Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Transkript

1 Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2

3 Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga organisatoriska samt individuella hinder och förutsättningar för tillgång till somatisk hälsooch sjukvård för personer med psykisk sjukdom; från patienters, närståendes och vårdgivares perspektiv.

4 Frågeställningar 1. Vilka hinder för tillgång till adekvat somatisk hälso- och sjukvård för personer med psykisk sjukdom beskrivs av patienter, närstående och verksamhetsföreträdare? 2. Vad skulle kunna skapa bättre förutsättningar för tillgång till adekvat somatisk hälso- och sjukvård för personer med psykisk sjukdom?

5 Patienter n = 14 Kvinnor/män 10/4 st, Ålder, (medelvärde) (54) år Psykiatrisk diagnos (självrapporterad): Bipolär sjukdom 8 personer, Schizofreni/psykoser 6 personer Anhöriga n = 15 Kvinnor/män 13/2 st, Ålder, (medelvärde) (55) år Relation: vuxet barn 1 st, Gift 3 st, förälder 6 st, syskon 5 st Psykiatrisk diagnos (självrapporterad av de anhöriga): Bipolär sjukdom 4 st, Schizofreni/psykos 11 st Verksamhetsföreträdare n = 21 Kvinnor/män 17/4 st Yrke: Undersköterska 3 st,kurator 2 st, Läkare 7 st, Fysioterapeut 1 st, Sjuksköterska 8 st Arbetsplats: Primärvården 7 st, Psykiatrisk öppenvårdsmottagning 8 st, Somatisk specialistvård 5 st

6 Intervjuer Patienter Närstående Personal Textanalys Semi-strukturerade intervjuer Inspelning av intervjuer Transkribering

7 Alla patienter uppgav självstigmatisering som en barriär för att få hälsooch sjukvård När jag kom in kunde de inte ens mäta värdet på jourcentralen. Så det var ju akut. Men vad jag menar att jag ska komma fram till, det är att orsaken att jag gick så länge här hemma är att jag är rädd att jag ska få höra att du har dom här problemen på grund av din bipolära sjukdom och biverkningar av dina mediciner. Man är rädd att gå till vården överhuvudtaget, för man vill absolut inte få det i ansiktet. (Patient 2)

8 Anhöriga och verksamhetsföreträdare uppgav att patienters kognitiva funktioner var ett hinder för att få hälso- och sjukvård Ja, nu har ju inte jag varit med alla gånger men när hon berättar det så tycker hon att dom bara... Att dom har nonchalerat henne i mångt och mycket och det upplever jag också, även när jag ringer och pratar så tycker jag att dom tar... Det är som att hon har en stämpel på sig. Hennes beteende är ju lite annorlunda också, så att det är ju... Hennes sätt att prata är annorlunda och det kan ju vara sådana saker som gör att hon inte blir betrodd. Det är lättare... Jag tror det är lättare för dom att tänka så här att det är... Hon inbillar sig på grund av sin bakgrund. (Anhörig 10)

9 Anhöriga och verksamhetsföreträdare uppgav att patienters kognitiva funktioner var ett hinder/barriär för att få hälso- och sjukvård Jag ser extra behov där att just detta att de patienterna kan vara mer svårvärderade och att i en del fall kan vara dissimulerande, att de inte ger uttryck för den sjuklighet som de har kanske på ett sätt som andra människor gör. Det finns en risk att man inte tar deras besvär på samma allvar, känner jag, det är risk att man slätar över på olika sätt eller så. Jag har jobbat inom psykiatrin en tid innan jag blev läkare. Därför är jag extra varsam på något sätt. (Verksamhetsföreträdare 1 somatisk slutenvård)

10 Personalens/klinikernas bristande kunskap om psykisk ohälsa var ett hinder som uppgavs av dem som arbetade i somatisk hälso- och sjukvård Man har kanske inte tillräckligt bra specialkunskaper om de respektive grupperna och de svårigheter som kan finnas med, det vi gör det är ju att i princip behandlar dem eller ska behandla dem som alla andra patienter. Sen uppstår det oftast, eller det kan uppstå problem i kommunikationen, eller compliance, och då tar vi ofta hjälp utav en psykiatrikonsult. (Verksamhetsföreträdare 15 somatisk slutenvård)

11 - Brist på samarbete mellan olika delar av hälso- och sjukvårdssystemet - Specialiserad vård med fokus på en sjukdom åt gången (single-disease paradigm) - Brist på psykiatrisk expertis (i somatiken) Om en patient har haft till exempel Alvedon för värk, så blir det vattentäta skott, att det här skriver vi ut, det här gör vi, det är vår bit. Det är bara psykiatrisk. Och primärvården får ta det andra. Och de tänker nog likadant, att nej, de där medicinerna får psykiatrin skriva ut. Så det är väldigt vattentäta skott. Och det finns ingen som har ett huvudansvar för patienten. Har man en smärtproblematik, och har en kontakt på en annan mottagning på sjukhuset, så finns det ingen kommunikation mellan läkare. (Verksamhetsföreträdare 4, psykiatrisk öppenvårdsmottagning)

12 Anhöriga upplevde sig som talespersoner för den närstående Hon förstår inte riktigt det själv, att det... det här är inte bra. [ ] Men och då får vi pusha då som föräldrar, även boendet. Men det blir ju sådana saker som att, nu vi hade möte idag. Och då fick vi en tid nästa vecka klockan två. Och då kan vi som föräldrar ställa upp. Men för att hade inte vi, boendet dom hade inte resurser att gå med. Och inte vården heller just den dagen. Och då blir det för oss... Så vi går gärna med. Men jag tänker på om inte vi orkar eller finns, vem går med då? Om inte boendet kan. Och då blir det inget besök va. Då har det ju konsekvenser. (Anhörig 12)

13 Sammanfattning Personal inom olika delar av hälso- och sjukvården uppfattar att det är svårt att stödja personer med en kombination av samtidig psykiatrisk och somatisk sjuklighet Underlättande faktor är personer eller funktioner som kan fungera som länkar mellan patienterna och vårdverksamheterna Underlättande faktor är samordning, samarbete och samverkan mellan olika delar av hälso- och sjukvården Närstående får ta ett oproportionellt stort ansvar för patienters somatiska ohälsa Kunskap och utbildning behövs inom både psykiatrin och inom den somatiska hälso- och sjukvården kring personer med långvarig psykisk sjukdom och hur vi bäst kan erbjuda en jämlik vård.

14 Referenser och kontakt Björk Brämberg et al. BMC Family Practice (2018) 19:12 DOI /s

15 Förslag på förbättringar Patientansvarig kontakt (i enlighet med patientlag och kontaktsjuksköterskor) Följeslagare, stödperson, talesperson Internmedicinsk kompetens på psykiatrisk enhet (liasion physician) Incitament/ersättning inom till exempel VÖK, VGPV för att driva på ansvarstagandet mellan olika verksamheter/huvudmän Samordnad individuell vårdplan, andra strukturer för samverkan Arbete med självstigma respektive diskriminering Utbildningssystemet för ST- och AT-läkare respektive specialistsjuksköterskor Kommunikationslösningar som ger stöd, till exempel teach back/förstå mig rätt Anpassade lösningar för riskgrupper som förbättrar tillgängligheten (samsjuklighet i psykiatri respektive annan somatisk sjukdom) Påminnelser, kontinuitet, kontaktvägar/-personer Kommunernas roll