Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
|
|
|
- Viktor Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation
4 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Spridningsseminarium tisdagen 20 september 2011 Kartläggning av lungcancerprocessen LUCAS är inte någon anka! lungcancervård i samverkan Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Birgitta Göthman
5 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Nationella riktlinjer (NR) Kartläggning av lungcancerprocessen i Dalarna Kartläggning av utredning & behandling av lungcancer inom Uppsala-Örebroregionen Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Birgitta Göthman
6 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Bilda projektledning Bilda arbetsgrupp (inkl kommun, primärvård, rehab) Utveckla samarbete - med patienter/anhöriga - med regionen Uppsala/Örebro - baslinjemätning - koordinatorssjuksköterska Kartläggningsfas Birgitta Göthman
7 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Bilda projektledning Bilda arbetsgrupp (inkl kommun, primärvård, rehab) Utveckla samarbete - med patienter/anhöriga - med regionen Uppsala/Örebro - baslinjemätning - koordinatorssjuksköterska Kartläggningsfas Idé/skiss till optimal vårdkedja Planera, starta, genomföra och utvärdera förbättringsarbete enl PDSA-cykeln (förbättringshjulet) av redan kända förbättringsområden: - information till patienter/anhöriga - jämlik vård glesbygd/tätort - kommunikation/överlämning till andra vårdgivare - nya förbättringsområden identifierade genom kartläggningen - påbörja vårdprogram enl NR Birgitta Göthman
8 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Bilda projektledning Bilda arbetsgrupp (inkl kommun, primärvård, rehab) Utveckla samarbete - med patienter/anhöriga - med regionen Uppsala/Örebro - baslinjemätning - koordinatorssjuksköterska Kartläggningsfas Idé/skiss till optimal vårdkedja Planera, starta, genomföra och utvärdera förbättringsarbete enl PDSA-cykeln (förbättringshjulet) av redan kända förbättringsområden: - information till patienter/anhöriga - jämlik vård glesbygd/tätort - kommunikation/överlämning till andra vårdgivare - nya förbättringsområden identifierade genom kartläggningen - påbörja vårdprogram enl NR Sammanhållen patientfokuserad lungcancerprocess Nationella riktlinjer för lungcancer är implementerade Spridning av resultatet Fortsatt systematiskt förbättringsarbete Birgitta Göthman
9 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Kartläggning av lungcancerprocessen Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Bilda projektledning Bilda arbetsgrupp (inkl kommun, primärvård, rehab) Utveckla samarbete - med patienter/anhöriga - med regionen Uppsala/Örebro - baslinjemätning - koordinatorssjuksköterska Kartläggningsfas Idé/skiss till optimal vårdkedja Planera, starta, genomföra och utvärdera förbättringsarbete enl PDSA-cykeln (förbättringshjulet) av redan kända förbättringsområden: - information till patienter/anhöriga - jämlik vård glesbygd/tätort - kommunikation/överlämning till andra vårdgivare - nya förbättringsområden identifierade genom kartläggningen - påbörja vårdprogram enl NR Sammanhållen patientfokuserad lungcancerprocess Nationella riktlinjer för lungcancer är implementerade Spridning av resultatet Fortsatt systematiskt förbättringsarbete Birgitta Göthman
10 Kartläggning av lungcancerprocessen Så här långt har vi kommit hittills Prioriterade förbättringsområden Fyra förbättringsteam Birgitta Göthman
11 Birgitta Göthman
12 Birgitta Göthman
13 Birgitta Göthman
14 Birgitta Göthman
15 Birgitta Göthman
16 Birgitta Göthman
17 Värdeflödesanalys - På Spaning Broschyr - idé, information till patienten/anhörig Kompetens inom hemtjänsten Antal patienter i hemtjänst Remisshantering, tidsaspekten Känner alla patienterna till sitt nästa steg i vårdkedjan? Vad vet läkarna på vårdcentral om lungcancerprosessen, finns det ett PM om behandling/utredning? Birgitta Göthman
18 Värdeflödesanalys - På Spaning Skickas epikriskopior till vårdcentralerna? Hur många erbjuds kuratorssamtal på avd? Hur är det psykosociala stödet utformat och hur ingår det i vårdflödet? Vilka patienter dör på lungavd? Varför kommer patienter in för att dö på sjukhus? Sker ett brytpunktssamtal med patienten vid överföring till palliativ vård? Cancervårdkedjan har en kurativ och en palliativ del. Den senare behöver vidareutvecklas och förtydligas med bl a brytpunktsamtal? Birgitta Göthman
19 Värdeflödesanalys Förbättringsområden Patientens väg till diagnos och behandling ska vara utan dröjsmål och i enlighet med Nationella riktlinjer för lungcancervård Reviderat vårdprogram (utifrån nationella riktlinjerna) innefattande hela vårdflödet Rutiner/arbetssätt för att förhindra att icke värdeskapande tid uppstår för patienten Alla patienter får adekvat information och ett bra psykosocialt omhändertagande Patienten ska uppleva primärvård, specialiserad vård kommunal vård och omsorg och MOH som en enda vårdgivare Gemensam vårdplanering Rutiner för informationsöverföring Birgitta Göthman
20 Värdeflödesanalys Förbättringsområden Patienten ska vara delaktig i vård och behandling så långt som möjligt och om möjligt vara delaktig i ändringar i inriktning av vård och behandling För bättre omhändertagande och vård behövs tydlig information mellan vårdgivare om brytpunktsamtal ägt rum och dess innehåll Birgitta Göthman
21 Värdeflödesanalys Förbättringsområden Patienten/närstående ska möta välutbildad personal i en välfungerande organisation Utbildning i palliativ vård för distriktsläkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal, biståndshandläggare, enhetschefer så att de talar samma språk, det skapar trygghet i vardagen Birgitta Göthman
22 Patientmedverkan Skilj på...vårdepisod som tar utgångspunkt i vårdgivarens perspektiv och sjukdomsepisod som utgår från patienten Birgitta Göthman
23 Värdeflödesanalys-På Patientmedverkan Spaning För att kunna genomföra förbättringsarbete som patienter/närstående upplever ger mervärde är det viktigt med patientinvolvering och studier av patienter i deras egen kontext Patienters/närståendes erfarenheter och idéer som utgångspunkt Birgitta Göthman
24 Patientmedverkan Idéboken Projekt för Patientdriven Utveckling i Falun PUF Under hösten 2010 diskuterades i styrgruppen hur vi på bästa sätt skulle kunna ta reda på hur patienter och närstående upplever vården. Kontakt togs med Mattias Elg och Jon Engström, forskare från Linköpings Universitet, som utvecklat Idéboken i sjukvårdskontext. Idéboken har tidigare provats och vidareutvecklats i samarbete med Landstinget i Jönköping, där den använts inom tre avdelningar Birgitta Göthman
25 Patientmedverkan För att fånga patienters/närståendes erfarenheter, problem och idéer i vardagskontext utvecklas och testas idéböcker gemensamt patient/närstående berättar om dagens kontakt med hälso- och sjukvården eller en vardagssituation som är relaterad till patientens hälsotillstånd under 14 dagar Birgitta Göthman
26 Utvädering av LUCAS Samverkan med Högskolan Dalarna: Prof. Anna Ehrenberg och med dr. Ewa Österlund-Efraimsson Syfte: Genomförda förbättringar förväntas ge bättre behandlingsresultat, bättre livskvalitet för patienter/närstående, en högre patientupplevd kvalitet samt vård på lika villkor Intervention: Förbättringsarbeten i stor utsträckning baserade på patientdelaktighet Urval: Samtliga patienter (så många patienter som möjligt) under utredning och behandling. Före och efter genomfört förbättringsarbete Birgitta Göthman
27 Utvärdering av LUCAS Metod: Demografiska data EORTC enkät för livskvalitet Patientupplevd kvalitet Nationell patientenkät för god vård (Indikator) särskild undersökning Resultat: Förutom att resultatet är en del i försöksverksamheten kan det omfattande underlaget leda till flera studentuppsatser Birgitta Göthman
28 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Spridningsseminarium tisdagen 20 september 2011 Kartläggning av lungcancerprocessen LUCAS är inte någon anka! lungcancervård i samverkan Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Birgitta Göthman
29 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Nationella riktlinjer (NR) Kartläggning av lungcancerprocessen i Dalarna Kartläggning av utredning & behandling av lungcancer inom Uppsala-Örebroregionen Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Birgitta Göthman
30 Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård Lungcancerprojekt Dalarna Parallellprocesser med andra cancerdiagnoser Kartläggning av lungcancerprocessen Projektstart Genomförande/ uppföljning Resultat Bilda projektledning Bilda arbetsgrupp (inkl kommun, primärvård, rehab) Utveckla samarbete - med patienter/anhöriga - med regionen Uppsala/Örebro - baslinjemätning - koordinatorssjuksköterska Kartläggningsfas Idé/skiss till optimal vårdkedja Planera, starta, genomföra och utvärdera förbättringsarbete enl PDSA-cykeln (förbättringshjulet) av redan kända förbättringsområden: - information till patienter/anhöriga - jämlik vård glesbygd/tätort - kommunikation/överlämning till andra vårdgivare - nya förbättringsområden identifierade genom kartläggningen - påbörja vårdprogram enl NR Sammanhållen patientfokuserad lungcancerprocess Nationella riktlinjer för lungcancer är implementerade Spridning av resultatet Fortsatt systematiskt förbättringsarbete Birgitta Göthman
