Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
|
|
- Sven Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden, Camilla Nordh
2 1. STROKE VAD ÄR STROKE? Hjärninfarkt Hjärnblödning TIA Blödning mellan hjärnhinnorna - Subarachnoidalblödning SYMTOM Vanliga symtom vid insjuknandet Konsekvenser efter stroke Halvsidig förlamning eller svaghet, hemipares... 4 och var i hjärnan skadan sitter Axel- och skuldersmärta Halvsidig känselnedsättning Koordinationssvårigheter Spasticitet Sväljningssvårigheter Kognitiva funktionsnedsättningar Depression Språksvårigheter Sociala konsekvenser PROGNOS REHABILITERING EFTER STROKE Arbetsterapi Fysioterapi KUNSKAPSTEST/ INSTUDERINGSFRÅGOR KÄLLOR:
3 1. STROKE Stroke är en av våra största folksjukdomar och i Sverige får cirka personer stroke varje år. Medelåldern för insjuknande är 75 år (2006) men cirka 20 procent är under 65 år. Lika många kvinnor som män drabbas. I Sverige är stroke är en av de vanligaste orsakerna till invaliditet och död. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska sjukvården. Riskfaktorer för att drabbas av en stroke är högt blodtryck, hjärtsjukdom, högt kolesterol, diabetes, rökning, överkonsumtion av alkohol, ärftlighet, ålder, stress, övervikt och låg fysisk aktivitetsnivå. 1.1 Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Cirka 85 procent av dem som insjuknar i stroke har fått en hjärninfarkt och cirka 15 procent en hjärnblödning. Förr i tiden använde man ordet slaganfall men på 70-talet började man tala om stroke i stället för slaganfall. Ordet Stroke på engelska betyder just slag och används internationellt Hjärninfarkt En hjärninfarkt uppstår när en blodpropp täpper till någon av hjärnans blodkärl då kan inte blodet passera och det uppstår en blodtomhet, ischemi, i området omkring proppen. Hjärnan måste ha både syre och näring för att kunna fungera. Får man en propp i hjärnan uppstår därför syrebrist och nervcellerna i området skadas och kan dö inom några få minuter. De funktioner som styrs från det skadade området i hjärnan fungerar inte längre som tidigare Hjärnblödning En blödning i hjärnan kan ha olika orsaker. Till stroke räknas alla blödningar i hjärnan som inte orsakas av yttre våld. Den vanligaste orsaken är att ett blodkärl i hjärnan brister. Blodet som strömmar ut ur det brustna kärlet förstör vävnaderna i omkringliggande områden. Samtidigt stiger trycket i hjärnan vilket i sin tur kan orsaka huvudvärk, illamående, medvetslöshet och död. Precis som vid hjärninfarkt är det de funktioner som styrs från det skadade området som påverkas TIA TIA är en förkortning och betyder ungefär tillfällig blodtomhet och orsakas av en liten propp. För att ett insjuknande ska klassas som TIA ska symtomen ha gått tillbaka inom 24 timmar. Det vanligaste är att symtomen går tillbaka mycket snabbare, oftast inom några få minuter. TIA ska alltid ses som ett varningstecken för att en större propp kan uppstå som orsakar stroke. Det är vid TIA därför mycket viktigt att söka sjukvård för att få rätt diagnos ställd och hjälp med förebyggande behandling även om symtomen gått tillbaka. 2
4 1.1.4 Blödning mellan hjärnhinnorna - Subarachnoidalblödning Ibland kan en blödning uppstå för att ett pulsåderbråck, aneurysm, blivit försvagat och brister. Blodet strömmar då ut mellan hjärnhinnorna, strax utanför hjärnan. När ett pulsåderbråck brister kan det uppstå en kraftig blödning som gör att trycket i hjärnan snabbt stiger. En akut operation är då ofta nödvändig. Man opererar bort en del av skallbenet så att den svullnade hjärnan får utrymme. När svullnaden lagt sig opereras skallbenet tillbaka. 1.2 Symtom Vanliga symtom vid insjuknandet Halvsidig förlamning eller försvagning Känselnedsättning eller domning i ena kroppshalvan eller ansiktshalvan Synrubbningar t.ex. synfältsbortfall eller dubbelseende Tal- och språkrubbningar som kan göra det svårt att tala och/eller svårt att förstå språk Balanssvårigheter Plötslig akut huvudvärk, illamående och kräkningar Påverkat medvetande För att sprida kunskap om hur man upptäcker att någon är på väg att drabbas av en stroke finns det olika AKUT-tester A= Ansikte, kan personen le eller är sned i ansiktet? K= Kroppsdel, kan personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder? U= Uttal, kan personen upprepa en enkel mening? T= Tid, symtomen kommer plötsligt, varje sekund räknas. Vid något av följande symtom, ring 112!. 3
