Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård Mindre tvång"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Eva-Lotta Gustafsson, Sjuksköterska Christin Karlsson, Överläkare Heike Runge Skötare Ethel Lundmark Sjuksköterska Anna-Karin Lindquist Projektets övergripande mål. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Vi har infört tester på eftersamtal med patienter och närvarande personal vid fastspänningar. Under samma testperiod så införde vi även en bedömningslista av patienten som låg fastspänd för att minimera den tid som patienten ska behöva ligga fastspänd. Dessa tester har provats i lite olika varianter för att få ett så bra resultat som möjligt för alla inblandade. Läkemedelshanteringen på vår enhet har inte upplevts helt säker då vi ser att vi har en del avvikelserapporter kring det området. Vi har därför testat att införa E-dos i slutenvård, det är ett system där apoteket administrerar varje enskild dos till patienten i påsar, för att förbättra säkerheten vad gäller läkemedelshantering. För att våra patienter ska få bra information och känna delaktighet så har vi även testat att bjuda in olika organisationer till informationsträffar för patienter och personal. Det finns många organisationer son kan erbjuda stöd, hjälp och gemenskap som våra patienter kanske inte alltid känner till. Statistik har tagits fram för att se hur vi använt oss av olika tvångsvårdsåtgärder före och efter deltagande i Genombrottsprojektet. En annan sak som vi startat upp är att alla våra vikarier ska genomgå en utbildning som innehåller mycket som har att göra med patientsäkerhet och bemötande. För att personalen på enheten ska vara trygga så har ur personalgruppen utbildats i hot och våld situationer. De kommer sedan att utbilda all vår personal så vi alla har en gemensam grund att stå på. Det kommer att gagna patienterna då all personal vet vad, hur de ska agera i olika situationer.

2 Infört tisdags utbildningar för all personal utifrån tanken att kunskap ger en säker och bättre tvångsvård. Bakgrund Länsgemensam Rättspsykiatri är en del av vuxenpsykiatrins division inom Norrbottens läns landsting som har en population på cirka 75 innevånare. Länsgemensam Rättspsykiatri har 53 vårdplatser, och har ungefär hälften av patienterna under vårdform Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), andra hälften vårdform Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) med eller utan särskild utskrivningsprövning (SUP). På enheten arbetar över personer som består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, skötare, kuratorer och psykologer. Enheten består av 6 vårdlag samt en Teknisk enhet (TE) som fungerar som intagningsenhet och enhet för patienter som är i behov av avskiljning, bältesläggning eller andra tvångsåtgärder. Länsgemensam Rättspsykiatri är den enda enheten inom vuxenpsykiatrin i norrbotten som kan hantera vårdnivå / hög säkerhet, enligt föreskrifter från Socialstyrelsen SOSFS 6:9. Enheten har därför att hantera patienter som kommer från häkten, fängelser, LPT patienter som är särskilt vårdkrävande eller som behöver långtidsrehabilitering från hela länet, vi har dessutom patienter här från andra landsting. Vårdtiderna är oftast långa, flera år i många fall. Då vi har många patienter som vårdas enligt Lagen om öppen rättspsykiatrisk tvångsvård (ÖRV) och Lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) så har vi även öppenvårdsteam som ansvara för dessa patienter. Anledningen till att vi anmälde oss till Genombrottsprojektet är att vi anser att vi alltid kan utveckla vår kompetens och på så sätt utveckla tvångsvården för att klara av att ge en så säker och bra vård som möjligt till vår patientgrupp.

3 Mål. Att minska fastspänningstiden med 5 %, från i snitt,5 timmar som det var våren.. Att % av personal som medverkat i en tvångsåtgärd ska genomföra ett eftersamtal/debriefing för att lära oss hur vi kan undvika att vissa situationer leder till tvångsåtgärder. 3. Att patient och personalenkäterna efter tvångsåtgärd ska tas upp för diskussion varje vecka på TE- mötet.. Att 8 % av patienterna ska ha eftersamtal med personal efter tvångsåtgärd för att vi tillsammans ska lära oss av varje situation och på så sätt kunna undvika situationer som leder till tvångsåtgärder. 5. Att se om sjuksköterskornas tid med att hantera läkemedel har minskat samt om säkerheten kring läkemedelshantering har förbättrats efter införande av E-dos i slutenvård. 6. Att % av patienterna ska erbjudas att gå på föreläsningar av Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPA) 7. Att minst 5 % av patienterna ska vara intresserade av att lyssna på föreläsningen av NSPA. Förändringar som testats. Minska tiden för fastspänning genom kontinuerliga bedömningar av patientens tillstånd. Detta gjordes i två testcyklar där den ansvarige för bedömningarna varje halvtimme först var ansvarig sjuksköterska, i den andra ändrade vi till att den skötare som sitter med patienten bedöma och fylla i bedömningsformuläret i stället för ansvarig sjuksköterska. De meddelar sedan sjuksköterskan när de bedömer att patienten kan släppas upp ur bälte, då gör ansvarig sjuksköterska den slutliga bedömningen. Detta för att minska på sjuksköterskornas arbetsbörda.. Strukturerat eftersamtal med personal som medverkat efter tvångsåtgärd för att personal reflekterar över varför det hände, hur det ev. skulle ha kunnat undvikas och om vi kunde ha gjort det på ett annat/bättre sätt. Vi tror att det kommer att minska upplevelsen av olustkänslor/osäkerhet hos personalen om man får tillfälle till debriefing 3. Att patient och personalenkäterna efter tvångsåtgärd ska tas upp för diskussion varje vecka upplevde vi viktigt för att lära oss av varje ny tvångssituation och utifrån det förbättra vårt sätt att hantera dessa och även ta till oss patienternas åsikter.. Strukturerat eftersamtal med varje patient efter tvångsåtgärd anser vi är viktigt så att både personal och patient reflekterar över varför det hände, hur det eventuellt skulle ha kunnat undvikas och om vi kunde ha gjort det på ett annat/bättre sätt. Vi tror även att det kommer att minska upplevelsen av kränkning hos patienten och öka delaktigheten. När det gäller eftersamtal med patienter som fastspänns var det enbart patient som fastspändes vid flera olika tillfällen under den första testperioden. Då vi intervjuade henne efteråt så upplevde 3

4 personalen att det blev till men för vården då hon varken ville eller upplevdes kunna medverka i dessa samtal längre. Därför avslutades intervjuerna med denna patient. 5. Att se om sjuksköterskornas tid med att hantera läkemedel har minskat samt om säkerheten kring läkemedelshantering har förbättrats efter införande av E-dos i slutenvård. Vi är en stor och utspridd enhet med få sjuksköterskor som endast har tillgång till ett läkemedelsrum. På grund av det så har vi funderat på hur vi ska kunna lösa läkemedelshanteringen på ett säkrare sätt. Vi kom fram till att E-dos i slutenvård kan vara ett alternativ. Vi tog kontakt med representanter från Dos i norr som är de som ansvarar för E-dos i slutenvård. De kom upp till oss för att informera om hur det systemet fungerar och vilka alternativ som fanns vad gäller leverans av påsar samt för att kontrollera om de läkemedel vi mest använder oss av var möjliga att distribuera för dem. Vi gjorde en samkörning mellan vårt läkemedelsförråd och deras. Resultatet av det blev att de flesta läkemedel gick att distribuera för dem. Vissa läkemedel fanns inte med i deras sortiment men de kunde lägga till de flesta av dem. Det är idag ett fåtal läkemedel som vi måste distribuera själva på enheten. Vi bestämde tillsammans med Dos i norr att det optimala för oss vore att få dospåsarna gång per vecka, med startdos fredagar. Våra läkare har detta i minnet när de gör medicinändringar så att de flesta ändringarna börjar gälla fredagar. Det är endast i riktigt akuta fall som ändringar görs andra dagar. Det har vi beslutat för att vi inte ska behöva klippa/klistra i påsarna för att göra ändringar. Det utifrån ett säkerhetsperspektiv. Vi började med att alla vårdlag startade upp med 3- patienter per vårdlag för att få in rutiner kring det nya förfaringssättet. Efter ungefär en månad så hade alla patienter på samtliga vårdlag E-dos. 6. Att % av patienterna ska erbjudas att lyssna på föreläsningen av NSPA Patienterna fick information både muntligt av personalen vid morgonmötena samt skriftlig information som sattes upp på varje vårdlags anslagstavla. Att våra patienter ska få möjlighet till information om psykisk ohälsa av intresseorganisationer samt även få vetskap om vilka organisationer som finns och var de kan få tag i dem om de är intresserade. Vi upplever att många av våra patienter inte är medvetna om att det finns intresseorganisationer och inte heller vad de kan få för hjälp/stöd av dessa. Vi tror att om de får den här vetskapen så har de en möjlighet att vända sig till dessa organisationer för stöd, gemenskap etc. när de är på väg att slussas ut i samhället. 7. Vi var närvarande vid föreläsningarna för att se hur många av patienterna som kom och lyssnade. Som en extra morot så bjöd vi på varmkorv med bröd i samband med föreläsningarna.

