Hur känner man igen att det är Parkinson?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur känner man igen att det är Parkinson?"

Transkript

1 Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till honom om Parkinsons sjukdom. Fråga 1: Du som har en sådan mångårig klinisk erfarenhet berätta hur man ser att en person som söker en doktor har Parkinsons sjukdom (PS)? Svar: Diagnosen baseras ju alltid på två olika komponenter patientens berättelse om symtomen och på undersökningen. Ungefär 75% av patienterna med klassisk PS har skakning, oftast i en arm/hand som ett tidigt symtom och i dessa fall är diagnosen lättast. Patienten berättar att skakningen kommer i vila, förstärks av stress t.ex. vid snabbköpskassan och att den minskar eller försvinner vid rörelse av handen. All skakning är ju inte tecken på PS och för att fastställa typen av skakning gör jag alltid ett drickprov. Patienten för ett halvfyllt vattenglas till munnen. Vid PS skakar handen före övningen men är relativt stadig då glaset lyfts mot munnen. Vid en annan vanlig typ av skakning, essentiell tremor, skakar handen inte i vila men ofta kraftigt då glasets lyfts mot munnen. En viktig tidig observation, ofta av make eller maka, är att patientens ena arm inte svänger med normal då man går på promenad. Detta får man bekräftat då man iakttar gången under en längre sträcka i korridoren. Av docent Ole Berg i Örebro lärde jag mig under min första tjänst som underläkare i neurologi för mer än 40 år sedan att undersöka hur armarna pendlar vid skulderskakning. Med händerna på patientens axlar roterar man dennes axelparti fram och tillbaka. Man noterar då en nedsatt armpendel på en sida och känner också ett onormalt motstånd i rörelsen. Ytterligare ett par iakttagelser är viktiga i den tidiga diagnostiken. Man skall vara observant på en nedsatt mimik och att patienten blinkar sällan. Man frågar alltid om handstilen har förändrats och ber patienten göra ett skriftprov. Hos mig får patienterna skriva Mors lilla Olle i skogen o.s.v.. Typiskt för PS är den lilla skriften, mikrografi, som blir allt mindre under skrivandet. Liknande besvär har patienterna i andra situationer där man normalt gör upprepade rörelser. Det blir svårt t.ex. att borsta tänderna eller att vispa.

2 Vid undersökningen värderar man på olika sätt en ökad stelhet. Patienten sitter med armbågen mot bordet och underarmen vertikalt. Är handens pendelrörelse inskränkt då man skakar underarmen? Det här vara några tips i den tidiga diagnostiken av rörelsestörningen vid PS. Man får emellertid inte glömma bort att en del andra besvär kan vara signaler om tidig PS. Depressiva reaktioner och sömnstörning finns ofta med i den tidiga bilden och nedsatt eller bortfallen luktförmåga är mycket vanligt. Fråga 2: Krävs det att man har sett många Parkinsonfall för att kunna vara säker på att man har ställt rätt diagnos? Svar: I din förra fråga beskrev jag diagnostiken vid tidiga symtom och faller allt på plats då kan man vara mycket säker. Nästa steg blir då att inleda behandling och idag är ett övertygande positivt svar på behandling en bekräftelse på att diagnosen PS är rätt. Men, det förekommer ju mindre typiska fall och då är givetvis en lång erfarenhet på området en mycket stor tillgång. Även neurologspecialisten på mottagningen kan känna sig tveksam ibland. Då har vi ju möjlighet till utredning på neurologkliniken med bl.a. standardiserade behandlingstest (levodopa och apomorfin) samt bildgivande utredningar (SPECT och PET) för att värdera dopaminsystemets funktion och ämnesomsättningen i olika delar av hjärnan. Fråga 3: Varför är det viktigt att det är en parkinsonspecialist som påbörjar behandlingen vid Parkinsondiagnos? Kan man starta behandlingen på olika sätt? Svar: Det är givetvis en fördel om allmänläkaren vid misstanke om PS, baserat på de undersökningar som jag föreslog i svaret på din första fråga, kan remittera patienten till en kollega med erfarenhet av parkinsonbehandling. Det blir ju vanligen en neurolog men även flera geriatriker har betydande erfarenhet på området. Dessvärre är tillgången på specialister med stor erfarenhet av diagnostik och behandling vid PS mycket olika inom olika delar av vårt avlånga land. Vid universitetsklinikerna men även vid andra neurologenheter har speciella parkinsonteam, ofta med en specialutbildad sköterska som ansvarig, tillkommit under senare år. Dessa team har verkligen förbättrat tillgänglighet till olika behandlingsformer och organiserar viktig utbildning av såväl vårdgivare som patienter.

3 Idag finns det mycket som talar för att läkemedelsbehandlingen från tidig sjukdom och under hela och hela dess förlopp skall syfta till så jämn effekt som möjligt. Det torde, enligt min uppfattning, vara en fördel för det fortsatta förloppet om patienten tidigt kan sprida doserna av basmedicinen, levodopa, på helst mer än fyra dostillfällen. Vi har ju idag en mycket stor arsenal av parkinsonläkemedel som i allmänhet utnyttjas som tillägg till basmedikation med ett levodopapreparat. Såväl läkemedelsbehandling som neurokirurgisk terapi (DeepBrain Stimulation, DBS) vid PS är under ständig utveckling och det är ett stort ansvar och en utmaning för specialisten att i samråd med patienten komma fram till den bästa terapin under sjukdomens långa förlopp. Fråga 4: Förut väntade man med att sätta in behandlingen men de nya rekommendationerna är att börja så tidigt som möjligt. Vad vinner man på det? Svar: Ja, den period är förbi då många ansåg att man borde vänta med behandling till symtomen blev rejält handikappande. Upplever patienten besvärande symtom inleder man idag behandlingen tidigt, vilket leder till den bästa effekten på livskvalitet även på längre sikt. Källa: Parkinson Journalen nr

Hur ser läkarna på samverkan mellan primärvård och sjukhusklinikerna?

Hur ser läkarna på samverkan mellan primärvård och sjukhusklinikerna? Hur ser läkarna på samverkan mellan primärvård och sjukhusklinikerna? Magnus Gustafsson ST-läkare Torshälla VC Handledare Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum, Landstinget Sörmland 1 Sammanfattning Det som

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger. Brought to you by

Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger. Brought to you by Vad är epilepsi? Information för personer med epilepsi, deras familjemedlemmar, vänner och arbetskolleger Brought to you by Andra broschyrer och övrig information Brought to you by som tillhandahålls av:

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. DBM DATABASERAD MEDICIN Antidepressiva: en vägledning för patienter. Författare: Dr. David Healy

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. DBM DATABASERAD MEDICIN Antidepressiva: en vägledning för patienter. Författare: Dr. David Healy DBM DATABASERAD MEDICIN Antidepressiva: en vägledning för patienter Författare: Dr. David Healy INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL... 2 ALLMÄNNA FRÅGOR... 3 LÄKEMEDEL OCH KEMISKA SUBSTANSER...

Läs mer

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag?

DEMENSSJUKDOM. Vård av personer med. vad vet vi idag? PER MAGNUS PERSSON/JOHNÉR Den här skriften vänder sig till personal och beslutsfattare med ansvar för demensvård i kommunerna. Den bygger på slutsatserna i en SBUrapport om demenssjukdomar. Syftet med

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Sjukdomar som ger glömska

Sjukdomar som ger glömska Sjukdomar som ger glömska Minnet är som bäst när vi mest behöver det. Alltså under den tid då vi växer upp och lär oss det mesta av det vi kommer att ha nytta och glädje av under resten av livet. Ofta

Läs mer

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det GUNILLA CARLSSON KENDALL Snubbel tråden ADHD Så funkar det Bruksanvisning Till alla mammor och pappor eller andra vuxna: Läs gärna en liten bit i taget tillsammans med barnet. Hjälp till att hitta svaren

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:1

Rapport från FoU-Jämt 2006:1 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par

FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för. par FÖRSVARSMAKTENS GUIDE för par där någon av er ska göra utlandstjänst 1 2 INNEHÅLL Allmän information 3 När man är ifrån varandra... 4 Tiden före insatsen 6 Vad är det som gör att vissa vill åka på insats?

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS. Leva med Underbara ADHD

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS. Leva med Underbara ADHD ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nr 2 NOVEMBER 2013 PSYKISK HÄLSA Missa inte DEPRESSION Hur kan man hitta vägen ut ur en depression? KOM IGEN! UNGDOMARS VÄG FRÅN DEPP

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Synsätt bemötande arbetssätt Ingrid Liljeroth Monica Naeser Bo Dahlin Projektet Waldorfskolor i Sverige Delrapport 6 Karlstads

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Ha astma och vänta barn

Ha astma och vänta barn Om astma för gravida Ha astma och vänta barn Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Så svårt; men ack så viktigt!

Så svårt; men ack så viktigt! Så svårt; men ack så viktigt! En kvalitativ intervjustudie om hur läkare på Storvreta vårdcentral ställer diagnosen depression. Författare: Cecilia Lund Handledare: Malin André 1 Abstract/sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare

Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare 2011 Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare Tove Ahner Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning Arthur Henningson, Consider AB Augusti 2011 2 INLEDNING Hässelby-Vällingby

Läs mer

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården 1 FÖRORD Tror du att du har ett beroende? Läs det här! Den här skriften vänder sig till dig som vill sluta använda droger eller beroendeframkallande läkemedel.

Läs mer

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård Att leva med smärta The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering Tips och råd om egenvård Att leva med smärta...är en resurs för alla som lever med kronisk smärta. Kronisk smärta-kallas ofta för

Läs mer

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre

Den här boken. Epilepsi är något du har. Epilepsisjuksköterskan Birthe Borre Den här boken är avsedd att fungera som grundläggande information till dig som har epilepsi och till dina anhöriga, vänner och arbetskolleger. Det är viktigt att öka kunskapen om epilepsi och därmed motverka

Läs mer