5 1.2.2 Konsekvenser efter stroke Hjärnan styr allt som är att vara människa och då stroke drabbar hjärnan kan i stort sett vilken eller vilka som helst av våra funktioner påverkas. Vilka funktioner som påverkas beror framförallt på skadans lokalisation och omfattning. De funktionsnedsättningar som kan uppstå efter stroke kan vara både synliga och osynliga Halvsidig förlamning eller svaghet, hemipares Halvsidig förlamning/muskelsvaghet är det symtom många tänker på vid stroke då detta ofta är mycket påtagligt. Ena sidans kroppshalva påverkas och det kan gälla armen, benet, bålen och/eller ansiktet. Vilken sida som drabbas beror på vilken hjärnhalva som drabbas. I regel leder högersidig skada i hjärnan till vänstersidiga symtom/funktionsbortfall och tvärt om. Graden av inskränkt rörlighet varierar beroende på skadans omfattning och var i hjärnan skadan sitter Axel- och skuldersmärta Det är vanligt att personer som fått stroke får problem med smärta i den försvagade axeln och skuldran. Smärtan uppstår ofta 1-2 månader efter insjuknandet och beror på försvagad muskulatur kring axelleden. När muskelspänningen i leden är försvagad blir leden instabil. När Axelleden är instabil förändras rörelsemönstret och det finns risk för att nerver töjs eller kommer i kläm, vilket orsakar smärta. En person som fått stroke får därför aldrig greppas i eller lyftas i armhålan och armen. Om den strokedrabbade får ont eller känner smärta i den försvagade/förlamade axeln är det viktigt att avbryta träningen och kontakta fysioterapeut eller arbetsterapeut Halvsidig känselnedsättning Halvsidig känselnedsättning kan uppstå i hela eller delar av den försvagade/förlamade kroppshalvan. Ibland är den ytliga känseln nedsatt, ibland den djupa och ibland både och. Nedsatt ytlig känsel kan innebära en försämrad förmåga att uppfattar smärta, kyla och värme Nedsatt djup känsel kan innebära nedsatt förmåga att identifiera föremål utan att titta på föremålet eller inte känner var den försvagade/förlamade handen befinner sig. Är både djup och ytlig känsel påverkad kan personen ligga på sin hand utan att vara medveten om det Koordinationssvårigheter Koordinationssvårigheter innebär att det är svårt att få ihop rörelser. Det kan leda till fumlighet och balanssvårigheter som i sin tur påverkar förmågan att till exempel klä på sig eller att gå. 4
6 Spasticitet Spasticitet är en överdriven och onormalt fördelad spänning i vissa muskler. Spasticiteten gör det svårt att utföra, kontrollera och/eller koordinera rörelser. Orsaken till spasticitet är en ökad aktivitet i muskler och senor. Följden kan bli kraftiga spänningar, kramper, ryckningar och smärta. I den försvagade/förlamade armen är det vanligast att spasticiteten leder till att armen böjer kraftigt i armbågen och handen knyter ihop sig. I det försvagad/förlamad benet är det vanligast att spasticiteten leder till att knät och foten sträcks samt att fotsulan vrids inåt/uppåt. Det är viktigt att de överspända/ihopdragna musklerna sträcks ut med jämna mellanrum för att förhindra att kontrakturer uppstår Sväljningssvårigheter Sväljningssvårigheter kan innebära att personen inte kan äta eller dricka på vanligt sätt. Mat och dryck kan behöva anpassas i konsistens eller intas via nässond eller PEG. Att svälja ner mat och saliv i lungorna medför stor risk för lunginflammation som kan vara livshotande. Kontakt med logoped är alltid viktig vid sväljsvårigheter då logopeden har kunskaper i hur sväljträning går till Kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva funktioner är hjärnan hjärnans förmåga att ta emot, behandla och förmedla information samt att planera hur en uppgift skall utföras. Nedsatta funktioner leder i olika grad till svårigheter att klara av komplexa och vardagliga aktiviteter. Man kan till exempel få svårt att planera sin dag, sköta sin ekonomi, laga mat, vara tillsammans med andra eller odla sina intressen. Nedsatta kognitiva funktioner leder också till en ökad stresskänslighet. Kognitiva funktionsnedsättningar kan felaktigt förväxlas med demenssjukdom. Det är viktigt att veta vad som är vad då man efter stroke har förutsättningar för att förbättra sina kognitiva funktioner medan man vid demenssjukdom inte har det. Kognitiva funktionsnedsättningar tillhör de så kallade dolda funktionsnedsättningarna. De syns inte utanpå och kan vara svåra att bekräfta, men ändå medföra stora problem för personen som lever med dem. 5
7 Exempel på kognitiva funktionsnedsättningar är: Minnessvårigheter. Nedsatt uppmärksamhet och/eller koncentrationsförmåga. Det kan innebära svårigheter att följa ett TV-program, hålla tråden i ett samtal eller äta färdigt en måltid. Nedsatt problemlösningsförmåga. Det kan innebära svårigheter att ta på sig en tröja, öppna en dörr eller använda bromsen på rollatorn. Trötthet. Hjärntrötthet är en mental trötthet som beror på svårigheter att sålla intryck och aktiviteter som man tidigare gjorde automatiskt kräver mer av hjärnan. Det är viktigt att hjärntröttheten inte förväxlas med lathet. Många är mycket trötta när de är nyinsjuknade och sover mycket vilket är en del i läkeprocessen. Tröttheten avtar med tiden men många upplever hjärntrötthet lång tid efter insjuknandet. Nedsatt initiativförmåga. Det kan innebära svårigheter att komma igång med att göra något. Nedsatt sjukdomsinsikt. Det kan innebära att man överskattar sina förmågor till exempel att man försöker förflytta sig trots att man saknar förmågan. Svårighet/oförmåga att tolka omgivningen. Man säger ibland att orienteringsförmågan och rumsuppfattningen är nedsatt. Det kan innebära svårigheter att bedöma avstånd och därför stöter i väggar och möbler. En del personer har svårt att hitta, även i kända miljöer. Neglect innebär att personen inte uppfattar ena sidan av kroppen, vanligen den vänstra. Personen klär då bara på sig på höger sida eller äter bara upp maten på höger sida av tallriken. Personlighetsförändringar. En del blir personlighetsförändrade, skrattar och/eller gråter utan anledning, blir aggressiva, använder ett grovt språk som de inte använt tidigare. En del förlorar sina hämningar och kan uttrycka sig olämpligt och klumpigt. Apraxi innebär oförmåga att utföra viljemässiga eller på uppmaning trots att rörlighet och känsel är bibehållen. Det kan innebära att personen använder kammen som tandborste, går med rollatorn bak-och-fram eller sätter på sig tröjan som byxor Depression Nästan 70 procent av de som fått stroke utvecklar någon typ av depressionsliknande symtom som påminner om symtomen vid en krisreaktion. Detta beror på att hela livssituationen kan ha förändrats. 6
8 Språksvårigheter Afasi innebär ett omfattande språkbortfall och vid dysfasi är delar av språkfunktionerna nedsatta. En person med afasi eller dysfasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Personens intellekt påverkas inte av språksvårigheter Sociala konsekvenser En del som drabbas av stroke isolerar sig och begränsar sitt tidigare sociala liv. Många upplever att deras gamla roller förändras och det kan vara svårt att hantera. För många som drabbas av stroke är detta mycket jobbigt då det innebär att de blir beroende av andra människors hjälp. 1.3 Prognos Kunskaperna om hur hjärnan kompenserar för skador orsakade av stroke är fortfarande bristfälliga. Vissa hjärnceller kan vara tillfälligt skadade med förmåga att återfå sin funktion om blodflödet återupprättas inom en kort tidsperiod. Ibland kan återhämtning av funktioner ske på ett sätt som inte kan förklaras. Forskning och beprövad erfarenhet visar att många som fått stroke med hjälp av medicinska åtgärder och rehabilitering återfår både funktionsförmågor och aktivitetsförmågor. Graden av självständighet efter stroke varierar mycket och beror på många faktorer bland annat hjärnskadans omfattning, ålder, motivation och tillgången till rehabilitering. De stora förbättringarna brukar ske under det första året efter insjuknandet i stroke men det är viktigt att känna till att förbättringar kan ske i många år efter insjuknandet. Många personer drabbas av hjärntrötthet och orkar först efter någon/några månader vara aktiva i sin rehabilitering. Dessa personer kan komma igång och göra stora förbättringar lång tid efter insjuknandet. Även personer som inte fått aktiv rehabilitering direkt efter insjuknandet kan med intensiv rehabilitering om de är motiverade göra stora framsteg och öka sin självständighet. Personer som drabbats mycket hårt av stroke och som blivit helt beroende av hjälp kan också förbättras med hjälp av rehabilitering. Förbättringarna leder inte till självständighet men kan vara viktiga för att uppleva en god livskvalitet Rehabilitering efter stroke Rehabiliteringen är alltid individuellt upplagd på grund av att ingen som drabbats av stroke har exakt samma symtom, funktions- och aktivitetsnedsättningar eller motivation och mål. Flera yrkesgrupper arbetar med rehabiliteringen efter stroke men här presenteras enbart den arbetsterapeutiska och fysioterapeutiska rehabiliteringen. Mycket viktigt är att vara medveten om att rehabiliteringen i bästa fall sker mer eller mindre dygnet runt, vilket innebär att all involverad personal och även anhöriga är viktiga aktörer när 7
9 det gäller att stötta de som fått stroke. Ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt ökar möjligheten för den som fått stroke att nå självständighet. Repetition av rörelser och utförande av aktiviteter på samma sätt varje gång de utförs ökar möjligheten att återfå färdigheter. Att till exempel få vägledning i att klä på sig sin tröja på samma sätt eller vägledning i att förflytta sig på samma sätt varje gång ökar därför chansen att uppnå självständighet. För all personal kring den strokedrabbade personen är det viktigt att alltid skapa sig en bild av vem den strokedrabbade var före insjuknandet, vilka eventuella tidigare sjukdomar personen hade, vilka vanor personen hade och vilket liv hen levde. De strokedrabbade kan ofta bidra med mycket information men även anhöriga och goda vänner kan vara till stor hjälp. Personer som har problem med spasticitet löper stor risk för att utveckla kontrakturer om man inte vidtar olika åtgärder. Passivt rörelseuttag kan vara en åtgärd som motverkar kontrakturutveckling. Det passiva rörelseuttaget måste vara individuellt anpassat och utföras som en långsam töjning. Viloposition som behandling kan vara en åtgärd vid både axel- och skuldersmärta samt vid spasticitetsproblematik. Vilopositionernas syfte är att uppnå normal muskelspänning. Det finns tre olika liggande positioner; liggande på den försvagade/förlamade sidan, liggande på den friska sidan och ryggläge. När personen ligger på den försvagade/förlamade sidan är syftet även att belasta den sidan så mycket som möjligt. Det är mycket viktigt att se till att personen inte ligger på sin axel utan att axeln är framdragen så att personen nästan ligger på rygg med överkroppen och på sidan med höften och benen. Kroppen ligger då i rotation. Det är vanligt att strokedrabbade har svårt för att belasta den försvagade/förlamade sidan både i sittande och i stående. Detta leder till sned belastning i kroppen som i sin tur leder till obalans och fallrisk. Att sträva efter jämn belastning i kroppen är därför ett viktigt mål för att förebygga snedställning. De kan ske genom att träning, samtal och överförflyttning sker från den försvagade sidan. Personen guidas då till att belasta, använda, ha uppmärksamhet och kontroll över den försvagade sidan. Vid denna form av träning är det viktigt att den strokedrabbade personen är informerar om valet av behandling och är motiverad till att medverka. I all strokerehabilitering är det viktigt att motivera, uppmuntra och inge hopp i en livssituation som för både den strokedrabbade och dess anhöriga ofta är omvälvande och tuff. 8
10 1.4.1 Arbetsterapi Bedömning och träning av aktivitetsförmåga i personlig ADL, till exempel sköta hygien, förflytta sig och klä på sig. Bedömning och träning av aktivitetsförmågan i andra vardagliga aktiviteter, till exempel breda en smörgås, planera och tillreda frukost eller dammsuga. Bedömning och träning av kognitiva förmågor görs i olika aktiviteter och tränas i personlig ADL och i vardagliga aktiviteter. Bedömning och träning av arm- och handfunktion samt aktivitetsförmåga. Det kan innebära ödemprofylax, rörelseträning i aktiviteter såsom att bläddra i tidning, använda telefon, vika klädesplagg eller funktionsträning. Förskrivning av hjälpmedel och träning i att använda dessa. Det kan innebära rullstolsutprovning och träning i att ta sig fram självständigt med rullstolen. Bedömning av hemsituationen och åtgärder i hemmet som möjliggör ett fungerande boende, t.ex. hjälpmedelsförskrivning och bostadsanpassning Fysioterapi Bedömning och träning av rörelseförmåga, kraft, känsel, balansförmåga, koordination och kroppsuppfattning för att förbättra funktionsförmågan. Många strokedrabbade personer har som mål att kunna gå igen och detta kan tränas på många olika sätt. Exempel på detta kan vara övningar på brits, stående belastningsövningar och övningar sittande på boll. Bedömning och träning av förflyttnings- och gångförmåga. Exempel på hur detta kan tränas är att förflytta sig mellan rullstol och säng, att gå i trappa samt att gå med eller utan hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel och träning i att använda dessa. Olika typer av gånghjälpmedel kan förskrivas och träningen går ut på att lära sig att använda dem. Smärtbehandling med hjälp av till exempel TENS eller vilopositioner. 9
11 2. KUNSKAPSTEST/ INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vad är stroke ett samlingsnamn för? 2. Vilka konsekvenser kan uppstå efter stroke? Ge fem exempel och beskriv kort vad de får för konsekvenser i vardagen. 3. Det behöver inte alltid synas att man har drabbats av en stroke. Ge fem exempel på kognitiva funktionsnedsättningar efter en stroke. 4. Varför är det så viktigt med intakta kognitiva funktioner? 5. Varför är det viktigt att aldrig greppa eller lyfta i den försvagade/förlamade armhålan och armen? 6. Vad ska du göra om en strokedrabbad person börjar få ont i den försvagade / förlamade axeln i samband med träning? 7. Hur lång tid efter insjuknande i stroke kan förbättringar göras? Finns det någon tidsbegränsning? 8. Nämn fem viktiga faktorer vid strokerehabilitering.. 9. På vilka sätt kan man stimulera den försvagade /förlamade sidan i vardagen? 10
12 3. KÄLLOR: Detta material är hämtat från: Livet efter stroke, Stroke-Riksförbundet Kursmaterial från Strokekompetensutbildning för personal inom bl.a. kommun utförd av arbetsterapeut och sjukgymnast på stroke-enheten Varbergs sjukhus Svensk förening för kognitiva sjukdomar, Neuroportalen,
13 12 KUNGSBACKA KOMMUN
Lär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merBästa rehabiliteringen är att skynda långsamt
Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merUtbildningsmaterial - Kontrakturprofylax
1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merInformation från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips
Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast
Läs merKotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi
Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merHässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merPersoncentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande
Läs merVÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer
Läs merPatientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Din läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller arbetsterapi
Läs merinformation om Stroke
information om Stroke Denna informationsbroschyr tillhör: Om stroke På stroke- och neurologisk enhet, plan 10, i Kristianstad finns 24 vårdplatser. Där vårdas du som drabbats av stroke, TIA eller annan
Läs merAtt leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi
Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning
Information och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första
Läs merTräning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Läs merVad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.
Efter stroke Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. I Sverige insjuknar närmare 30 000 personer varje år,
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merRehabilitering efter Bankarts operation
Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet
Läs merRehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion
Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merVirus på balansnerven (vestibularisneurit)
Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter
Läs merSusanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merPatientinformation om Din operation efter höftfraktur
Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merInformation om benproteser
Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merRörlighetsträning vid tonusproblematik
Rörlighetsträning vid tonusproblematik Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet
Läs merFysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken
Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,
Läs merAtt förebygga motionsskador
Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten
Läs merHöftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Läs merMammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merTill dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand
o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur
Läs merInformation till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur
Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...
Läs merFysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus
Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Ulrika Cederberg Leg. Fysioterapeut Innehåll Viktiga faser för patienten knä och höft Inskrivningstillfället knä och höft Operationsdagen
Läs merPlexusinformation för barn i skolåldern
Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän 2011-03-28 Plexusinformation för barn i skolåldern Vad är Plexus Brachialisskada? Det är en slitskada som kan drabba nerverna till arm och hand vid en svår förlossning,
Läs merMANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare
MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merKom i form med cirkelträning!
Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen
Läs merVad är polio och postpolio?
Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl
Läs merVanliga symtom eller sjukdomsbilder
2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merTräning efter underbensamputation
Träning efter underbensamputation Efter benamputation Du har fått ett gips runt benet som är till för att skydda såret och hålla ditt knä i ett rakt läge. När gipset tas bort är det upp till dig att fortsätta
Läs merStroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs
Läs merKapselshift vid axelinstabilitet
Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk
Läs merEtt hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna
Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merDiabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007
Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer
Läs merNär hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
Läs merVård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merArtroskopisk rotatorkuffsutur
Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merUtmana din balans. Testa din balans
1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merNeuroOptimisten. Nummer Årgång 8. NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi
NeuroOptimisten Nummer 3-2016 - Årgång 8 NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi Vad menas med intensiv träning och varför är den så viktig?
Läs merRåd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt
Skaraborgs Sjukhus Råd till dig som är nybliven mamma Förlöst med kejsarsnitt Arbetsterapi/fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus, 2015-06-10 CIRKULATIONSTRÄNING Det är bra om du kommer upp så snabbt som möjligt
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merRyggträna 1b. Bålrotation
Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.
Läs merInformation till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"
Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare
Läs merEfter artroskopin. www.medcentrum.se
Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merTill dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi
Till dig som brutit handleden Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information En bruten handled är ett av de vanligaste benbrotten (frakturerna) man kan råka ut för. Det finns olika sätt att behandla benbrottet.
Läs mer