5 Resultat. Ett av våra syften var att förkorta tiden patienten ligger fastspända. Där kunde vi se att tiden förkortades markant när vi införde en checklista som prickades av var 3 min. Att ha i åtanke är att detta är olika patienter som skulle ha legat i bältet olika tider i alla fall, men tiden i bältet är så stor så vi räknar med att det är en klar förbättring om vi fortsätter med detta i vårt arbete. Testperiod Antal minuter i bälte Minuter Tidsperiod Våren 8 Tidsperiod Våren Tidsperiod Testpriod Period. All personal som medverkat i en tvångsåtgärd har inte medverkat i debriefing pga. olika anledningar. Ibland svårt att komma ifrån pga. minimibemanning, ex kvällar/ nätter. Vissa vill inte/ anser inte de behöver det. Enkäten personalen fyllt i om testerna visar att 93 % tycker det är bra med debriefing och 7 % tycker inte det är bra. Vid frågan om eftersamtalen fungerat bra anser 6 % att det fungerat bra, medan % anser att det inte fungerat bra då det upplevs att tiden inte alltid finns för eftersamtal. 3. Ansvarig sjuksköterska tar upp denna punkt stående varje vecka på TE-mötet. Tar även med sig pärmen där enkäterna förvaras. Om det finns någon ny tvångsåtgärd sedan förra mötet diskuteras den/de i gruppen utifrån tanken att bli bättre på att hantera dessa situationer. Protokoll på vad man kommer fram till skrivs och samlas i genombrottspärmen.. Med tanke på det så förändrar vi målet till att alla patienter ska erbjudas eftersamtal, men om vi ser att det inte gagnar patienten eller att samma patient bältas ofta så behövs inte eftersamtal göras efter varje bältesläggning. Alla patienter erbjöds eftersamtal efter en tvångsåtgärd men alla nappade inte på erbjudandet. 5

6 5. Utvärdering av införandet innebar att alla sjuksköterskor som har varit med före och efter införandet av E-dos har svarat på en enkät kring detta. Svarsfrekvensen var ca 85 %. Se sammanställningen av enkätsvaren under vår mapp i projectplace. Samtliga anser att vi efter införandet av E-dos ökat säkerheten samt numer kan följa socialstyrelsen föreskrifter om läkemedelshantering på ett bra och säkert sätt och frigjort tid för framförallt patientrelaterat arbete vilket var syftet med testet. Vi ser en hel del positiva bonuseffekter av detta, bland annat att patienterna numera kan se vad det är för läkemedel de får vid varje dos-tillfälle då det står på varje påse samt att även deras namn och data står, så de har mer koll på vad de äter för mediciner idag. De behöver inte heller fundera om de får rätt tablett då det alltid är likadana tabletter i påsarna och inte en massa olika synonympreparat som ser annorlunda ut, vilket var fallet när vi delade själva. Vi har även utvärderat införandet av E-dos genom att jämför avvikelser angående läkemedelshantering före och efter införandet av E-dos i slutenvård. Perioden för avvikelserna är. Införandet av E-dos startade. Se sammanställning nedan. Då vi konstaterat att resultaten av denna test var enbart positiva så har vi redan permanentat E-dos i slutenvård på vår enhet. Avvikelser vad gäller läkemedelshantering före och efter E-dos: Typ av avvikelse Före E-dos Efter E-dos Feldelning i dosett 5 Förväxling av patient Medicindelning fel tid Felmärkt medicinmugg Saknas LM i dospåse Feldelning i dosett Förväxling av patient Med.delning fel tid Felmärkt medicinmugg Saknas LM i dospåse Före E-dos Efter E-dos 6. Alla våra 5 patienter blev erbjudna att kunna gå och lyssna på en föreläsning själva eller med personal. 7. Av alla 5 patienterna så kom patienter, det tycker vi är ett bra resultat. Det innebär 38,5%. Tanken är att vi fortsättningsvis kommer att erbjuda våra patienter föreläsningar av den här typen med jämna mellanrum. 6

7 Redovisning av tvångsåtgärder antal tvångsåtgärder Maj - Mars Antal Procent 7 % % 76 % % 9 6 % % 58 % Antal Procent % % 67 % % 33 % % 6 % Antal Procent % % 6 86 % % % % 7 % Antal Procent 3 7 % % 3 76 % % 7 6 % % 5 % Antalet tvångsåtgärder månad för månad, se bilaga. 7

8 Diskussion För att få till en förändring angående fastspänningstiden behövde vi ett arbetsmaterial, så vi kom fram till att en checklista skulle vara oss till hjälp. Detta testades först med sjuksköterskor som observerade var 3 min under.a testperioden, sedan gjordes ytterligare samma test fast med skötare som observerade. Denna test var vi tvungen att avbryta i förtid pga. av ombyggnationer av TE avdelning. Checklistan upplevdes som ett positivt hjälpmedel. Vad vi hade som riktlinjer var sju punkter som vi observerade var 3 min:. Agiterad/hotfull.. Irriterad/retlig. 3. Förvirrad.. Motorisk orolig. 5. Lugn/samlad. 6. Trött. 7. Sover. Efteråt erbjöd vi patienterna eftersamtal så snart detta var möjligt. Bedömningslista under fastspänning/ var 3:e minut Patient: Datum: Bältad: Uppsläppt: PERSONAL SIGNATUR 3 MIN 6 MIN 9 MIN MIN 5 MIN 8 MIN MIN AGITERAD/HOTFULL IRRITERAD/RETLIG FÖRVIRRAD MOTORISKT OROLIG LUGN/SAMLAD TRÖTT SOVER Det vi kommer att förändra på ovanstående lista är att vi även ska lägga till viss somatisk observation som andning puls hudfärg, upplevd smärta och liknande. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi har valt att inte involvera någon närstående i projektet. Däremot ingår det i vår behandlingsplan att närstående får möjlighet till kontakt med kurator och psykolog för att känna sig delaktiga och involverade i vården. Patienterna har varit involverade hela projekttiden för att det är patienterna som varit i fokus 8

9 under denna tid. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi tror att alla i gruppen har lärt sig både metoden och arbetssättet under denna tid. Checklistor och eftersamtal kommer att införas efter det att ombyggnationen av intagningsavdelningen är klar, mest sannolikt under oktober. Slutenvårds dos är redan infört i vårt arbetssystem. Utbildningar fortsätter fortlöpande för patienter via NSPH, vi kommer att börja erbjuda ABF utbildningar till våra patienter så fort vi har samlat in vilka behov som finns hos vår patientgrupp. Genombrottsprojektet har satt i gång många diskussioner bland personalen där många olika förslag till förbättringsarbete har framkommit. Vi har kontinuerligt redovisat på våra arbetsplatsträffar vad vi gör och våra resultat. Lärarseminarium kommer vi att ha under hösten här på hemmaplan i Öjebyn. Övriga kommentarer Det pågår en hel del förbättringsarbete som inte finns med i vår rapport som följer Genombrottsprojektets riktlinjer. T.ex. internutbildningar för all personal under tisdagseftermiddagar, såsom Etik & Moral, Hot & Våld, Tvångslagar, Suicid, mm Vi arbetar även mot sund livsstil med våra patienter som även ingår som en punkt i vårt vårdprogram. Under Juni-Aug så har vi en personal som aktiverar patienterna och personalen i parken med olika sysselsättningar spel, frågesport, boule. mm. 9

10 Maj BILAGA 3,5 3,5,5,5 Juni,,8,6,,

11 Juli assbyte förmiddag/eftermiddag Augusti,9,8,7,6,5,,3,,

12 September assbyte förmiddag/eftermiddag Oktober 3,5 3,5,5,5

13 November,5,5,5 December

14 Januari 8 6 Februari,5 3,5 3,5,5,5

15 Mars 8 6 April 8 6

16 8 6 Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Informellt tvång Maj () 3 Juni () Juli (3) 5 Augusti () September (5) 3 7 Oktober (6) 3 November (7) December (8) 8 9 Januari (9) 3 3 Februari () Mars () April ()

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 183 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543

Läs mer

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 107 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP Malmö, Beh.avdelning, Regional slutenvård Skåne Vesna Brljevic (teamledare), doktor

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus

Läs mer

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 20 YTTERÖ Psykiatri Södra Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 81, Landstinget i Värmland, Division psykiatri, allmänpsykiatriska slutenvården Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 161, Avdelning 19, Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Varför Genomförandeplan?

Varför Genomförandeplan? Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år a för

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström

Kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet

Läs mer

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom socialpsykiatrin. Att arbeta som peer supporter innebär att du

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel 1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 63 Avdelning 92 Brinkåsen, Psykiatriska kliniken NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Cymone Jägerev kurator Pekka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 80 Avdelning 3 St: Görans sjukhus Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2011-11-24 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa. Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl

Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa. Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet RSMH Shedo Schizofreniförbundet

Läs mer

Trygghetsplan 2015-2016

Trygghetsplan 2015-2016 Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Typ av Antal svar Svarsfrekvens, % enkät Borås Stad Demens 249 53 Borås Stad Somatisk 229 50

Typ av Antal svar Svarsfrekvens, % enkät Borås Stad Demens 249 53 Borås Stad Somatisk 229 50 Analys och åtgärdsplan för brukarundersökningar 2011 Nämnd Stadsdelsnämnd Öster Verksamhet Äldreomsorgen - vård- och omsorgsboende Svarsfrekvens Inom vård- och omsorgsboende, Stadsdelsförvaltning (SDF)

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Prästbol Läsåret 2015-16 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer