Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Psyk.ssk Rizagul Sirat. Psyk.ssk Lotta Hedenskog. Ssk Annika Fredriksson. Ssk Kristina Thylander. Skötare Haris Tojaga. Projektets övergripande mål Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Under sju månader har team 157 och personal på avdelning 67, NÄL, genomfört 23 PDSAcyklar. Avdelningen har ytterst få LPT- patienter och heller inte så mycket tvångsåtgärder. Störst fokus har därför legat på målområdena trygghet och delaktighet för patienterna samt deras närstående. Vi har också testat och genomfört förändringar för att öka kunskapen hos personalen avseende tvångsåtgärder. Resultaten av våra mätningar visade att över 80 % av patienterna upplevde trygghet på avdelningen. 62 % upplevde att deras närstående varit delaktiga i deras vård och behandling. Däremot framkom att personalen behöver mer utbildning avseende rutiner runt LPT vård.

2 Bakgrund NU- sjukvården ingår i Västra Götalandsregionen som består av 1.5 miljoner invånare. Förkortningen NU står för NÄL och Uddevalla sjukhus och upptagningsområdet består av 14 kommuner med ca invånare. På avdelning 67 arbetar 23 personer med olika professioner så som specialistsjuksköterskor inom psykiatri, allmänsjuksköterskor samt skötare med inriktning psykiatri. Avdelningen är låst med anledning av att vi vårdar patienter både enligt HSL och LPT. Patienterna har också olika grader av beviljad utevistelse och tillsyn. Vi har 14 ordinarie vårdplatser och 3 överbeläggningsplatser. Vi arbetar i två vårdlag utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att en sjuksköterska o en skötare är kontaktpersoner för 2 3 patienter. Dessa planerar i samråd med patient och psykiatriker vilken vård och behandling som patienten är i behov av och som kan tillgodoses av slutenvården. Avdelningens inriktning är personlighetsrelaterad problematik, affektiva syndrom, krisreaktioner m m. Ofta förekommer samsjuklighet. Vi samarbetar med psykiatriska öppenvårdsmottagningar vilka är tänkta vara basen för patientens vård. De planerar långsiktigt i samråd med patienten. Slutenvården skall vara en tillfällig, akut vårdinsats och erbjuda stöd i att få struktur på dygnet, medicinjustering samt samordna olika vårdkontakter vid behov. Flertalet av våra patienter vårdas enligt HSL. Vi har endast ett snitt på ca 1 2 patienter som vårdas enl LPT per månad. Vi ville med vår medverkan i projektet utvärdera och öka personalens kunskaper avseende tvångsåtgärder samt minska stressen vid hotfulla situationer som kan leda till tvångsåtgärder. Vi ville också utveckla patientfokus med ökad delaktighet och trygghet samt göra närstående mer delaktiga. MÅL 1. Öka patientens delaktighet i sin vård. Minst 75 % av patienterna ska uppleva att de är delaktiga. Mäts med enkäter och VAS- skala där patient skulle skatta minst 7 2. Öka patienternas trygghet på avdelningen. Minst 80 % av patienterna ska uppleva trygghet. Mäts med enkäter och VAS- skala där patient skulle skatta minst 7 3. Ökad kunskap vid tvångsåtgärder samt mindre stress hos personalen vid hotfulla situationer. 100 % av personalen ska ha fått ökade kunskaper om tvångsåtgärder och minskad stress vid hotfulla situationer. Mätas genom enkäter och VAS- skala 4. Öka anhörigas delaktighet i sin närståendes vård och behandling Minst 70 % av patienterna ska uppleva att deras närstående hade fått vara delaktiga. Mäts genom enkäter och VAS-skala där patient skall skatta minst 7.

3 Förändringar som testats Vi har sammanlagt genomfört 23 PDSA- cyklar. Eftersom det var första gången vår avdelning arbetat utifrån denna process hade vi inga utgångsvärden att jämföra med. Då genombrottsprojektet heter Bättre vård-mindre tvång och vi inte har så mycket tvångsåtgärder valde vi att utforma en enkät med 3 frågeställningar gällande sannolikheten att ökad trygghet, delaktighet och information leder till mindre tvångsåtgärder. Den var en övergripande PDSA-cykel och täckte in målområdena trygghet och delaktighet. Målområde 1 Delaktighet Här har vi testat 7 förändringar genom 10 PDSA- cyklar. Förändringarna har handlat om: -Räkna antalet omvårdnadsplaner. -Vårdlagsträffar för att öka möjligheten att tillsammans skriva omvårdnadsplaner -Information till patienterna om dagliga promenader, psykiatriskolan m m -Kommer patienterna upp i tid till frukost. Att komma upp i tid till frukost är en del i att få struktur på dagen och vara delaktig i sin vård och behandling -KB-papper = Kognitiva beteende- papper utformade av Öl C. Mircica. De är utformade utifrån att patienten skall få en förståelse för sin psykiska ohälsa, kunna prioritera sina problem samt få en överblick över sitt sociala nätverk. -Öppen tvättstuga. Patienterna uppmanas ha på sig sina egna kläder och ta ansvar för att sköta sin egen tvätt. -Patient skall i samband med inläggning få information om sin utevistelse. Målområde 2 Trygghet Här har vi testat 5 förändringar. Förändringarna har handlat om: -Tavla i korridor där det står vem som arbetar och vilka uppgifter de har. -Information om kontaktmän -Eftermiddagspersonalen går runt och hälsar -Införande av korridortjänst. Innebär att en personal alltid finns tillgänglig i korridoren -Införande av informationsmöte 2 ggr/ vecka avseende avdelningens rutiner De fyra första förändringarna gav positivt gensvar hos patienterna gällande deras upplevelse av trygghet. Dock framkom det att information om vilka arbetsuppgifter personalen hade var

4 lite oklar då 4 patienter av 15 svarade att de inte visste vilka arbetsuppgifter personalen hade. Införandet av informationsmöten har inte utfallit väl då endast 7 patienter svarat på den enkäten och av dem hade bara två varit med på ett informationsmöte. Målområde 3. Ökad kunskap om tvångsåtgärder och minskad stress i hotfulla situationer hos personalen Utifrån resultatet från enkäten Avdelningens självskattning avseende rutiner för tvångsåtgärder togs klinikens PM fram avseende rutiner vid tvångsåtgärder och personal ombads läsa detta och markera på lista att de gjort det. För att minska stress hos personalen provade vi spegling för dagpersonalen i slutet av dagen. Det innebar att vårdlagsansvarig sjuksköterska samlade dagpersonalen till spegling i fikarummet efter att rapport till kvällspersonalen är klar. Efter att vi testat detta i 10 veckor delades enkät ut. 19 personer svarade på enkäten, samtliga dagpersonal. Målområde 4. Ökad delaktighet för närstående när patient tillåter detta Här har vi testat 3 förändringar. Mätning gjordes genom att efterfråga patienternas upplevelse av om närstående varit delaktiga. En av förändringarna innebar att personal skulle kontakta närstående inom 24 timmar efter inläggning, om patient samtyckte. Den andra förändringen innebar införande av telefontid för anhöriga mellan då vi på förmiddagarna har rondgenomgång och har mer info att lämna efter lunch. Det framkom att personal flera gånger hade informerat närstående om inläggning, samt hade informerat anhöriga om telefontid men inte dokumenterat det. Utifrån detta resultat infördes en särskild kolumn i den checklista som används vid ankomstsamtal där vi frågar om vi får kontakta närstående samt skriver in deras aktuella telefonnummer. Vi skrev också till telefontid för anhöriga mellan på vår välkomstbroschyr som lämnas till patient och närstående vid inläggning. Ytterligare en förändring som testats är att vi erbjuder närstående samtal med vår läkare, om patient tillåter detta. När det inte erbjöds berodde det på en kort inläggning på ett två dygn. Resultat Den övergripande PDSA cykeln som gjordes avseende sannolikheten att ökad trygghet, delaktighet och information leder till mindre tvångsåtgärder visade att 71.5 % av de tillfrågade patienterna skattade 7 eller mer att upplevelsen av trygghet och delaktighet var viktigast. Målområde 1 Delaktighet. 75 % av patienterna skulle skatta 7 eller högre på VAS- skala Syftet var att patienterna skulle uppleva delaktighet för att minska risken för tvångsåtgärder. Utifrån de tio

5 förändringar som vi testat visar det sig att målet inte är uppnått då det sammanlagda resultatet av våra mätningar visat att endast 58 % av patienterna upplevde delaktighet. Delaktighet Sammanställning Totala svar på alla enkäter VAS- skala < 7 VAS- skala > % 42% 58% Målområde 2 Trygghet. 80 % av patienterna skulle skatta 7 eller högre på VAS- skala Syftet var att patienterna skulle uppleva trygghet för att minska risken för tvångsåtgärder. Utifrån de fem förändringar som vi testat visar det sig att målet är uppnått då det sammanlagda resultatet visat att 86 % av patienterna upplevde trygghet. Trygghet Sammanställning Totala svar på VAS- skala alla enkäter < 7 VAS- skala > % 14% 86% Målområde 3 Personal Det övergripande målet att 100 % av personalen skulle ha fått ökade kunskaper om tvångsåtgärder nådde vi inte upp till. Vid projektets start fyllde 22 personal i en självskattningsskala avseende rutiner för tvångsåtgärder. De skulle svara på olika påstående och skatta från 1= inte stämde eller 5 = stämde helt. Det visade sig att av 22 personal skattade endast 24 % 4 eller 5. De övriga 76 % visade på skiftande uppfattningar. Personal 26% 74% < 4 > 4

6 Vi gick då vidare med att ta fram klinikens PM avseende tvångsåtgärder och uppmanade personalen att läsa dessa och sedan markera på lista att de gjort det. Endast 50 % läste dessa PM varpå vi uppmanade personalen att komma med förslag på åtgärder. Förslagen innebar att vi skulle ha utbildning på APT och utbildningsdagar. Gällande stressen hos personalen har den minskat genom införandet av spegling efter arbetsdagens slut. Vi kommer arbeta vidare med detta utifrån hypotesen att hotfulla situationer kan hanteras och minskas genom spegling. Målområde 4 Närstående Här nådde vi nästan målet då 62 % av patienterna skattde7 eller högre avseende positiv upplevelse av att närstående varit delaktig i deras vård och behandling. Syftet med detta har varit att göra närstående mer delaktiga då de ofta har en mer nyanserad bild av patienten och kan bidra med viktig information. Antal C2 fråga Antal Av 14 patienter svarade 10 att de upplevt att deras närstående erbjudits information om deras vård och behandling men av dessa 10 svarade 2 att de inte ville att närstående skulle få information. Av de 8 som godkände information till närstående skattade 7 av dem 7 eller högre på att det upplevdes positivt.

7 Sammanställning målområden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% svar < 7 > 7 Mål Personal 100% 14% 83% 100% Delaktighet 100% 42% 58% 75% Närstående 100% 38% 62% 70% Trygghet 94% 14% 86% 80% Personal Delaktighet Närstående Trygghet Resultat från våra 4 målområden Redovisning av tvångsåtgärder Tvångsinjektioner Avskiljning Fastspänning Totalt april maj juni juli augusti september Oktober Mätningarna av tvångsåtgärder är gjorda på uppdrag från socialstyrelsen och har därefter rapporterats. Mätningarna har pågått Det har inte förekommit mycket tvångsåtgärder under dessa månader. Dock ökade det i april och oktober och detta berodde på en patient som varit mycket utåtagerande. Denne patient var inlagd i april och sedan återinlagd i oktober. Diskussion Målområde 1 Delaktighet Vårt mål gällande patientens delaktighet i sin vård uppnåddes inte. De PDSA cykler som gjordes där involverade oss personal likväl som patienter, att vi personal informerade och kommunicerade med patienterna. Exempel där vår kommunikation har brustit är att informera om våra dagliga promenader. En personal har på vardagarna som arbetsuppgift att fråga alla patienterna om de vill gå med på en promenad. Här kan vi inte bara säga att det beror på vikarier då det även är ordinarie personal som också har denna uppgift.

8 Vi vet att promenader är bra för vårt mående, så det är viktigt att vi faktiskt blir bättre på att uppmuntra patienterna att vara med på denna aktivitet. En annan orsak till det negativa resultatet kan vara att fler av förändringarna gällande delaktighet testades i början av projektet. Då hade vi ännu inte fått rutin och struktur på att informera och involvera all personal. En annan viktig del under detta målområde att arbeta vidare med är upprättande av omvårdnadsplaner i samråd med och utifrån patientens upplevda problem och behov. Målområde 2 Trygghet Under detta område nådde vi målet med att öka tryggheten för patienterna under deras vistelse på avdelningen. Så här i efterhand har vi i teamet resonerat utifrån resultatet och kommit fram till att det är viktigt att känna sig trygg om man skall kunna vara delaktig i sin vård. Teamet har under arbetats gång resonerat mycket om vad som är trygghet och vad som är delaktighet i vården. Vi tror att om patienterna känner trygghet under vårdtiden är det lättare att göra dem delaktiga i sin vård. Då vi uppnådde vårt mål under trygghet känner vi att detta är en bra grund att stå på i det fortsatta arbetet med att uppnå målet att öka patienternas delaktighet. Målområde 3 Personal Vår avdelning har ytterst få LPT patienter och tester visade att kunskapen hos personalen varierade. Personalen uppgav att en orsak till detta är att det är svårt att få tid för den enskilde medarbetaren att hålla kunskaperna kring tvångsvård uppdaterade. Diskussion fördes på APT och med vår chef om vi kunde planera ett par längre utbildningstillfällen under höst och vinter. Dock har det tyvärr av ekonomiska skäl inte gått att genomföra som planerat utan ett långsiktigt arbete pågår med planering av utbildning, både teoretisk och praktisk, under vintern 2013 och våren Däremot har vår överläkare haft ett par teoretiska genomgångar om LPT med personal i samband med APT. Vid projektets start fick medarbetarna fylla i en enkät där det visade att personalen upplevde stor stress. En anledning till detta tror vi är att det varit omorganisation inom område vuxenpsykiatri, och även att det under sommaren 2013 infördes tre semesterperioder. Omorganisationen innebar att vi fick börja ta hand om patienter med andra behov än vi vara vana vid och rustade för. Detta gjorde att flera hotfulla situationer uppstod/kunde uppstå vilket vi inte hade rutiner för att hantera på ett bra sätt och ledde till att personalen upplevde ökad stress. Vi provade då att införa spegling varje vardag på eftermiddagen för all dagpersonal, och även helgdagar då det finns behov av det räcker att en personal anser att det finns så ska det göras. Resultatet visade på övervägande positiva svar och är numera en daglig rutin på avdelningen. Planering finns för att göra ytterligare mätning avseende om personalen upplever att stress vid hotfulla situationer minskat. Det är också viktigt att fortsätta utveckla speglingen från ett patientperspektiv utifrån vilken nytta patienterna kan ha av detta. Fler enkäter kommer att lämnas ut med fokus på patientperspektivet.

9 Målområde 4 Närstående Gällande vår första planering att skicka ut enkäter för att se om närstående kände sig mer delaktiga har det inte blivit gjort. Anledningen till detta är att vi ganska snart insåg att det krävdes mer tid och noggrannare planering för detta. Det är ett långsiktigt arbete som fortgår utifrån att vi planerar utforma en liten folder att lämna till anhöriga och patient i samband med utskrivning med telefonnummer till aktuella vårdgivare inom kommun och landsting. Att få närstående mer delaktiga har inte varit helt enkelt utifrån att flertalet av våra patienter vårdas enligt HSL, har personlighetsrelaterad problematik, agerar i affekt och ofta har pågående konflikter med sina närstående. Mycket av arbetet med att öka närståendes delaktighet tror vi handlar om att motivera och uppmana patienten till att bjuda in/godkänna närståendes delaktighet. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi har under projekttiden haft en anslagstavla uppsatt i korridoren där patienterna kunnat läsa lite övergripande om projektet. Vi har också fortlöpande satt upp information om vilka pågående förändringar som testas och resultaten från genomförda förändringar. Under en av förändringarna vi genomfört har vi infört en stående punkt kallad genombrottsprojektet där vi informerat om vad som skett, resultat från genomförda mätningar och planering av kommande mätningar. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vårt syfte med att delta i projektet var framför allt att öka patienternas delaktighet i sin vård och behandling samt att de skall känna sig trygga under sin vistelse på avdelningen. Efter första LS1 insåg vi också vikten av att göra närstående mer delaktiga. Det var också vid detta tillfälle som vi utformade våra mål. Tre av dessa mål har vi inte nått upp till ännu så fortsatt arbete kommer ske gällande att förbättra patientens och närståendes delaktighet och öka personalens kunskaper avseende tvångsvård. Utöver detta upplever vi att förändringsarbete är en ständigt pågående process och vi vill arbeta mer fokuserat på att involvera patienter och närstående i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi har under projektets gång haft relativt få tvångsåtgärder och utifrån detta skulle det också vara intressant att utforska hur det ser ut angående det informella tvånget. Teamet upplever att det under hösten blivit lättare att göra PDSA- cyklar, utforma enkäter och informera om dem till patienterna Det känns också som om hela personalgruppen tar större del i detta arbete och även kommer med förslag till ändringar. Vi kommer behöva fortsätta arbeta med att all personal tänker i termer av PDSA när de vill genomföra en förändring så att det blir en naturlig del i framtida förändringsarbete. Vidare kommer vi fortsätta arbeta med att involvera närstående mer samt utarbeta rutiner för ett smidigare sätt att samarbeta med den psykiatriska öppenvården och kommunen och då främst utifrån ett patientperspektiv.

10 Övriga kommentarer Under processens gång har vi lärt oss att det är viktigt att göra all personal delaktig i denna typ av processer för att kunna genomföra förändringar. Det står också klart för oss att förändring tar tid och måste få göra det. Så här i efterhand har vi resonerat att det hade varit bra om vi gjort fler mätningar innan vi genomförde förändringar. Då hade vi haft något att jämföra med och på så vis fått ett tydligare resultat på om våra förändringar verkligen inneburit en förbättring. Det hade också underlättat för oss när vi satte våra mål.

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 140 Team 140 kommer från avdelning 62 på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst neuropsykiatriska diagnoser. Syfte med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 166 Allvårdsenheten Nyköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 143 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Team medlemmar Samordnare,

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Team 111 Avd 3 Nacka psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång BILAGA 2 RAPPORT RIKTADE INSATSER INOM PSYKISK OHÄLSA 2013 Bättre vård mindre tvång 7.2.1 UTVECKLINGSARBETE I DEN PSYKIATRISKA HELDYGNSVÅRDEN Bättre vård mindre tvång 1 Inledning Under perioden 2010-12

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 165 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Behandlingspedagog,

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 4, Avd 25, Norra Stockholms Psykiatri (NSP) Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov.

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. Funktionen finns sedan april 2011 Används endast inom LGS som Pilotprojekt - Kallelse skickas med förslag att använda

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri

Skånevård Sund Division Psykiatri Skånevård Sund Division Psykiatri Datum 2015-08-13 1 (7) Dokumentation av Workshop från Inflytandedagen 29/5 2015 I workshopen ingick medarbetare inom Division psykiatri, patienter, närstående och andra

Läs mer

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Ljungbackens vård- och omsorgsboende Särskilt boende för äldre över 65 år 60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Plan 3 3 bgr

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer