Så svårt; men ack så viktigt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så svårt; men ack så viktigt!"

Transkript

1 Så svårt; men ack så viktigt! En kvalitativ intervjustudie om hur läkare på Storvreta vårdcentral ställer diagnosen depression. Författare: Cecilia Lund Handledare: Malin André 1

2 Abstract/sammanfattning Syftet med denna kvalitativa intervjustudie, som beskriver hur läkare på Storvreta vårdcentral uppger att de ställer depressionsdiagnos, var att klargöra eventuella brister för att sedan hitta möjligheter till förbättrade rutiner med hypotesen att en del kollegor drar sig för att ställa denna diagnos och därmed väljer att inte se depressionen. En rad specifika frågeställningar användes för att ta reda på hur läkarna ställer diagnosen. I analysen framkom att läkarna vid konsultationen fick en bild av patientens besvär som kategoriseras i tre grader utifrån hur tydlig diagnosen var. Till sin hjälp i diagnossättningen använde en klar majoritet av läkarna självskattningsskalorna MADS-S samt HAD samt klassifikationssystemen ICD 10 samt DSM IV. Trots att läkaren misstänkte depression fanns faktorer och problem som gjorde att läkaren inte fortsatte på det spåret. Dessa kategoriseras till en läkar-/organisationsrelaterad faktor med koderna läkarens förhållningssätt och tidsbrist samt en patientrelaterad faktor med koden patient inte inne på depressionsspåret. Läkarna visade sig ha utarbetade strategier för att hantera dessa problem på ett effektivt sätt. Läkarnas angelägenhet att hantera problemen visade på olika förhållningssätt; avståndstagande, passivt förhållningssätt samt aktivt förhållningssätt där majoriteten hade ett förhållningssätt med hög angelägenhet till korrekt diagnostik. Skillnader i studien vad gäller associationen till depression beroende på kön visade att män upplevdes ha svårare att prata om känslor samt ha sämre sjukdomsinsikt. Sökorsaken uppgavs skilja sig åt mellan könen. 2

3 Innehållsförteckning Abstract/sammanfattning..1 1.Inledning Syfte Frågeställning Metod och material Forskningsetiska aspekter 6 2.Resultat Identifikation av patienter med depression Konsultationen Hjälpmedel vid diagnossättning-skattningsskalor och diagnostiska kriterier Problem vid diagnossättning och strategier för att hantera dem Läkarens förhållningssätt Genusperspektiv Associationer till depression vad gäller män och kvinnor Diagnostik.17 3.Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Identifikation av patient med depression Konsultationen Hjälpmedel vid diagnossättning- skattningskalor och diagnostiska kriterier Problem vid diagnossättning och strategier att hantera dem Läkarens förhållningssätt Genusperspektiv Slutsats..24 3

4 1. Inledning och bakgrund I mitt arbete som ST läkare på en mellanstor vårdcentral strax utanför Uppsala stöter jag flera gånger i månaden på personer med en pågående depression. Ibland har de, när de bokade tiden, angett depression som sökorsak men oftast finns andra symtom beskrivna som anledning till besöket. Dessa personer har många gånger väntat innan de söker och hoppats att deras symtom ska gå över, att de ska kunna rycka upp sig men insett att de faller djupare och djupare ner. Till slut har de samlat sina krafter och bokat tid till på vårdcentralen. Deras symtom har ofta under lång tid påverkat deras liv, både privat samt yrkesmässigt. Kanske har de till och med tänkt tanken att den enda utvägen är att ta livet av sig. Det är en stor utmaning för mig som läkare att på en begränsad tid kunna möta dessa människor där de befinner sig just då och få så pass nära kontakt med dem att jag får tillräckligt med information för att kunna hjälpa dem ur sin sjukdom och förhoppningsvis tillbaka till det liv de levde innan sjukdomen. Detta ser jag som något av det mest utmanande och spännande i mitt arbete som läkare. Jag vågar se dessa människor, jag vill hjälpa dem och jag orkar följa upp dessa på ett adekvat sätt. Mot bakgrund av mitt intresse för korrekt diagnostisering av depression oroas jag ibland av hur slumpen avgör vilken läkare personen får träffa. Kanske är det en läkare med tidsbrist, ointresse eller okunnighet. Min hypotes är att det finns kollegor i primärvården som anser dessa patienten tunga. De tycker att diagnosen är svårställd, uppföljningen långdragen och tidskrävande och att sjukdomen är svårbehandlad. Jag tror att vissa därmed väljer att inte se depressionen, om det inte är så att patienten uppgett det som sökorsak. Depressionsjukdomarna är bland de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga globalt. I en internationell kartläggning som världsbanken och Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade 1997 var det bara luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och spädbarnssjukdomar som orsakade större ohälsoeffekter. Dessutom beräknas depressioner bli en allt viktigare orsak till ohälsa, såväl i den industrialiserade världen som i utvecklingsländerna, de kommande 20 åren (1). Depression är en av våra stora folksjukdomar och den drabbar både kvinnor och män i alla åldrar. Ett flertal svenska studier har ända sedan mitten av 1900-talet visat att livstidsrisken att insjukna i depression är stor och i dagsläget får man räkna med att i stort sett var fjärde man och varannan kvinna någon gång i livet kommer att drabba av en depression (2). Genomgående, vilket påtalats både i nationella och internationella studier är att unipolära depressioner drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män (3). I primärvården är depression en av de vanligaste diagnoserna (4). Nästan 70procent av dem som söker vård för depression sjukdom vänder sig till primärvården (5). 4

5 Det är viktigt att depression diagnostiseras, behandlas samt följs upp på ett korrekt sätt av flertalet anledningar. Durationen för en depression är lång med en medianduration från 3-12 månader och i procent av fallen räknas tillståndet som kroniskt, dvs med en duration på mer än 2 år (1). Deprimerade patienter har även en överdödlighet som är signifikant. De har, även om suicidfallet exkluderas, 15 procent kortare livslängd än icke-deprimerade (6). Depression kostar samhället stora summor bl.a. i form av nedsatt produktivitet, ökad sjuklighet, dödlighet samt konsumtion av hälso- och sjukvård (7). Från år 1997 till år 2005 har kostnaderna för depression i Sverige mer än fördubblats och låg 2005 på 33 miljarder kronor årligen för samhället (8). Samsjuklighet är vanligt förekommande vid depression, både psykisk och kroppslig. Exempelvis är det vanligt med både depression och andra psykiska sjukdomar, missbruk och personlighetsstörningar (1). Om man jämför med normalbefolkningen har personer med depression ofta samtidig smärtproblematik och dessutom större risk att drabbas av olika kroppsliga sjukdomar. Prognosen i sin tur är dessutom ofta sämre om personen har en samtidig depression (7). Det förekommer enligt en rad studier en betydande underdiagnostik av depressioner i primärvården trots att majoriteten av personer med depression söker sig till primärvården för hjälp (5). Man har visat att 50-70% av patienter med depression inte diagnostiserades som deprimerade vid besök hos allmänläkare (4). Olika förklaringar till detta finns. Depressionsdiagnostik kan vara svårt och ett flertal hinder kan föreligga. En stor del av patienterna presenterar sina symtom som kroppsliga (5). Förekomst av samtidiga somatiska besvär minskar allmänläkarens uppmärksamhet på depressionssymtomen (4). Andra problem allmänläkaren kan stöta på är språkliga kommunikationsproblem, läkarens okunnighet om depression och depressionsdiagnostik samt tidsbrist. Det är viktigt med en bra intervjuteknik. Risken att missa depressionsdiagnos har i en studie visat sig 10 gånger så stor om patienten själv inte berättar om sin nedstämdhet eller gör det först i slutet av konsultationen jämfört med om de gör det spontant och direkt (4). När det gäller depressionsdiagnostik är således den patientcentrerade konsultationen huvudverktygen för allmänläkaren som behövs för att förstå personens sjukdomsupplevelse utifrån personens eget perspektiv (9). God nytta kan allmänläkaren även ha av strukturerade intervjuer samt symtomskattningsskalor. Olika diagnostiska kriterier har utarbetats utifrån konsensus kring klinisk kunskap och erfarenhet. Det finns två allmänt vedertagna klassifikationssystem för psykiska störningar: ICD-10 samt DSM-IV. Det amerikanska klassifikationssystemet DSM-IV (the Diagnostic and StatisticalManual for Mental Disorders) är en internationellt accepterad diagnostisk handbok som är översatt till många språk, inklusive svenska. ICD (InternationalClassificationofDiseases) ärwho:s officiella diagnossystem. Sedan 1992 gäller ICD-10 som vad gäller psykiska sjukdomar liknar DSM-IV men dessa två överensstämmer inte helt (1) Vårdprogrammet Depression hos vuxna i landstinget i Uppsala län som utgavs 2012 nämner enbart ICD-10 för diagnossättning. Få svenska studier finns på hur dessa klassifikations system tillämpas. En tysk studie beskriver hur allmänläkarna använder 5

