Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Christer Nilsson (Mätansvarig) Skötare Gundan Åström Skötare Maria Dahlqvist Sjuksköterska Anna Josefsson (Projectplace-ansvarig) Chefssjuksköterska Ann-Kristin Öström Broo (Kontaktperson) Överläkare Violeta Jovanovic Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Strukturen på vår avdelning har sedan många år varit lugn och stabil, mycket på grund av en stabil personalgrupp med lång erfarenhet och väl inarbetade rutiner. Trots detta ville vi delta i SKL-projektet eftersom det alltid finns utrymme för förbättringar och finjusteringar av rutiner i det dagliga arbetet. Våra stora fokusområden i vårt arbete har varit ett gott bemötande, avlastningssamtal efter tvångsåtgärd, utbildning i hot- och våld samt anhörigsamtal. Bakgrund Haninge psykiatriska vårdenhet (PVE), avdelning Kompassen, är en akutpsykiatrisk avdelning med heldygnsvård. Vårdtiden är i snitt 2 veckor. Avdelningen är allmänpsykiatrisk och har totalt 14 vårdplatser. Grannavdelningen heter Lotsen och är även den allmänpsykiatrisk med 17 vårdplatser. Upptagningsområdet för Haninge PVE är för ca invånare boendes i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Haninge PVE tillhör Psykiatri Södra Stockholm och då behovet finns hjälper vi till med att ta emot patienter även från andra upptagningsområden inom södra Stockholm. 1

2 På avdelning Kompassen arbetar en stabil personalgrupp med lång erfarenhet. Det finns sjuksköterskor, skötare, läkare, en chefssjuksköterska och kurator. Personalgruppen är indelad i två team röda och vita teamet. Patienterna fördelas i respektive team och blir tilldelade en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) och två kontaktpersoner (KP). Vid inskrivningen får patienterna en välkomst-folder med skriftlig information om avdelningen där det också framgår vem som är deras OAS och KP. Varannan onsdag har respektive team ett teammöte där vi gemensamt resonerar om teamets patienter. Alla patienter skall ha en dokumenterad vårdplan för aktuellt vårdtillfälle. Målet på avdelningen är att vårdplanen skall göras tillsammans med patienten inom tre vårddygn. År 2010 var enheten med om en stor omorganisation och gick in i Psykiatri Södra Stockholm. Detta var en stor omställning för personalen med fler patientplatser, nya riktlinjer och rutiner. Tidigare var vi Psykiatri Sydöst tillsammans med psykiatrin i Nacka. Omställningen har nu lagt sig och avdelningen har kommit bra in i den nya organisationen. Vi samarbetar med psykiatrisk öppenvård som är privatiserad sedan 2009 och bedrivs i dagsläget av Capio. Ett nära samarbete finns även med beroendevården och socialpsykiatrin inom kommunerna. Vi har varje vecka fasta tider avsedda för vårdplaneringar med dessa aktörer. Inom Psykiatri Södra finns två brukarinflytandesamordnare (BISAM) två personer med patienterfarenhet. BISAM kommer till avdelningen en gång per vecka och håller ett patientforum med inneliggande patienter på avdelningen. Detta för att patienter skall kunna få sin röst hörd och kunna framföra synpunkter och förslag gällande vården. All personal får sedan skriftligen ta del av vad som framkommit på dessa möten och vi försöker i möjligaste mån tillgodose önskemålen från patienterna. På avdelningen arbetar vi enligt Bergenmodellen för att på ett bra sätt bemöta hot-och våldsituationer. Denna modell implementerades år 2007 och vi har nu tre utbildade instruktörer på avdelningen. Repetitioner i Bergenmodellen, innehållandes både teori och praktik, hålls varannan vecka i vår gymnastiksal. Vi har tydliga rutiner i samband med tvångsåtgärder. Målet är att all inblandad personal skall samlas innan och efter en tvångsåtgärd. Detta för att kunna bemöta patienten på bästa sätt i en utsatt situation samt att kunna diskutera efteråt vad som gick bra respektive mindre bra. Under detta projekt ska vi också arbeta med att införa erbjudande om avlastningssamtal för patienten efter tvångsåtgärd. Vi har en del schemalagda aktiviteter på avdelningen där patienter på frivillig basis får delta. En personal håller i den aktuella aktiviteten. Vi strävar efter att varje morgon ha morgonsträck. Två gånger i veckan erbjuds patienter en promenadgrupp i omgivningarna. Varannan vecka kommer en representant från landstinget inom ramen för kultur i vården och håller i en stund av högläsning. Avdelningen har idag inte speciellt hög frekvens av tvångsåtgärder. Målet med att delta i detta projekt är att minska antalet tvångsåtgärder ännu mer. Detta genom att för personalen förbättra kunskapen om LPT, om hantering av hot-och våld samt att fortsätta arbeta på ett gott bemötande gentemot patienter. Det finns alltid utrymme för förbättringar vilket vi nu kommer att fokusera på genom att delta i SKL-projektet. 2

3 Mål Målområde 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. 1a)Att inom 4 månader skall 50 % av patienterna skatta 7 eller mer på en omvänd visuell analog skala (VAS) gällande personalens bemötande. * 1)Att inom 6 månader skall 80 % av patienterna skatta 7 eller mer på en omvänd VAS gällande personalens bemötande. Målområde 2: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. 2a)Att inom 4 månader skall 50 % av patienterna som erhållit en tvångsåtgärd få erbjudande om ett avlastningssamtal under vårdtiden. 2)Att inom 6 månader skall 100 % av patienterna som erhållit en tvångsåtgärd få erbjudande om ett avlastningssamtal under vårdtiden. Målområde 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder. 3a)Att inom 2 månader skall 50 % av personal (inkl. timanställda) få utbildning och därmed ökad kunskap om hantering av hot och våld/lpt. 3) Att inom 6 månader skall 95 % av personal (inkl. timanställda) få utbildning och därmed ökad kunskap om hantering av hot och våld/lpt. Målområde 4: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar med tvång. 4a)Att inom 4 månader skall 70 % av patienterna erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. 4)Att inom 6 månader skall 100 % av patienterna erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. 5a)Att inom 4 månader skall 30 % av patienterna som har barn under 18 år erbjudas ett gemensamt samtal med barnet/barnen under vårdtiden. 5)Att inom 6 månader skall 70 % av patienterna som har barn under 18 år erbjudas ett gemensamt samtal med barnet/barnen under vårdtiden. * I hela arbetet har en omvänd VAS använts, se bilaga 4. Den benämns dock bara VAS fortsatt i arbetet. Förändringar som testats Totalt 20 PDSA-cyklar har genomförts under projekttiden. PDSA-cykeln är ett verktyg för förbättring och förändring. Bokstäverna står för P=plan, D=do, S=study och A=act. PDSA under målområde Dagliga stödsamtal. Vi ville undersöka om dagliga stödsamtal kan öka patientens 3

4 välmående och upplevelse av bättre bemötande från personal. Planen var att 4 patienter skulle få ett dagligt stödsamtal under tre efterföljande dagar. De skattade på VAS före och efter samtalet. En patient ville ha stödsamtal men avstod ifrån att skatta på VAS. Totalt 9 stödsamtal med 3 olika patienter genomfördes. I sju av samtalen skattade patienten högre på VAS efter samtalet. I ett samtal skattade patienten sitt mående som oförändrat på VAS. I ett samtal skattade patienten lägre på VAS efter samtalet. Resultatet visar att stödsamtal påverkar patientens mående till det bättre. Vi tog med i beräkningen att det spelar roll vad man talat med patienten om. Detta kan såklart påverka om patienten mår sämre eller bättre efter ett stödsamtal. Vi ville vi testa detta i större skala. 1.1 Dagliga stödsamtal. Vi utökande antalet personal som deltog och således även antalet patienter. Totalt 18 stödsamtal genomfördes med 7 patienter. Några patienter fick 2 stödsamtal och några fick 3 stödsamtal. Vid 9 av samtalen skattade patienten samma värde på VAS före och efter samtalet. Vid 9 av samtalen skattade patienten ett högre värde på VAS efter samtalet. Hos 5 patienter sågs även ett förbättrat värde på VAS mellan första och sista stödsamtalet. Hos en patient sågs ett oförändrat värde på VAS mellan första och sista samtalet. Hos en patient var VAS-värdet försämrat mellan första och sista samtalet. Slutsatsen av denna testcykel var att stödsamtal gör att patienten känner sig sedd och hörd vilket borde förbättra patientens psykiska mående. Nästa fundering var hur vi ska införa att alla patienter erbjuds stödsamtal dagligen. 1.2 Dagliga stödsamtal. Vi upplevde inte att alla patienter erbjöds ett stödsamtal dagligen. Förändringen vi ville testa var att genom en bättre struktur kring stödsamtalen få personalen att erbjuda sina patienter stödsamtal varje dag. En lista på alla patienter låg på expeditionen varje dag. På samma lista framgick det vem som var ombud till respektive patient. Tanken var att dagens ombud skulle bocka av och signera bredvid patientens namn om patienten hade erbjudits ett stödsamtal. Listan på patienter fylldes i under fem dagar. Sextioåtta möjliga erbjudanden om samtal fanns. Vid 40 tillfällen av dessa erbjöds patienten samtal. Sammanfattningsvis erbjöds 59 % stödsamtal under testperioden. Det fanns utrymme för förbättringar men strävan efter att alla patienter skall erbjudas ett stödsamtal dagligen infördes. 3.0 Trygghetsformulär. Vi ville testa om personalen kan bli bättre på att bemöta patienten utifrån dennes eget önskemål när patienten är arg, ledsen eller har ångest/oro. Vår hypotes var att detta på sikt skulle detta kunna leda till att reducera antalet tvångsåtgärder genom rätt bemötande i rätt situation. Till detta ville vi använda dokumentet trygghetsformuläret, se bilaga. Vi började i en liten skala och ville testa formuläret på en inneliggande patient. Mätningen innebar patientens skattning av personalens bemötande på VAS före och efter trygghetsformuläret. Dessvärre flyttades denna patient till en annan inrättning innan utvärderingen kunde genomföras. Ny PDSA planerades. 3.1 Trygghetsformulär. I denna cykel bad vi två patienter att fylla i trygghetsformuläret. Patientens kontaktperson på avdelningen skulle vara närvarande. Patientens önskemål enligt formuläret dokumenterades noggrant i patientjournalen. Vid utskrivning skulle patienten skatta på VAS hur pass väl personalen har använt sig av patientens önskemål utifrån trygghetsformuläret. Även denna PDSA blev inte som planerat eftersom en patient fortfarande var inskriven på avdelningen då cykeln skulle sammanställas och den andra patienten hade skrivits ut från avdelningen utan att skatta på VAS. Dock utvärderade vi med personalen hur det hade gått. Enligt personalen fungerade trygghetsformuläret mycket bra i detta i framförallt ett utav patientfallen. Ny PDSA planerades. 3.2 Trygghetsformulär. Patienter skulle tillfrågas under vårdtiden (närmare utskrivning) huruvida personalen följde deras önskemål ang. bemötande enl. trygghetsformulärets 4

5 specifika situationer. Flera patienter fyllde i formuläret under vårdtiden och två av dessa berättade hur de upplevde personalens bemötande utifrån formuläret. Det framkom att patienterna tyckte att trygghetsformuläret var bra och att personalen följde önskemålen. 3.3 Trygghetsformulär. I den sista PDSA-cykeln med trygghetsformuläret ville vi utvärdera detta instrument med personalen på avdelningen. Ville personalen använda detta i det dagliga arbetet? Elva personal deltog i utvärderingen och 10 av 11 ville införa formuläret. Vi avslutade med att införa detta. Nu strävar vi efter att alla patienter skall fylla i trygghetsformuläret i samband med inskrivningen. 4.0 BVC. Tidigare har vi använt Bröset Violence Checklist (BVC) för att identifiera vilka aktuella patienter vi har på avdelningen där det finns risk för hot och våld. Då detta instrument inte hade använts fullt ut under lång tid ville vi testa om det skulle gå att återinföra det i full skala och använda det på rätt sätt. Samtlig personal på avdelningen informerades om att alla nyinskrivna LPT-patienter skulle skattas på BVC under 3 dygn. Vid skattning över 2 på BVC skulle åtgärder vidtas (muntlig rapportering av BVC-skattning samt planerad åtgärd vid varje rapporteringstillfälle). Efter en period av skattning så utvärderade vi med personal om nyttan av BVC på avdelningen. Tyvärr hade inte BVC under PDSA-cykeln använts fullt ut och vi kunde inte på ett rättvist sätt utvärdera om vi skulle ha det kvar i det dagliga arbetet. Ny, längre, PDSA planerades. 4.1 BVC. I denna PDSA-cykel blev resultatet ungefär detsamma som den förra. BVC användes inte fullt ut av personalen under testperioden. Beslutet fattades att instrumentet tas bort från avdelningen. Vi fann att muntlig rapportering angående patienter med risk för hot/våld fungerade mycket bra (utan BVC) och att kanske trygghetsformuläret kan ersätta BVC som en förebyggande åtgärd för hot och våld. 7.0 Gå-rond. Avdelningen har under många år haft en traditionell sittrond där läkare, sjuksköterska och skötare diskuterar patienter i ett rum på avdelningen. Vår överläkare Violeta väckte idén om en gående rond, där vi varje morgon går till patienten på rummet. Hypotesen var att patienterna på så vis skulle känna sig mer sedda, bli mer delaktiga i sin vård samt att vi skulle effektivisera avdelningsarbetet genom att småärenden redan på morgonen kunde avhandlas. Under en vecka testade vi gå-rond och patienter som varit inneliggande både före och efter testet utvärderade detta. Samtliga patienter som deltog tyckte att gå-rond var bättre att de kände sig mer sedda och att de fick en kort möte med läkaren varje dag. Vi införde förändringen. 7.1 Storrond. Efter några månader med gå-rond kom det upp önskemål ifrån personal att det önskades åtminstone en sitt-rond per vecka. Anledningen till detta var att kontaktpersoner till patienter, i vissa fall, inte kände sig lika delaktiga i patientvården längre. Vi provade därför att på onsdagar införa vad vi kallar stor-rond vilket innebär att patienterna rondas team-vis med läkaren. Tanken var att alla kontaktpersoner skall få framföra information/tankar/önskemål gällande sina patienter. Personal ville efter testperioden införa denna förändring, det vill säga gå-rond 4 dagar/vecka och sittrond 1 gång/vecka. 8.0 Relaxrummet. Vi ville inreda ett relaxrum på avdelningen, där patienter kan sitta och ta det lugnt med eller utan personal. Tanken var att rummet skulle ha en grön och harmonisk miljö som inbjuder till avslappning och det skulle finnas möjlighet till att lyssna på lugnande musik. Hypotesen var att ett relaxrum på avdelningen skulle uppskattas av patienter, vilket i sin tur kan ge en lugnande effekt och därmed minska oro/ångest och ev. behovet av tvångsåtgärder. Personal och en patient gjorde inköp av inredning och lugnande musik. Rummet inreddes även här med patienters hjälp. Även i denna PDSA använde vi oss av VAS som mätinstrument. Patienter fick även ge övriga kommentarer. Enbart positiva 5

6 kommentarer framkom och rummet blev kvar på avdelningen. 9.0 Tid och rum. Patienter hade önskemål om att få en klocka inne på patientrummen. Tidigare fanns endast väggklockor på enstaka ställen ute på avdelningen. Patienter (som inte hade en mobiltelefon) var därför tvungna gå ut i korridoren för att titta på klockan. Det fanns en viss irritation över detta hos en del patienter. Vi bestämde att köpa in klockor till samtliga patientrum och ville även förbättra miljön i patientrummen genom att köpa in fina plastblommor. Patient och personal handlade klockor och blommor och inredde rummen. Tio patienter deltog i testet. Fem av tio patienter tyckte att rummen blev mer trivsamma efter att klocka och blomma sattes in. Två patienter av tio tyckte att rummen blev mindre trivsamma. Tre patienter av tio tyckte att trivseln var densamma efter inredningen. Klockorna och blommorna fick stanna på rummen. PDSA under målområde Avlastningssamtal. Under en vecka i april ville vi testa vad en patient tyckte om att ha ett avlastningssamtal efter tvångsåtgärd. Ingen patient erhöll tvångsåtgärd under denna vecka och således inget material att analysera. Ny PDSA planerades. 2.1 Avlastningssamtal. Med samma hypotes som förra PDSA-cykeln genomfördes ett avlastningssamtal med en patient som erhållit en tvångsåtgärd. Samtalet upplevdes mycket positivt av patienten. Det var skönt att prata av sig och reda upp vad som hände. Samtlig ordinarie personal hade i samband med detta också genomgått en utbildning i att hålla ett avlastningssamtal. Denna utbildning hölls av BISAM på Psykiatri Södra. Vi införde förändringen och målet är att samtliga patienter som erhållit tvångsåtgärd skall erbjudas ett avlastningssamtal under vårdtiden. PDSA under målområde Bergenmodellen. Det hade tidigare varit dålig uppslutning av personal till repetitioner av Bergenmodellen (teori och praktik). Vi ville öka antalet deltagare på repetitionerna genom att det några dagar i förväg planlades vilka som skulle delta på repetition av Bergenmodellen. Hypotesen var att vi på detta sätt skulle öka antalet personal som deltar. Detta borde medföra att personal planerar dagen bättre, frigör tid för Bergen-repetition vilket ger ökad kunskap och trygghet för personal i hot- och våldsituationer. Det visade sig att med planläggning ökade antalet deltagare i Bergenrepetition. Förändringen infördes. PDSA under målområde Anhörigsamtal. Ett av våra stora mål är att samtliga inneliggande patienter skall erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. Under två veckor i april frågade vi vad anhöriga tycker om anhörigsamtal. Bara ett anhörigsamtal genomfördes under testet och den anhörige gick inte att nå efter anhörigsamtalet. Således inget material att analysera. Ny PDSA planerades. 6.1 Anhörigsamtal. Ett enkelt frågeformulär utformades. Tre anhöriga som hade deltagit i anhörigsamtal på avdelningen deltog i testet. Samtliga tyckte att samtalet var givande och upplevde det som positivt. Kommentarer från anhöriga: Bra att vi fick träffas alla tillsammans. Bra information och svar på våra frågor. Bra att vi fick säga vad vi upplevde och tyckte om vår anhörige. Lagom tid för samtalet och vi kände ingen stress. Jag tyckte att kommunikationen går jättebra här mellan anhöriga och personal, t.o.m. med patienten. Personalen gör sitt bästa. De är snälla och lyssnar och bryr sig. Jag som anhörig till patient här tycker att personalen är lysande. Vi är hjärtligt tacksamma! Tusen tack!. 6

7 Nu var tanken att vi ville samla på oss mer material att analysera under nästa PDSA-cykel. 6.2 Anhörigsamtal. Även i denna cykel blev materialet knapphändigt. Två anhöriga fyllde i frågeformuläret. Kommentarer vi fick var: Jättebra att få vara med och höra/ta del av planeringen. Bra samtal!. Sammanfattningsvis var samtalet givande enligt de anhöriga. 6.3 Anhörigsamtal. Denna cykel pågick under sommaren. Sju anhöriga deltog och samtliga upplevde samtalet som givande. Kommentarer från anhöriga: Över förväntan. Sympatiska läkare som försöker sätta sig in i situationen. För mig var det mycket givande och viktigt att få ge min version hur livet utanför vården har fungerat. Som anhörig lever man dygnet runt med en kär, älskad som mår dåligt. Man är helt maktlös och når ofta inte fram. Att få ge sin syn och delta på detta sätt betyder mycket. Och min förhoppning är att det kan hjälpa, i detta fall, min älskade dotter till en bättre framtid då vården får även de anhörigas synpunkter. Tack för samtalet. All information om situationen uppskattas mycket! Positiv information angående läkemedel mm. Bra att få veta hur och vad som händer med min anhörige. Bra bemötande av både vår anhörige och oss anhöriga! Tack!. Vi fortsatte arbeta på att samtliga inneliggande patienter skall erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. Resultat Vi har delat ut en patientenkät till patienter i samband med utskrivning, se bilaga 1. Utifrån denna har vi kunnat mäta 3 av våra målområden (1, 2 och 4). Mätningarna på dessa mål har gjorts månadsvis. Under projekttiden har en del patienter avstått att fylla i enkäten och i vissa fall har personal glömt bort att dela ut enkäten - därav ett visst bortfall av enkäter. Under maj till och med oktober 2013 samlades 84 patientenkäter in vilket blev det totala underlaget för våra mätningar (maj: 11 st, juni: 16 st, juli: 11 st, augusti: 12 st, september: 18 st, oktober: 16 st). Målområde 3 har mätts utifrån antalet personal som deltagit i utbildning efter 2 och 6 månader. Målområde 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Mål 1a) Att inom 4 månader skall 50 % av patienterna skatta 7 eller mer på VAS gällande personalens bemötande. Resultat: Efter 4 månader skattade 92 % av patienterna 7 eller mer på VAS gällande personalens bemötande (baserat på mätning augusti). Målet är uppnått. Mål 1) Att inom 6 månader skall 80 % av patienterna skatta 7 eller mer på VAS gällande personalens bemötande. Resultat: Efter 6 månader skattade 94 % av patienterna 7 eller mer på VAS gällande personalens bemötande (baserat på mätning oktober). Målet är uppnått. För mätningar månadsvis, se diagram nedan. 7

8 Målområde 2: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Mål 2a) Att inom 4 månader skall 50 % av patienterna som erhållit en tvångsåtgärd få erbjudande om ett avlastningssamtal under vårdtiden. Resultat: Efter 4 månader fick 67 % av patienterna som erhållit tvångsåtgärd erbjudande om avlastningssamtal under vårdtiden (baserat på mätning augusti). Målet är uppnått. Mål 2) Att inom 6 månader skall 100 % av patienterna som erhållit en tvångsåtgärd få erbjudande om ett avlastningssamtal under vårdtiden. Resultat: Efter 6 månader fick 67 % av patienterna som erhållit tvångsåtgärd erbjudande om avlastningssamtal under vårdtiden (baserat på mätning oktober). Målet är ej uppnått. För mätningar månadsvis, se diagram nedan. 8

9 Målområde 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder. Mål 3a) Att inom 2 månader skall 50 % av personal (inkl. timanställda) få utbildning och därmed ökad kunskap om hantering av hot och våld/lpt. Resultat: På studiedagen den 7 maj 2013 fick 22 av 25 fast anställd personal utbildning/repetition om hot och våld/lpt. Tre personal kunde ej deltaga p.g.a. sjukdom. Således har 88 % av fast personal genomgått utbildningen inom 2 månader räknat från och med maj 2013 (mål 3a). Sex av 8 tidkortsanställda har deltagit i en heldag utbildning i Bergenmodellen inkl. LPTundervisning den 27/ Således har 75 % av tidkortsanställda genomgått utbildning. Totalt har vi 25 fast anställda samt 8 tidkortsanställda som arbetat under sommaren (totalt 33 st personal). Av dessa har totalt 28 personal utbildats inom 2 månader räknat from maj (mål 3a). Således har 85 % av all personal genomgått utbildning. Målet är uppnått. Mål 3) Att inom 6 månader skall 95 % av personal (inkl. timanställda) få utbildning och därmed ökad kunskap om hantering av hot och våld/lpt. Resultat: Efter 6 månader hade 92 % av ordinarie personal gått utbilning i LPT/hot och våld (23/25). Således har 29 av samtlig personal (totalt 33 stycken) gått utbildning efter 6 månader (88 %). Målet är ej uppnått. Målområde 4: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar med tvång. Mål 4a) Att inom 4 månader skall 70 % av patienterna erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. Resultat: Efter 4 månader erbjöds 83 % av patienterna anhörigsamtal under vårdtiden (baserat på mätning augusti). Målet är uppnått. Mål 4) Att inom 6 månader skall 100 % av patienterna erbjudas ett anhörigsamtal under vårdtiden. Resultat: Efter 6 månader erbjöds 56 % av patienterna anhörigsamtal under vårdtiden (baserat på mätning oktober). Målet är ej uppnått. För mätningar månadsvis, se diagram nedan. 9

10 Mål 5a) Att inom 4 månader skall 30 % av patienterna som har barn under 18 år erbjudas ett gemensamt samtal med barnet/barnen under vårdtiden. Resultat: Efter 4 månader erbjöds 25 % av patienter med barn under 18 år ett gemensamt samtal med barnet/barnen under vårdtiden (baserat på mätning augusti). Målet är ej uppnått. Mål 5) Att inom 6 månader skall 70 % av patienterna som har barn under 18 år erbjudas ett gemensamt samtal med barnet/barnen under vårdtiden. Resultat: Efter 6 månader erbjöds 33 % av patienter med barn under 18 år ett gemensamt samtal med barnen/barnet under vårdtiden (baserat på mätning oktober). Målet är ej uppnått. För mätningar månadsvis, se diagram nedan. Redovisning av tvångsåtgärder Under april 2013 låg avdelning Kompassen under snittet/år. I maj till augusti 2013 har vi legat över snittet. I juni 2013 hade vi över 50 tvångsåtgärder. Snittet för det totala antalet tvångsåtgärder från april 2012 till och med mars 2013 var 10 tvångsåtgärder/månad. Under månaderna april till september 2013 (projekttiden) blev snittet 17,5 tvångsåtgärder/månad. 10

11 60 Samtliga tvångsåtgärder Tvångsmedicinering Totala antalet tvångsåtgärder 20 Fastspänning Avskiljning 10 0 Diskussion Målområde 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Våra mål under detta huvudmål handlade om patienternas skattning på VAS gällande personalens bemötande. Vi nådde både vårt delmål och huvudmål. Detta var inte förvånande eftersom vi tidigare fått mycket positiva kommentarer gällande just bemötandet på avdelningen. Medelvärdet på VAS har legat över 7 under hela projekttiden, från maj till och med oktober -13. Vi är nöjda med resultatet. De flesta av våra PDSA hamnade under detta målområde. Detta tilltalade oss och var ett medvetet val eftersom det här handlar om förebyggande åtgärder för att förhindra tvångsåtgärder. Att arbeta förebyggande känns som en prioritet på vår avdelning. Trygghetsformuläret har blivit infört efter flera PDSA. Vi är i startgroparna med att verkligen implementera detta praktiskt på avdelningen. Det har dock märkts att formuläret kanske inte passar alla patientkategorier och att vi som personal inte alltid kan följa patientens önskemål om de är av orimlig karaktär - till exempel en patient som vill gå ut på promenad vid ångest/oro men inte har någon utgång för tillfället eller patient som vill skada sig själv vid ångest/oro. Vi ser ändå att trygghetsformuläret ger mer nytta än skada patienten får möjlighet att framföra sina önskemål vilket har varit uppskattat. De flesta patienter kan efter förklaring acceptera att vi som personal inte kan följa orimliga önskemål. Med trygghetsformuläret som stöd tror vi att många tvångsåtgärder kan undvikas. Att ge patienten rätt bemötande utifrån dennes önskemål borde minska utåtageranden/självskadebeteende. En annan stor förändring vi genomfört är den gående ronden. Detta blev ett typiskt exempel på en förändring som i början gjorde succé, men sedan efter några månader visade det sig att en del personal saknade den traditionella ronden. Detta ledde till att vi återinförde en storrond en gång/vecka. Här står vi nu och många i personalgruppen har upplevt att stämningen på avdelningen har blivit lugnare. Det har i många fall visat sig att den stund patienterna får med 11

12 läkaren under gå-ronden tillfredsställer många patienter för dagen. Färre antal inbokade läkarsamtal behövs. Arbetet på avdelningen har effektiviserats och patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård. Relaxrummet som vi införde på avdelningen har uppskattats av patienter. Vi hoppas i förlängningen att det kommer att utnyttjas flitigt och bidra till mindre oro/ångest/ilska på avdelningen. I juni 2013 hade vi många tvångsåtgärder nästan fyra gånger fler än de övriga fem månaderna under projekttiden. Sex patienter vårdades under LPT denna månad och två av dessa fick tvångsåtgärder vid upprepade tillfällen. Faktum är att dessa två patienter fick samtliga tvångsåtgärder. Personalen gjorde sitt bästa för att arbeta förebyggande mot att använda tvång och vid flertalet tillfällen kunde tvångsåtgärder helt undvikas genom att fullt ut använda Bergenmodellen som ett preventivt redskap. Avlastningssamtal efter tvångsåtgärd erbjöds och flera sådana samtal hölls. Även stödsamtal, extra tillsyn, extra personal och ständigt uppdaterade förhållningssätt var metoder som användes i stor utsträckning. Trots detta var antalet tvångsåtgärder högt under juni. Vi tror dock att många tvångsåtgärder har undvikits och att antalet därmed skulle kunnat hamna på en ännu högre siffra utan ovanstående insatser. Från juli 2013 har antalet tvångsåtgärder dock sjunkit drastiskt till inga tvångsåtgärder under september månad. Vi kan konstatera att antalet tvångsåtgärder/månad fluktuerar kraftigt på vår avdelning och att mätning över en längre tid kan ge en mer rättvisande bild av en minskande eller ökande tendens av antalet tvångsåtgärder. Vi har därför bestämt oss för att på obestämd tid fortsätta att mäta och analysera statistik kring detta. Vi tror och hoppas dock på att de förbättringar som införts under projekttiden har bidragit till den positiva trenden gällande antalet tvångsåtgärder på vår avdelning. Målområde 2: Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder. Här fokuserade vi på att införa avlastningssamtal på avdelningen (mål 2a + mål 2). All ordinarie personal fick en utbildning i att hålla avlastningssamtal under en kick-off-dag i maj månad. Från att endast 50 % av patienterna som erhållit en tvångsåtgärd i maj blev erbjudna avlastningssamtal ökade detta till l00 % i juni och juli. Troligtvis för att det var så pass aktuellt för personalen och att vi också hade många tvångsåtgärder i framförallt juni. I augusti då vi hade vår brytpunkt och mätning för delmål 2a hade det åter sjunkit till 67 %. Vi uppnådde trots detta vårt delmål som innebar att 50 % skulle få erbjudande om avlastningssamtal. Vårt huvudmål (2) innebar att 100 % av patienterna skulle erbjudas avlastningssamtal efter tvångsåtgärd med brytpunkt och mätning i oktober. Tyvärr låg vi kvar på 67 % i oktober och målet uppnåddes inte. På varje morgonrapport när vi läser upp dagens agenda kommer frågan upp om någon fått tvångsåtgärd under senaste dygnet och om avlastningssamtal erbjudits. Om detta behöver göras skall en personal utses för denna uppgift. Vi fortsätter att arbeta med detta mål eftersom det känns angeläget att patienten får prata av sig när en tvångsåtgärd väl har inträffat. Detta genom att vi ska påminna varandra i personalgruppen att verkligen genomföra avlastningssamtal efter tvångsåtgärd. Målområde 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Här hade vi som mål att utveckla kunskapen om LPT/hot och våld genom utbildning av 12

13 samtlig personal. Vi uppnådde vårt delmål 3a efter två månader eftersom så mycket som 85 % av personalen inklusive timanställda gick utbildning om LPT/hot och våld. De fast anställda fick på kick-off-dagen utbildning av vår överläkare Violeta. Det blev intressanta diskussioner om olika tvångsåtgärder. De timanställda fick en heldag utbildning i Bergenmodellen. De kontinuerliga repetitionerna i Bergenmodellen har fått fler deltagare eftersom det nu planläggs vilka som skall delta (PDSA). Tidigare var det lätt att prioritera bort repetitionerna för andra arbetsuppgifter. Nu kan man som personal planera sin dag bättre då vi vet vilka som skall delta. Genom att fler personal har fått utbildning i hantering av hot-och våldsituationer borde kvaliteten förbättras vid användandet av tvångsåtgärder på avdelningen. Målområde 4: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar med tvång. Under detta målområde hade vi två delmål och två huvudmål. Vi arbetade framförallt med att patienter skall erbjudas anhörigsamtal under vårdtiden. I flera PDSA deltog anhöriga och framförde sina synpunkter på samtal. I september erbjöds endast 50 % av patienterna ett anhörigsamtal enligt mätning utifrån patientenkäten. Vid vår brytpunkt och mätning i oktober erbjöds endast 56 %. Vi tror att det finns utrymme för missuppfattningar i patientenkäten. Till exempel verkar det som om en del patienter svarat på frågan om man haft anhörigsamtal istället för att blivit erbjuden anhörigsamtal. Detta kan förklara den låga antalet erbjudanden. Vi har återkommande patienter som kanske vid förra inläggningstillfället haft/erbjudits anhörigsamtal. Dessa patienter kanske inte erbjudits ännu en gång eftersom inläggningarna blev täta. Detta kan vara ännu en anledning till lågt antal erbjudanden. Det har inte alltid närvarat personal då patienter fyller i enkäten - därav tror vi att det kan det förekomma missuppfattningar. Under juni och augusti erbjöds över 80 % av patienterna anhörigsamtal. Arbetet med erbjudande om barnsamtal skall vi fortsätta att arbeta med framöver. Vi hade högt satta mål som inte vi kunde uppnå under projekttiden. Mycket på grund av att vi inte vill stressa med detta arbete. Flera i personalgruppen har sedan tidigare utbildning i att hålla barnsamtal. Vi hoppas att till lärandeseminarium 4 kunna presentera mer om arbetet med barnsamtal. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienter har fortlöpande blivit informerade om projektet på vårt patientforum med chefssjuksköterska och brukarinflytandesamordnare (BISAM) en gång/vecka. Patienter har även här kunnat komma med förslag till förändringar i projektet. Vi har haft en inspirationsyta väl synlig ute på avdelningens mittpunkt som vi kallar för torget. Där har information om förändringar och pågående PDSA visats. Där har också patienter och övrig personal haft möjlighet att skriva idéer till förändringar. Pågående testcykeljournaler har funnits utskrivna i en pärm bredvid inspirationsytan. Patienter har deltagit i flera PDSA, svarat på formulär, skattat på VAS och så vidare. Flera patienter var till exempel inblandade i att inreda patientrum och relaxrum vilket uppskattades. Flera PDSA rörande anhörigsamtal har genomförts. Där lade vi fokus på att anhöriga skulle få göra sin röst hörd. Flera anhöriga svarade på vår enkla enkät gällande detta. På avdelningsmöten och via har personal blivit informerade om vad som sker i 13

14 projektet, detta för att så många som möjligt skulle vara uppdaterade och kunna svara på frågor från patienter och anhöriga. Sammanfattning av projekttiden så här långt Sammanfattningsvis har projekttiden varit lärorik och intressant med mycket arbete. Initialt var det en stor utmaning att involvera övrig personal på avdelningen i projektet. Efter en del arbete med att sprida information blev det bättre fler i personalen blev inblandade i PDSAcykler och insatta i projektet. Alla har till exempel medverkat genom att dela ut patientenkäter vid utskrivning. Vi upplever att vi har fått ett ökat patientperspektiv generellt på avdelningen. Det har varit roligt att lära sig att arbeta utifrån genombrottsmetoden. PDSA-cykler är ett bra redskap för framtida förändringsarbeten på avdelningen. Vi kommer fortsättningsvis framförallt att fokusera på att införa erbjudande om barnsamtal till patienter med barn under 18 år. Detta känns som ett viktigt arbete som vi inte riktigt fått till under dessa månader. Vi kommer att fortsätta dela ut patientenkäten till patienter i samband med utskrivning. Detta för att fortsätta med mätningar och att få personal mer motiverade till forsatt arbete med att erbjuda anhörigsamtal, avlastningssamtal och så vidare. Övriga kommentarer Bilaga 1: Patientenkät Bilaga 2: Trygghetsformuläret Bilaga 3: Anhörigenkät Bilaga 4: Visuell analog skala (VAS) 14

15 Bilaga 1 Patientenkät Avd. Kompassen 1. Har du blivit erbjuden ett anhörigsamtal under vårdtiden? Ja Nej 2. Har du barn under 18 år? Ja Nej 3. Om du svarat ja på fråga 2: Har du och barnet/barnen blivit erbjudna ett gemensamt samtal med personal under vårdtiden? Ja Nej 4. Har du vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under vårdtiden? Ja Nej 5. Om du har svarat ja på fråga 4: Har du blivit erbjuden ett avlastningssamtal med personal efter eventuell erhållen tvångsåtgärd (injektion emot din vilja, bältesläggning, avskiljning)? Ja Nej Har ej erhållit tvångsåtgärd 6. Hur upplevde du personalens bemötande under vårdtiden? Skatta din upplevelse på skalan. Mindre bra Mycket bra Tack för din medverkan! Ifylles i samband med utskrivning och lämnas till personal. Till personal: Lägg enkäten i fack på expeditionen märkt patientenkäter SKL 15

16 Bilaga 2 Trygghetsformulär När jag är arg vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal gå ut på promenad/röka gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig vem? Övrigt Vad? När jag är ledsen vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal gå ut på promenad/röka gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig vem? Övrigt Vad? När jag känner oro/ångest vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal gå ut på promenad/röka Datum: Namn: Personnummer: OAS/KP: gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig vem? övrigt vad? 16

17 Bilaga 3 Anhörigenkät Haninge psykiatriska vårdenhet Avdelning Kompassen Var anhörigsamtalet givande för dig som anhörig? Ringa in ditt svar. Ja Nej Kommentarer och synpunkter: Tack för din medverkan! 17

18 Bilaga 4 Omvänd visuell analog skala (VAS) 18

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 177 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Erik

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 140 Team 140 kommer från avdelning 62 på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst neuropsykiatriska diagnoser. Syfte med

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Projektrapport 3 september Bättre vård Mindre tvång Team 111 Avd 3 Nacka psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 166 Allvårdsenheten Nyköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 143 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Team medlemmar Samordnare,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 4, Avd 25, Norra Stockholms Psykiatri (NSP) Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri

Skånevård Sund Division Psykiatri Skånevård Sund Division Psykiatri Datum 2015-08-13 1 (7) Dokumentation av Workshop från Inflytandedagen 29/5 2015 I workshopen ingick medarbetare inom Division psykiatri, patienter, närstående och andra

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 165 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Behandlingspedagog,

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Inget beslut om mig utan mig

Inget beslut om mig utan mig Inget beslut om mig utan mig Vårdplanering ur patientperspektiv Brukarinflytande-samordnare och Forsknings- och Utvecklingsenheten Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Vårdplanering

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång BILAGA 2 RAPPORT RIKTADE INSATSER INOM PSYKISK OHÄLSA 2013 Bättre vård mindre tvång 7.2.1 UTVECKLINGSARBETE I DEN PSYKIATRISKA HELDYGNSVÅRDEN Bättre vård mindre tvång 1 Inledning Under perioden 2010-12

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010 om undersökning av särskilt boende SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer med särskilt boende. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång GENOMBROTTSPROGRAM I Bättre vård mindre tvång TEAM 1-19 1 Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientnärmre vård (PNV)

Patientnärmre vård (PNV) 2006-12-08 Uppföljning av Pilotprojektet Patientnärmre vård (PNV) Avd 24 ortopedi avd 31 och 1 kardiologi vid Södersjukhuset 2006 1 Innehållsförteckning Bakgrund.. sid 3 Projektorganisation.. sid 4 Genomförande

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer