Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delegeringsutbildning inom Rehabilitering"

Transkript

1 Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden, Camilla Nordh

2 1. PARKINSON SJUKDOM VAD ÄR PARKINSONS SJUKDOM ORSAK SYMTOM Akinesi Rigiditet Tremor Övriga symtom Nedsatt rörlighet och balans Trötthet Smärta Sväljningssvårigheter Problem med saliven Viktförändringar Blodtrycksbesvär Synstörningar Svettningar Hudproblem Restless legs PROGNOS REHABILITERING Fysioterapeutiska åtgärder Arbetsterapeutiska åtgärder KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - PARKINSONS SJUKDOM KÄLLOR:

3 1. PARKINSON SJUKDOM 1.1 Vad är Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom är en kronisk sjukdom där en nedbrytning av nervceller, där dopamin lagras, leder till funktionsnedsättningar som ökar gradvis. Med stigande ålder blir sjukdomen vanligare. Den vanligaste åldern för insjuknande är år, men cirka 10 procent insjuknar före 45 års ålder. Cirka svenskar insjuknar varje år. Det finns inga prov eller röntgenundersökningar som kan svara på frågan om man har Parkinson sjukdom eller inte. Diagnosen ställs vid undersökning hos läkare. När man är nyinsjuknad har man vanligen endast ett eller två av de symtom som beskrivs nedan. Finner man dem och inget annat vid kroppsundersökningen så blir diagnosen Möjlig Parkinsons sjukdom. Efter några års observation och förnyad undersökning kan diagnosen sedan ställas med större säkerhet. Parkinsons sjukdom innebär i sig inte att intellektet påverkas, trots att det i slutskedet kan uppfattas på annat sätt. 1.2 Orsak Symtomen vid Parkinsons sjukdom framkallas av en långsamt tilltagande brist på signalsubstansen dopamin i olika delar av hjärnan. Dopaminet finns lagrat i nervceller och mängden minskar i takt med att man sakta förlorar dessa nervceller. Orsaken till cellförlusten är ännu okänd. Dopaminet är viktigt för att signalerna från olika delar av hjärnan ska nå varandra. När det uppstår en brist på dopamin förlorar vi en del av förmågan att starta och styra kroppsrörelser. Ju större bristen är desto tydligare blir symtomen. All rörlighet som styrs av viljan påverkas, även tal och sväljförmåga. Den process med vilken man förlorar dopaminet går mycket långsamt, vanligen under årtionden. 1.3 Symtom Parkinsons sjukdom utvecklas ofta långsamt och symtomen varierar från individ till individ. Vissa kan få flera symtom samtidigt, för andra kommer de smygande ett efter ett under en längre period. Symtomen kommer när allt fler nervceller i hjärnan slutar fungera. Inte sällan är det först när symtomen blir besvärande som diagnosen Parkinsons sjukdom ställs. Tidiga tecken på Parkinsons sjukdom kan vara stelhet, lättare skakningar vid vila i händer, armar och ben samt dålig balans. Tidiga tecken kan också vara stelhet och smärtor i ryggen, viss fumlighet och våldsamt upplevda mardrömmar. De tidiga symtomen kan uppträda långt innan sjukdomen kan diagnostiseras med sedvanliga neurologiska undersökningar. 2

4 Parkinsons sjukdom känns igen på framförallt tre huvudsymtom: - Hypokinesi = långsamma rörelser - Rigiditet = muskelstelhet - Tremor = skakning Hypokinesi Hypokinesi är oftast det första som drabbar en person med Parkinsons sjukdom. De viljemässiga rörelserna sker allt långsammare än vanligt. Det tar allt längre tid att till exempel äta, dricka och klä sig. Gången blir långsammare, stegen kortare och medrörelserna med armarna minskar. Mimiken blir fattigare genom att ansiktets muskulatur blir allt långsammare. Reflexmässiga rörelser som att blinka, le och svälja sker allt långsammare för att till slut i stort sett upphöra Rigiditet Rigiditet beror på en generell ökning av spänningen i muskulaturen, vilket gör att muskeln känns stel. Då man tar ut rörlighet i lederna kan det kännas som rörelsen i leden hakar upp sig, så kallat kugghjulsfenomen Tremor Tremor uppträder oftast i vila. När en person med Parkinsons sjukdom ligger stilla skakar händerna rytmiskt och ibland även fötterna. Sträcker personen ifråga ut en hand för att gripa om ett föremål, minskar skakningarna i handen påtagligt och kan upphöra helt, så länge rörelsen pågår. Då patienten vilar återkommer skakningarna Övriga symtom Huvudsymtomen påverkar en del av de övriga symtomen. En del av de övriga symtomen påverkas snarare av förändringarna i hjärnan Nedsatt rörlighet och balans Nedsatt rörlighet vid Parkinsons sjukdom beror bland annat på de tre huvudsymtomen. Rörligheten försämras successivt och muskulaturen kan förkortas. Kontrakturer i leder är därför vanligt i senare delen av sjukdomsfasen. Det är också vanligt att personen rör sig långsamt och med små steg, ofta lätt framåtlutad. I vardagen kan detta innebära att en person med Parkinsons sjukdom får svårt med att knäppa sina knappar, skriva, äta och dricka på egen hand samt att tala. Nedsatt balans vid Parkinsons sjukdom påverkas också av de tre huvudsymtomen. På grund av den nedsatta balansen ökar risken för fall. I vardagen kan detta innebära att en person med Parkinsons sjukdom får svårare att gå och inte tar sig ut på egen hand. 3