31 Patientmedverkan Idéboken Projekt för Patientdriven Utveckling i Falun PUF Under hösten 2010 diskuterades i styrgruppen hur vi på bästa sätt skulle kunna ta reda på hur patienter och närstående upplever vården. Kontakt togs med Mattias Elg och Jon Engström, forskare från Linköpings Universitet, som utvecklat Idéboken i sjukvårdskontext. Idéboken har tidigare prövats och vidareutvecklats i samarbete med Landstinget i Jönköping, där den använts Birgitta Göthman
32 Patientmedverkan Mål: Att skapa en process för hur Idéboken kan integreras i förbättringsarbetet. Genom Idéboken få kunskap om hur patienter med lungcancer och deras närstående upplever vården. Att Idéböckerna ger en sammanhållen bild av verksamheten ur ett patientperspektiv. Att vidareutveckla och testa Idéboken på en ny patientgrupp och även på deras närstående Birgitta Göthman
33 Patientmedverkan Patient och närstående skriver under 14 dagar var sin Idébok oberoende av varandra. Målet är att alla lungcancerpatienter i Dalarna (ca 150) och deras närstående ska erbjudas att delta i projektet. Av Idéböckerna skall en rapport sammanställas Idéböckerna skall också ligga till grund för magisteruppsatser för projektledarna på Lungkliniken Birgitta Göthman
34 Patientmedverkan Pilotstudie: Under våren har en pilotstudie som inkluderade 7 lungcancerpatienter gjorts. Endast en patient tackade ja till att medverka. Vid telefonkontakt med patienter och närstående om orsaken bakom att inte vilja medverka Birgitta Göthman
35 Patientmedverkan Idéer till förbättringar Att inte begränsa berättandet i tid, utan patienter och närstående får skriva om det som känns angeläget. Sprida kunskap om Lucas via Inblick, tidning till alla hushåll i Landstinget Dalarna Att anordna en Cafékväll 18/10 för alla lungcancerpatienter och deras närstående där bland annat Idéböckerna presenteras. Ny pilot Birgitta Göthman
36 Patientmedverkan Nytt utskick av 20 reviderade Idéböcker planeras i samband med Cafékvällen den 18 oktober Birgitta Göthman
37 Patientupplevd kvalitet Patientenkäter utskickade till 138 patienter med diagnosen lungcancer genom Indikator 68, 8 % svarsfrekvens Tilläggsfrågor demografi hälsa och livskvalitet rökvanor Birgitta Göthman
38 Värdeflödesanalys av lungcancerprocessen Prioriterade förbättringsområden Fyra förbättringsteam Arbetar enligt Genombrottsmetodiken, PDSA Birgitta Göthman
39 Värdeflödesanalys av lungcancerprocessen Team 1 Att minska ledtider och arbeta för Tidig upptäckt (retrospektiv journalgranskning) Team 2 Att förbättra och säkerställa informationsflödet kring patienter med diagnosen lungcancer, bättre flyt mellan vårdgivare Birgitta Göthman
40 Tidig upptäckt Område Problem Lösning Patienten Vet ej alarmsymtom dvs när söka Vet ej var söka Nationell info Lokal info Vårdcentralen Fel råd av tel-ssk Fel prioritering av tel-ssk Dålig tillgänglighet till läkare Fel planering av besök Fel utredning mht ev. diagnos Fortbildning Systematik (checklista) Fortsatt utredning för att utesluta ca Oklar remissinstans/undersökning Lång väntetid Enklare rutiner Systematik (jämlik vård) Bättre prioritering Fortsatt utredning för att ställa annan diagnos Snabbt åter till primärvård Gemensam journal Behandling Avgöra behandling Genomföra behandling Nationella riktlinjer Regionalt vårdprogram
41 Värdeflödesanalys av lungcancerprocessen Team 3 Alla lungcancerpatienter skall från vara informerade och delaktiga om ändrad inriktning i behandlingen, samt få bästa möjliga övergång från lungkliniken till MOH. Team 4 Patienterna i hemsjukvården ska känna trygghet genom att personalen har hög kompetens inom palliativ vård Birgitta Göthman
42 Förbättringar i samverkan med Uppsala/Örebroregionen Multiprofessionella teamkonferenser har startat (ÖJ Cancer) Kontaktsjuksköterskor på lungmottagningen finns inrättade (fast vårdkontakt, ökad patientmedverkan) Patientlots är utsedd (minska ledtider) Birgitta Göthman
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården
Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården Katja Vuollet Carlsson Regional samordnare för kontaktsjuksköterskor 2016-10-06 KSSK uppdrag nationell Fokus på områden där samverkan/samarbete behövs
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Ännu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22
VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!
Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg
JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
INSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Hur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet
Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra
Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning. Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson
Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson Tillgänglig primärvård För ökad kunskap och stöd för verksamhetsutveckling Vad följer vi idag i primärvård 40 miljoner
Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus
Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus 3 oktober 2018 Emma Spak, Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Bakgrund behov av förändring Goda resultat, hög medicinsk kvalitet
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Bättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Triangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider
Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall
Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF
Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF 2017-04-04 Namn Marie Boëthius Koordinator Lokal processledare Kontaktsjuksköterskan Aktiva överlämningar Avgränsning och
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Utbildningsmaterial breddinförande Norrbotten 2018
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Utbildningsmaterial breddinförande Norrbotten 2018 www.norrbotten.se/minplan Syfte/mål Uppnå bättre följsamhet i processerna Implementering av nya rutiner och
Värdeskapande samverkan i Mittenälvsborg
9. Nio punkter Den 23 oktober 2013 satte vi samverkansparter oss ner vid samma bord för att prata om de mest sjuka äldre. Vi upptäckte att vi hade väldigt olika bilder av vår gemensamma verklighet. Men
Varför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede
Enheten för utredning och analys 2014-01-09 Karin Lundberg Cristina Jönsson Anders Hallberg 1 (10) Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Inledning Socialstyrelsen har tagit
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa
Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014
JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Samverkan Specialistklinik-ASIH. Samordnande kontaktsjuksköterskor Anna Ekstrand Jenny Rundgren
Samverkan Specialistklinik-ASIH Samordnande kontaktsjuksköterskor Anna Ekstrand Jenny Rundgren 160906 Bakgrund ASIH rådet hösten 2015 (verksamhetschefer och enhetschefer) Totalt ca 38 ASIH-team i Stockholms
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen
2018-12-04 1 (5) Riktlinje för samverkan jul- och Bakgrund I år sammanfaller jul- och nyårshelgen med de vanliga helgerna vilket resulterar i att det i perioden 22 december till och med 1 januari endast
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Område Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27
Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik
Startskott för Skaraborg
jämlik strokevård Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering Nyhetsbrev Nr 1, Januari 2015 Lärandeseminarium 1 Skaraborg Startskott för Skaraborg Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång
Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Håbo kommun Region Uppsala: Primärvården i Håbo, Psykiatrimottagningen i Håbo och Enköpings lasarett Fastställt av: Tjänstemannastyrgruppen för närvårdsamverkan Datum:
Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017-xx-xx 2018-03-22 Överenskommelse för väntetidssatsningen 2017 Landsting/regioner ska införa samtliga
Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Palliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med
Förstärkt vårdgaranti Ny lag från och med 2019-01-01 Nuvarande uppföljning inom primärvården Kontakt inom 0 dagar Efter bedömning av vårdpersonal läkartid inom 7 dagar Första besöket i specialiserad vård
Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL
Handläggare: Uppdragsgrupp SVOP Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård 2018-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11 In- och utskrivning i hemsjukvård
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL
RUTIN FÖR ELEKTONISK INFORMATIONSÖVERFÖRING VID IN- OCH UTSKRIVNING I HEMSJUKVÅRD Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Reviderad av/datum: Antal bilagor: 0 Framtaget av/datum:
Patientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Cancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON
Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON Patienter och närstående som medskapare i vården ERFARENHETER FRÅN SKARABORGS SJUKHUS Patientlagen Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet,
Nationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r