Tillsyn av landstingen och kommunerna i Hallands län och Västra Götalands län

Transkript

1 Tillsyn av landstingen och kommunerna i Hallands län och Västra Götalands län Redovisning av kartläggning av överenskommelser om samarbete och individuella planer för personer med missbruk eller beroende Juni 25 Bilaga till beslut med diarienummer: Dnr /25 Dnr /25 Dnr /25

2 Sammanfattning Till följd av missbruksutredningen (SOU 2:6) infördes den juli 23 en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen angående överenskommelser om samarbete mellan landsting och kommun avseende personer med missbruksproblem. Sedan den januari 2 finns i båda lagarna en bestämmelse om huvudmännens skyldighet att upprätta en individuell plan för personer inom målgruppen som har behov av insatser från båda huvudmännen. Media har uppmärksammat brister i samverkan mellan landsting och kommun och inspektionen för vård och omsorg (IVO), avdelning sydväst, har fått in klagomål över att samarbetet mellan huvudmännen kring enskilda personer inte har fungerat. Mot bakgrund av ovanstående beslutade IVO, avdelning sydväst, att genomföra en kartläggning av landstingens och kommunernas kännedom och följsamhet till ovanstående lagkrav. En enkät skickades ut i februari 25 till landstingen och kommunerna i Hallands län och Västra Götalands län. Sammanställningen av enkätsvaren ska senare utgöra ett underlag för planering av IVO:s fortsatta tillsyn. Sammanställningen från Hallands län visade att landstinget hade regionala och lokala överenskommelser. Fyra kommuner hade regionala överenskommelser och en kommun hade en lokal överenskommelse. IVO konstaterar att ett fåtal (3,2 %) av de aktuella personerna med missbruk eller beroende i Hallands kommuner hade en individuell plan. Landstinget uppgav svårigheter att få fram uppgifter avseende individuella planer. IVO anser det anmärkningsvärt att landstinget och kommunerna i Hallands län inte har använt sig av individuella planer i större utsträckning som ett verktyg för att öka samarbetet och säkerställa ansvarsfördelningen mellan huvudmännen så att personer med missbruk eller beroende får sina behov tillgodosedda. Sammanställningen från Västra Götalands län visade att majoriteten av sjukhusområdena och kommunerna uppgav att de hade regionala och lokala överenskommelser. IVO konstaterar att majoriteten av både kommunerna och sjukhusområdena ansåg att det inte var någon skillnad i tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet sedan bestämmelserna trädde i kraft den juli 23. Endast 2 % av kommunerna och ett sjukhusområde bedömde att den hade ökat. Det framkom stora skillnader avseende förekomsten av överenskommelser mellan de olika sjukhusområdena. IVO anser att den regionala överenskommelsen ska omfatta samtliga kommuner och landstingsområden. IVO bedömer att kommuner och landsting i Västra Götalands län inte fullt ut har lyckats med detta uppdrag. Endast 9 % av kvinnorna och 8,5 % av männen som var aktuella för missbruk eller beroende inom kommunerna i Västra Götalands län hade en individuell plan. Inom landstinget hade,4 % av kvinnorna och,8 % av männen en sådan plan dokumenterad. IVO förutsätter att både kommuner, stadsdelar och landstinget utvecklar sitt samarbete, bland annat genom att upprätta individuella planer för personer med missbruk eller beroende, detta för att deras behov av vård och stöd av god kvalitet ska tillgodoses. IVO kan sammanfattningsvis konstatera att huvudmännen inte fullt ut använder sig av lagstiftningens krav och möjligheter till samverkan i form av överenskommelser om samarbete och individuella planer för personer med missbruk eller beroende. För Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i juni 25 Inspektörerna Karin Nyqvist och Kristina Olsson, avdelning sydväst Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(38)

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Underlag... 4 Tillämpliga bestämmelser... 5 Bedömning... 7 Barn till personer med missbruk eller beroende... 7 Hallands län... 7 Västra Götalands län... 8 Redovisning av tillsyn... 9 Sjukhusområden med tillhörande kommuner *... 9 Hallands län (ca 3 invånare)... 9 Västra Götalands län (ca 632 invånare)... Hallands län... Västra Götalands län... 5 NU-sjukvården... 5 Kungälvs sjukhus... 9 Skaraborgs sjukhus, SkaS Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Göteborg med kranskommuner... 3 Sammanställning hela Västra Götalands län Bilagor: Bilaga A Frågor till hälso- och sjukvården Bilaga B Frågor till socialtjänsten Bilaga 2 Kartläggning av överenskommelse om samarbete Bilaga 3 Kartläggning av individuella planer Kontaktuppgifter: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avdelning sydväst Box 5348, 4 5 Göteborg Karin.Nyqvist@ivo.se Kristina.Olsson@ivo.se Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(38)

4 Bakgrund Till följd av missbruksutredningen (SOU 2:6) infördes den juli 23 en bestämmelse i 8 b hälso- och sjukvårdslagen (982:793), HSL, och i 5 kap. 9 a socialtjänstlagen (2:453), SoL, angående överenskommelser om samarbete mellan landsting och kommun avseende personer med missbruksproblem. Enligt förarbetena till bestämmelserna (prop. 22/3:77) är målsättningen att personer med missbruk eller beroende ska ha en ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Enligt 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL framgår bland annat att när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Media har uppmärksammat brister i samverkan mellan landsting och kommun för att det inte har upprättats överenskommelser om samarbete mellan huvudmännen för personer med missbruk eller beroende. Av ett antal inkomna klagomål till IVO har det framgått att landstingen och kommunerna inte har haft kännedom om överenskommelsen eller att de inte har efterlevt överenskommelsen för personer med missbruk eller beroende. Det har även ibland varit tveksamt om någon överenskommelse kommit till stånd. Av anmälningar till IVO avdelning sydväst från den specialiserade psykiatrin/ beroendevården och från kommunerna har också framkommit att det i vissa fall har saknats en individuell plan då det hade funnits behov av en sådan. Syftet med tillsynen var att kartlägga landstingens och kommunernas kännedom och följsamhet till ovanstående lagkrav avseende personer med missbruk eller beroende. Tillsynen ska bidra till att ge en överblick av landstingens och kommunernas följsamhet till ovanstående regelverk för att senare utgöra ett underlag för planering av fortsatt tillsyn. Underlag IVO skickade en webbaserad enkät till samtliga 64 kommuner och stadsdelar (Göteborg) i Hallands län och Västra Götalands län samt till huvudmännen för den specialiserade psykiatrin i de båda länen. IVO begärde att kommunerna, stadsdelarna och landstinget besvarade frågor om överenskommelser avseende samarbetet mellan kommun och landsting för personer med missbruk eller beroende. Enkäten omfattade även frågor om individuella planer för personer i målgruppen som var aktuella för utredning och/eller insatser inom socialtjänsten respektive aktuella inom landstinget under perioden oktober 24. (Bilaga A och Bilaga B) Samtliga kommuner och stadsdelar (Göteborg) svarade på enkäten. Från den specialiserade psykiatrin inkom svar från alla tillfrågade förutom Affektiva I och Affektiva II Sahlgrenska Universitetssjukhuset och inte heller från den Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(38)

5 neuropsykiatriska kliniken, SU, där man förklarade att de inte vårdade den målgrupp av patienter som efterfrågades i enkäten. (Bilaga 2 och Bilaga 3) Tillämpliga bestämmelser Överenskommelse om samarbete Av 8 b hälso- och sjukvårdslagen (982:763), HSL, framgår att landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Av 5 kap. 9 a socialtjänstlagen (2:453), SoL, framgår att kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Individuell plan Av 3 f HSL framgår att när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Av 2 kap. 7 SoL framgår att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(38)

6 Av planen ska det framgå. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Anmälningsplikt när barn far illa Av 4 kap. SoL framgår att följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:. myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga inom en annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse som utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (993:335) om Barnombudsman. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(38)

7 Bedömning Barn till personer med missbruk eller beroende Missbruk och beroende är inte enbart ett individuellt problem. Hela familjen påverkas och inte minst barnen. Barns uppväxtvillkor i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar varierar från mindre allvarliga till mer allvarliga situationer. Barn som växer upp med föräldrar som missbrukar löper större risker och utsätts för mer omfattande belastningar av olika slag än andra barn. Det är t.ex. inte ovanligt att det förekommer våld i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar. Verksamheter som möter vuxna med missbruksproblem inom landsting och kommuner är viktiga även när det gäller att upptäcka och uppmärksamma de barn som växer upp med missbruk i familjen. Av de inkomna enkätsvaren kan IVO konstatera att det fanns kommuner och landsting som redovisade att inga personer aktuella för missbruk eller beroende hade barn under 8 år. IVO finner det anmärkningsvärt att flera kommuner och stadsdelar samt ett sjukhusområde inte hade kartlagt förekomsten av barn bland de aktuella männen och kvinnorna i den egna verksamheten. IVO vill påtala att kommunerna och landstingen har ett ansvar att uppmärksamma och kartlägga barn till missbrukande föräldrar samt en skyldighet att anmäla om barn far illa enligt anmälningsplikten som anges i 4 kap. socialtjänstlagen. När missbruk upptäcks i en familj med barn krävs det ofta att olika enheter inom socialtjänsten och olika huvudmän samverkar för att barnens behov av stöd ska tillgodoses. IVO förutsätter att kommuner och landsting i både Hallands län och Västra Götalands län utvecklar och förbättrar sina metoder för att uppmärksamma barn i familjer med missbruk så att barnen kan få sina behov av vård och stöd tillgodosedda av de båda huvudmännen. Hallands län Landstinget i Hallands län redovisade att det fanns regionala och lokala överenskommelser mellan kommun och landsting för personer med missbruk eller beroende. Fyra kommuner svarade att det fanns regionala överenskommelser och en kommun uppgav att det fanns en lokal överenskommelse mellan kommun och landsting. IVO noterar att två kommuner kommenterade att en överenskommelse är under arbete och ska beslutas under våren 25. IVO bedömer att det är positivt att en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget har tagits fram. IVO anser det dock anmärkningsvärt att det inte har funnits en överenskommelse tidigare då lagstiftningen trädde i kraft den juli 23. IVO konstaterar att landstinget och endast en kommun ansåg att tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade ökat och att en kommun uppgav att tillgängligheten hade minskat. Landstinget och majoriteten av kommunerna bedömde att samarbetet hade förbättrats sedan lagstiftningen infördes. Syftet med bestämmelserna om kravet på överenskommelser mellan kommun och landsting var att stärka samverkan mellan huvudmännen för att öka tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet för personer med missbruk eller beroende. IVO Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(38)

8 kan inte bedöma, utifrån denna kartläggning, om personer med missbruk eller beroende fått ökad tillgång till vård och stöd av god kvalitet. Det är dock viktigt att lagens intention om samverkan och tillgänglighet uppfylls så att personer som tillhör målgruppen får sina behov av vård och stöd tillgodosedda. IVO konstaterar att ett fåtal (3,2 %) av de aktuella personerna med missbruk eller beroende i kommunerna hade en individuell plan. Landstinget uppgav att det inte fanns några individuella planer men lämnade en kommentar att det var svårt att få fram uppgifter från dokumentationssystemet. IVO anser att det är anmärkningsvärt att landstinget och kommunerna inte har använt sig av individuella planer i större utsträckning. Detta som ett verktyg för att öka samarbetet och säkerställa ansvarsfördelningen mellan huvudmännen så att personer med missbruk eller beroende får sina behov tillgodosedda. IVO kan dock inte bedöma huruvida personerna inom målgruppen, trots avsaknaden av individuella planer, fått vård och stöd av god kvalitet. Västra Götalands län Fyra av fem sjukhusområden inom landstinget i länet redovisade att det fanns regionala överenskommelser och tre att det fanns lokala överenskommelser mellan kommun och landsting för personer med missbruk eller beroende. 46 (8 %) kommuner svarade att det fanns regionala överenskommelser och 38 (66 %) kommuner uppgav att de hade lokala överenskommelser med landstinget. % av kommunerna svarade att det inte fanns en regional överenskommelse om samarbete mellan huvudmännen. Ett sjukhusområde och % av kommunerna kände inte till om det fanns en överenskommelse. IVO vill påtala att det är de respektive huvudmännens skyldighet att upprätta överenskommelser om samarbete samt att känna till de överenskommelser som redan finns för att kunna göra dem kända i den egna verksamheten. Av enkätsvaren kan IVO konstatera att majoriteten av både kommuner och sjukhusområden ansåg att det inte var någon skillnad i tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet sedan bestämmelserna trädde i kraft den juli 23. Endast 2 % av kommunerna och ett sjukhusområde bedömde att tillgängligheten hade ökat. Syftet med bestämmelserna om kravet på överenskommelser mellan kommun och landsting var att stärka samverkan mellan huvudmännen för att öka tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet för personer med missbruk eller beroende. IVO anser att huvudmännen bör utveckla samverkan för att säkerställa målgruppens behov av och rätt till vård och stöd av god kvalitet. IVO kan konstatera att det framkommit stora skillnader avseende förekomsten av överenskommelser mellan landsting och kommun mellan de olika sjukhusområdena. IVO anser att den regionala överenskommelsen ska omfatta samtliga kommuner och landstingsområden. IVO gör bedömningen att kommuner och landsting i Västra Götalands län inte fullt ut har lyckats med detta uppdrag. Endast 9 % av kvinnorna och 8,5 % av männen som var aktuella för missbruk eller beroende inom kommunerna i länet hade en individuell plan. Inom landstinget hade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 8(38)

9 ,4 % av kvinnorna och,8 % av männen en sådan plan dokumenterad. IVO vill påpeka att kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar att upprätta en individuell plan för enskilda som har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Planen ska upprättas om det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. IVO förutsätter att både kommunerna och landstinget utvecklar sitt samarbete, bland annat genom att upprätta individuella planer för personer med missbruk eller beroende, för att säkerställa att enskilda får sina behov av vård och stöd av god kvalitet tillgodosedda. IVO kan sammanfattningsvis konstatera att huvudmännen i Hallands län och Västra Götalands län inte fullt ut använder sig av lagstiftningens krav och möjligheter till samverkan i form av överenskommelser om samarbete och individuella planer för personer med missbruk eller beroende. Redovisning av tillsyn Tillsynen omfattade samtliga kommuner i Hallands län och Västra Götalands län, samt stadsdelarna i Göteborgs stad. Inga kommuner utanför Hallands och Västra Götalands län har ingått. Målgruppen för tillsynen var personer med missbruk eller beroende mellan 8-65 år. För hälso- och sjukvården omfattade tillsynen den specialiserade psykiatrin och beroendevården vid Västra Götalandsregionen och Region Halland. Primärvård, kommunens hälso- och sjukvård, övrig specialiserad hälso- och sjukvård, privata aktörer samt den rättspsykiatriska vården berördes inte. Uppgifter har kommit in från samtliga kommuner och från merparten av den specialiserade psykiatrin i Västra Götalands län och Hallands län. I rapporten redovisas resultatet av enkätsvaren från de olika sjukhusområdena i Västra Götaland med tillhörande kommuner och stadsdelar (Göteborg). Hallands län är en region och resultatet redovisas separat som ett sjukhusområde. Inom Västra Götalandregionen finns följande sjukhusområden: NU-sjukvården, Kungälvs sjukhus, Skaraborgs sjukhus (SkaS), Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Gränsdragningen för olika kommuner gentemot ett sjukvårdsområde kan variera och är inte definitivt. Sjukhusområden med tillhörande kommuner * Hallands län (ca 3 invånare) Landstinget: Region Halland, Vuxenpsykiatrin i Halland, sluten- och öppenvård. Kommuner: Falkenberg (ca 42 4), Halmstad (ca 95 5), Hylte (ca 3), Kungsbacka (ca 78 2), Laholm (ca 23 8) och Varberg (ca 6 4). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 9(38)

10 Västra Götalands län (ca 632 invånare) NU-sjukvården Landstinget: Vuxenpsykiatri, sluten- och öppenvård. Kommuner: Bengtsfors (ca 9 6), Dals Ed (ca 4 8), Färgelanda (ca 6 5), Lilla Edet (ca 3 ), Lysekil (ca 4 3), Mellerud (ca 8 9), Munkedal (ca 2), Orust (ca 5 ), Sotenäs (ca 8 9), Strömstad (ca 2 7), Tanum (ca 2 3), Trollhättan (ca 56 9), Uddevalla (ca 53 5), Vänersborg (ca 37 9) och Åmål (ca 2 3). Kungälvs sjukhus Landstinget: Vuxenpsykiatri, sluten- och öppenvård. Kommuner: Ale (ca 28 4), Kungälv (ca 42 3), Stenungsund (ca 25 3) och Tjörn (ca 5 ). Skaraborgs sjukhus, SkaS Landstinget: Vuxenpsykiatri, sluten- och öppenvård. Kommuner: Essunga (ca 5 5), Falköping (ca 32 2), Grästorp (ca 5 6), Gullspång (ca 5 2), Götene (ca 3 ), Hjo (ca 8 9), Karlsborg (ca 6 8), Lidköping (ca 38 8), Mariestad (ca 24 ), Skara (ca 8 7), Skövde (ca 53 ), Tibro (ca 9), Tidaholm (ca 2 6), Töreboda (ca 9 ) och Vara (ca 5 6). Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Landstinget: Vuxenpsykiatri, öppen- och slutenvård. Kommuner: Alingsås (ca 39 22), Bollebygd (ca 8 7), Borås (ca 7 ), Herrljunga (ca 9 4), Lerum (ca 39 8), Mark (ca 33 9), Svenljunga (ca 4), Tranemo (ca 6), Ulricehamn (ca 23 2) och Vårgårda (ca ). Sahlgrenska Universitetssjukhuset Landsting: Beroendekliniken, Psykos öppen och slutenvård. Stadsdelar i Göteborg: Angered (ca 5 6), Askim-Frölunda-Högsbo (ca 57 4), Centrum (ca 59 9), Lundby (ca 47 8), Majorna-Linné (ca 63 4), Norra Hisingen (ca 48 8), Västra Göteborg (52 5), Västra Hisingen (ca 53 3), Örgryte-Härlanda (ca 58 3) och Östra Göteborg (47 5). Kommuner: Härryda (ca 36 3), Mölndal (ca 63 ), Partille (ca 36 5) och Öckerö (ca 2 6). *Uppgifter om antal invånare är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och gäller för december 24. Siffrorna är avrundade. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid (38)

11 Hallands län Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=) Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Figur 2. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=6) Nej Lokal nivå Ja Regional nivå Landstinget svarade att det fanns både regionala och lokala överenskommelser enligt 8 b HSL. Fyra av sex kommuner (67 %) svarade att det fanns en regional överenskommelse och en kommun svarade att det fanns en överenskommelse på lokal nivå enligt 5 kap. 9 a SoL. Landstinget och de två kommuner som inte hade regionala överenskommelser, har i sina kommentarer informerat om att en sådan är framarbetad för att beslutas i mars 25. Landstinget uppgav att både den regionala och den lokala överenskommelsen var delvis kända i de egna verksamheterna. Av de fyra kommuner som svarade att de hade en regional överenskommelse bedömde en kommun att den var känd i verksamheten. De övriga tre kommunerna svarade att den var endast delvis känd i den egna verksamheten. Den kommun som uppgav att det fanns en lokal överenskommelse bedömde även att den var känd i den egna verksamheten. Landstinget bedömde att den regionala och den lokala överenskommelsen var till hjälp i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. Av de fyra kommuner som uppgett att det fanns en regional överenskommelse svarade två kommuner att den var till hjälp i arbetet och två att den var endast delvis till hjälp i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. Den kommun som svarade att det fanns en lokal överenskommelse bedömde att den delvis hjälpte dem i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid (38)

12 Figur 3. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 2 Det har förbättrats Det har förbättrats 4 Ingen skillnad mot tidigare Hallands kommuner Region Halland På frågan om samarbetet mellan kommun och landsting hade förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23 svarade landstinget att samarbetet hade förbättrats. Fyra av kommunerna bedömde att samarbetet hade förbättrats och två kommuner svarade att det inte hade blivit någon skillnad. Figur 4. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Den har minskat Den har ökat Den har ökat 4 Hallands kommuner Ingen skillnad mot tidigare Region Halland Landstinget bedömde att tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade ökat samt att även patientsäkerheten hade ökat efter lagändringen den juli 23. Av de svarande kommunerna bedömde fyra att tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade ökat, en att den hade minskat och en att det inte var någon skillnad mot tidigare. Landstinget lämnade en kommentar om att alla kommuner hade involverats, tillsammans med brukarrådet för beroende, samt vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri, i arbetet med att ta fram förslag till gemensamma, integrerade vårdkedjor samt en gemensam överenskommelse. Två av kommunerna skrev i sina kommentarer att överenskommelser är under arbete och kommer att undertecknas. Det har även kommenterats att ett beroendecentrum i samverkan mellan kommuner och landsting ska starta i länet. Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. 7 SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling för missbruk eller beroende inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(38)

13 som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Figur 5. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=7) år år år år 8-25 år. Figur 6. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=7) Totalt antal barn <8 år Individuell plan IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(38)

14 Figur 7. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=7) år år år år 8-25 år Figur 8 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=7) Totalt antal barn <8 år Individuell plan I kommunerna var totalt 648 personer aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende. Landstinget hade 47 patienter med missbruk eller beroende. 22 % av de aktuella kvinnorna och 2 % av männen i de sex kommunerna hade barn under 8 år och i landstinget hade fyra kvinnor (8 %) och sex män (6 %) barn under 8 år. Av ovanstående diagram framgår att ett fåtal av de aktuella kvinnorna och männen i kommunerna, totalt 3,2 %, hade en individuell plan. I Falkenbergs kommun fanns totalt fyra kvinnor och män med en individuell plan, i Halmstad var det fyra personer, i Hylte en person, i Kungsbacka sex personer, Laholm sex stycken och i Varberg var det inte någon person som hade en individuell plan. Landstinget svarade att inte någon person hade en individuell plan. Två av de sex kommunerna svarade att de hade rutiner för att följa upp och utvärdera de individuella planerna. Landstinget uppgav att de hade rutiner för detta. Landstinget kommenterade avseende individuella vårdplaner att de angett noll, inte för att det inte görs vårdplaner utan för att det inte går att få fram exakta siffror. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(38)

15 Västra Götalands län NU-sjukvården Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur 9. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=2) vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå 2 Figur. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=5) vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att NU-sjukvården svarade att det fanns både regionala och lokala överenskommelser enligt 8 b HSL. Av de tillfrågade 5 kommunerna uppgav elva kommuner att det fanns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL och två kommuner att det inte fanns någon sådan. Två kommuner kände inte till om det fanns en regional överenskommelse. Elva kommuner har uppgett att de hade en lokal överenskommelse enligt bestämmelserna. Tre svarade att det inte fanns någon överenskommelse på lokal nivå, och en kommun var osäker. Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen var delvis känd i den egna verksamheten, medan de lokala överenskommelserna var kända. Fyra kommuner svarade att den regionala överenskommelsen var känd i den egna verksamheten. En kommun bedömde att den inte var känd och sex kommuner ansåg att den var delvis känd i den egna verksamheten. Sju kommuner med en lokal överenskommelse bedömde att den var känd i den egna verksamheten och de övriga fyra kommunerna bedömde att den var delvis känd i sin verksamhet. Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende medan de lokala överenskommelserna var till hjälp. Tre kommuner uppgav att den regionala överenskommelsen var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende och en kommun bedömde att den inte var det. Sju kommuner bedömde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(38)

16 att den regionala överenskommelsen endast delvis var till hjälp. Sex kommuner har svarat att den lokala överenskommelsen var till hjälp och fem att den var delvis till hjälp i arbetet med personer med missbruk- och beroendeproblem. Figur. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 8 7 Det har förbättrats Ingen skillnad mot tidigare 2 Ingen skillnad mot tidigare Fyrbodal kommuner Nu-sjukvården Figur 2. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 4 Den har ökat Ingen skillnad mot tidigare 2 Ingen skillnad mot tidigare Fyrbodal kommuner Nu-sjukvården På frågan om samarbete mellan kommun och landsting har förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade landstinget att samarbetet inte hade förändrats och att tillgängligheten till god vård inte heller hade förändrats, det var heller ingen skillnad avseende patientsäkerhet. Samarbetet hade förbättrats enligt sju kommuner och åtta kommuner bedömde att det inte var någon skillnad. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet har enligt fyra kommuner ökat och kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare. En kommun skrev i en kommentar att den regionala samverkan lett till att en gemensam mottagning för personer med psykisk ohälsa och beroende öppnat i maj 25. Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(38)

17 Figur 3. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=6) år år år år 8-25 år Figur 4. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=6) Totalt antal barn <8 år individuell plan IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(38)

18 Figur 5. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=6) år år år år 8-25 år Figur 6 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=6) Totalt antal barn <8 år individuell plan 2 I kommunerna var totalt 7 personer aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende. Landstinget hade 92 patienter med missbruk eller beroende. 33 % av de aktuella kvinnorna och 2 % av männen i de 5 kommunerna hade barn under 8 år och landstinget svarade ingen. Landstinget lämnade en kommentar att personer med SIP (samordnad individuell plan) inte kunde sökas ut ur deras dokumentationssystem och inte heller hur många som hade barn. Av ovanstående diagram framgår att 4 % av de aktuella kvinnorna och 8 % av männen hade en individuell plan. I Bengtsfors kommun fanns totalt kvinnor och män med en individuell plan, i Dals Ed var det fem personer, i Färgelanda två och i Lilla Edet fyra personer. Orust hade fem personer med individuell plan, Strömstad sex personer, Tanum tre, Trollhättan 26 personer, Uddevalla fyra personer och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 8(38)

19 Åmål två. I de övriga kommunerna (Lysekil, Mellerud, Munkedal, Sotenäs och Vänersborg) hade ingen person individuell plan och inte heller hos landstinget. Nio av de 5 kommunerna svarade att de hade rutiner för att följa upp och utvärdera de individuella planerna. Landstinget öppenvård svarade att det inte fanns rutiner för att följa upp individuella planer och slutenvården svarade att det fanns rutiner avseende detta. En kommun anger i kommentar att samverkan har förbättrats sedan SIP kom igång och förankrats i verksamheterna. Riktlinjer och blanketter är framtagna. Kungälvs sjukhus Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur 7. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=) vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Figur 8. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=4) vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att landstinget svarade att det fanns både regionala och lokala överenskommelser enligt 8 b HSL. Av de tillfrågade kommunerna svarade tre att det fanns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL och en kommun kände inte till om det fanns en regional överenskommelse. Samtliga kommuner svarade att det fanns lokala överenskommelser. Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen var delvis känd i den egna verksamheten, medan de lokala överenskommelserna var kända. En kommun med regional överenskommelse har svarat att den var känd i den egna verksamheten, en kommun att den inte var känd och en kommun bedömde att den var delvis känd i verksamheten. En kommun med lokal överenskommelse bedömde att den var känd i verksamheten, en svarade att den inte var känd och två kommuner att den var delvis känd i den egna verksamheten. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 9(38)

20 Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende medan de lokala överenskommelserna var till hjälp. Två kommuner angav att den regionala överenskommelsen delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende och en kommun bedömde att den inte var det. En kommun hade svarat att den lokala överenskommelsen var till hjälp, två att den var delvis till hjälp i arbetet med personer med missbruk- och beroendeproblem och en kommun svarade att den inte var till hjälp i arbetet. Figur 9. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Det har förbättrats Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Det har förbättrats 2 Simba kommuner Kungälvs sjukhus Figur 2. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Den har minskat Simba kommuner Den har ökat Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Kungälvs sjukhus På frågan om samarbetet mellan kommun och landsting har förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade landstinget att samarbetet hade förbättrats och att tillgängligheten till god vård hade ökat. Samarbetet hade förbättrats enligt en kommun och två kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare. En annan kommun svarade att de inte känner till om samarbetet har förändrats. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade enligt en kommun ökat, enligt en kommun hade den minskat. En kommun bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och en kommun visste inte hur tillgängligheten hade påverkats. Landstinget bedömde att patientsäkerheten hade ökat sedan införandet av lagen om överenskommelse mellan huvudmännen. De angav även i en kommentar att det fanns ett bra lokalt upparbetat samarbete. En kommun kommenterade att oklara gränsdragningar försvårar samverkan med landstinget. Den har ökat Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(38)

21 Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Figur 2. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=5) Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 22. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=5) Totalt antal barn <8 år individuell plan IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(38)

22 Figur 23. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=5) Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 24 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=5) Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Sjukhus Totalt antal barn <8 år individuell plan Kommunerna hade totalt 355 personer aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende och landstinget hade 7 patienter med missbruk eller beroende. 3 av de aktuella kvinnorna och 36 männen i de fyra kommunerna hade barn under 8 år och landstinget svarade åtta kvinnor och 2 män. Av ovanstående diagram framgår att tre kvinnor och 47 män aktuella för missbruk eller beroende hade en individuell plan. Landstinget hade individuella planer fyra kvinnor och fem män. I Ale kommun fanns tre kvinnor och fyra män med en individuell plan och i Stenungsund hade 43 män en sådan plan. I de övriga två kommunerna (Kungälv och Tjörn) hade ingen person en individuell plan. Två av de fyra kommunerna svarade att de hade rutiner för att följa upp och utvärdedra de individuella planerna. En kommun svarade att de inte har rutiner och en kommun kände inte till om rutiner fanns. Landstinget angav i en kommentar att det inte fanns en uttalad SIP hos många patienter men att samverkan skedde fortlöpande. En kommun kommenterade att samverkan med psykiatrin har ökat sedan en lokal samverkansplan utformades för några år sedan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 22(38)

23 Skaraborgs sjukhus, SkaS Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur 25. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Figur 26. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=5) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att landstinget uppgav att det finns en regional överenskommelse men ingen lokal överenskommelse enligt 8 b HSL. Av de tillfrågade 5 kommunerna svarade 4 att det fanns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL, en kommun kände inte till om det fanns en regional överenskommelse. Tolv kommuner svarade att de hade en lokal överenskommelse enligt bestämmelserna och två svarade att det inte fanns någon. En kommun var osäker. Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen var delvis känd i den egna verksamheten. Tolv kommuner har svarat att den regionala överenskommelsen var känd i den egna verksamheten och två kommuner ansåg att den var delvis känd i verksamheten. Tio kommuner som svarade att de har en lokal överenskommelse bedömde att den var känd i den egna verksamheten och de övriga två kommunerna bedömde att den var delvis känd i sin egen verksamhet. Landstinget bedömde att den regionala överenskommelsen delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende. Av de 4 kommuner som svarade att de hade regionala överenskommelser angav nio kommuner att den var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende och fem kommuner bedömde att den delvis var till hjälp. Av de 2 kommuner som svarade att det fanns en överenskommelse på lokal nivå har sju kommuner svarat att den var till hjälp och 5 att den var delvis till hjälp i arbetet med personer med missbruk- och beroendeproblem. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 23(38)

24 Figur 27. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Skaraborg kommuner Det har förbättrats Det har försämrats Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Skaraborgs sjukhus Ingen skillnad mot tidigare Figur 28. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Den har minskat 9 Skaraborg kommuner 4 Den har ökat Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Skaraborgs sjukhus Den har minskat På frågan om samarbetet mellan kommun och landsting har förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade landstinget att samarbetet inte har förändrats och att tillgängligheten till god vård har minskat. Landstinget uppgav att det inte var någon skillnad avseende patientsäkerheten efter lagkravet om en överenskommelse mellan huvudmännen. Samarbetet hade förbättrats enligt sex kommuner, en kommun bedömde att det hade försämrats och sex kommuner att det inte var någon skillnad mot tidigare. Två kommuner kunde inte besvara frågan. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade enligt fyra kommuner ökat, en uppgav att den hade minskat. Nio kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och en kommun visste inte om tillgängligheten hade förändrats. I kommentar beskrev en kommun en väl fungerande samverkan mellan socialtjänsten, kommunal psykiatri, primärvård samt psykiatrisk sluten- och öppenvård Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 24(38)

25 Figur 29. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=6) år år år år 8-25 år Figur 3. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=6) Totalt antal barn <8 år individuell plan IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Figur 3. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=6) år år år år 8-25 år Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 25(38)

26 Figur 32. Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=6) Totalt antal barn <8 år individuell plan I kommunerna var totalt 557 personer aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende. Landstinget hade 53 patienter med missbruk eller beroende. 27 % av de aktuella kvinnorna och 2 % av männen i de 5 kommunerna hade barn under 8 år och landstinget svarade att sex kvinnor (37,5 %) och sju män (2 %) hade barn under 8 år. Av ovanstående diagram framgår att 8 % av de aktuella kvinnorna och 4 % av männen hade en individuell plan. I Essunga kommun fanns totalt sex personer med en individuell plan, Götene sju personer, Hjo en person, Lidköping nio personer, Skara en person, Skövde två personer, Tibro två personer och Vara två personer. De övriga sju kommunerna (Falköping, Grästorp, Gullspång, Karlsborg, Mariestad, Tidaholm och Töreboda) hade angett att inte någon person hade en individuell plan och inte heller inom landstinget. Åtta av de 5 kommunerna svarade att de hade rutiner för att följa upp och utvärdera de individuella planerna. En kommun svarade att de hade rutin för uppföljning men inte för utvärdering. Landstinget svarade att de inte hade rutiner för uppföljning och utvärdering av de individuella planerna. Flera kommuner beskrev i kommentarer olika uppfattningar om arbetet med att ta fram och implementera SIP. Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 26(38)

27 Figur 33. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Figur 34. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att landstinget svarade att de inte kände till om det fanns regionala eller lokala överenskommelser enligt 8 b HSL. Av de tillfrågade tio kommunerna svarade fem att det fanns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL och fyra att det inte fanns någon. En kommun kände inte till om det fanns en regional överenskommelse. Två kommuner svarade att de hade en lokal överenskommelse enligt bestämmelserna och åtta kommuner att det inte fanns någon överenskommelse på lokal nivå. Fyra kommuner med en regional överenskommelse svarade att den var delvis känd i den egna verksamheten och en kommun bedömde att den inte var känd. En kommun med lokal överenskommelse bedömde att den var känd i den egna verksamheten och en kommun gjorde bedömningen att den var delvis känd i verksamheten. Av de fem kommuner som svarade att de hade regionala överenskommelser angav två kommuner att den inte var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende och en kommun bedömde att den var det till viss del. Av de två kommuner som hade en lokal överenskommelse uppgav båda kommunerna att den delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. Figur 35. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? Det har förbättrats 4 Det har försämrats Södra Älvsborgs kommuner 4 Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Södra Älvsborgs sjukhus Det har förbättrats Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 27(38)

28 Figur 36. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 4 Den har ökat 5 Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Ingen skillnad mot tidigare Södra Älvsborgs kommuner Södra Älsvborgs sjukhus På frågan om samarbetet mellan kommun och landsting har förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade landstinget att samarbetet hade förbättrats och att tillgängligheten till god vård inte hade förändrats, avseende patientsäkerheten var det ingen skillnad mot tidigare. Enligt en kommun hade samarbetet förbättrats och försämrats enligt en annan kommun. Fyra kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och fyra kommuner uppgav att de inte känner till hur samarbetet har förändrats. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade enligt en kommun ökat. Fem kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och fyra kommuner visste inte hur tillgängligheten hade förändrats. Landstinget angav i en kommentar att det fanns ett samarbete som håller på att utvecklas. Kommuner har i kommentarer angett att det pågår ett arbete med att ta fram regionala och lokala överenskommelser. Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 28(38)

29 Figur 37. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=) år år år år 8-25 år Figur 38. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=) Totalt antal barn <8 år individuell plan IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 29(38)

30 Figur 39. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=) år år år år 8-25 år Figur 4 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=) Totalt antal barn <8 år individuell plan I kommunerna var totalt 67 personer aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende. Landstinget hade 285 patienter med missbruk eller beroende. 28 % av de aktuella kvinnorna och 6 % av männen i de kommunerna hade barn under 8 år, i landstinget hade 6 % av kvinnorna och 25 % av männen barn under 8 år. Borås hade i sin redovisning angett uppgifter för personer mellan 2-65 år. Av ovanstående diagram framgår att 25 kvinnor (4 %) och 76 män (8 %) aktuella för missbruk eller beroende i kommunerna hade en individuell plan. I Alingsås kommun hade sju personer individuell plan, i Borås 3 personer, Herrljunga sex personer, Lerum 4 personer, Marks 22 personer, Svenljunga sex personer, Ulricehamn en person och Vårgårda fem personer med en individuell plan. I Bollebygd och Tranemo hade ingen person en individuell plan och inte heller inom landstinget. Sju av de kommunerna svarade att de hade rutiner för att följa upp och utvärdera de individuella planerna. Landstinget visste inte om det fanns rutiner för uppföljning och utvärdering av individuella planer. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(38)

31 Göteborg med kranskommuner Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur 4. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=2) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå 2 Figur 42. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=4) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att landstinget svarade att det fanns både regionala och lokala överenskommelser enligt 8 b HSL. Samtliga tio stadsdelar och tre kommuner svarade att det fanns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL. En kommun kände inte till om det fanns någon överenskommelse. Sju av stadsdelarna och två kommuner uppgav att de hade en lokal överenskommelse enligt bestämmelserna, medan tre stadsdelar och två kommuner svarade att det inte fanns någon överenskommelse på lokal nivå. Landstinget bedömde att både den regionala och lokala överenskommelsen var delvis känd i den egna verksamheten. Fem stadsdelar och kommuner svarade att den regionala överenskommelsen var känd i den egna verksamheten, åtta kommuner och stadsdelar ansåg att den endast var delvis känd i verksamheterna. Av nio kommuner och stadsdelar med en lokal överenskommelse bedömde fyra kommuner att den var känd i den egna verksamheten, en kommun svarade att den inte var känd. De övriga fyra kommunerna och stadsdelarna bedömde att den var delvis känd i verksamheten. Landstinget bedömde att både den regionala och lokala överenskommelsen delvis var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende. Fyra stadsdelar och en kommun svarade att den regionala överenskommelsen var till hjälp i arbetet med personer med missbruk eller beroende. Sex stadsdelar och kommuner svarade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(38)

32 att den var delvis till hjälp och två stadsdelar och kommuner visste inte om den var till någon hjälp i arbetet. Figur 43. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 2 Göteborg och kranskommunerna Det har förbättrats Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2 Vet inte Figur 44. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 2 Den har minskat Den har ökat Ingen skillnad mot tidigare Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Göteborg och kranskommunerna Sahlgrenska Universitetssjukhuset På frågan om samarbetet mellan kommun/stadsdelen och landstinget har förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade landstinget att man inte kände till om samarbetet hade förändrats. Tillgängligheten till god vård hade inte förändrats och avseende patientsäkerheten angavs att den hade ökat. Samarbetet har förbättrats enligt en stadsdel medan 2 kommuner och stadsdelar bedömde att det inte var någon skillnad. En stadsdel visste inte om samarbetet hade förbättrats eller försämrats. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade enligt en kommun ökat, att den hade enligt två stadsdelar minskat och de övriga kommunerna och stadsdelarna bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare. Flera kommuner och stadsdelar beskriver i kommentarer olika svårigheter i samverkan trots regionala överenskommelser. Verksamhetsområde psykos SU anger i en kommentar att det finns överenskommelser för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och beroende. Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 32(38)

33 under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Figur 45. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=5) år år år år 8-25 år Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 46. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=5) Totalt antal barn <8 år individuell plan Sjukhus Totalt antal barn <8 år individuell plan Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 33(38)

34 IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Figur 47. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=5) år år år år 8-25 år Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 48 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=5) Totalt antal barn <8 år individuell plan Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 34(38)

35 2 5 5 Sjukhus Totalt antal barn <8 år individuell plan I kommunerna och stadsdelarna var totalt 64 kvinnor och 676 män aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende under oktober 24. Landstinget hade 7 kvinnor och 5 män patienter med missbruk eller beroende. 4 (7 %) av de aktuella kvinnorna och 94 (2 %) av männen i kommunerna och stadsdelarna hade barn under 8 år. Landstinget svarade att de hade 4 (2 %) kvinnor och 233 (5 %) män som hade barn under 8 år. Av ovanstående diagram framgår att 44 (7 %) kvinnor och 95 (6 %) män aktuella för missbruk eller beroende i kommunerna hade en individuell plan. Landstinget svarade att 3 (,8 %) kvinnor och 34 (2,2 %) män hade en individuell plan. Av stadsdelarna hade Askim-Frölunda-Högsbo sammanlagt 5 kvinnor och män med en individuell plan, Centrum hade 5 personer, Majorna-Linné 27, Norra Hisingen 7, Västra Hisingen 59. I stadsdelarna Angered, Lundby, Västra Göteborg, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg fanns inte någon aktuell person med en individuell plan. Av de fyra kommunerna hade Härryda 6 personer med en individuell plan och i Partille hade personer en individuell plan. I Mölndal och Öckerö hade inte någon aktuell person en individuell plan. Landstinget uppgav att de hade 47 personer med en individuell plan. Sex kommuner och stadsdelar uppgav att de hade rutiner för att följa upp och utvärdera de individuella planerna. Landstingen hade ingen rutin för detta. Sammanställning hela Västra Götalands län Överenskommelser om samarbete mellan kommun och landsting. Nedan följer en sammanställning av landstingets och samtliga kommuners i Västra Götalands län svar på IVO:s frågor om överenskommelser om samarbete enligt 5 kap. 9 a SoL och 8 b HSL. Figur 49. Landstingets svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med kommuner (n=7) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 35(38)

36 Figur 5. Kommunernas svar på frågan om det finns överenskommelser om samarbete med landstinget (n=58) Vet inte Nej Ja Lokal nivå Regional nivå Av enkäten framkom att fyra av de sju verksamhetsområdena inom landstinget svarade att det fanns både regionala och lokala överenskommelser enligt 8 b HSL, ett område att det inte fanns och två kände inte till om det fanns några överenskommelser. Av de 58 kommunerna och stadsdelarna i länet svarade 46 (8%) kommuner och stadsdelar att det finns en överenskommelse på regional nivå enligt 5 kap. 9 a SoL, 6 ( %) att det inte finns någon sådan samt 6 ( %) kommuner att de inte kände inte till om det fanns en regional överenskommelse. Av kommunerna hade 38 (66 %) svarat att de har en lokal överenskommelse enligt bestämmelserna. 8 (3 %) svarade att det inte finns någon överenskommelse på lokal nivå, och 2 (3 %) kommuner var osäkra på om det fanns någon. Figur 5. Hur har samarbetet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 8 6 Det har förbättrats 2 2 Det har förbättrats 32 Västra Götaland kommuner 2 Det har försämrats Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Sjukhusen VGR 3 Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Figur 52. Hur har tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23? 6 4 Den har minskat Den har ökat Den har minskat Den har ökat 37 Västra Götaland kommuner Ingen skillnad mot tidigare Vet inte Sjukhusen VGR 4 Ingen skillnad mot tidigare Vet inte På frågan om samarbetet mellan kommuner och landsting hade förändrats sedan bestämmelsen om överenskommelse infördes den juli 23, svarade två verksamhetsområden att samarbetet hade förbättrats, två bedömde att det inte hade inneburit någon skillnad och tre visste inte om det hade förändrats. Samarbetet hade förbättrats enligt 6 kommuner. Två uppgav att det hade försämrats, 32 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 36(38)

37 kommuner bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och åtta kommuner uppgav att de inte visste hur samarbetet hade förändrats. Tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet hade ökat enligt ett verksamhetsområde inom landstinget, minskat enligt ett område. Fyra områden bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och ett visste inte om det hade förändrats. Elva kommuner och stadsdelar bedömde att tillgängligheten hade ökat, fyra att den hade minskat, 37 bedömde att det inte var någon skillnad mot tidigare och sex uppgav att de inte visste om det hade skett någon förändring. Individuell plan Nedan följer en sammanställning av landstingets och kommunernas svar på IVO:s frågor om individuell plan enligt 5 kap. SoL och 3 f HSL. IVO ställde frågan hur många kvinnor med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde under oktober 24 samt hur många av de aktuella kvinnorna som hade barn under 8 år och hur många av kvinnorna som hade en individuell plan. Figur 53. Hur många kvinnor (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=2) Kommuner Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 54. Hur många av kvinnorna hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=2) Totalt antal barn <8 år individuell plan 2 Kommuner Sjukhus IVO ställde frågan hur många män med missbruk/beroende (8-65 år) som var aktuella för utredning, vård eller behandling inom respektive verksamhetsområde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 37(38)

38 under oktober 24 samt hur många av de aktuella männen som hade barn under 8 år och hur många av männen som hade en individuell plan. Figur 55. Hur många män (8-65 år) var aktuella för utredning/insatser/vård för sitt missbruk eller beroende under oktober 24? (n=2) Kommuner Sjukhus år år år år 8-25 år Figur 56 Hur många av männen hade barn under 8 år och hur många av dem hade en individuell plan? (n=2) Totalt antal barn <8 år individuell plan 5 Kommuner Sjukhus I länets samtliga kommuner var totalt ca 3 kvinnor och ca 32 män aktuella för utredning eller insatser för missbruk eller beroende under oktober 24. Inom landstinget var ca 92 kvinnor och ca 9 män patienter med missbruk eller beroende under samma tidsperiod. 23 % (ca 3) av de aktuella kvinnorna och 5 % (ca 475) av männen i kommunerna hade barn under 8 år. Landstinget svarade att 4 (5 %) av de aktuella kvinnorna och 233 (2 %) av männen hade barn under 8 år. Av ovanstående diagram framgår att ca 5 kvinnor (9 %) och ca 275 män (8,5 %) män aktuella för missbruk eller beroende i Västra Götalands län hade en individuell plan. Landstinget svarade att 3 (,4 %) kvinnor och 34 (,8 %) män hade en individuell plan. Av de totalt 58 kommunerna i länet var det 23 kommuner som uppgav att de inte hade någon upprättad individuell plan i oktober 24. Detsamma gällde för tre av de fem sjukhusområdena i länet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 38(38)