5 1.3.6 Trötthet Personer med Parkinsons sjukdom upplever ofta en stark trötthet, så kallad fatigue. Tröttheten kan vara rent fysisk men kan även yttra sig som hjärntrötthet. Fatigue uppträder ofta tidigt i sjukdomsförloppet, när huvudsymtomen ännu är lindriga. Fatigue ska inte förväxlas med sömnighet. Snarare är det en kraftlöshet och svaghet som inte försvinner med vila eller sömn. Fysisk trötthet kan delvis hänga samman med sömnproblem, men även personer utan sömnproblem drabbas. Sannolikt är det en kombination av olika faktorer som orsakar tröttheten Hjärntrötthet kan yttra sig som koncentrationsproblem, minnesstörningar och mental uttröttbarhet, men även som ökad stresskänslighet och aggressivitet. En del personer med Parkinsons sjukdom blir känslomässigt instabila och får lätt till gråt och skratt. En möjlig förklaring till hjärntrötthet är att sjukdomen gör att man inte kan skärma av omvärlden på det sätt som friska människor kan. Därför bryts uppmärksamheten gång på gång, och man måste koncentrera sig för att hitta tillbaka till uppgiften. Det finns en risk att omgivningen feltolkar tröttheten som ointresse. Det är därför viktigt att även omgivningen får information om vad trötthet vid Parkinsons sjukdom innebär Smärta Smärta är ett symtom på Parkinsons sjukdom som sällan uppmärksammas, trots att det är mycket vanligt och kan orsaka stort lidande. Ofta blir smärtan värre under perioder då medicinen inte har full effekt. Det är även vanligare att kvinnor har smärta än män. Smärta är också vanligare då man haft Parkinsons sjukdom under lång tid Sväljningssvårigheter Sväljningssvårigheter, eller dysfagi, beror i flertalet fall på svårigheter att föra maten bakåt i munnen och att svälja ned den. Besvären kan ofta leda till viktnedgång Problem med saliven Den som har Parkinsons sjukdom kan få problem med både för mycket och för lite saliv i munnen. Många upplever att de har för mycket saliv. Det beror i första hand inte på att det bildas för mycket saliv utan på svårigheter att svälja ned saliven. Den som inte har Parkinsons sjukdom sväljer några gånger i minuten utan att tänka på det, men vid Parkinsons sjukdom fungerar inte sväljningsreflexen utan saliven blir kvar i munhålan. Vissa mediciner kan ge upphov till muntorrhet. Det kan i sin tur orsaka sköra slemhinnor i munnen och dålig andedräkt, och eftersom saliven motverkar bakterier och hjälper till att hålla rent i munnen innebär muntorrhet ökad risk för karies och infektioner munnen. Muntorrhet kan också leda till munsveda, framför allt på tungan, i gommen och på läpparna. 4

6 Viktförändringar Det händer ofta är vanligt att personer med Parkinsons sjukdom går ner i vikt. Det kan bero på att man har svårt att skära, tugga och svälja maten, eller på att kroppen förbrukar extra mycket energi på grund av skakningar och muskelspänningar. Det kan också vara så att maten förlorar en del av sin lockelse när smak- och luktförmågan försämras. Även depression, illamående och nedsatt matlust på grund av mediciner kan leda till viktnedgång och i vissa fall undernäring. Det förekommer också att man går upp i vikt vid Parkinsons sjukdom, även om det är betydligt ovanligare. Viktförändringar kan påverka förmågan att orka delta vid olika vardagsaktiviteter och eventuell träning Blodtrycksbesvär Lågt blodtryck är vanligt vid Parkinsons sjukdom. Många läkemedel som används vid behandling av Parkinsons sjukdom sänker dessutom blodtrycket Synstörningar Parkinsons sjukdom kan påverka synen på flera olika sätt, bland annat i form av nedsatt färgoch kontrastseende. Ett annat problem är hämning av ögonrörelserna, även blinkreflexerna, som gör att man blir trött av att läsa. Ibland uppträder även dubbelseende Svettningar Vid Parkinsons sjukdom kan man få problem med att reglera kroppstemperaturen. Det kan innebära att personen svettas för mycket eller för lite. Kraftig svettning kan vara mycket besvärande. Då bör man tänka på att dricka ordentligt för att undvika uttorkning. Det kan också vara skönt med lite lägre rumstemperatur Hudproblem Hudproblem i form av fjällande, flagig, kliande och röd hud är mycket vanligt, framför allt i ansiktet och hårbotten. Vissa personer får istället mycket slät, blank hud. Det kallas ibland salvansikte, eftersom det ser ut som om man smörjt in ansiktet med fet salva Restless legs Restless legs-syndrom (RLS) kallas på svenska rastlösa ben och är vanligare bland personer med Parkinsons sjukdom. Symtomen beskrivs som en obehagskänsla i benen med krypningar, domningar, ryckningar, kramper och ibland smärta. RLS kan leda till trötthet och koncentrationssvårigheter som i sin tur påverkar aktivitetsförmågan och ork att träna. 5

