Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Transkript

1 Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska avd 242, Mölndals sjukhus

2 Några fakta 2011 samlades all psykosvård i Göteborg och Mölndal i ett verksamhetsområde 2012 flyttades all slutenvård för psykossjukdomar till fyra avdelningar på Mölndals sjukhus. Totalt 44 platser. Ca 2% av klinikens patienter 80-90% av patienterna vårdas under LPT. Alla avdelningar arbetar emot alla öppenvårdar, stor kontaktyta!

3 Slutenvårdens uppgift 1. Att skydda patienten 2. Att behandla psykotiska symtom 3. Att förhindra återfall

4 Projekt för en bättre vårdmiljö Träning i praktiskt självskydd sedan flera år tillbaka. Utbildning i Interaktivt bemötande. Obligatoriskt för alla nyanställda sen Projekt Bättre vård, mindre tvång. Två avdelningar Personcentrerad vård. Implementerings och forskningsprojekt. Sedan Mänskliga rättigheter projektet mellan 242 och PNO, 2016/2017. ISP, Individuell samarbetsplan. Eva Andreasson

5 242 från då till nu Bryta ner alla rutiner, för vem fanns dom? En personalgrupp ett mål Våga bryta mönster! Ständigt jobba med frågan

6 Mål med personcentrerad vård i slutenvården Att alla patienter på avdelningen känner sig respekterade och behandlade som en människa att vi har lyssnat på dom att vi har informerat om sjukdomen att dom har varit delaktiga i beslut och planering om sin egen vård

7 Personcentrerad psykosvård Hur gör man? 1. Att se och möta den kapabla människan 2. Att lyssna till och bekräfta patientens berättelse 3. Att informera om vår bedömning och om sjukdomen 4. Komma fram till en överenskommelse i partnerskap och att dokumentera denna Läkare och kontaktersoner är viktiga grupper i arbetet och har delvis olika uppgifter

8 Den kapabla människan Homo Capax (Paul Ricoeur, fransk filosof) Alla människor kan och vill ta ansvar för sina liv Om man inte kan det, finns det något hinder. För våra patienter handlar det framförallt om en psykossjukdom där psykotiska symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och självstigma kan utgöra stora hinder att ta hand sig själv 1. Hur kan man se varje patient som en kapabel människa och vilka hinder finns för att ta ansvar för sig själv 2. Möt (inte bemöt) patienten som en människa 3. Försök att förstå vilket liv patienten lever och har levt 4. Skilj på människa och sjukdom

9 Att lyssna Patientens berättelse bästa sättet att förstå vem patienten är Berättelsen är den viktigaste informationen för vår bedömning Att ta emot och bekräfta berättelsen är början på ett bra samarbete Patienter som inte berättar har skäl till det. Förtroende måste förtjänas 1. Ge tid. Avbryt inte men fråga om du inte förstår 2. Kontrollera att du har förstått rätt 3. Psykotiska upplevelser behöver också lyssnas på och bekräftas 4. Man får vara empatisk 5. Ge inte någon bedömning innan det är nödvändigt

10 Personcentrerad psykosvård Hur gör man? 1. Att se och möta den kapabla människan 2. Att lyssna till och bekräfta patientens berättelse 3. Att informera om vår bedömning och om sjukdomen 4. Komma fram till en överenskommelse i partnerskap och att dokumentera denna

11 Informera om vår bedömning Patienten måste informeras om vår bedömning och vad vi grundar den på Informationen anpassa efter patienten men måste vara tydlig då denna bedömning är grunden till våra tvångsåtgärder All avdelningspersonal måste kunna redogöra för detta 1. Förklara att vi nu lyssnat noga och vi bedömer att det finns en annan orsak till patientens upplevelser. En psykossjukdom. 2. Konstatera att vi har olika förklaringar. Att vi har gjort bedömningen utifrån vår kunskap och erfarenhet. Att det finns en behandling och att vi gör det vi bedömer är det bästa för patienten. 3. Kontaktpersoner har en svår roll. Skall vara ett stöd för patienten och samtidigt kunna förklara och förmedla den psykiatriska bedömningen. Kontaktpersonen deltar på läkarmöten

12 Informera om sjukdomen I takt med att patienten blir mer symtomfri skall information om sjukdomen och behandling ges Kunskap om sjukdomen och inte minst dess förödande konsekvenser är nödvändigt för att patienten skall kunna ta ansvar för sin sjukdom Alla patienter blir inte symtomfria eller når sjukdomsinsikt men måste få chansen 1. När tillfälle ges, peka på sambandet mellan sjukdomen och dom problem den har orsakat 2. Utgå från vad vi vet om patientens liv och kapacitet och om vad som kan gå förlorat om sjukdomen inte kontrolleras 3. Försök att förstå vilka hinder som finns för att patienten skall kunna ta ansvar för sitt eget liv och vilket stöd som behövs

13 Överenskommelse Planering och överenskommelser om vården sker i veckovisa möten med patient, läkare och kontaktperson. Anhöriga, öppenvårdspersonal och andra viktiga personer kan också delta Initialt blir det ofta en begränsad överenskommelse; att vi har olika förklaringar på patientens upplevelser När patienten är symtomfri och fått all nödvändig information finns förutsättningar för en överenskommelse om behandling och kontakt Överenskommelsen dokumenteras i en vårdplan Prata om hur patienten skall ta hand om sin sjukdom. Om man vill ta ansvar för sig själv måste man ta ansvar för sina sjukdomar. Återigen; se den kapabla människan, möjligheter, risker och hinder.

14 Anhöriga Anhöriga har ofta en stor kunskap om patienten och hur dennes tillstånd har utvecklats. Vi ser ofta ett stort engagemang men också hur starkt sjukdomen kan påverka familjemedlemmarna Information från anhöriga omfattas inte av sekretess men problem kan uppstå om relationen riskerar att försämras eller helt brytas av patienten 1. Möt och lyssna på anhöriga på samma sätt. Ibland behöver man träffa anhöriga separat men sträva efter gemensamma möten

15 Kontaktpersonen Kontaktpersoner är patientens stöd på avdelningen. Skall ge trygghet, lyssna, informera, planera, ta hand om anhöriga mm. Ta hand om situationer och patienter i tillstånd av våldsamhet, svår ångest, uppgivenhet mm. och momentant ta rätt beslut Behöver ha baskunskaper om sjukdom, symtom, behandling, biverkningar, tvångslagar mm, mm Är den viktigaste gruppen för att skapa en god vårdmiljö och en personcentrerad vård som patienterna känner av

16 Kontaktperson 242 Det handlar om kemi Flexibelt tänkande Kontaktperson viktigare än läkaren? Sätta upp spelregler

17 Överenskommelser - Förtroende till personalen Göra egna bedömningar Alliansskapande Lita på varandra Handlingsplaner

18 Vinster för patienter och personal Möjlighet till fler egna val kring sin behandling Färre hot/våld situationer och färre tvångsåtgärder Större ansvarstagande hos personal/kontaktpersoner Bättre arbetsklimat, färre arbetsskador Lugnare vårdmiljö för patienten Större möjlighet till utveckling bland personalen Tätare team, alla yrkeskategorier (partnerskap med varandra) Förtroendefulla relationer med patienterna