DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

Transkript

1 DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

2 Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Innehåll Nuläge och förutsättningar för planering inför utskrivning... 2 Fördelar/syftet med att genomföra planering inför utskrivning kvällar och helger... 2 Tidsangivelser i ny lag och regional riktlinje... 3 Konsekvenser med planering inför utskrivning på kvällar och helger... 3 Slutsatser från den tillfälliga uppdragsgruppen... 5 Fler möjliga åtgärder

3 Nuläge och förutsättningar för planering inför utskrivning Idag är bemanningen på sjukhusets avdelningar lägre under kvällar och helger. Det samma gäller sjuksköterskor i kommunernas hemsjukvård. Primärvården har en jourverksamhet. Sjukhusets öppenvårdsmottagningar, primärvårdens vårdcentraler, vårdval rehab-enheter och kommunernas biståndshandläggare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har ingen verksamhet under helger. Rekryteringssituationen vad gäller sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter är svår och vårdavdelningar tvingas stänga på grund av personalbrist. Vid planeringsmöte inför utskrivning på sjukhuset deltar vårdplanerare på sjukhuset (vid behov även läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller fysioterapeut), primärvårdens VPL-team, privat vårdcentral, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut från kommunen. Sjukhusets öppenvårdsmottagningar deltar vid behov. Vårdgivare Sjukhus, vårdavdelningar 27 Sjukhus, somatiska mottagningar 29 Sjukhus, psykiatriska mottagningar 23 Antal enheter Primärvård, Närhälsans VPL-team 15 vårdcentraler (from 1 jan st vct) och 11 vårdval rehab-enheter Primärvård, privata vårdgivare Kommun, socialtjänst 8 Kommun, hemsjukvård, SSK 8 Kommun, hemsjukvård At, Ft 8 8 vårdcentraler och 5 vårdval rehab-enheter Inför planeringarna behöver undersökningar och bedömningar som avgör vilka vårdinsatser som behövs efter utskrivning vara klara. Förskrivningsprocessen av hjälpmedel måste vara påbörjad, minst ska bedömning av hjälpmedelsbehovet vara klart. Efter planeringarna krävs tid för mottagande parter att initiera aktuella vård-och omsorgsinsatser efter utskrivning. Fördelar/syftet med att genomföra planering inför utskrivning kvällar och helger Patient/Vårdgivare Fördelar med planering på helgen Patient Snabbare komma hem och därmed får färre dagar som utskrivningsklar på sjukhus. För vissa patienter kan planering på kvällar och helger underlätta för deras anhöriga att delta på mötet. Sjukhus, vårdavdelningar Sjukhus, somatiska mottagningar Sjukhus, psykiatriska mottagningar Primärvård, Närhälsans VPL-team Primärvård, privata vårdgivare Kommun, socialtjänst Kommun, hemsjukvård, SSK Kommun, hemsjukvård At, Ft frigöra vårdplatser genom att antalet tider för planering ökar. fler tider att genomföra planering på (detta går att lösa på annat sätt t. ex. med fasta tider för planeringsmöten) 2

4 Tidsangivelser i ny lag och regional riktlinje Varken i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård eller i den regionala riktlinjen för detta står något om planering kvällar, helger eller inom 48h. De flesta tidsangivelser som finns är tolkningsbara. Tex planeringen ska påbörjas utan dröjsmål, kallelse till samordnad individuell plan ska skickas skyndsamt senast tre kalenderdagar efter meddelande om utskrivningsklar och mötestiden ska anpassas efter patientens behov. Konsekvenser med planering inför utskrivning på kvällar och helger När det tillkommer arbetsuppgifter eller en arbetsuppgift ökar i omfattning finns två alternativ, utöka antalet tjänstefaktorer eller omfördela befintliga. I detta fallet genererar båda dessa alternativ stora kostnader för samtliga vårdgivare. Störst påverkan på verksamheterna får det om tjänstefaktorerna ska omfördelas därför ligger fokus på det i tabellen nedan. Även om alla vårdgivare anställer fler personal medför även detta stora förändringar vad gäller arbetssätt. Riskerna/konsekvenserna nedan gäller så väl planering enbart via SAMSA, möten via telefon, Skype eller fysiska möten. Ju mer komplext ett ärende är desto mer tid tar planeringen. Resursomfördelningen av tjänstefaktorer gäller samtliga professioner om inte annat anges. Verksamhet Sjukhus, slutenvård Risker/konsekvenser Utökade tjänstefaktorer. Fler vårdplanerare för att planera på varje klinik. Förändrat arbetssätt. bemanning i vården på avdelningen när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. Kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. bemanning på vardagar när tjänstefaktorerna på kvällar och helger ökar. bemanningen Utbilda fler vårdplanerare per klinik inom slutenvården. Resursomfördelning av befintliga tjänstefaktorer leder till sämre kontinuitet för patienter vars arbetsterapeuter och fysioterapeuter även bemannar helger. Resursomfördelning av befintliga tjänstefaktorer leder till minskad tillgänglighet på vardagar av arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Vilket i sin tur leder till att bedömningar och åtgärder inte vidtas och patientens utskrivning fördröjs. Fördröjning av utskrivning om personalresurser minskar på vardagar Sjukhus, öppenvård mottagning Utökade tjänstefaktorer. Utöka med fler personal för planering om det ska vara samma bemanning under vardagar som nu. Förändrat arbetssätt med bl. a. beredskap eller jourverksamhet. bemanning och produktionsbortfall på mottagningen dagtid när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. Kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. 3

5 Primärvård, vårdcentral (Närhälsan och privata vårdgivare) Primärvård, vårdval rehab Kommun, hemsjukvård (SSK, At, Ft) Utökade tjänstefaktorer. Utöka med fler SSK för planering om det ska vara samma bemanning under vardagar som nu. Förändrat arbetssätt med bl. a. beredskap eller jourverksamhet. bemanning i vården på mottagningen dagtid när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. Kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. tillgänglighet på mottagningen för alla patienter på vardagar, dagtid. Färre tider att erbjuda patienter för telefonrådgivning och besök. bemanningen. Förändring av jourläkarverksamheten för att kunna vara tillgängliga för de SSK som vårdplanerar kvällar och helger. Utökade tjänstefaktorer. Utöka med fler arbetsterapeuter och fysioterapeuter för planering om det ska vara samma bemanning under vardagar som nu. Förändrat arbetssätt med bl. a. beredskap eller jourverksamhet. bemanning i vården på mottagningen/hembesök dagtid när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. Kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Resursomfördelning av befintliga tjänstefaktorer, leder till sämre kontinuitet för patienter vars arbetsterapeuter och fysioterapeuter även bemannar helger. tillgänglighet på mottagningen för alla patienter på vardagar, dagtid. Färre tider att erbjuda patienter för telefonrådgivning och besök. bemanningen Utökade tjänstefaktorer. Utöka med fler SSK, arbetsterapeuter och fysioterapeuter för planering om det ska vara samma bemanning under vardagar som nu. Förändrat arbetssätt med bl. a. beredskap eller jourverksamhet. bemanning i vården dagtid när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. Kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. tillgänglighet för alla patienter på vardagar, dagtid. Färre tider att erbjuda patienter för besök. 4

6 Kommun, socialtjänst (handläggare) Resursomfördelning av befintliga tjänstefaktorer, leder till sämre kontinuitet för patienter vars SSK, At/Ft även bemannar helger bemanningen. Utökade tjänstefaktorer. Utöka med fler handläggare för planering om det ska vara samma bemanning under vardagar som nu. Förändrat arbetssätt med bl. a. beredskap eller jourverksamhet. bemanning dagtid och mindre tid för handläggning när tid läggs på vårdplanering kvällar och helger. tillgänglighet för kontakt med handläggare på vardagar, dagtid. Resursomfördelning av befintliga tjänstefaktorer, leder till sämre kontinuitet för brukare vars handläggare är ledig vissa vardagar som en följd av helgarbete. Antalet möten varierar per helgdag vilket försvårar planeringen av bemanningen Slutsatser från den tillfälliga uppdragsgruppen Att genomföra planering inför utskrivning på kvällar och helger innebär stora kostnader och ett förändrat arbetssätt för samtliga vårdgivare. Betydande risk att vårdgivarnas basuppdrag inte kan utföras med samma kvalité som idag och att det blir produktionsbortfall. Det är svårt att uppskatta hur många planeringar som blir aktuella kvällar och helger för de olika vårdgivare och när de kommer att infalla. Detta innebär svårigheter att planera bemanning och det finns risk för kostnadsineffektivitet. Andra åtgärder, som inte innebär samma risker och omfattande konsekvenser för vårdgivarna, kan genomföras för att skapa fler tider för planering. Även dessa åtgärder skapar färre antalet utskrivningsklara dagar för patienten på sjukhus och därmed fler tillgängliga vårdplatser för slutenvården. För patient och anhörig är planering inför utskrivning en enstaka händelse medan den för vårdgivarna sker dagligen. Fler möjliga åtgärder Definiera vilka planeringar som kan göras enbart via SAMSA. Fasta, gemensamma klockslag för mötestider gällande planering inför utskrivning via telefon, video-länk eller fysiska möten (måndag fredag) hos alla vårdgivare. Tidig och kontinuerlig bedömning av patientens aktivitetsförmåga och hjälpmedelsbehov görs av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut på sjukhuset. Identifiera enkla vägar för den enskilde att ansöka om insatser hos Socialtjänsten. Snabbare insatser i hemmet från kommunerna tex larm, hemtjänstinsatser och hemsjukvård. Utskrivning kan ske även lördag och söndag i de fall där patientens vård- och omsorgsbehov är oförändrat eller insatserna från nästa vårdgivare är små (planeras gemensamt). Högre kvalité på informationen i SAMSA vad gäller vårdbegäran och kallelser. 5

7 Bemanning vid storhelger, där antalet sammanhängande helgdagar är fyra eller fler. För att detta ska fungera är det viktigt med gemensam planering och samsyn mellan samtliga vårdgivare kring vad som ska göras dessa dagar. Definiera hur många utskrivningsklara dagar som är målet (t.ex. <2,9) för att kunna utvärdera och se om arbetssättet är tillräckligt bra eller om andra åtgärder behövs. Åtgärder som förhindrar inskrivning på sjukhus. 6