6 kriterierna för att få patienten att acceptera diagnosen (10). Ett problem vad gäller depressionskriterierna ICD-10 samt DSM-IV är att de är utvecklade inom psykiatrin. Dessa kriterier identifierar inte alltid vanliga psykopatologiska överlappade tillstånd såsom ångest, depression samt somatisering och kan därmed vara svåra att applicera på primärvården. I primärvården möter vi oselekterade patienter medan patienterna inom psykiatrin är selekterade. Inom primärvården tenderar patienterna att vara förhållandevis mindre deprimerade, orsaken till sjukdomen mildare samt symtomprofilen domineras mer av somatiska symtom (11). De symtomskattningsskalor samt instrument för att strukturera och standardisera diagnostik inom primärvården som omnämns i Uppsalas vårdprogram är; MINI, SCID 1, HADS, MADRS- S, MADRS samt SDS. MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) avser självbedömning av depression och har 9 frågor. MADRS avser expertbedömning av depression och har 10 frågor. HADS (Hospital Anxiety and Depression Rating Scale) är ett självskattningsformulär som ursprungligen var tänkt att användas av inneliggande patienter, men som sedan visats fungera väl i primärvården. Det viktigaste draget i HADS är att det går att studera både ångest och depression samtidigt, på samma gång som man får separata siffror för varje område (9). 6

7 1.1 Syfte Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur läkare på Storvreta vårdcentral uppgav att de ställde diagnosen depression och genom detta klargöra eventuella brister och därmed hitta möjligheter till förbättrade rutiner. 1.2 Frågeställning Utifrån syftet har nedanstående specifika frågeställningar utformats: När misstänker läkarna depression hos en patient? Hur säkerställs diagnosen? Används något självskattningsformulär eller andra diagnostiska instrument? Hur noggrant ställs diagnosen utifrån diagnostiska kriterier från ICD-10 eller DSMIV? Vad är det som gör att depression misstänks hos patienter som presenterar kroppsliga symtom? Händer det att läkarna misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret? Vilka exempel finns det på detta och vad är orsaken till detta? Vad får läkarna att misstänka depression när det är en kvinna? Vad får läkarna att misstänka depression när det är en man? Skiljer sig diagnossättningen åt mellan män och kvinnor? Vad anser läkarna vara orsak till detta? 1.3 Metod och material Målet med mitt arbete var att få veta mer om läkarnas erfarenheter, upplevelser och tankar kring depressionsdiagnostik. I och med detta föll det sig naturligt att välja en kvalitativ analysmetod. Det primära målet var att förstå snarare än att förklara och då passar denna metod bäst (12). Jag valde att genomföra individuella semistrukturerade intervjuer med läkare på Storvreta vårdcentral, identifierade genom ett strategiskt urval. Samtliga intervjuer genomfördes på vårdcentralen i respektive läkares mottagningsrum. Intervjuerna varade mellan 7 och 15 minuter. De spelades in på band och transkriberades därefter ord för ord. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan dels själv och dels tillsammans med handledare Malin André med kvalitativ intervjumetod. Materialet sammanställdes för att slutligen presenteras i denna rapport. 1.4 Forskningsetiska aspekter Inga uppenbara etiska komplikationer bedömdes föreligga då intervjuerna var frivilliga och utförda efter samråd med vårdcentralens chef. 7

8 2. Resultat Nedan presenteras de resultat som framkommit efter kvalitativ analys av materialet från de sju intervjuerna med läkare på Storvreta vårdcentral i Uppsala. Resultaten presenteras i två olika delar då de åskådliggör olika aspekter av depressionsdiagnostiken. I den första delen som döpts till identifikation av patienter med depression identifierades fyra teman. Det första, Konsultationen, beskriver vad som enligt läkarnas utsago ingett misstanken om depressionen samt på vilket sätt läkarna frågar för att få fram om det förekommer depression då patienter presenterar kroppsliga symtom. Här har meningar samt meningsfraktioner utkristalliserats till koder och kategorier som presenteras i löpande text inkluderande citat samt i en tabell för att ytterligare tydliggöra tankegångarna bakom analysresultaten. Det andra temat, Hjälpmedel vid diagnossättning-skattningsskalor och diagnostiska kriterier, handlar om vilka olika hjälpmedel läkarna väljer att använda när de ska ställa depressionsdiagnos samt hur de använder dessa. Här presenteras resultaten enbart i löpande text med citat inkluderat. Det tredje temat, Problem vid diagnossättning och strategier att hantera dem, handlar om vilka problem läkarna uppger att de kan stöta på vid diagnossättningen samt vilka strategier de har för att komma tillrätta med problemen. En tabell används även här för att tydliggöra resultaten men även löpande text samt citat tillämpas. Det fjärde temat, Läkarnas förhållningssätt, beskriver hur utsagorna analyserats utifrån olika förhållningssätt till patienter med misstänkt depression. Här presenteras citat i löpande text. Den andra delen kallas genusperspektiv på depression. I denna del belyses läkarnas uppfattning om skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller depressioner samt om sättet de ställer diagnos skiljer sig åt om det är en man eller kvinna. Resultaten av denna analys presenteras i löpande text inbäddat med citat för en så tydlig illustration som möjligt. 8

9 2.1 Identifikation av patienter med depression Konsultationen Vid första mötet med en patient och beroende på hur konsultationen framskrider kan misstanken om depression framkomma på olika sätt. Utifrån olika aspekter av besöket med en deprimerad patient framkommer att läkarna i studien antingen får presenterat för sig en relativt klar diagnostisk bild av patientens besvär. Denna kategori har benämns Depressionsdiagnos trolig. I andra fall är bilden inte lika tydlig. För vissa läkare leder då tankarna till möjlig depression. Kategorin benämns Depressionsdiagnos möjlig. Slutligen kan bilden vara svårtolkad. I dessa fall krävs en betydligt större insats vad gäller engagemang, intresse samt enträgenhet för att komma till rätta med om depression föreligger eller inte. Denna kategori har benämns Depressionsdiagnos övervägs. Meningar/meningsfraktioner, koder och kategorier presenteras i tabell 1. Depressionsdiagnos trolig De koder som bildat kategorin Depressionsdiagnos trolig är följande: Depression som sökorsak, symtom förenliga med depression, intuition samt kroppsspråk/emotionella beteenden. Depression som sökorsak Tre av läkarna nämner att de misstänker depression som sökorsak då individen söker för det, dvs när det står depression i tidboken. Symtom förenliga med depression Med denna kod avses symtom som direkt kopplas till depression, ex deppiga, nedstämda, ledsna. Fem av läkarna nämner att dessa typer av symtom direkt ger misstanke om depression. Intuition/känsla Fyra av läkarna förmedlar en intuition/känsla de upplever vid mötet med patienten att det kan handla om depression. Kroppsspråk/emotionella beteenden Gråt samt ansiktsuttryck uppger fyra av läkarna ger misstanke om depression. 9

10 Depressions diagnos möjlig De koder som bildat kategorin Depressions diagnos möjlig är följande: Psykosomatiska symtom samt alkohol. Psykosomatiska symtom För tre av läkarna ger psykosomatiska symtom misstanke om depression. Värk, allmän sjukdomskänsla, orosproblematik samt sömnstörningar är exempel på vad som för dem menas med psykosomatiska symtom. Alkohol Om det hos patienterna förekommer en hög alkoholkonsumtion förs misstanken till depression för en av läkarna. Depressionsdiagnos övervägs De koder som bildat kategorin depressionsdiagnos övervägs är följande: Somatiska symtom, läkaren får inte ihop det samt patienten återkommer. Somatiska symtom Här nämns exempel som hjärtklappning, ont i magen, nackspänningar och huvudvärk. För att få fram om det förekommer depression hos patienter som presenterar kroppsliga symtom framkommer att 5 av de 7 tillfrågade läkarna ställer direkta öppna frågor om det psykiska befinnandet. Exempel på svaren presenteras nedan: Ja, jag brukar väl börja med att ganska öppet fråga hur dom mår i själen och hur dom har det med oro och sånt där.hur mår du egentligen? Hur mår du i själen?.har du någonting annat som oroar dig? Jag brukar nog fråga ganska rakt på hur dom egentligen mår Får inte ihop det När anamnes samt klinik inte stämmer överens misstänker en av läkarna depression. Patienten återkommer För två av de tillfrågade läkarna ger ett upprepat sökbeteende misstanken. 10

11 Tabell 1. Vad hos läkarna inger misstanke om depression. Mening/meningsfraktion Kod Kategori När de söker för det som söker det (depression). Söker dom ju själva för det kanske De är deppiga, ledsna nedstämdhet Ledsna och nedstämda Sådana symtom som kan vara tecken på depression En känsla man får när patienten kliver in eller en känsla som patienten förmedlar som tyder på det Jag tror det är lite inbyggt Man går på sin egen. Känslan av vad patienten säger och den erfarenhet man har Ansiktsuttryck Man ser att de ser gråtmilda ut Ja när de börjar grina då Gråter dom, dom blir ledsna Ja dom lite mer psykosomatiska symtomen plus att det oftast på något sätt skymtar fram en orosproblematik och ofta en sömnproblematik Har ont i hela kroppen och specifikt kan dom inte säga men jag mår inte bra. Allmän sjukdomskänsla. Långvarig värkproblematik till exempel att värk föder ju psykiskt illabefinnande också Om det kommer fram en hög alkoholkonsumtion Kroppsliga besvär Söker för väldigt många olika symtom och där jag inte hittar någonting somatisk bakom Somatiska symtom som hjärtklappningar eller ont i magen eller nackspänningar eller huvudvärk Anamnes och klinik inte alltid stämmer överens Ja det är väl om de söker flera gånger Upprepat sökbeteende Depression som sökorsak Intuition/känsla Kroppsspråk/emotionella beteenden Psykosomatiska symtom Alkohol Somatiska symtom Får inte ihop det Patienten återkommer Depression trolig Depressionsdiagnos möjlig Depressionsdiagnos övervägs 11

12 2.1.2 Hjälpmedel vid diagnossättning- skattningsskalor och diagnostiska kriterier Skattningsskalor Till sin hjälp har läkaren vid depressionsdiagnostik olika skattningsformulär samt självskattningsformulär. Dessa kan användas på olika sätt och i olika syften. De som nämns i intervjuerna är MADRS-S, HADS samt GDS-20 skalan. På frågan om läkarna till sin hjälp använder något självskattningsformulär eller andra diagnostiska instrument vid depressionsdiagnossättning svarade en enda av läkarna nej. Sex av de sju läkarna använder MADRS-S och fem använder HADS. En av läkarna svarade att denne använder GDS-20 skalan. Från svaren kan utläsas att de som nämnt något om hur de använder MADRS-S gör det för att följa förloppet eller bedöma svårighetsgrad av depressionen. Vad gäller HADS används den, enligt läkarna, vid stort inslag av ångest eller vid tveksamhet ångest-depression alternativt vid en blandbild. Nedan är exempel på hur de i svaren nämnde att HADS tillämpas: Jag använder HADS ibland när jag tror att det är en blandbild av ångest Kanske mer när jag är lite tveksam om det här är mest ångest eller mest depression Diagnostiska kriterier På frågan om läkarna ställer diagnos utifrån diagnostiska kriterier ICD 10 eller DSM IV svarade två av läkarna att de inte använde sig av dessa. Ja, herregud, njae, det tror jag inte jag är speciellt noggrann med utan jag tror det är lite inbyggt, jag tänker ju inte i de termerna på hur jag ställer diagnosen när jag pratar med patienten, jag tänker inte på DSM IV och sådana saker, nej det gör jag inte, utan jag använder mina kunskaper inte alls. Jag använder inte det Tre av läkarna nämner i svaren både DSM IV samt ICD 10. Två av läkarna väljer i första hand DSM IV. Ingen väljer således ICD 10 i första hand. De diagnostiska kriterierna används på lite olika sätt av de olika läkarna. För en del läkare finns de i bakhuvudet utan att de har den liggande framför sig och för en del används de mera noggrant vid konsultationen, likt en checklista, för att få med allting. Ja, jag använder nog båda, så de är ju snarlika, så de blir nog båda 12

13 Jag har dom inte framför mig som checklistor det erkänner jag men det är ju ändå dom parametrarna jag går efter Egentligen går jag genom ICD 10 för att det står i den klart och tydligt.. om patienten hade många kriterier går man igenom kriterierna.. så då sätter jag diagnosen genom kriterierna Jag brukar titta på kriterierna ibland när jag är tveksam 13

14 2.1.3 Problem vid diagnossättning och strategier för att hantera dem Problem vid diagnossättning Trots misstanke om depression väljer en del av läkarna att inte fortsätta på det spåret Orsaker till detta har delats in i två kategorier, en läkar-/organisationsrelaterad faktor och en Patientrelaterad faktor. Under den läkar-/organisationsrelaterade faktorn återfinns två koder; tidsbrist samt läkarens förhållningssätt. Under den patientrelaterade faktorn återfinns koden patient inte inne på depressionsspåret. Exempel på svaren från intervjuerna under respektive kod återfinns i tabell 2 under rubriken mening/meningsfraktion. Tabell 2. Problem vid diagnossättningen trots misstanke om depression. Mening/meningsfraktion Kod Kategori Läkarens förhållningssätt När jag misstänker det? Då frågar jag inte vidare. Det bryr jag mig inte om, nej nejnejnejnej då får jag minsann onödigt arbete. Eller att man själv inte är i form så att man inte ser det. Man vill inte se det. Njae eller när man inte har tid, det går ju inte liksom att, då ligger jag ju efter en timme plötsligt Möjligtvis kan jag någon gång när man har tidsbrist Av respekt för agendan händer det ju ibland att man hamnar i situationer med tidsnöd. Pat väljer att inte komma tillbaka och ta upp det så att depressionen är misstänkt men det kommer inte fram En äldre kvinna som kom och hon ville inte riktigt höra på det örat. Jag försökte luska men hon slog igen locket..och så har man ju lite grann väckt en tanke om att det kanske inte är kroppen det är fel på i första hand Det händer nog att jag väntar med att ta upp det. Att jag misstänker det vid första besöket men att patienten är så inriktad på somatisk sjukdom Tidsbrist Patient inte inne på depressionsspåret Läkar-/organisations relaterad faktor Patientrelaterad faktor 14

15 Strategier för att hantera problemen I ovanstående tabell redovisas problemen som läkaren stöter på i första mötet med en patient som misstänks ha en depression. Olika strategier används för att komma tillrätta med dessa problem. I detta framtonar även en nyansskillnad i angelägenheten bland läkarna att hantera den misstänkte depressionen diagnosmässigt. Detta benämns läkarens förhållningssätt och tas upp separat under nästkommande rubrik. Hantera tidsbrist Vad gäller problemet med för kort tid vid mottagningsbesöket nämner två av fyra att de tar tillbaka patienten. Svaren lyder enligt nedan:.och trycker jag på knappen så är jag beredd att beställa tid åt dom om man hinner.och då tar man upp det och sätter upp en ny tid Handlägga patienter som inte är inne på depressionsspåret När det istället är patienten som inte är inne på depressionsspåret nämner samtliga som tagit upp det som ett problem att de väntar med diagnossättningen och de tar tillbaka patienten. Några exempel på svaren är enligt nedan:.och så fick hon komma tillbaks med lite jämna mellanrum och tills slut så kom det självmant från henne så då kan man ju ge dem ett snöre att kom tillbaka nej det är nog mer det där att jag väntar för att få chans att få patienten med mig Läkarens förhållningssätt Som nämndes under strategier för att komma förbi hinder under föregående rubrik verkar en del läkare mer angelägna än andra att ställa diagnosen depression när den misstänks. Tre olika kategorier tonar fram som här får benämningarna; avståndstagande, passivt förhållningssätt och ett aktivt förhållningssätt. Avståndstagande En av läkarna verkar mer besvärad än övriga av denna patientgrupp. Läkaren nämner onödigt arbete och tidsbrist. ja det där kanske man inte vill involvera sig allt för mycket ibland även om man misstänker depression 15

16 Passivt förhållningssätt Denna grupp låter inte lika bestämda i sina svar som de med aktivt förhållningssätt gällande om de misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret. Men de nämner samtliga att de ser till att patienterna får komma tillbaka för att om möjligt då ställa en depressionsdiagnos. jag tycker jag försöker fånga upp dom ganska snabbt det händer nog att jag väntar med att ta upp det jag kan ju inte pressa fram det Aktivt förhållningssätt Dessa läkare är bestämda i sina svar på frågan om de misstänker depression men väljer att inte fortsätta på det spåret. Dessa läkare fortsätter alltid vidare. De verkar inte som att de ger upp om misstanken. De väljer istället att fråga vidare tills de kommer fram till en korrekt diagnos. De är även måna om att diagnosen ställs så fort som möjligt. jag fortsätter oftast för när jag misstänker en depression så lämnar jag inte det, då fortsätter jag Nej det händer aldrig!...ju förr desto bättre.man måste våga ta i det 16

17 2.2 Genusperspektiv Associationer till depression vad gäller män och kvinnor Utifrån intervjuerna framkom skillnader i associationer till depression beroende på patientens kön. Tre koder sammanställdes som sammanfattar denna skillnad. De benämns sökorsak, samtalet samt utlösande faktorer. Efter tabellen nedan följer en presentation av koder, subkoder och citat från intervjuerna. Tabell 3. Associationer till depression vad gäller män och kvinnor. SUBKOD kvinna KOD SUBKOD man Små krämpor sökorsak Agiterad depression Diffust besvär/psykosomatik Odefinierad olust Lättpratade God insikt Snabb diagnos Krav på sig själva Samhällsorsakat krav Samtalet Utlösande faktorer Ej kroppsliga symtom Svårpratade Sämre insikt Diagnos drar ut på tiden Tabubelagt Arbete/ relation Alkohol Specifik händelse Sökorsak Svaren sammanställda under denna kod antyder att kvinnor söker för små krämpor samt diffusa besvär och psykosomatik. vanligen kvinnor som jag tycker jag träffar för den lite allmänna håglösheten man ser på patienten att dom är ihopsjunkna, låga och dom söker ofta för värk eller allmänbesvär. Mycket diffusa besvär och psykosomatik. Vad gäller männen nämner läkarna att män kan söka för en odefinierad olust men även att de inte söker för kroppsliga symtom. ja mår inte bra eller liksom mer någon odefinierad olust för de söker inte så där för kroppsliga symtom som kvinnorna gör många gånger Samtalet Här framkommer utifrån svaren en skillnad där flera läkare svarar att kvinnor är lättpratade och männen svårpratade. En skillnad i sjukdomsinsikt nämns även, där kvinnor har en god sjukdomsinsikt och män sämre. I fråga om diagnossättning tycker läkarna att det går snabbare att komma fram till depressionsdiagnos för kvinnor än för män. 17

18 kvinnor har ofta lättare att förklara sina känslor och törs prata om sådana här saker män har inte lika lätt att prata om känslor eller uttrycka sig, sätta ord på det, visa det, erkänns det kvinnor har oftast själva tänkt tanken hos kvinnorna tycker jag det är lättare att komma till skott svårare ta till sig att de är deprimerad (män) Utlösande faktorer Höga krav på kvinnor nämns under denna kod. Vad gäller männen nämns istället arbete/relation, alkohol samt att det skulle vara en händelse som utlöser depressionen. en del kvinnor tar ju fortfarande större ansvar för hem, barn och där kan man väl kanske lättare misstänka det oftast mycket mera arbetsrelaterat och en del förhållandet också (män) Diagnostik Sista frågan som ställdes till läkarna var om sättet de ställer depressionsdiagnostik skiljer sig åt mellan män och kvinnor och vad de i sådana fall tror är orsaken till detta. Fyra av de sju läkarna svarade nej på den frågan. En läkare har inte svarat på frågan. En läkare svarade på följande sätt: det har jag inte reflekterat över måste jag säga så jag kan nog inte svara på det. Jag tror inte det Slutligen har en av läkarna svarat att denne inte använder självskattningsskalan MADRS-S i samma utsträckning på männen utan då gör läkaren en MADRS själv pga denne inte vill att frågorna missförstås. Läkaren menar att männens depression är mer svårfångad. 18

19 3. Diskussion 3.1 Metoddiskussion Jag konstaterar att formuleringen av frågeställningen var adekvat och träffsäker eftersom jag ur ett begränsat intervjumaterial fick ett intressant och omfattande resultat till analysen. Nackdelen med just en kvalitativ metod är att i och med att materialet krympts ned när intervjumaterialet kodas och kategoriseras skalas delar av variationen bort och risk för förenklingar föreligger (12). Jag anser att kvalitativ metod som komplement till kvantitativ forskning utgör en tillgång i primärvården eftersom allmänläkare sällan ställs inför en viss diagnos utan snarare en diffus bild med flertalet symtom. Vad gäller urvalet som inkluderade samtliga läkare vid Storvreta vårdcentral förutom AT läkaren, sammanlagt 7 stycken, som vid tidpunkten då intervjuerna genomfördes kan sägas att det var något torftigt. Men med tanke på, som tidigare nämnts, ett relativt omfattande resultat anser jag att det var fullt tillräckligt för denna studie. Det vore dock intressant att i framtiden genomföra en utvidgad studie inkluderande ett flertal vårdcentraler. Av de 7 läkarna som intervjuades var 3 manliga och 4 kvinnliga läkare. Hade det funnits några genusskillnader i sättet att ställa depressionsdiagnos torde dessa ha jämnats ut. I urvalet ingick en nybliven specialist och en ST läkare som inte hade så många år bakom sig som läkare inom primärvården, dock ingen AT läkare. Att ingen AT läkare fanns med bland de intervjuade kan ha varit en nackdel, kanske har det färgat analysen. AT läkare har läkarutbildningen färskt i minnet och kanske spelar det roll för hur noggrant depressionsdiagnosen ställs samt hur uppdaterad läkaren är på de senaste rönen kring diagnosen. Samtidigt med åren torde läkarnas erfarenhet och intuition öka och därmed underlätta diagnostiken. Jag valde mellan fokusgrupp intervju och individuella intervjuer inför min studie. Jag tror att risken att försköna, framstå i god dager inför sina kollegor minskar med individuella intervjuer. Enligt Kirsti Malterud, professor i allmänmedicin, författare till boken Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, kan i en fokusgrupp gruppdynamiken missgynna avvikande synpunkter eller förhindra att intima och känsliga saker tas upp. Då materialet från fokusgrupper kan bli ensidigt och ytligt kräver gruppsamtalen därför en strukturerad styrning av en moderator. Moderatorn ska ha en aktiv roll och måste därför ha bra träning i att känna igen och förebygga situationer där deltagarnas röster överröstas av styrning och frågor (12). Då jag saknar denna träning och erfarenhet som moderator vill jag åter poängtera att individuella intervjuer kändes som det bästa alternativet. Dataanalysens trovärdighet är hög då intervjuerna transkriberades ordagrant samt att jag tillsammans med studiens handledare gemensamt genomförde analysen. På minussidan konstateras min begränsade erfarenhet av analysmetoden sedan tidigare. Att välja den vårdcentral där jag själv arbetar och hade vid intervjutillfället arbetet i några år och därmed kände samtliga kollegor som intervjuades har både för och nackdelar. En fördel, anser jag, är att mina kollegor känner mig och intervjusituationen blev avslappnad och lugn. 19

20 Nackdelen är densamme, att jag känner mina kollegor. Jag ställer mig frågan om de var helt ärliga? Ville de kanske som ovan nämnts försköna sitt arbetssätt för att framstå i god dager när vi trots allt är kollegor på samma vårdcentral? Min subjektiva upplevelse är dock att informanterna var ärliga. Forskaren påverkar processen med sin grundförståelse, dvs hypoteser, erfarenheter, yrkesmässiga perspektiv och sin teoretiska grund. En annan integrerad del av vår forskningsmetod är den teoretiska referensramen, dvs de glasögon vi har på oss när vi läser vårt material och identifierar mönster (malterud). Mot bakgrund av detta är en reflektion, vad gäller betydelsen av egen position och eget perspektiv, att jag som läkare har god kunskap och förståelse vad gäller utgångspunkten för mina kollegor. Jag träffar varje vecka dessa patienter och ställs inför utmaningen att finna de deprimerade patienterna och ställa en korrekt diagnos. Jag har även privat, i min närhet, upplevt hur depression kan påverka en människa. Dessutom anser jag utmaningen, att bland sorlet av symtom och sökorsaker, ställa depressionsdiagnos vara extra intressant och givande. Det är grunden till detta arbete och det har funnits med som en röd tråd genom arbetets gång, mitt stora intresse för detta. Jag hoppas och tror att det bidragit positivt till arbetet. 3.2 Resultatdiskussion I texten nedan följer en diskussion om de resultat som framkommit i förhållande till relevant litteratur, eventuellt förkommande forskning samt författarens egna reflektioner. Huvudrubrikerna är desamma som i resultatdelen men diskuteras utifrån ovan nämnda perspektiv Identifikation av patienter med depression Konsultationen Inom primärvården är den patientcentrerade konsultationen huvudverktyget i diagnostiken, som används för att förstå personens sjukdomsupplevelse utifrån personens eget perspektiv. Att ställa diagnos är en process som växer fram ur den patientcentrerade konsultationen, medan strukturerade diagnostiska intervjuer och symtomskattningsskalor fungerar som hjälpmedel (9). En bra konsultation är således grundstenen och förutsättningen för att överhuvudtaget ha en möjlighet att diagnostisera depression hos en person. Det är under konsultationen som misstanken väcks. Hur tydligt depressionsdiagnosen sedan presenteras visade sig i denna studie kunna variera och utmynnande i analysen i tre olika kategorier: depressionsdiagnos trolig, depressionsdiagnos möjlig samt depressionsdiagnos osäker. Dessa kategorier representerar i fallande skala hur tydligt depressionen visar sig och i och med detta sannolikt även möjligheten att diagnostisera sjukdomen. Under depressionsdiagnos trolig återfinns koderna: depression som sökorsak, symtom förenliga med depression,intuition/känsla och kroppsspråk/emotionella beteenden. Detta ger 20

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014

Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014 2014-11-20 Stöd för arbetet med psykisk ohälsa vilka behov finns i primärvården Ställningstagande från Svenska Psykiatriska Föreningen, november 2014 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri. Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3

Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri. Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3 Diagnostik och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvård och psykiatri Sammanfattning av två arbetsseminarier Bilaga 3 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Diagnostik

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer