta strokeenheter, 88 procent, uppger att de har rutiner för att under vårdtiden informera patienterna och deras anhöriga om stroke, återhämtning efter stroke samt vilken hjälp som finns att få efter utskrivningen. Trots strokeenheternas svar ansåg ungefär hälften av de anhöriga att de behövde mer kunskap om stroke. De vill framförallt ha mer kunskap om sjukdomen stroke samt om behandlingsmöjligheter, läkemedel och möjligheter till anhörigstöd Stöd till anhöriga: Enligt enkätsvaren från de anhöriga upplever 6 procent att de har fått någon form av anhörigstöd. Bland anhörigvårdarna var andelen högre, 12 procent, men andelen är fortfarande mycket liten. Enkäten till kommuner och stadsdelar visar att 77 procent av de svarande kommunerna har rutiner för att informera om kommunens anhörigstöd. Drygt en tredjedel av de anhöriga uppgav både 2009 och 2010 att de inte visste vem inom vården de skulle kontakta för att få råd eller stöd Öppna jämförelser 2011 Vård och omsorg om äldre I rapporten finns två indikatorer som gäller stöd och hjälp efter stroke. Tidigare år har indikatorerna baserats på Riks-Strokes uppföljning tre månader efter insjuknandet. Detta har nu ändrats till Riks-Strokes uppföljning tolv månader efter insjuknandet. Det man nämner som en fördel med detta är att det är först efter en längre tid som de drabbade och deras närstående fullt ut erfar konsekvenserna av sjukdomen i sitt dagliga liv. De två indikatorer som man valt att jämföra är Tillgodosedda rehabiliteringsbehov tolv månader efter stroke och Funktionsförmåga tolv månader efter stroke. Indikatorerna redovisas för 107 respektive 180 kommuner, vilket enbart omfattar de kommuner som hade tillräckligt många svarande under perioden Tillgodosedda rehabiliteringsbehov 19. Funktionsförmåga Procentandel strokepatienter som uppgett att behoven av rehabilitering är tillgodosedda tolv månader efter stroke. 65 år och äldre Procentandel strokepatienter som är oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesk samt av- och påklädning tolv månader efter stroke. 65 år och äldre Procentandel m=medel 49 (m=55) 40 (m=40) Ranking bland kommunerna 80/107 22/ Omvärldsspaning Projektledaren har tagit kontakt med sjukhus och kommuner som antingen fått goda omdömen för sin strokevård i Riks-Strokes rapporter från de senaste åren, alternativt rankats högt i de öppna jämförelserna. De orter som tittats närmare på är Umeå, Sundsvall, Mora och Motala. Dessutom finns en redovisning av hur det ser ut i Stockholm och Uppsala. Projektledaren har i de flesta fall hämtat uppgifter via telefon och e-post Umeå Umeå Strokecenter Umeå Strokecenter bildades 2009 efter en större omorganisation där kliniker och avdelningar som rörde strokevård slogs samman för att skapa en obruten vårdkedja. Patienten kommer till strokeavdelningen direkt från akuten. På avdelningen utförs vid behov trombolys. Patienten ska träffa sjukgymnast och arbetsterapeut inom 24 timmar. De arbetar därför även helger. 13