7 1.4 Prognos Parkinsons sjukdom kan inte botas med mediciner. Nedbrytningen av nervceller som producerar dopamin fortsätter sakta. Bristen på dopamin kan inte hävas genom att dopamin tillförs kroppen, men väl genom L-Dopa, som är ett förstadium till dopamin. Väl inne i nervsystemet omvandlas L-Dopa till dopamin. I början brukar effekten av mediciner vara god, men med tiden avtar effekten. Effekten av behandlingen kan variera starkt över dagen. Tecken på underbehandling kan vara rörelsefattigdom, stelhet och skakningar. Tecken på överbehandling kan vara överrörlighet. 1.5 Rehabilitering Parkinsons sjukdom drabbar personer i olika åldrar. Konsekvenserna av sjukdomen kan skilja sig mycket mellan individer i olika delar av livet, något som man också måste ta hänsyn till i rehabiliteringsarbetet. Den första tiden efter att diagnos har ställts är det viktigt att få mer kunskap om sjukdomen. Rehabiliteringen syftar främst till att göra personen och anhöriga medvetna om möjligheterna utifrån resurser och begränsningar och alltså mycket mer än bara fysisk träning. Rehabiliteringen syftar också till att få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser, lära sig nya strategier i vardagen och kunna ta ansvar för sin nya livssituation. Tidpunkten då rehabiliteringen ska utföras planeras efter när personen med Parkinsons sjukdom har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig den. Viktigt är att undvika stress eftersom detta kan göra att personen med Parkinsons sjukdom får svårt att utföra den tänkta aktiviteten. Det kan upplevas som att personen fastnar i en aktivitet. Vid ett samtal eller när en instruktion ges är det viktigt att invänta svar från personen. Sjukdomssymtomen gör att det tar extra lång tid att formulera ett svar eller utföra en handling. Med tanke på den trötthet som en person med Parkinsons sjukdom kan uppleva är det viktigt med pauser i rehabiliteringen och i det dagliga livet. Avsikten med rehabilitering vid Parkinsons sjukdom är att bibehålla/öka fysisk och kognitiv förmåga för att lösa problem och förbättra personens förmåga att möta krav i vardagen. Bibehållande aktiviteter kan vara dagliga promenader och att uppmuntras att fortsätta utföra sin personliga hygien och påklädning även om det tar lite längre tid. Modern neuroforskning har visat att hjärnans förmåga att återhämta sig förbättras av träning och en stimulerande miljö. Med tillräckligt stöd kan god livskvalitet upprätthållas under många år. Parkinsons sjukdom påverkar förmågan att utföra automatiska rörelser och aktiviteter. Att lära ut strategier för att hantera dessa svårigheter på ett annat sätt är därför en del av rehabiliteringen. I stora drag går strategierna ut på att hitta stimuli för att starta upp rörelseprogrammet. Det kan handla om att hitta korta kommandon till sig själv för att till exempel komma igång och gå. Exempel på kommando kan vara att räkna högt eller att visualisera steg. En annan strategi är att lära personen att dela upp rörelsen/aktiviteten i mindre sekvenser och träna medvetet del för del. 6

8 Personer med Parkinsons sjukdom kan även ha hjälp av yttre stimuli för att få igång rörelseautomatiken. Exempelvis markeringar på golvet för rätt steglängd, rytmisk musik, gunga/vagga/klappa på benen före uppresning. Det går inte att ange något generellt tidsintervall mellan rehabiliteringsperioder utan nya insatser måste alltid behovsprövas individuellt. Återkommande rehabiliteringsperioder är därför viktigt Fysioterapeutiska åtgärder De fysioterapeutiska åtgärderna varierar beroende på vilken fas av sjukdomen patienten befinner sig i. Det finns allt mer bevis på att en tidig fysioterapeutisk handledning och träning har god effekt. Exempel på fysioterapeutiska åtgärder kan vara. Bedömning och träning av balans och hållning. Träningen kan innebära tyngdöverföringar, bålrotationer och balansövningar i sittande eller stående. Bedömning och träning av förflyttnings- och gångförmåga. Träningen kan innebära olika strategier för uppresning och gångträning. Bedömning och träning av rörlighet. Utformning av individuellt träningsprogram inriktat på rörelse och styrka. Förskrivning av hjälpmedel och träning i att använda dessa. Exempelvis kan en rollator förskrivas och gång med denna tränas i boendemiljön. Bedömning av fallrisk samt behov av eventuella fallpreventiva åtgärder. Bedömning av smärta och smärtbehandling med exempelvis TENS eller rörelseträning Arbetsterapeutiska åtgärder De arbetsterapeutiska åtgärderna varierar beroende på vilken fas av sjukdomen patienten befinner sig i. Insatserna från arbetsterapeuten syftar till att möjliggöra för patienten att utföra de vardagssysslor som han/hon önskar och har behov av att utföra. Exempel på arbetsterapeutiska åtgärder kan vara. Bedömning och träning av arm- och handförmåga för att hitta ett sätt att underlätta eller möjliggöra utförande av önskad aktivitet. Bedömning och träning i personlig vård, exempelvis toalettbesök, äta och dricka och av/påklädning. Ge tips om val av kläder som underlättar på- och avklädnngen. Bedömning och träning i vardagliga aktiviteter som rör boendet, exempelvis inköp, städning och matlagning. Bedömning och träning av andra aktiviteter i vardagen så som att ta del av sociala aktiviteter, exempelvis att besöka träffpunkter, åka till Kungsmässan, åka till biblioteket och besöka vänner. Förskrivning av hjälpmedel och träning i att använda dessa, exempelvis kan en toaförhöjning eller badkarsbräda förskrivas. Bedömning av fallrisk samt behov av eventuella fallpreventiva åtgärder. Bedömning av hemsituationen och åtgärder i hemmet som möjliggör ett fungerande boende, exempelvis hjälpmedelsförskrivning och bostadsanpassning. 7

9 2. KUNSKAPSTEST / INSTUDERINGSFRÅGOR - Parkinsons sjukdom 1. Vad orsakar symtomen vid Parkinsons sjukdom? 2. Vilka är de tre huvudsymtomen vid Parkinsons sjukdom och vad innebär de? 3. Vad är viktigt att tänka på vid val av tidpunkt då rehabiliteringen ska utföras? 4. Förmågan att utföra automatiska rörelser och aktiviteter påverkas vid Parkinsons sjukdom, vilka strategier kan hjälpa patienten och vad går de ut på? 5. Vad kan den nedsatta rörligheten och balansen innebära i vardagen för en person med Parkinsons sjukdom? 6. Vid Parkinsons sjukdom talar man om olika sorters trötthet, vilka är de? Ge tre exempel på hur tröttheten påverkar personen? 7. Vad är avsikten med rehabliteringen vid Parkinsons sjukdom? 8. Nämn tre fysioterapeutiska åtgärder vid Parkinsons sjukdom? 9. Nämn tre arbetsterapeutiska åtgärder vid Parkinsons sjukdom? 8

10 3. KÄLLOR: Parkinsonförbundet Neuroförbundet Vårdhandboken 9

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

BPQ - kroppsupplevelseformuläret BPQ - kroppsupplevelseformuläret Kroppsupplevelseformuläret består av fem delformulär: 1) medvetenhet, 2) stressreaktion, 3) reaktivitet hos autonoma nervsystemet, 4) stresstyp och 5) hälsoberättelse.

Läs mer

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis)

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis) PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis) Egna anteckningar BOTOX-behandling kan lindra symtomen vid cervikal dystoni Din läkare har konstaterat att du lider av

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE Lars Rönnbäck, professor, neurolog Birgitta Johansson, docent, psykolog, specialist i neuropsykologi Mental trötthet/ hjärntrötthet - ingen vanlig trötthet Tillgänglig energi

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle Läget i Gävleborg Gävle: 1 certifierad fysioterapeut 1 arbetsterapeut som planerar att gå via nätet Hudiksvall: 2 certifierade fysioterapeuter 1 certifierad arbetsterapeut Bollnäs: Ingen utbildad terapeut

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Utbildning Huntingtons sjukdom

Utbildning Huntingtons sjukdom Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hudens hälsa. Månad som följs upp: Upplever du klåda i huden?

Hudens hälsa. Månad som följs upp: Upplever du klåda i huden? Primär biliär kolangit, tidigare känd som primär biliär cirros (PBC), är en ovanlig leversjukdom som ibland kan vara asymtomatisk. Men när tecken och symtom på PBC uppstår, kan uppföljning av dem hjälpa

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som inte bara drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen.

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer