Så svårt; men ack så viktigt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så svårt; men ack så viktigt!"

Transkript

1 Så svårt; men ack så viktigt! En kvalitativ intervjustudie om hur läkare på Storvreta vårdcentral ställer diagnosen depression. Författare: Cecilia Lund Handledare: Malin André 1

2 Abstract/sammanfattning Syftet med denna kvalitativa intervjustudie, som beskriver hur läkare på Storvreta vårdcentral uppger att de ställer depressionsdiagnos, var att klargöra eventuella brister för att sedan hitta möjligheter till förbättrade rutiner med hypotesen att en del kollegor drar sig för att ställa denna diagnos och därmed väljer att inte se depressionen. En rad specifika frågeställningar användes för att ta reda på hur läkarna ställer diagnosen. I analysen framkom att läkarna vid konsultationen fick en bild av patientens besvär som kategoriseras i tre grader utifrån hur tydlig diagnosen var. Till sin hjälp i diagnossättningen använde en klar majoritet av läkarna självskattningsskalorna MADS-S samt HAD samt klassifikationssystemen ICD 10 samt DSM IV. Trots att läkaren misstänkte depression fanns faktorer och problem som gjorde att läkaren inte fortsatte på det spåret. Dessa kategoriseras till en läkar-/organisationsrelaterad faktor med koderna läkarens förhållningssätt och tidsbrist samt en patientrelaterad faktor med koden patient inte inne på depressionsspåret. Läkarna visade sig ha utarbetade strategier för att hantera dessa problem på ett effektivt sätt. Läkarnas angelägenhet att hantera problemen visade på olika förhållningssätt; avståndstagande, passivt förhållningssätt samt aktivt förhållningssätt där majoriteten hade ett förhållningssätt med hög angelägenhet till korrekt diagnostik. Skillnader i studien vad gäller associationen till depression beroende på kön visade att män upplevdes ha svårare att prata om känslor samt ha sämre sjukdomsinsikt. Sökorsaken uppgavs skilja sig åt mellan könen. 2

3 Innehållsförteckning Abstract/sammanfattning..1 1.Inledning Syfte Frågeställning Metod och material Forskningsetiska aspekter 6 2.Resultat Identifikation av patienter med depression Konsultationen Hjälpmedel vid diagnossättning-skattningsskalor och diagnostiska kriterier Problem vid diagnossättning och strategier för att hantera dem Läkarens förhållningssätt Genusperspektiv Associationer till depression vad gäller män och kvinnor Diagnostik.17 3.Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Identifikation av patient med depression Konsultationen Hjälpmedel vid diagnossättning- skattningskalor och diagnostiska kriterier Problem vid diagnossättning och strategier att hantera dem Läkarens förhållningssätt Genusperspektiv Slutsats..24 3

4 1. Inledning och bakgrund I mitt arbete som ST läkare på en mellanstor vårdcentral strax utanför Uppsala stöter jag flera gånger i månaden på personer med en pågående depression. Ibland har de, när de bokade tiden, angett depression som sökorsak men oftast finns andra symtom beskrivna som anledning till besöket. Dessa personer har många gånger väntat innan de söker och hoppats att deras symtom ska gå över, att de ska kunna rycka upp sig men insett att de faller djupare och djupare ner. Till slut har de samlat sina krafter och bokat tid till på vårdcentralen. Deras symtom har ofta under lång tid påverkat deras liv, både privat samt yrkesmässigt. Kanske har de till och med tänkt tanken att den enda utvägen är att ta livet av sig. Det är en stor utmaning för mig som läkare att på en begränsad tid kunna möta dessa människor där de befinner sig just då och få så pass nära kontakt med dem att jag får tillräckligt med information för att kunna hjälpa dem ur sin sjukdom och förhoppningsvis tillbaka till det liv de levde innan sjukdomen. Detta ser jag som något av det mest utmanande och spännande i mitt arbete som läkare. Jag vågar se dessa människor, jag vill hjälpa dem och jag orkar följa upp dessa på ett adekvat sätt. Mot bakgrund av mitt intresse för korrekt diagnostisering av depression oroas jag ibland av hur slumpen avgör vilken läkare personen får träffa. Kanske är det en läkare med tidsbrist, ointresse eller okunnighet. Min hypotes är att det finns kollegor i primärvården som anser dessa patienten tunga. De tycker att diagnosen är svårställd, uppföljningen långdragen och tidskrävande och att sjukdomen är svårbehandlad. Jag tror att vissa därmed väljer att inte se depressionen, om det inte är så att patienten uppgett det som sökorsak. Depressionsjukdomarna är bland de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga globalt. I en internationell kartläggning som världsbanken och Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade 1997 var det bara luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och spädbarnssjukdomar som orsakade större ohälsoeffekter. Dessutom beräknas depressioner bli en allt viktigare orsak till ohälsa, såväl i den industrialiserade världen som i utvecklingsländerna, de kommande 20 åren (1). Depression är en av våra stora folksjukdomar och den drabbar både kvinnor och män i alla åldrar. Ett flertal svenska studier har ända sedan mitten av 1900-talet visat att livstidsrisken att insjukna i depression är stor och i dagsläget får man räkna med att i stort sett var fjärde man och varannan kvinna någon gång i livet kommer att drabba av en depression (2). Genomgående, vilket påtalats både i nationella och internationella studier är att unipolära depressioner drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män (3). I primärvården är depression en av de vanligaste diagnoserna (4). Nästan 70procent av dem som söker vård för depression sjukdom vänder sig till primärvården (5). 4

5 Det är viktigt att depression diagnostiseras, behandlas samt följs upp på ett korrekt sätt av flertalet anledningar. Durationen för en depression är lång med en medianduration från 3-12 månader och i procent av fallen räknas tillståndet som kroniskt, dvs med en duration på mer än 2 år (1). Deprimerade patienter har även en överdödlighet som är signifikant. De har, även om suicidfallet exkluderas, 15 procent kortare livslängd än icke-deprimerade (6). Depression kostar samhället stora summor bl.a. i form av nedsatt produktivitet, ökad sjuklighet, dödlighet samt konsumtion av hälso- och sjukvård (7). Från år 1997 till år 2005 har kostnaderna för depression i Sverige mer än fördubblats och låg 2005 på 33 miljarder kronor årligen för samhället (8). Samsjuklighet är vanligt förekommande vid depression, både psykisk och kroppslig. Exempelvis är det vanligt med både depression och andra psykiska sjukdomar, missbruk och personlighetsstörningar (1). Om man jämför med normalbefolkningen har personer med depression ofta samtidig smärtproblematik och dessutom större risk att drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. Prognosen i sin tur är dessutom ofta sämre om personen har en samtidig depression (7). Det förekommer enligt en rad studier en betydande underdiagnostik av depressioner i primärvården trots att majoriteten av personer med depression söker sig till primärvården för hjälp (5). Man har visat att 50-70% av patienter med depression inte diagnostiserades som deprimerade vid besök hos allmänläkare (4). Olika förklaringar till detta finns. Depressionsdiagnostik kan vara svårt och ett flertal hinder kan föreligga. En stor del av patienterna presenterar sina symtom som kroppsliga (5). Förekomst av samtidiga somatiska besvär minskar allmänläkarens uppmärksamhet på depressionssymtomen (4). Andra problem allmänläkaren kan stöta på är språkliga kommunikationsproblem, läkarens okunnighet om depression och depressionsdiagnostik samt tidsbrist. Det är viktigt med en bra intervjuteknik. Risken att missa depressionsdiagnos har i en studie visat sig 10 gånger så stor om patienten själv inte berättar om sin nedstämdhet eller gör det först i slutet av konsultationen jämfört med om de gör det spontant och direkt (4). När det gäller depressionsdiagnostik är således den patientcentrerade konsultationen huvudverktygen för allmänläkaren som behövs för att förstå personens sjukdomsupplevelse utifrån personens eget perspektiv (9). God nytta kan allmänläkaren även ha av strukturerade intervjuer samt symtomskattningsskalor. Olika diagnostiska kriterier har utarbetats utifrån konsensus kring klinisk kunskap och erfarenhet. Det finns två allmänt vedertagna klassifikationssystem för psykiska störningar: ICD-10 samt DSM-IV. Det amerikanska klassifikationssystemet DSM-IV (the Diagnostic and StatisticalManual for Mental Disorders) är en internationellt accepterad diagnostisk handbok som är översatt till många språk, inklusive svenska. ICD (InternationalClassificationofDiseases) ärwho:s officiella diagnossystem. Sedan 1992 gäller ICD-10 som vad gäller psykiska sjukdomar liknar DSM-IV men dessa två överensstämmer inte helt (1) Vårdprogrammet Depression hos vuxna i landstinget i Uppsala län som utgavs 2012 nämner enbart ICD-10 för diagnossättning. Få svenska studier finns på hur dessa klassifikations system tillämpas. En tysk studie beskriver hur allmänläkarna använder 5

6 kriterierna för att få patienten att acceptera diagnosen (10). Ett problem vad gäller depressionskriterierna ICD-10 samt DSM-IV är att de är utvecklade inom psykiatrin. Dessa kriterier identifierar inte alltid vanliga psykopatologiska överlappade tillstånd såsom ångest, depression samt somatisering och kan därmed vara svåra att applicera på primärvården. I primärvården möter vi oselekterade patienter medan patienterna inom psykiatrin är selekterade. Inom primärvården tenderar patienterna att vara förhållandevis mindre deprimerade, orsaken till sjukdomen mildare samt symtomprofilen domineras mer av somatiska symtom (11). De symtomskattningsskalor samt instrument för att strukturera och standardisera diagnostik inom primärvården som omnämns i Uppsalas vårdprogram är; MINI, SCID 1, HADS, MADRS- S, MADRS samt SDS. MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) avser självbedömning av depression och har 9 frågor. MADRS avser expertbedömning av depression och har 10 frågor. HADS (Hospital Anxiety and Depression Rating Scale) är ett självskattningsformulär som ursprungligen var tänkt att användas av inneliggande patienter, men som sedan visats fungera väl i primärvården. Det viktigaste draget i HADS är att det går att studera både ångest och depression samtidigt, på samma gång som man får separata siffror för varje område (9). 6

7 1.1 Syfte Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur läkare på Storvreta vårdcentral uppgav att de ställde diagnosen depression och genom detta klargöra eventuella brister och därmed hitta möjligheter till förbättrade rutiner. 1.2 Frågeställning Utifrån syftet har nedanstående specifika frågeställningar utformats: När misstänker läkarna depression hos en patient? Hur säkerställs diagnosen? Används något självskattningsformulär eller andra diagnostiska instrument? Hur noggrant ställs diagnosen utifrån diagnostiska kriterier från ICD-10 eller DSMIV? Vad är det som gör att depression misstänks hos patienter som presenterar kroppsliga symtom? Händer det att läkarna misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret? Vilka exempel finns det på detta och vad är orsaken till detta? Vad får läkarna att misstänka depression när det är en kvinna? Vad får läkarna att misstänka depression när det är en man? Skiljer sig diagnossättningen åt mellan män och kvinnor? Vad anser läkarna vara orsak till detta? 1.3 Metod och material Målet med mitt arbete var att få veta mer om läkarnas erfarenheter, upplevelser och tankar kring depressionsdiagnostik. I och med detta föll det sig naturligt att välja en kvalitativ analysmetod. Det primära målet var att förstå snarare än att förklara och då passar denna metod bäst (12). Jag valde att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med läkare på Storvreta vårdcentral, identifierade genom ett strategiskt urval. Samtliga intervjuer genomfördes på vårdcentralen i respektive läkares mottagningsrum. Intervjuerna varade mellan 7 och 15 minuter. De spelades in på band och transkriberades därefter ord för ord. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan dels själv och dels tillsammans med handledare Malin André med kvalitativ intervjumetod. Materialet sammanställdes för att slutligen presenteras i denna rapport. 1.4 Forskningsetiska aspekter Inga uppenbara etiska komplikationer bedömdes föreligga då intervjuerna var frivilliga och utförda efter samråd med vårdcentralens chef. 7

8 2. Resultat Nedan presenteras de resultat som framkommit efter kvalitativ analys av materialet från de sju intervjuerna med läkare på Storvreta vårdcentral i Uppsala. Resultaten presenteras i två olika delar då de åskådliggör olika aspekter av depressionsdiagnostiken. I den första delen som döpts till identifikation av patienter med depression identifierades fyra teman. Det första, Konsultationen, beskriver vad som enligt läkarnas utsago ingett misstanken om depressionen samt på vilket sätt läkarna frågar för att få fram om det förekommer depression då patienter presenterar kroppsliga symtom. Här har meningar samt meningsfraktioner utkristalliserats till koder och kategorier som presenteras i löpande text inkluderande citat samt i en tabell för att ytterligare tydliggöra tankegångarna bakom analysresultaten. Det andra temat, Hjälpmedel vid diagnossättning-skattningsskalor och diagnostiska kriterier, handlar om vilka olika hjälpmedel läkarna väljer att använda när de ska ställa depressionsdiagnos samt hur de använder dessa. Här presenteras resultaten enbart i löpande text med citat inkluderat. Det tredje temat, Problem vid diagnossättning och strategier att hantera dem, handlar om vilka problem läkarna uppger att de kan stöta på vid diagnossättningen samt vilka strategier de har för att komma tillrätta med problemen. En tabell används även här för att tydliggöra resultaten men även löpande text samt citat tillämpas. Det fjärde temat, Läkarnas förhållningssätt, beskriver hur utsagorna analyserats utifrån olika förhållningssätt till patienter med misstänkt depression. Här presenteras citat i löpande text. Den andra delen kallas genusperspektiv på depression. I denna del belyses läkarnas uppfattning om skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller depressioner samt om sättet de ställer diagnos skiljer sig åt om det är en man eller kvinna. Resultaten av denna analys presenteras i löpande text inbäddat med citat för en så tydlig illustration som möjligt. 8

9 2.1 Identifikation av patienter med depression Konsultationen Vid första mötet med en patient och beroende på hur konsultationen framskrider kan misstanken om depression framkomma på olika sätt. Utifrån olika aspekter av besöket med en deprimerad patient framkommer att läkarna i studien antingen får presenterat för sig en relativt klar diagnostisk bild av patientens besvär. Denna kategori har benämns Depressionsdiagnos trolig. I andra fall är bilden inte lika tydlig. För vissa läkare leder då tankarna till möjlig depression. Kategorin benämns Depressionsdiagnos möjlig. Slutligen kan bilden vara svårtolkad. I dessa fall krävs en betydligt större insats vad gäller engagemang, intresse samt enträgenhet för att komma till rätta med om depression föreligger eller inte. Denna kategori har benämns Depressionsdiagnos övervägs. Meningar/meningsfraktioner, koder och kategorier presenteras i tabell 1. Depressionsdiagnos trolig De koder som bildat kategorin Depressionsdiagnos trolig är följande: Depression som sökorsak, symtom förenliga med depression, intuition samt kroppsspråk/emotionella beteenden. Depression som sökorsak Tre av läkarna nämner att de misstänker depression som sökorsak då individen söker för det, dvs när det står depression i tidboken. Symtom förenliga med depression Med denna kod avses symtom som direkt kopplas till depression, ex deppiga, nedstämda, ledsna. Fem av läkarna nämner att dessa typer av symtom direkt ger misstanke om depression. Intuition/känsla Fyra av läkarna förmedlar en intuition/känsla de upplever vid mötet med patienten att det kan handla om depression. Kroppsspråk/emotionella beteenden Gråt samt ansiktsuttryck uppger fyra av läkarna ger misstanke om depression. 9

10 Depressions diagnos möjlig De koder som bildat kategorin Depressions diagnos möjlig är följande: Psykosomatiska symtom samt alkohol. Psykosomatiska symtom För tre av läkarna ger psykosomatiska symtom misstanke om depression. Värk, allmän sjukdomskänsla, orosproblematik samt sömnstörningar är exempel på vad som för dem menas med psykosomatiska symtom. Alkohol Om det hos patienterna förekommer en hög alkoholkonsumtion förs misstanken till depression för en av läkarna. Depressionsdiagnos övervägs De koder som bildat kategorin depressionsdiagnos övervägs är följande: Somatiska symtom, läkaren får inte ihop det samt patienten återkommer. Somatiska symtom Här nämns exempel som hjärtklappning, ont i magen, nackspänningar och huvudvärk. För att få fram om det förekommer depression hos patienter som presenterar kroppsliga symtom framkommer att 5 av de 7 tillfrågade läkarna ställer direkta öppna frågor om det psykiska befinnandet. Exempel på svaren presenteras nedan: Ja, jag brukar väl börja med att ganska öppet fråga hur dom mår i själen och hur dom har det med oro och sånt där.hur mår du egentligen? Hur mår du i själen?.har du någonting annat som oroar dig? Jag brukar nog fråga ganska rakt på hur dom egentligen mår Får inte ihop det När anamnes samt klinik inte stämmer överens misstänker en av läkarna depression. Patienten återkommer För två av de tillfrågade läkarna ger ett upprepat sökbeteende misstanken. 10

11 Tabell 1. Vad hos läkarna inger misstanke om depression. Mening/meningsfraktion Kod Kategori När de söker för det som söker det (depression). Söker dom ju själva för det kanske De är deppiga, ledsna nedstämdhet Ledsna och nedstämda Sådana symtom som kan vara tecken på depression En känsla man får när patienten kliver in eller en känsla som patienten förmedlar som tyder på det Jag tror det är lite inbyggt Man går på sin egen. Känslan av vad patienten säger och den erfarenhet man har Ansiktsuttryck Man ser att de ser gråtmilda ut Ja när de börjar grina då Gråter dom, dom blir ledsna Ja dom lite mer psykosomatiska symtomen plus att det oftast på något sätt skymtar fram en orosproblematik och ofta en sömnproblematik Har ont i hela kroppen och specifikt kan dom inte säga men jag mår inte bra. Allmän sjukdomskänsla. Långvarig värkproblematik till exempel att värk föder ju psykiskt illabefinnande också Om det kommer fram en hög alkoholkonsumtion Kroppsliga besvär Söker för väldigt många olika symtom och där jag inte hittar någonting somatisk bakom Somatiska symtom som hjärtklappningar eller ont i magen eller nackspänningar eller huvudvärk Anamnes och klinik inte alltid stämmer överens Ja det är väl om de söker flera gånger Upprepat sökbeteende Depression som sökorsak Intuition/känsla Kroppsspråk/emotionella beteenden Psykosomatiska symtom Alkohol Somatiska symtom Får inte ihop det Patienten återkommer Depression trolig Depressionsdiagnos möjlig Depressionsdiagnos övervägs 11

12 2.1.2 Hjälpmedel vid diagnossättning- skattningsskalor och diagnostiska kriterier Skattningsskalor Till sin hjälp har läkaren vid depressionsdiagnostik olika skattningsformulär samt självskattningsformulär. Dessa kan användas på olika sätt och i olika syften. De som nämns i intervjuerna är MADRS-S, HADS samt GDS-20 skalan. På frågan om läkarna till sin hjälp använder något självskattningsformulär eller andra diagnostiska instrument vid depressionsdiagnossättning svarade en enda av läkarna nej. Sex av de sju läkarna använder MADRS-S och fem använder HADS. En av läkarna svarade att denne använder GDS-20 skalan. Från svaren kan utläsas att de som nämnt något om hur de använder MADRS-S gör det för att följa förloppet eller bedöma svårighetsgrad av depressionen. Vad gäller HADS används den, enligt läkarna, vid stort inslag av ångest eller vid tveksamhet ångest-depression alternativt vid en blandbild. Nedan är exempel på hur de i svaren nämnde att HADS tillämpas: Jag använder HADS ibland när jag tror att det är en blandbild av ångest Kanske mer när jag är lite tveksam om det här är mest ångest eller mest depression Diagnostiska kriterier På frågan om läkarna ställer diagnos utifrån diagnostiska kriterier ICD 10 eller DSM IV svarade två av läkarna att de inte använde sig av dessa. Ja, herregud, njae, det tror jag inte jag är speciellt noggrann med utan jag tror det är lite inbyggt, jag tänker ju inte i de termerna på hur jag ställer diagnosen när jag pratar med patienten, jag tänker inte på DSM IV och sådana saker, nej det gör jag inte, utan jag använder mina kunskaper inte alls. Jag använder inte det Tre av läkarna nämner i svaren både DSM IV samt ICD 10. Två av läkarna väljer i första hand DSM IV. Ingen väljer således ICD 10 i första hand. De diagnostiska kriterierna används på lite olika sätt av de olika läkarna. För en del läkare finns de i bakhuvudet utan att de har den liggande framför sig och för en del används de mera noggrant vid konsultationen, likt en checklista, för att få med allting. Ja, jag använder nog båda, så de är ju snarlika, så de blir nog båda 12

13 Jag har dom inte framför mig som checklistor det erkänner jag men det är ju ändå dom parametrarna jag går efter Egentligen går jag genom ICD 10 för att det står i den klart och tydligt.. om patienten hade många kriterier går man igenom kriterierna.. så då sätter jag diagnosen genom kriterierna Jag brukar titta på kriterierna ibland när jag är tveksam 13

14 2.1.3 Problem vid diagnossättning och strategier för att hantera dem Problem vid diagnossättning Trots misstanke om depression väljer en del av läkarna att inte fortsätta på det spåret Orsaker till detta har delats in i två kategorier, en läkar-/organisationsrelaterad faktor och en Patientrelaterad faktor. Under den läkar-/organisationsrelaterade faktorn återfinns två koder; tidsbrist samt läkarens förhållningssätt. Under den patientrelaterade faktorn återfinns koden patient inte inne på depressionsspåret. Exempel på svaren från intervjuerna under respektive kod återfinns i tabell 2 under rubriken mening/meningsfraktion. Tabell 2. Problem vid diagnossättningen trots misstanke om depression. Mening/meningsfraktion Kod Kategori Läkarens förhållningssätt När jag misstänker det? Då frågar jag inte vidare. Det bryr jag mig inte om, nej nejnejnejnej då får jag minsann onödigt arbete. Eller att man själv inte är i form så att man inte ser det. Man vill inte se det. Njae eller när man inte har tid, det går ju inte liksom att, då ligger jag ju efter en timme plötsligt Möjligtvis kan jag någon gång när man har tidsbrist Av respekt för agendan händer det ju ibland att man hamnar i situationer med tidsnöd. Pat väljer att inte komma tillbaka och ta upp det så att depressionen är misstänkt men det kommer inte fram En äldre kvinna som kom och hon ville inte riktigt höra på det örat. Jag försökte luska men hon slog igen locket..och så har man ju lite grann väckt en tanke om att det kanske inte är kroppen det är fel på i första hand Det händer nog att jag väntar med att ta upp det. Att jag misstänker det vid första besöket men att patienten är så inriktad på somatisk sjukdom Tidsbrist Patient inte inne på depressionsspåret Läkar-/organisations relaterad faktor Patientrelaterad faktor 14

15 Strategier för att hantera problemen I ovanstående tabell redovisas problemen som läkaren stöter på i första mötet med en patient som misstänks ha en depression. Olika strategier används för att komma tillrätta med dessa problem. I detta framtonar även en nyansskillnad i angelägenheten bland läkarna att hantera den misstänkte depressionen diagnosmässigt. Detta benämns läkarens förhållningssätt och tas upp separat under nästkommande rubrik. Hantera tidsbrist Vad gäller problemet med för kort tid vid mottagningsbesöket nämner två av fyra att de tar tillbaka patienten. Svaren lyder enligt nedan:.och trycker jag på knappen så är jag beredd att beställa tid åt dom om man hinner.och då tar man upp det och sätter upp en ny tid Handlägga patienter som inte är inne på depressionsspåret När det istället är patienten som inte är inne på depressionsspåret nämner samtliga som tagit upp det som ett problem att de väntar med diagnossättningen och de tar tillbaka patienten. Några exempel på svaren är enligt nedan:.och så fick hon komma tillbaks med lite jämna mellanrum och tills slut så kom det självmant från henne så då kan man ju ge dem ett snöre att kom tillbaka nej det är nog mer det där att jag väntar för att få chans att få patienten med mig Läkarens förhållningssätt Som nämndes under strategier för att komma förbi hinder under föregående rubrik verkar en del läkare mer angelägna än andra att ställa diagnosen depression när den misstänks. Tre olika kategorier tonar fram som här får benämningarna; avståndstagande, passivt förhållningssätt och ett aktivt förhållningssätt. Avståndstagande En av läkarna verkar mer besvärad än övriga av denna patientgrupp. Läkaren nämner onödigt arbete och tidsbrist. ja det där kanske man inte vill involvera sig allt för mycket ibland även om man misstänker depression 15

16 Passivt förhållningssätt Denna grupp låter inte lika bestämda i sina svar som de med aktivt förhållningssätt gällande om de misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret. Men de nämner samtliga att de ser till att patienterna får komma tillbaka för att om möjligt då ställa en depressionsdiagnos. jag tycker jag försöker fånga upp dom ganska snabbt det händer nog att jag väntar med att ta upp det jag kan ju inte pressa fram det Aktivt förhållningssätt Dessa läkare är bestämda i sina svar på frågan om de misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret. Dessa läkare fortsätter alltid vidare. De verkar inte som att de ger upp om misstanken. De väljer istället att fråga vidare tills de kommer fram till en korrekt diagnos. De är även måna om att diagnosen ställs så fort som möjligt. jag fortsätter oftast för när jag misstänker en depression så lämnar jag inte det, då fortsätter jag Nej det händer aldrig!...ju förr desto bättre.man måste våga ta i det 16

17 2.2 Genusperspektiv Associationer till depression vad gäller män och kvinnor Utifrån intervjuerna framkom skillnader i associationer till depression beroende på patientens kön. Tre koder sammanställdes som sammanfattar denna skillnad. De benämns sökorsak, samtalet samt utlösande faktorer. Efter tabellen nedan följer en presentation av koder, subkoder och citat från intervjuerna. Tabell 3. Associationer till depression vad gäller män och kvinnor. SUBKOD kvinna KOD SUBKOD man Små krämpor sökorsak Agiterad depression Diffust besvär/psykosomatik Odefinierad olust Lättpratade God insikt Snabb diagnos Krav på sig själva Samhällsorsakat krav Samtalet Utlösande faktorer Ej kroppsliga symtom Svårpratade Sämre insikt Diagnos drar ut på tiden Tabubelagt Arbete/ relation Alkohol Specifik händelse Sökorsak Svaren sammanställda under denna kod antyder att kvinnor söker för små krämpor samt diffusa besvär och psykosomatik. vanligen kvinnor som jag tycker jag träffar för den lite allmänna håglösheten man ser på patienten att dom är ihopsjunkna, låga och dom söker ofta för värk eller allmänbesvär. Mycket diffusa besvär och psykosomatik. Vad gäller männen nämner läkarna att män kan söka för en odefinierad olust men även att de inte söker för kroppsliga symtom. ja mår inte bra eller liksom mer någon odefinierad olust för de söker inte så där för kroppsliga symtom som kvinnorna gör många gånger Samtalet Här framkommer utifrån svaren en skillnad där flera läkare svarar att kvinnor är lättpratade och männen svårpratade. En skillnad i sjukdomsinsikt nämns även, där kvinnor har en god sjukdomsinsikt och män sämre. I fråga om diagnossättning tycker läkarna att det går snabbare att komma fram till depressionsdiagnos för kvinnor än för män. 17

18 kvinnor har ofta lättare att förklara sina känslor och törs prata om sådana här saker män har inte lika lätt att prata om känslor eller uttrycka sig, sätta ord på det, visa det, erkänns det kvinnor har oftast själva tänkt tanken hos kvinnorna tycker jag det är lättare att komma till skott svårare ta till sig att de är deprimerad (män) Utlösande faktorer Höga krav på kvinnor nämns under denna kod. Vad gäller männen nämns istället arbete/relation, alkohol samt att det skulle vara en händelse som utlöser depressionen. en del kvinnor tar ju fortfarande större ansvar för hem, barn och där kan man väl kanske lättare misstänka det oftast mycket mera arbetsrelaterat och en del förhållandet också (män) Diagnostik Sista frågan som ställdes till läkarna var om sättet de ställer depressionsdiagnostik skiljer sig åt mellan män och kvinnor och vad de i sådana fall tror är orsaken till detta. Fyra av de sju läkarna svarade nej på den frågan. En läkare har inte svarat på frågan. En läkare svarade på följande sätt: det har jag inte reflekterat över måste jag säga så jag kan nog inte svara på det. Jag tror inte det Slutligen har en av läkarna svarat att denne inte använder självskattningsskalan MADRS-S i samma utsträckning på männen utan då gör läkaren en MADRS själv pga denne inte vill att frågorna missförstås. Läkaren menar att männens depression är mer svårfångad. 18

19 3. Diskussion 3.1 Metoddiskussion Jag konstaterar att formuleringen av frågeställningen var adekvat och träffsäker eftersom jag ur ett begränsat intervjumaterial fick ett intressant och omfattande resultat till analysen. Nackdelen med just en kvalitativ metod är att i och med att materialet krympts ned när intervjumaterialet kodas och kategoriseras skalas delar av variationen bort och risk för förenklingar föreligger (12). Jag anser att kvalitativ metod som komplement till kvantitativ forskning utgör en tillgång i primärvården eftersom allmänläkare sällan ställs inför en viss diagnos utan snarare en diffus bild med flertalet symtom. Vad gäller urvalet som inkluderade samtliga läkare vid Storvreta vårdcentral förutom AT läkaren, sammanlagt 7 stycken, som vid tidpunkten då intervjuerna genomfördes kan sägas att det var något torftigt. Men med tanke på, som tidigare nämnts, ett relativt omfattande resultat anser jag att det var fullt tillräckligt för denna studie. Det vore dock intressant att i framtiden genomföra en utvidgad studie inkluderande ett flertal vårdcentraler. Av de 7 läkarna som intervjuades var 3 manliga och 4 kvinnliga läkare. Hade det funnits några genusskillnader i sättet att ställa depressionsdiagnos torde dessa ha jämnats ut. I urvalet ingick en nybliven specialist och en ST läkare som inte hade så många år bakom sig som läkare inom primärvården, dock ingen AT läkare. Att ingen AT läkare fanns med bland de intervjuade kan ha varit en nackdel, kanske har det färgat analysen. AT läkare har läkarutbildningen färskt i minnet och kanske spelar det roll för hur noggrant depressionsdiagnosen ställs samt hur uppdaterad läkaren är på de senaste rönen kring diagnosen. Samtidigt med åren torde läkarnas erfarenhet och intuition öka och därmed underlätta diagnostiken. Jag valde mellan fokusgrupp intervju och individuella intervjuer inför min studie. Jag tror att risken att försköna, framstå i god dager inför sina kollegor minskar med individuella intervjuer. Enligt Kirsti Malterud, professor i allmänmedicin, författare till boken Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, kan i en fokusgrupp gruppdynamiken missgynna avvikande synpunkter eller förhindra att intima och känsliga saker tas upp. Då materialet från fokusgrupper kan bli ensidigt och ytligt kräver gruppsamtalen därför en strukturerad styrning av en moderator. Moderatorn ska ha en aktiv roll och måste därför ha bra träning i att känna igen och förebygga situationer där deltagarnas röster överröstas av styrning och frågor (12). Då jag saknar denna träning och erfarenhet som moderator vill jag åter poängtera att individuella intervjuer kändes som det bästa alternativet. Dataanalysens trovärdighet är hög då intervjuerna transkriberades ordagrant samt att jag tillsammans med studiens handledare gemensamt genomförde analysen. På minussidan konstateras min begränsade erfarenhet av analysmetoden sedan tidigare. Att välja den vårdcentral där jag själv arbetar och hade vid intervjutillfället arbetet i några år och därmed kände samtliga kollegor som intervjuades har både för och nackdelar. En fördel, anser jag, är att mina kollegor känner mig och intervjusituationen blev avslappnad och lugn. 19

20 Nackdelen är densamme, att jag känner mina kollegor. Jag ställer mig frågan om de var helt ärliga? Ville de kanske som ovan nämnts försköna sitt arbetssätt för att framstå i god dager när vi trots allt är kollegor på samma vårdcentral? Min subjektiva upplevelse är dock att informanterna var ärliga. Forskaren påverkar processen med sin grundförståelse, dvs hypoteser, erfarenheter, yrkesmässiga perspektiv och sin teoretiska grund. En annan integrerad del av vår forskningsmetod är den teoretiska referensramen, dvs de glasögon vi har på oss när vi läser vårt material och identifierar mönster (malterud). Mot bakgrund av detta är en reflektion, vad gäller betydelsen av egen position och eget perspektiv, att jag som läkare har god kunskap och förståelse vad gäller utgångspunkten för mina kollegor. Jag träffar varje vecka dessa patienter och ställs inför utmaningen att finna de deprimerade patienterna och ställa en korrekt diagnos. Jag har även privat, i min närhet, upplevt hur depression kan påverka en människa. Dessutom anser jag utmaningen, att bland sorlet av symtom och sökorsaker, ställa depressionsdiagnos vara extra intressant och givande. Det är grunden till detta arbete och det har funnits med som en röd tråd genom arbetets gång, mitt stora intresse för detta. Jag hoppas och tror att det bidragit positivt till arbetet. 3.2 Resultatdiskussion I texten nedan följer en diskussion om de resultat som framkommit i förhållande till relevant litteratur, eventuellt förkommande forskning samt författarens egna reflektioner. Huvudrubrikerna är desamma som i resultatdelen men diskuteras utifrån ovan nämnda perspektiv Identifikation av patienter med depression Konsultationen Inom primärvården är den patientcentrerade konsultationen huvudverktyget i diagnostiken, som används för att förstå personens sjukdomsupplevelse utifrån personens eget perspektiv. Att ställa diagnos är en process som växer fram ur den patientcentrerade konsultationen, medan strukturerade diagnostiska intervjuer och symtomskattningsskalor fungerar som hjälpmedel (9). En bra konsultation är således grundstenen och förutsättningen för att överhuvudtaget ha en möjlighet att diagnostisera depression hos en person. Det är under konsultationen som misstanken väcks. Hur tydligt depressionsdiagnosen sedan presenteras visade sig i denna studie kunna variera och utmynnande i analysen i tre olika kategorier: depressionsdiagnos trolig, depressionsdiagnos möjlig samt depressionsdiagnos osäker. Dessa kategorier representerar i fallande skala hur tydligt depressionen visar sig och i och med detta sannolikt även möjligheten att diagnostisera sjukdomen. Under depressionsdiagnos trolig återfinns koderna: depression som sökorsak, symtom förenliga med depression,intuition/känsla och kroppsspråk/emotionella beteenden. Detta ger 20

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson Sammanfattning Enligt SBU-rapporten är klinisk bedömning utan

Läs mer