16 På Umeå Strokecenter finns två hemrehabiliteringsteam med sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och kurator. De har tillgång även till läkare och neuropsykolog på konsultbasis. De träffar enbart patienter som kommer till ordinärt boende. Det finns ingen tidsbegränsning av insatserna, utan de utgår från vilka behov som patienten har. Vanligtvis ser man till så att patienten landar hemma och kommer igång med tidigare aktiviteter. Teamet har kontakt med hemtjänsten för information och handledning av personal. Efter att hemrehabiliteringen avslutats finns möjlighet till fortsatt rehabiliteringen via geriatrikens dagrehabilitering. För yngre personer finns det istället möjlighet att komma på dagrehabilitering på en avdelning med rehabiliteringsmedicinsk inriktning. Där finns också möjlighet att övernatta för långväga gäster. Umeå kommun Kommunen har i samband med ett flerårigt projekt haft en särskild satsning mot personer som kommer till något av kommunens särskilda boenden efter stroke. Ett stroketeam med sjukgymnast och arbetsterapeut följde då upp patienterna under de första sex månaderna på boendet. Satsningen var framgångsrik men i samband med att projektet avslutades försvann stroketeamet och insatserna överfördes till den ordinarie verksamheten. I samband med att kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården årsskiftet 2012/2013 har landsting och kommun kommit överens om att undanta två verksamhetsområden. De två verksamhetsområden som kommer att ligga kvar i landstingets regi gäller stroke och palliativ hemsjukvård. Anledningen till detta är att dessa verksamheter ses som en förlängd arm av slutenvårdens verksamhet eftersom det inom båda dessa verksamheter finns fördelar med att bedriva vården i hemmet istället för på en vårdinrättning, samt ett behov av specialistutbildat team. Vårdkedjan efter stroke kommer alltså att vara ganska oförändrad även efter kommunens övertagande av hemsjukvården. Fördelar: Obruten välfungerande vårdkedja Multidisciplinära team genom hela vårdkedjan Samma journalsystem för slutenvård och primärvård Oförändrad vårdkedja även efter att kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården Brister: Logoped saknas i hemrehabteamet Ojämn kompetens bland vårdpersonal i kommunen Samarbetet med primärvårdens rehabpersonal fungerar inte alltid så bra Kommunens satsning på särskilda boenden har avslutats Sundsvall Strokeenheten, Länssjukhuset i Sundsvall Patienterna kommer till strokeenheten direkt från akuten och går så fort som möjligt vidare till en rehabklinik eller hem. Det patienter som kommer hem följs upp av en strokesjuksköterska på strokeenhetens strokemottagning två veckor och två månader efter insjuknandet. Patienter som har behov av fortsatt rehabilitering kommer antingen till geriatrisk rehabilitering eller till medicinsk rehabilitering beroende på ålder. Till klinikerna finns även möjlighet till dagrehabilitering som ett alternativ till inneliggande rehabilitering. 14

17 Hemrehabiliteringen ligger organisatoriskt under primärvården. För några år sedan fanns där ett multidisciplinärt team som tog hand om alla strokepatienter. Nu drivs all rehabilitering inom primärvården istället av olika privata aktörer som gjort olika tolkningar kring det avtal som ligger till grund för hur hemrehabiliteringen skall se ut. Sundsvalls kommun För de som har behov av fortsatt träning bedriver Sundsvalls kommun en dagrehabilitering. Patienterna kommer en eller två dagar per vecka under tio veckor och kan antingen träna individuellt eller i grupp. Ungefär 80 % av patienterna har haft stroke. De tar inte emot personer med demenssjukdom, personer som har personliga assistenter, eller patienter med växelvård. Anledningen är att de dels får hjälp på annat sätt, samt att erfarenheten är att det blir rörigt för patienterna. Fördelar: Medicinsk uppföljning på lasarettets strokemottagning Dagrehabilitering i kommunen Brister: Vårdkedjan är inte sammanhållen Svårt för personal inom slutenvården att veta vem de ska överrapporter till i primärvården Svårt att bibehålla effekten av en träningsperiod på grund otillräckligt stöd i hemmet Mora Mora lasarett På Mora lasarett genomfördes en större omorganisation 2008 med syfte att få en mer sammanhållen vårdkedja för strokepatienter på lasarettet. Omorganisationen innebär att patienten slipper byta avdelning och får träffa samma personal under hela vårdtiden. Detta har resulterat i både färre vårddagar och högre andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet. Lasarettet erbjuder inte någon hemrehabilitering men har en strokemottagning samt bedriver dagrehabilitering. Mora Kommun/Mora kommuns primärvård Tidigare har primärvården tagit över ansvaret för personer som kommer till ordinärt boende och kommunen för personer som kommer till korttidsboende eller särskilt boende. Från och med årsskiftet 2012/2013 tar dock kommunen över ansvaret för hemsjukvården. De planerar att ha en sjukgymnast och två arbetsterapeuterna som arbetar med hemrehabilitering i kommunen. Fördelar: Sammanhållen vårdkedja på lasarettet Strokemottagning på lasarettet Brister: Avsaknad av multidisciplinärt team vid hemrehabilitering Patienter som kommer till ett särskilt boende får inte någon fortsatt rehabilitering 15

18 2.4.4 Stockholm 1. Akutsjukhus 2. Inneliggande rehabilitering 3. Stroketeam i öppenvård 4. Planerad rehabilitering 5. Resurscentra 6. Övrig rehabilitering 7. Anhörigstöd Akutsjukhus På akutsjukhusens strokeenheter utförs framförallt medicinska insatser. Rehabiliteringsinsatserna är inriktade mot bedömningar. Patienten går vidare till fortsatt inneliggande rehabilitering eller hem med stöd av primärvården så snabbt som möjligt, vilket normalt innebär inom några dagar upp till någon vecka. Inneliggande rehabilitering Det finns olika former av inneliggande rehabilitering beroende på ålder, ifall man är yrkesverksam med mera. Vårdtiden för inneliggande rehabilitering är satt till tre veckor. Stroketeam i öppenvård Det finns 18 neuroteam (tidigare stroketeam) som organisatoriskt ligger under primärvården. Alla kommuner eller stadsdelar har täckning. Teamen ansvarar enbart för patienter som bor i ordinärt boende. Insatserna utförs i direkt anslutning till att patienten lämnar slutenvården. Teamen är multidisciplinära med strokekompetens. Husläkaren har det medicinska ansvaret. Hemmet och dess närmiljö är utgångspunkten vid rehabiliteringen. Rehabiliteringen fortgår tills patienten uppnått en stabil funktionsnivå. Planerad rehabilitering Remiss skickas från husläkare till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) för godkännande. De alternativ som finns att välja mellan är: 12 eller 19 dagars inneliggande rehabilitering, alternativt 15 eller 25 dagar dagrehabilitering. Patienten har möjlighet att själv välja bland 13 vårdgivare gällande var insatserna ska utföras. Resurscentra Det finns flera olika resurscentra. Bland annat Hjärnskadecentrum, Resursteamet, en folkhögskola för afatiker med flera. Övrig rehabilitering Strokepatienterna har även tillgång till ordinarie primärvårdsrehabilitering. Anhörigstöd Kommunerna och stadsdelarna har skyldighet att erbjuda anhörigstöd. Fördelar: Multidisciplinärt team i primärvården Gemensamt journalsystem för hela landstinget Flera olika former av rehabilitering att ta del av Flera olika former av resurscentra att ta del av 16

19 Brister: Husläkaren har inte alltid kompetens för att kunna utgöra en resurs för neuroteamen Det är ofta problem med remittering till Planerad rehabilitering på grund av krångligt remissystem och okunskap hos husläkarna I stort sett obefintliga resurser till patienter som kommer till särskilt boende Motala Lasarettet i Motala Patienten kommer direkt till strokeenheten från akuten, där de flesta patienterna stannar under hela den inneliggande vårdtiden. Inför hemgång görs i de flesta fall ett hembesök från avdelningen. Om det finns behov utförs också hembesök efter utskrivning för att försäkra sig om att allt fungerar som planerat. Medicinsk uppföljning sker efter tre månader på lasarettets strokemottagning. Det medicinska ansvaret ligger på strokemottagningen fram till att uppföljningen är avklarad. I samband med kallelsen till besöket skickar man även med Riks-Strokes enkät för 3-månadersuppföljning. Enkäten kan på så vis vara en del av underlaget till återbesöket. Patienter som bor på ett särskilt boende och/eller har en uttalad demenssjukdom kallas inte till mottagningen, utan följs upp via telefon istället. Patienter som haft en TIA eller minor stroke får även ett återbesök 2-3 veckor efter insjuknandet. Den medicinska uppföljningen utförs av en strokesjuksköterska. Vid behov kan ett läkarbesök bokas in, men är inte så vanligt. Efter uppföljningen överförs det medicinska ansvaret till primärvårdens läkare. Rehab Väst Rehab Väst tillhör närsjukvården i västra Östergötland, och bildades 2004 efter en större omorganisation där primärvårdens rehabiliteringsresurser slogs samman med slutenvårdens och öppenvårdens specialistrehabilitering. Med undantag för elektiv ortopedi sköter Rehab Väst all specialiserad rehabilitering i västra Östergötland, vilket innebär både inneliggande rehabilitering, dagrehabilitering, rehabilitering på mottagning och hemrehabilitering. Inom verksamheten arbetar arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, logopeder och rehabassistenter. Verksamheten har en tydlig inriktning mot mottagningsverksamhet. Hemrehabilitering utförs endast i begränsad form. Rehab Väster ansvarar också för hjälpmedelsverksamheten. De upplever själva att det finns många fördelar med sin organisation. Några av de viktigaste fördelarna är att en stor organisation medför bättre möjlighet till kompetensutveckling och en starkare representation i till exempel ledningsgrupper. Organisationen medför också att de har möjlighet att styra sina resurser beroende på var behovet är störst. Oberoende var patienten befinner sig i vårdkedjan medicinskt så finns möjlighet till rehabilitering. Motala Kommun Kommunen ansvarar för rehabiliteringsinsatser på särskilt boende. Kommunen bedriver också dagrehabilitering i egen regi. Till skillnad mot landstigets målinriktade dagrehabilitering så har kommunens dagrehabilitering en tydligare inriktning mot social samvaro. I Landstinget i Östergötland bedrivs hemsjukvården av landstinget. Troligtvis kommer kommunerna att överta hemsjukvården Verksamhetsområdet stroke planeras dock ligga kvar i landstingets regi. Anledningen till det är att verksamheten dels bedöms vara specialistinriktad, men också att det finns fördelar med att behålla den obrutna vårdkedjan. 17

20 Fördelar: Obruten vårdkedja Välfungerande medicinsk uppföljning Välfungerande rehabiliteringsverksamhet, Rehab Väst, som erbjuder multidisciplinär rehabilitering var patienten än befinner sig i vårdkedjan Dagrehabilitering i Motala kommun Brister: Avsaknad av strokekompetens bland primärvårdsläkare Dagrehab saknar tillgång till specialistläkare Det flesta kommunerna har inte någon dagrehabilitering Uppsala Eftersom Uppsala kommun och Enköpings kommun tillhör samma landsting finns det många likheter kring hur landstingets omhändertagande av strokepatienter ser ut. Till skillnad mot Lasarettet i Enköping erbjuder dock Akademiska sjukhuset multidisciplinär hemrehabilitering till strokepatienter via den Geriatriska rehabmottagningen. I Enköping finns istället det Geriatriska teamet som erbjuder multidisciplinär bedömning och rehabilitering på lasarettet eller i hemmet. De är dock framförallt inriktade på multisjuka personer som är över 75 år, och träffar inte strokepatienter i någon större omfattning. Geriatriska rehabmottagningen De flesta av patienterna kommer från någon av Akademiska sjukhusets geriatriska avdelningar. Drygt hälften är stroke, resten ortoped- och medicinpatienter. Geriatriska rehabmottagningen bedriver tre parallella verksamheter som många gånger går in i varandra; Hemrehabilitering, Dagrehabilitering och Hemgång med stöd. Strokepatienter som skrivs ut utan fortsatt rehabilitering erbjuds ett återbesök tre månader efter insjuknandet. Besöket är standardiserat och innebär alltid möjlighet att få träffa sjuksköterska, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut, samt vid behov läkare, logoped och dietist. Hemrehabilitering: I samband med första mötet görs det upp en rehabplan, vilken kan innebära allt från enbart det aktuella besöket till en behandlingsperiod på 3-4 veckor med 2-5 besök i veckan. Teamet består av sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, logoped och kurator. När rehabiliteringsperioden avslutats kan träningen fortsätta på dagrehabiliteringen. Dagrehabilitering: Strokepatienter fortsätter vanligtvis med dagrehabilitering så snart som möjligt. Där finns möjlighet till träning med högre intensitet i lokaler och med redskap som är lämpliga för rehabilitering. Tillgången till kurator och logoped är också större där. Träningen sker vanligtvis 2 dagar per vecka under 4-6 veckor, individuellt eller i grupp. Varje tillfälle kan innefatta möten med 2-5 olika professioner; sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, sjuksköterska eller läkare. När rehabiliteringsperioden avslutats är det vanligt att patienten kallas till ett återbesök för uppföljning av behandlingsresultaten. Hemgång med stöd: Används av de geriatriska avdelningarna när det finns medicinska problem som behöver följas upp. Utskrivande läkare har då kvar det medicinska ansvaret. Det ska vara en kort och intensiv vårdtid (ca 2 veckor) med hemrehabilitering. Ifall patienten har behov av fortsatt rehabilitering i hemmet skrivs de över till hemrehabiliteringen. 18

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Rehabilitering inom strokesjukvården

Rehabilitering inom strokesjukvården Revisionsrapport Rehabilitering inom strokesjukvården Region Halland Eva Lidmark Jean Odgaard Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.3 Metod

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register Anhörigas situation R apport från Riks-Stroke RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke presenterar sedan 1996 årliga rapporter om den svenska strokevårdens

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm

Stroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Personalens uppfattningar och erfarenheter

Personalens uppfattningar och erfarenheter FoU-rapport 2012/2 REHABILITERINGSKEDJAN MELLAN AKADEMISKA SJUKHUSET OCH UPPSALA KOMMUN Personalens uppfattningar och erfarenheter Gunhild Hammarström Professor em Sociologi 2 Förord Vid rehabilitering

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer