Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Team 163 Projekttid: Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder. Teammedlemmar Vårdenhetschef Daniel Nahlbom, daniel.nahlbom@lio.se Leg. sjuksköterska Camilla Borg Leg. sjuksköterska Diana Da Silva Larsson Vårdenhetschef Liselotte Drotz Vårdenhetschef Lucyna Havkranz Överläkare Maria Hogner Psykiatrisjuksköterska Ann-Charlotte Karlsson Skötare Maria Månsson Skötare Anna Olsén Skötare Petronella Olsson Leg. sjuksköterska Mikaela Wallenborg Leg. sjuksköterska Rita Westin Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Bakgrund Inom upptagningsområdet Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik sågs en kraftig ökning av patienter med självskadebeteende inom heldygnsvården. Huvudmålet var att förbättra tvångsvården och minska antalet tvångsåtgärder. Fokus har inte hamnat på den specifikt nämnda patientgruppen utan vi i projektet har istället koncentrerat oss på att alla patienter ska känna en ökad delaktighet. Mål 80 % av patienterna ska skatta VAS 7 angående upplevelser av delaktighet i vården. 80 % av patienterna ska skatta VAS 7 avseende upplevelsen av att tvångsåtgärder utförs på ett respektfullt sätt. 80 % av personalen ska skatta VAS 7 avseende kunskaper kring tvångsvårdslagstiftningen. 80 % av personal ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av att ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att bemöta patienter med självskadebeteende. 80 % av patienterna ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av att samarbetet mellan olika 1

2 enheter inom psykiatriska kliniken fungerar. 80 % av närstående ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av delaktighet i vården. Förändringar som testats Den första tiden så arbetade vi fram problemområden som vi tyckte var aktuellt för vår klinik och utifrån det arbetade vi fram mål. För att nå dessa mål så har vi under hela projekttiden arbetat fram ett visst antal PDSA-cyklar för att nå upp till dessa mål. Många olika förändringar testade men den med störst genomslagskraft som uppskattades av alla anhöriga/närstående var anhörigplanen som även implementerades på alla avdelningarna. Resultat 80 % av patienterna upplevde att de var delaktiga i sin vård. 80 % upplevde att samverkan fungerade bra mellan de olika enheterna inom psykiatriska kliniken. 100 % upplevde att tvångsåtgärden utförts på ett respektfullt sätt. 80 % hade förståelse för varför tvångsåtgärden utförts. Diskussion Resultatet har varit väldigt varierande. Målen har inte uppnåtts varje veckomätning. Detta har berott på flera olika orsaker; antalet inlagda patienter eller måendet hos patienten som fyllt i enkäten. En del patienter har tackat nej till att fylla i enkäten. Vissa veckor har svarsfrekvensen varit mycket låg. Patienten har haft utrymme att ge kommentarer till frågorna de fått. Både positiva och negativa komentarer har kommit fram. Detta har inspirerat personal och övriga medarbetare till nya förslag att arbeta med. Medarbetarnas engagemang och delaktighet har varit ojämnt under projekttiden. Så här involverade vi patienter och närstående Patientenkäter har delats ut veckovis för att mäta nöjdhet och delaktighet. Brukarorganisationerna har erhållit information om genombrottsprojektet ett par gånger under projekttiden. Information om projektet har funnits att läsa på samtliga involverade enheter på kliniken. Information har placerats på ett sådant sätt att patienter och anhöriga har kunnat ta del av informationen. Vår största utmaning har varit att synliggöra för anhöriga och närstående att deras roll och åsikter är viktiga för oss. Bakgrund Population: Närsjukvården i Östra Östergötland, invånare. Upptagningsområde: Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsviks kommuner. Uppdrag: Att bedriva specialistpsykiatri för vuxna inom ovanstående upptagningsområde, på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. De avdelningar som varit delaktiga i projektet är Akutenheten, avdelning 25 och 26 samt PIVA. Akutenheten, en jourmottagning som är öppen dygnet runt. Här görs bedömningar. Råd och stöd sker på mottagningen eller via telefon. Akutenheten har även observationsplatser och ett mobilt team som kan åka hem till patienter för bedömning, men även för att stödja patienten i det egna hemmet. Avdelning 25 och 26 är två heldygnsavdelningar med 16 respektive 8 vårdplatser. Här vårdas vuxna psykiskt sjuka patienter i både det akuta och långtidsvårdande skedet. Här görs olika sjukvårdsinsatser med bland annat stödjande samtal, medicininställningar och vårdplaneringar som en del i arbetet. På PIVA (psykiatrisk intensivvårdsavdelning)finns 7 vårdplatser. Här vårdas patienter i det akuta skedet. På samtliga avdelningar vårdas patienter enligt HSL, LPT samt LRV. Hos oss arbetar sjuksköterskor, skötare, kuratorer, läkare, samt överläkare. Alla ingår i ett team som arbetar nära patienterna för att få så bra vård som möjligt. Vi valde att engagera hela heldygnsvården och Akutenheten i projektet utifrån att patienterna kan vårdas på olika avdelningar hos oss och att personalen roterar mellan de olika enheterna. Vi eftersträvar att alla enheter har ett likartat arbetssätt. 2

3 6 månader innan projektets start kunde man dra en slutsats om att det skett en ökning av patienter med självskadebeteende i heldygnsvården och på akutenheten. I heldygnsvården tenderade även vårdtiderna att bli långa och antalet återinläggningar ökade för dessa patienter. Huvudmålet var att förbättra tvångsvården och minska antalet tvångsåtgärder, främst hos patienter med ett självskadebeteende. För patienter med självskadebeteende har kliniken främst valt dialektisk beteendeterapi (DBT) som arbetsmetod och det finns idag ett speciellt team som enbart arbetar med detta. När SKL kunde erbjuda ett genombrottsprojekt där man har fokus på patienter med självskadebeteende så verkade det högst passande för vår klinik då vi ville utveckla och förbättra vården för dessa patienter. I och med projektets start var målet att personal på Akutenheten och i heldygnsvården skulle få ökad beredskap och kompetens i att utveckla sitt sätt att bemöta, vårda och stödja patienter med självskadebeteende samt deras anhöriga/närstående. Fokus har inte hamnat på den specifikt nämnda patientgruppen utan vi i projektet har istället koncentrerat oss på att alla patienter ska känna en ökad delaktighet. Detta på grund av att det var få inläggningar med patienter som hade ett självskadebeteende, vid projektets start. Vi ville att den patientupplevda kvaliteten skulle öka i förhållande till tidigare patientenkäter, speciellt vad gäller bemötande och delaktighet. I projektansökan fanns en vision om att projektets förbättringar skulle medföra att antalet vårddygn i heldygnsvården alternativt antalet återinläggningar skulle minska för målgruppen. Mål % av patienterna ska skatta VAS 7 angående upplevelser av delaktighet i vården. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % skattar VAS A) 80 % av patienterna ska skatta VAS 7 avseende upplevelsen av att tvångsåtgärder utförs på ett respektfullt sätt. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % skattar VAS 7. B) 80 % av patienter som blivit utsatta för en tvångsåtgärd skattar VAS 7 avseende förståelse för varför tvångsåtgärden utförts. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % skattar VAS A) 80 % av personalen ska skatta VAS 7 avseende kunskaper kring tvångsvårdslagstiftningen. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % av personal skall skatta VAS 7. B) 80 % av personal ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av att ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att bemöta patienter med självskadebeteende. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % skattar VAS A) 80 % av patienterna ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av att samarbetet mellan olika enheter inom psykiatriska kliniken fungerar. 3

4 B) 80 % av närstående ska skatta VAS 7 kring upplevelsen av delaktighet i vården. Delmål som ska vara uppfyllt : 60 % skattar VAS 7 Förändringar som testats Vi har gjort 14 olika förändringar som testats genom 34 stycken PDSA-cykler. PDSA-cyklerna har testats i 2 veckor och sedan utvärderats av patienterna, deras närstående eller personal beroende på vem förändringen är riktad till. Trygghetsformulär (Mål 1) Trygghetsformuläret var tänkt att fungera som en hjälp för patienter med självskadebeteende. Personalen kunde tidigt fånga upp det dåliga måendet. Det var också viktigt att patienten kände sig delaktig i vården. I trygghetsformuläret fick de fylla i tidiga tecken, strategier som brukar fungera vid ökad ångest och hur de vill/önskar att personalen ska fånga upp dem/bli bemötta vid ökad ångest. Formuläret fylldes i tillsammans med patienten vid inläggning (Bilaga 1). Spegling (Mål 1) Tanken med speglingen var att ge personalen möjlighet till reflektion. Genom att låta personalen spegla gav det en tryggare arbetsgrupp och miljö, vilket gagnade patienterna. Anhörigplan (Mål 4) Alla anhöriga/närstående som finns närvarande vid inläggning via Akutenheten ska erbjudas en anhörigplan, under förutsättning att patienten godkänner detta. Om en anhörigplan inte var upprättad vid inläggning skulle anhörig/närstående kontaktas via telefon. Detta för att göra anhöriga/närstående delaktiga vården (Bilaga 2). Transport mellan Akutenheten och PIVA (Mål 2) Lång transportväg mellan Akutenheten och PIVA kan innebära risk för att tvångsåtgärder behöver utföras på grund av att patienten inte förstår hur rutinerna ser ut. Genom information till patienten kan oro och förvirring kring transport minskas och därmed kan tvångsåtgärder minskas. Akutenheten och PIVA ligger i samma hus, men Akutenheten ligger på bottenvåningen och PIVA en trapp upp. För att komma in på PIVA är man dessutom tvungen att passera avdelning 26. Personal närvarande ute på avdelningen (Mål 1) Patienter har ibland saknat att det finns personal ute på avdelningen, att de inte känner att de vågar säga till när personalen sitter inne på expeditionen. Detta har gjort att en del patienter har känt sig otrygga ute på avdelningen. Detta skulle leda till att patienter kände mer trygghet och att patienter med ett självskadebeteende hade nära tillgång till personal. Servetter och vatten (Mål 1) Tanken med denna förändring var att minska avbrott i rondsamtalen och på så sätt öka patientens upplevelse av 100 % närvaro av personalen, som då inte behöver avbryta för att till exempel hämta vatten eller papper. Lapp på expeditionen om vem som är kontaktperson för dagen (Mål 4) Syfte är att skapa lugn och tydlighet hos samtliga personalgrupper och patienter om vem som är ansvarig för dagen. Lappens syfte var att om till exempel en patient glömt bort vem som varit kontaktperson eller om anhöriga/närstående ringer finns det lättillgängligt vem som är kontaktperson. Visitkort till patienter och anhöriga (Mål 4) Att varje anhörig som kommer till avdelningen ska tilldelas ett visitkort. På visitkortet ska det stå 4

5 avdelning, telefonnummer, adress, besökstider och vem som tilldelat visitkortet för att de lätt ska kunna höra av sig till avdelningen och eftersöka den de pratat med. Detta för att öka anhörigas delaktighet. Raster (Mål 1) Vi ville se hur möjligheten för personalen att ta rast kvällar och helger såg ut. Vi hade en tanke om att rast medför att personalen kan återhämta sig på ett bra sätt och i och med det utföra ett effektivt och patientcentrerat arbete. Utvärderingen visade att det var svårt att genomföra, tiden att ta ut sin rast fanns inte. Frågan gick vidare till ledningen på kliniken. Morgonkaffe (Mål 1) En del patienter vaknar tidigt på morgonen saknade tillgång till kaffe. Patienterna blir mer tillfreds och lugna och får känslan av ett gott bemötande. Denna förbättring kommer efter ett förslag från ett kvällsmöte. Patienterna fick fylla i en glad eller ledsen gubbe på ett utvärderingspapper som satt ute i patientmatsalen om de tyckte det var bra eller inte. Broschyr (Mål 1) På varje patientsäng lades en informations broschyr där de fick grundläggande information om avdelningen. För att utvärdera om patienterna tyckte att broschyren var bra eller inte, fick de fylla i en glad eller ledsen gubbe på ett utvärderingspapper som satt ute i patientmatsalen. Kvällsmöte (Mål 1) Kvällsmöte hölls för att göra patienterna mer delaktiga i vården. Det är ett forum där de kan delge personalen sina tankar och funderingar och ställa eventuella frågor som har med avdelningen att göra. Personalen delgav även aktuell information och inbjöd patienterna att ge förbättringsförslag. Presentation av Kontaktperson varje arbetspass (Mål 1) Presentation av personal och kontaktperson skulle göras till inneliggande patient vid start av varje arbetspass. Patienter har upplevt att de inte vet vem de ska vända sig till. Detta skapade en känsla av att inte vara delaktig i sin vård. Närvarande läkare vid tvångsåtgärd (Mål 2) När patienter är i behov av en tvångsåtgärd mellan kl så ska ansvarig psykiater finnas på plats vid genomförandet av tvångsåtgärden. Patienten får information på plats av ordinerande läkare om varför åtgärden sätts in och det kan leda till ökad förståelse för varför tvångsåtgärden har utförts. Denna PDSA-cykel var svårt att utvärdera då få patienter utsattes för en tvångsåtgärd under denna period. Det som personalen hade uppmärksammat är att patienter fått en annan förståelse för åtgärden samt blivit lugnare när de fått informationen från en läkare. Den förbättringsidé som haft störst genomslag är anhörigplanen. Den är uppskattad av anhöriga och resultat har visat att de tycker att de är delaktiga i sin anhörige/närståendes vård. Alla förändringar finns på samtliga avdelningar förutom kvällsmöte som inte har använts på PIVA. Detta på grund av att patienternas hälsotillstånd oftast hindrar personalen från att kunna genomföra ett kvällsmöte. Aktiviteter All personal på kliniken fick fylla i en skattningskala 1-10 om de upplevde att de hade goda kunskaper i tvångsvård och tvångsvårdslagstiftning(mål 3A). Det visade sig att personalen upplevde att det fanns brister i kunskapen, 66 % skattade VAS över 7. Därför gjordes ett kunskapstest för att se hur det verkligen såg ut. Det visade sig här också att det fanns brister i kunskapen och man beslutade om att en utbildningssatsning kring tvångsvård och tvångsvårdslagstiftning var nödvändig (Bilaga 3). Som utbildningssatsning kring tvångsvård och 5

6 tvångsvårdslagstiftning hölls en kurs på tre timmar i samband med FAS (Förebyggande Aktivt Självskydd, en utbildning som regelbundet lärs ut på kliniken). När denna utbildningssatsning var gjord fick personalen återigen fylla i skattningsskalan för att se om de upplevde att kunskapen ökat, 85 % skattade VAS över 7, vilket innebär att vi såg att det verkligen hade lönat sig i att ha en utbildningssatsning. För att verkligen få in åsikter och vad patienterna upplevde som viktigt i deras vård, lämnades ett formulär ut till patienterna där de fick fylla i fritt vad de ville. Vi kunde snart se en röd tråd i vad patienterna efterfrågade. Främst efterfrågade patienterna respektfullt bemötande, att bli lyssnad på och att kontakten med öppenvården var bra. Brevlådor sattes upp på kliniken för att kunna göra det lättare för anhöriga/närstående och patienter att lämna sina enkäter, då behövde de inte leta efter personal som skulle ta hand om den. På detta sätt fick de också verkligen vara anonyma. Resultat Fyra diagram har gjorts för att synliggöra resultatet av våra fyra stora huvudmål. Varje vecka har en patientenkät lämnats ut där patienten har fått svara på hur de anser att de är delaktiga i sin vård, hur samarbetet fungerar mellan olika psykiatriska enheterna och hur de har upplevt att de blivit bemötta vid en tvångsåtgärd. Dessa 4 frågor motsvarar våra stora mål; 1, 4 A, 2 A och 2 B. (Bilaga 4). I alla våra enkäter har en VAS-skala använts för att patienter, anhöriga/närstående och personal ska kunna skatta sin upplevelse. VAS betyder Visuell analog skala, en numerisk skala, där man får skatta från VAS-skalan är mellan 1-10 där 1 betyder håller inte alls med och 10 håller helt med. Teamet har haft som mål att alla patienter, anhöriga/närstående och personal ska skatta minst VAS 7 på skalan, som teamet tyckte var ett realistiskt mål. 6

7 7

8 Ett diagram har gjorts för att synliggöra anhöriga/närstående delaktighet i vården. Dessa 2 frågor motsvarar vårt stora mål 4 B. (Bilaga 5) Redovisning av tvångsåtgärder SKL vill att det ska registreras hur många tvångsinjektioner, avskiljningar, fastspänningar det utförs per vecka. Nedan är sammanställt för tiden december mars

9 Patienten har haft utrymme att ge kommentarer till frågorna de fått. Både positiva och negativa kommentarer har kommit fram. Några av dessa är; Jag tycker att jag får min stämma hörd, och är helt nöjd med mina kontakter. Besök av personal och kan lätt få kontakt och få reda på vad jag vill. Ex medicinering. Jag förstår inte varför jag får vissa tabletter och känner mig därför inte helt delaktig i vården. Får svar på mina frågor. Inga väntetider på medicin. Personalen är oftast kunniga, och är snygga. Bra för tillfrisknandet. Skitsaker som gör att det blir en stor affär och indragningar av permissioner (missförstånd), finns ingen förståelse för att man är stressad och att man kan formulera sig fel. Väldigt respektfullt. Dålig info till patienten. Nu ska du flyttas om 10 min, släng ihop din packning. Både öppenvård och avdelning har kontakt med varandra och med mig. Är inga som helst problem Både öppenvård och avdelning har kontakt med varandra och med mig. Är inga som helst problem. Har bara positiv erfarenhet. Inga problem. Har bara positiv erfarenhet. Diskussion Resultatet har varit väldigt varierande. Målen har inte uppnåtts varje veckomätning. Detta har berott på flera olika orsaker; antalet inlagda patienter eller måendet hos patienten som fyllt i enkäten. En del patienter har tackat nej till att fylla i enkäten. Vissa veckor har svarsfrekvensen varit mycket låg. Detta har inspirerat personal och övriga medarbetare till nya förslag att arbeta med. Medarbetarnas engagemang och delaktighet har varit ojämnt under projekttiden, trots information på arbetsplatsträffar, via mail och visualisering på avdelningarna. Detta har då påverkat följsamheten ibland i våra införda förbättringar. Bidragande orsaker till detta tror vi är framförallt att vårdtyngden varit hög på samtliga avdelningar. Pågående LEAN-arbete har också varit en bidragande orsak till att medarbetarna känt som att de fyller i mycket enkäter och upplevt en trötthet i detta. LEAN Production är en filosofi om hur man hanterar resurser, enkelt uttryckt handlar det om mer värde patienten för mindre arbete. Vårt val att involvera Akutenheten och hela heldygnsvården i projektet ser vi som helhet varit positivt och att det var bättre än en enskild avdelning. Det har inneburit svårigheter att genomdriva projektets många olika delar såsom PDSA-cykler, enkäter och mätningar då det bara funnits en personal på varje avdelning som ska driva projektet. Vi har i teamet träffats en heldag varannan vecka och det har varit svårt att ibland hinna med utvärderingar, mätningar och andra obligatoriska uppgifter som projektet kräver. Resultatdiskussion Resultatet har varierat under hela projektets gång, men överlag så har patienterna upplevt projektet som positivt och tycker själva att delaktigheten har ökat. Närstående har visat stor uppskattning utifrån de förändringar som man gjort på kliniken. Man har nu involverat de närstående genom en anhörigplan och ett visitkort. En stor anledning till att resultatet ser ojämnt ut är den varierande svarsfrekvensen på veckoenkäterna. Vissa veckor har det bara varit en patient som svarat på grund av det dåliga måendet till exempel. Mätningen för anhöriga/närståendes upplevelse av delaktighet i vården av patienten, blev bara fyra veckor på grund av att det tog tid innan enkäten var utformad som vi ville. 9

10 Vad gäller tvångsvården så låg fokus först på att minska antalet tvångsvårdinläggningar. Detta var svårt att eftersträva då vi inte engagerat den psykiatriska öppenvården i projektet och vi var tvungna att bara ha fokus på förbättringar inom heldygnsvården. Målet blev att minska antalet tvångsåtgärder och när tvångsåtgärder utförts så skulle patienten uppleva en känsla av att den utförts på ett respektfullt sätt och ha en förståelse för varför den utförts. Samma slutsats av resultatet blev det när det gäller tvångsvården. På grund av varierande svarsfrekvens är också resultatet ojämnt här. Även om målen inte alltid har uppnåtts, och resultaten varit svängande, har patienter och anhöriga/närstående kommit med olika förbättringsförslag och idéer. Dessa har kunnat testas på avdelningarna och har varit till stor hjälp hos personalen för framtida arbete. I projektansökan fanns en vision om att projektets förbättringar skulle medföra att antalet vårddygn i heldygnsvården alternativt antalet återinläggningar skulle minska för målgruppen, detta har inte varit genomförbart då vi inte haft fokus på att förbättra samarbetet med öppenvården. Ett av våra stora mål var att öka kunskapen kring personer med ett självskadebeteende. Detta har inte varit möjligt från klinikens sida att utföra under våren, utan denna utbildningssatsning kommer till hösten Personalen skattade i höstas att de inte upplevde sig ha tillräcklig kunskap kring självskadebeteende. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi planerade att göra patientintervjuer utifrån en mall som tillhandahölls av SKL. Vår tanke var att vi skulle få ett bra underlag att arbeta vidare med. Vi hade svårighet att få till intervjuerna, beroende på att patienterna var svåra att få tag på. Då tänkte vi om och planerade en referensgrupp med patienter och anhöriga från öppenvården. Den som skulle leda detta arbete i projektet blev långvarigt sjuk så denna vision rann ut i sanden. Patientenkäter har delats ut veckovis för att mäta nöjdhet och delaktighet, där de har fått uppskatta sin delaktighet i vården, hur de upplevt att tvångsåtgärder utförts och hur de tycker att samverkan mellan olika enheter har fungerat. Brukarorganisationerna har erhållit information om genombrottsprojektet ett par gånger under projekttiden. Information om projektet har funnits att läsa på samtliga involverade enheter på kliniken och information har placerats på ett sådant sätt att patienter och anhöriga har kunnat ta del av informationen. Vår största utmaning har varit att synliggöra för anhöriga och närstående att deras roll och åsikter är viktiga för oss. Lappar har satts upp på avdelningarna där det står hur viktiga de är i vården av patienten. De har kunnat svara på enkäten anonymt och lägga den i en brevlåda som varit väl synlig på avdelningen. På enkäten har de fått skatta hur pass delaktiga de känner sig i vården av den anhöriga/närstående. Sammanfattning av projekttiden så här långt I förhållande till våra mål så har vi kommit långt vad det gäller att öka delaktigheten hos patienterna och vi har hittat bra vägar och fått nya verktyg att nå deras närstående på. Många förbättringar har införts och uppskattats av både patienter och närstående. Man hör ofta kommentarer från patienter som haft psykisk ohälsa under många år, att den psykiatriska vården klart förbättrats och nu lyssnar man på patienterna. 10

11 Vi har valt att inte stirra oss blinda på vår statistik och siffror utan mer se på patienternas och deras närståendes nämnda åsikter i utvärderingarna. LS4 känns fortfarande långt borta, men tankarna finns kring vad som skulle kunna göras. LS4 är tänkt att hållas någon gång under hösten 2014, och tanken är då att hålla i något som kan involvera hela kliniken. Vi i teamet känner att vi alla förstått oss på metoden och tycker att den fungerar bra. Med tester i en liten omfattning så blir det enkelt att utvärdera. Övriga kommentarer Stort tack till våra medarbetare, framförallt till Mats Månsson och Anita Vargas. Tack även till coach Richard Brodd. Trygghetsfrågor Bilaga 1 När jag är arg vill jag: Titta på TV Vara tillsammans med personal Använda datorn Gå ut på promenad/röka Gå och lägga mig Lyssna på musik Ringa en vän/anhörig, vem? Övrigt, vad? När jag är ledsen vill jag: Titta på TV Vara tillsammans med personal Använda datorn Gå ut på promenad/röka Gå och lägga mig Lyssna på musik Ringa en vän/anhörig, vem? Övrigt, vad? När jag känner oro/ångest vill jag: Titta på TV Vara tillsammans med personal Använda datorn Gå ut på promenad/röka Lyssna på musik Gå och lägga mig Ringa en vän/anhörig, vem? Övrigt, vad? Tidiga tecken: 11

12 Strategier som fungerar när jag känner att jag får ångest: Övrig kommentar: Namn: Datum: Anhörig/närståendeplan Bilaga 2 Godkänner patienten att den anhöriga/närstående är delaktig under vårdtiden JA NEJ I de fall anhörig/närstående ej närvarar vid inskrivning upprättas anhörig/närståendeplan via avdelningen. Till den anhörige/närstående Vill du närvara vid läkarsamtal: JA NEJ När och hur ska kontakten med anhörig/närstående ske kring patientens vård? (ex. efter läkarsamtal, förändrat mående eller planering) 12

13 Kontaktuppgift: Namn: Telefonnummer: Övriga synpunkter: Kunskapstest i tvångsvårdslagstiftningen Ringa in rätt svarsalternativ. 1. Vem får utfärda ett vårdintyg? a) Samtliga läkare b) Överläkare c) Legitimerad läkare i allmän tjänst 2. En leg läkare har utfärdat ett vårdintyg på en patient som vistas i hemmet. Hur länge är intyget giltigt? a) 24 timmar. b) 48 timmar c) 4 dagar 3. Hur länge får en patient vara under kvarhållningsbeslut? a) 12 timmar b) 24 timmar c) 36 timmar 4. Kvarhållningsbeslut får fattas av a) sjuksköterska på psykiatrisk akutmottagning Bilaga 3 13

14 b) psykprimärjouren c) medicinprimärjouren 5. En patient som vårdas enligt HSL förklarar att hon vill skriva ut sig samtidigt som hon uttrycker att hon vill ta sitt liv. Vilken åtgärd blir i första hand aktuell? a) Kontakt med läkaren för bedömning. b) Kontakt med läkaren för avskiljning. c) Kontakt med läkaren för extravak. 6. Patient kommer med polis till Piva, vårdintyg har utfärdats av distriktsläkare. Vem kan besluta om Intagning enligt 6B LPT? a) Specialistläkare i psykiatri med delegation från Chölen. b) Primärjouren. c) Legitimerad läkare. 7. Vem får bevilja frigång till en patient som vårdas på LPT? a) Förvaltningsrätten. b) ST-läkare inom psykiatri. c) Specialistläkare i psykiatri med delegation från Chölen. Forts. Bilaga 3 8. En patient som vårdas enligt LPT blir hastigt väldigt orolig, vankar av och an, ser sig misstänksamt omkring, verkar inte notera tilltal och börjar famla och söka efter något längs en fönsternisch. Där får patienten tag i ett föremål som han gör utfall med mot personal. Personalen får kontroll över situationen genom att avlägsna föremålet samt hålla fast patienten som gör motstånd. Arbetsledaren anser att situationen är ohållbar och man ser ingen annan utväg än att patienten måste spännas fast. Vem beslutar detta? a) Tjänstgörande primärjourläkare. b) ST-läkare i psykiatri. c) Specialistläkare i psykiatri med delegation från Chölen. 9. Hur länge får en patient vara fastspänd innan ny bedömning måste göras? a) 8 timmar b) 2 timmar c) 4 timmar 10. Efter att en bedömning gjorts om att patienten ska ligga kvar i bälte, hur lång tid får den vara fastspänd som längst innan nästa bedömning måste göras? a) 72 timmar b) 24 timmar c) 48 timmar 14

15 11. Vem får besluta om att avsluta fastspänning av en patient? a) Sjuksköterskan på avdelningen b) Legitimerad läkare. c) Specialistläkare i psykiatri med delegation från Chölen. 12. En patient som är fastspänd ska a) Ha en personal med sig i rummet b) Ha en personal sittande utanför med stängd dörr. c) Ha tillsyn var 30:e minut. 13. Åtgärden fastspänning kan tillgripas i ett av följande fall: a) När en patient är störande. b) När en patient riktar verbala hot mot anhöriga. c) När patienten bedöms vara en omedelbar fara för sig själv eller annan. 14. Torsten, 28 år, vårdas på HSL, är manisk och svårhanterlig på avdelningen, medpatienter blir oroliga och rädda. Han har erhållit dämpande läkemedel men försöker hela tiden motarbeta effekten av det, hotar att slå personal om han inte får vara ifred. Avskiljning bedöms vara en lämplig åtgärd. Hur ska vi gå tillväga? a) Legitimerad läkare kontaktas som tar beslutet. Forts bilaga 3 b) Sjuksköterska fattar beslutet och skriver sedan en individrapport. c) Specialistläkare i psykiatri med delegation av Chölen fattar beslutet efter att patienten konverterats till LPT. 15. Torsten som vårdas enligt LPT har blivit avskiljd. Hur länge får beslutet om avskiljning som längst gälla innan en ny bedömning måste göras inför en eventuell förlängning? a) 2 timmar b) 4 timmar c) 8 timmar 16. En patient som hålls avskild ska a) Ha en personal med sig i rummet b) Ha en personal sittande utanför dörren c) Stå under fortlöpande uppsikt 17. När tas 6a? a) När patient vill gå hem. b) När en kvarhållning har tagits och patienten är i behov av tvångsåtgärd innan intagningsbeslut är taget. c) När patienten är aggressiv. 18. Hur länge får man vårdas när man återintas på öppen psykiatrisk tvångsvård 26a utan att inlaga till förvaltningsrätten behöver göras? 15

16 a) 4 dygn b) 2 dygn c) 7dygn 19. Vilken specialistläkare i psykiatri ansöker om ÖPT (öppen psykiatrisk tvångsvård) när patienten tillhör Capio? a) Specialistläkare i psykiatri som är i slutenvården b) Specialistläkare i psykiatri som är i öppenvården i landstinget c) Specialistläkare i psykiatri som är på Capio. 20. Vem gör vårdplanen när patient ska tvångsvårdas i öppenvård? a) Specialistläkare i psykiatri som är i slutenvården b) Specialistläkare i psykiatri som är i öppenvården c) Båda specialistläkarna. Patientenkät Bilaga 4 Detta frågeformulär är till för att mäta hur du som patient upplever din vård här på Psykiatriska kliniken, Vrinnevisjukhuset. Just nu pågår ett genombrottsprojekt för att förbättra den psykiatriska heldygnsvården för dig. Du svarar på enkäten anonymt. Du kommer att få skatta din upplevelse genom att fylla i en själskattningsskala, där 1 är innebär att du inte alls håller med och 10 betyder att du håller med fullständigt. Vårdas du här enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård)? Ja Nej 1. Upplever du att du är delaktig i din vård? Inte alls 1 10 Håller helt med Kommentar: 16

17 Fråga 2 gäller dig som vårdas/vårdats enligt LPT senaste månaden 2A. Om du blivit utsatt för en tvångsåtgärd, tycker du att det då har utförts på ett respektfullt sätt? Inte alls 1 10 Håller helt med Kommentar: Forts. Bilaga 4 2B. Har du förståelse för varför tvångsåtgärden utfördes? Inte alls 1 10 Full förståelse Kommentar: 3A. Hur tycker du att samarbetet mellan de olika psykiatriska enheterna fungerar? (Ex mellan avdelningen och öppenvården) Inte alls 1 10 Mycket bra Kommentar: 17

18 Lämna enkäten till personalen. Tack för din medverkan! Bilaga 5 Anhörigenkät Detta frågeformulär är till för att mäta hur du som anhörig upplever din delaktighet kring vården här på Psykiatriska kliniken, Vrinnevisjukhuset. Just nu pågår ett genombrottsprojekt för att förbättra den psykiatriska vården för din närstående här på kliniken. Du svarar på enkäten anonymt. Du kommer att få skatta din upplevelse genom att fylla i en själskattningsskala, där 1 är innebär att du inte alls håller med och 10 betyder att du håller med fullständigt. 1. Skatta din upplevelse av delaktighet under vårdtiden av din närstående. Inte bra 1 10 mycket bra Kommentar: 18

19 2. Skatta din upplevelse hur du som anhörig tycker att samarbetet mellan Akutenheten, slutenvården och öppenvården fungerar. Inte bra 1 10 Mycket bra Kommentar: 3. Fick du ett visitkort av personalen med uppgifter till avdelningen? JA NEJ Om ja, tycker du att det var bra? JA NEJ LÄGG LAPPEN I BREVLÅDAN PÅ VÄGGEN VID ENTREDÖRREN TILL AVDELNINGEN. Tack för medverkan! 19