Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avd chef Gunilla Månsson, gunilla.mansson@ltdalarna.se Överläkare Bengt Gustavsson Undersköterska Anneli Larsson Sjuksköterska Anna Hedberg Undersköterska Marika Mikkelsen Kurator Annika Ullberg (Mätansvarig) Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Avd 68 är BUP Dalarnas länsgemensamma avdelning (avd) med 4 platser för heldygnsvård. De flesta av våra barn och unga skrivs in på HSL men antalet unga som behöver vårdas med stöd av LPT ökar. Patientgruppens sammansättning har i övrigt också förändras de senaste åren och allt fler utagerande patienter skrivs in på avdelningen. Vår förhoppning när vi gick med projektet var att skapa en tryggare och säkrare vård som minskar risken för att hot och våldssituationer uppstår. Att patienter och deras föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga och trygga när de vårdas på avdelningen. Att personalen ska öka sin kunskap om LPT och i användande av tvångsåtgärder samt att de ska känna sig trygga och förberedda på att vårda patienter som är dysreglerade. Vi upprättade 17 PDSA totalt. På grund av att det är så låg omsättning av patienter så har vi haft långa mättider för att få ett större underlag. Resultatet visar en positiv utveckling när det gäller våra mål. Vi har i de flesta fall nått våra målvärden. Det är viktigt i sammanhanget att ha med att underlaget är tunt utifrån att det är en liten avd med få inskrivna. Personalens resultat har något högre validitet, de samstämmer också med resultatet från medarbetarenkäten och avd.s självskattning avseende tvångsåtgärder. Projektet har genererat många trygghetsskapande rutiner men implementeringen tar sin tid. Vi är i början av vår förändringsprocess men vi har lagt en grund för ett fortsatt arbete för bättre vård och mindre tvång.

2 Bakgrund I Dalarnas län bor ca invånare varav är barn mellan 0-17 år. BUP-kliniken i Falun är en länsgemensam avdelning med 4 vårdplatser för heldygnsvård. Av de barn och ungdomar som skrivs in på avdelningen vårdas de flesta enligt HSL. De största diagnosgrupperna är depression, ångest, anorexi och olika grader av krisreaktioner med suicidalitet eller utagerande beteende. Utredningar görs också på patienter som av olika anledningar inte kan utredas i öppenvård. Kopplat till avdelningen finns också ett mobilt team som arbetar i hemmet under en begränsad period av 3-4 veckor. Avdelningsarbetet utgår från en närteamsmodell. När patienten skrivs in på avdelningen bildas ett närteam runt familjen. Teamets grundbemanning består av läkare, samordnare och två kontaktpersoner från avdelningen men kan vid behov utökas med exempelvis psykolog. Syftet med närteamsmodellen är att begränsa antalet personer som arbetar närmast patienten och dess familj. Detta upplever vi ger en ökad trygghet och begriplighet för familjerna. Anledningen till att vi önskade delta i genombrottsprojektet var att patientgruppens sammansättning på avdelningen förändrats under de senaste åren. Fler utagerande patienter skrivs in och antalet barn och ungdomar som är i behov av LPT-vård har ökat. Från hösten 2012 har vi en bältessäng på avdelningen och därmed möjlighet till fastspänning vilket vi inte har haft tidigare. Vår personal har liten erfarenhet att arbeta med tvångsvård och känner sig otrygga i att bemöta utagerande patienter på ett säkert sätt. Detta bekräftades när den första skattningen avseende rutiner för tvångsvård genomfördes. Utfallet visar att det finns brister i kunskap hos personalen, att de upplever situationen runt tvångsvård som otrygg och att de i många fall är tveksam till att tvång tillämpas vid rätt situation. Personalen önskar också metoder och ökad kunskap i att bemöta utagerande patienter för att skapa trygghet för patienterna såväl som hos sig själva. Vi såg också ett stort behov i att upprätta en struktur som genererar en tydligare kommunikation runt patientens vård och behov. Mål Målområde 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. 1.1, Att 80 % av patienterna/ vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i sin vård och skatta minst 4 på en 5-gradig skala. Målet ska vara uppnått november , Att 80 % av patienterna/ vårdnadshavare ska förstå syftet med sin vård och skatta minst 4 på en 5-gradig skala. Målet ska vara uppnått november , Att 90% av patienterna upplever trygghet i samband med inläggning och skatta minst 4 på en 5-gradig skala. Målet ska vara uppnått november Målområde 2: Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder. 2.1, Att 100% av patienter som utsatts för tvångsåtgärd ska ha erbjudas ett uppföljningssamtal innan utskrivning. Målet ska vara uppnått november , Att 80 % av de patienter som tackat ja till ett uppföljningssamtal upplever att de förstått syftet med tvångsåtgärden och svarar JA på frågan i uppföljningssamtalet. Målet ska vara uppnått november 2013.

3 Målområde 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 3.1, Att 80% av personalen ska skatta minst 4 på en 5-gradig skala att de känner sig trygga i en krissituation/vid användandet av tvångsåtgärder. Målet ska vara uppfyllt 31 december , Att 90% av personalen ska ha adekvat kunskap om LPT lagen och få minst 8 rätt av 10 möjliga på LPT testet. Målet ska vara uppfyllt 31 december Målområde 4: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. 4.1, Att 100% av patienterna ska vid utskrivning ha en tydlig plan för fortsatta insatser inom BUP, vårdgranne eller annan samarbetspartner. Målet ska vara uppnått 31 december Förändringar som testats Målområde 1. För att öka förståelsen för, och känslan av delaktighet i, sin/sitt barns vård har 4 förändringar testats. Varje morgon får patienten och vårdnadshavare frågan om de önskar samtal med läkare och/eller samordnare. Vårdplanen ska vara upprättad och kommunicerad med patient och vårdnadshavare inom 48 timmar. Den personal som är tilldelad patienten för dagen gör en enskild dagsplanering tillsammans med patienten på morgonen. Förälder/vårdnadshavare ska erbjudas ett uppföljningssamtal efter att deras barn har varit med om en tvångsåtgärd/krissituation. Ett uppföljningssamtal har upprättats i samråd med vårdnadshavare som har upplevt att deras barn varit med om en tvångsåtgärd (Bilaga 1). Gällande patientens och vårdnadshavares upplevelse av trygghet i samband med inskrivningen har tre förändringar testats. Vid varje skiftbyte tilldelas patienten en särskild kontaktperson som presenterar sig för patienten och vårdnadshavaren och informerar att de kan vända sig till denne vid behov under skiftet. Överbryggning mellan skift. Vid varje skiftbyte går den personal som går av skiftet tillsammans med den som ska gå på skiftet till den patient och vårdnadshavare som de är tilldelade. Där personalen tillsammans med patienten gör en kort spegling/överbryggning om hur dagen varit. Omvårdnadssamtal. Personalen ska inom ett dygn efter inskrivning genomföra ett omvårdnadssamtal. En mall för omvårdnadssamtal är upprättad (Bilaga 2). Målområde 2 Uppföljningssamtal ska erbjudas till patienten inom ett dygn efter tvångsåtgärden. Samtalet ska hållas av en personal som har varit med under tvångsåtgärden tillsammans med samordnare eller läkare. En mall för uppföljningssamtal har upprättats (Bilaga 3). Uppföljningssamtal del två: Personalen har efter att ha tränat på att hålla uppföljningssamtal skattat om de känner sig trygga att hålla i ett sådant samtal.

4 Målområde 3 Rapporterande sjuksköterska (ssk) har påmint personalen om att de ska bära sitt larm samt kontrollerat att telefonnumret till väktare är känt av samtliga som går på skiftet. I samband med ronder och rapporter har det skapats en punkt på dagordningen där det finns möjlighet att diskutera LPT, vad det är som är aktuellt för avdelningen, men även generellt. Ny rutin för hur vi ska hantera en krissituation har upprättats (Bilaga 4) och implementerats. Samtlig personal har fått delta i en undervisningssituation om affekters betydelse i patientarbetet. En undervisningsserie inom detta område planeras för personalen under våren Andrum och mobilisering: All personal, förutom två som ansvarar för patienternas måltid, ska vid för- och eftermiddagsfika träffas i det gemensamma personalrummet. Där har getts möjlighet att diskutera situationen på avdelningen och eventuellt omfördela arbetet. Regler och rutiner som implementerats på avd har tagits med på rapportordningen, där de nya rutinernas syfte tydligt framgår. Målområde 4 Kontakt med öppenvården: Öppenvården kontaktas första vardagen efter inskrivningen av samordnare för information om att deras patient är inskriven och för vidare planering. Resultat Redovisning av tvångsåtgärder Vi har under perioden november 2012-oktober 2013 haft 4 patienter inskrivna med stöd av LPT. Vårdtiden har varierat från ett par dygn till 8 månader under denna period. Två av ungdomarna har varit med om tvångsåtgärder. Senaste tvångsåtgärden var under maj månad. Vi har ej haft ungdomar som vårdats med stöd av LPT sedan slutet av juli månad 2013.

5 Målområde 1 Diagrammet visar patienternas känsla av delaktighet och deras förståelse för syftet med vården. Mätningen har gjorts i samband med utskrivningen. Samtliga patienter har fyllt i enkäten. Målet att 80% av patienterna ska känna sig delaktiga i och förstår syftet med sin vård är uppnått under oktober månad. Diagrammet visar föräldrars/vårdnadshavares skattning avseende känslan av delaktighet i sitt barns vård samt förståelse för syftet med vården. Målvärdet, 80% gällande delaktighet har varit uppnått sedan juni Förståelsen för syftet med vården har legat konstant på 100 % förutom i augusti då resultatet hamnar strax under målvärdet. Samtliga föräldrar som har deltagit i utskrivningssamtalet har svarat på enkäten.

6 Diagrammet visar både patienternas och vårdnadshavarnas känsla av trygghet i samband med inskrivningen. Målet att 90% av patienerna och förälder/vårdnadshavare ska känna trygghet i samband med inskrivning är inte uppnått när det gäller patienterna. Resultatet visar att det bara är vid ett tillfälle under mätningen som patienterna har nått målvärdet. För förälder/vårdnadshavare är förhållandet det motsatta, endast under juli månad så visar resultet under målvärdet. Samtliga patienter och den vårdnadshavare som deltagit i utskrivningen har svarat på enkäten. Målområde 2 Vi har inga resultat att redovisa inom detta målområde. Efter det att vi formulerat ett uppföljningssamtal så har vi inte haft något tvångsåtgärd. Personalen har utbildats och tränat på varandra att hålla dessa samtal. I en mätning i oktober så svarade 100 % av personalen minst 4 på en 5-gradig skala att att de har tillräcklig kunskap för att hålla i ett uppföljningssamtal samt att de har förmågan att inta en lyssnande position utan att förklara eller försvara tvångsåtgärden. Målområde 3 Diagrammet visar att vi har nått målet att 80% av personalen upplever att de är trygga i en krissituation/användande av tvångåtgärd. Mätningarna har gjorts under en vecka vid varje månadsslut. Samtlig personal som har varit tjänst under den veckan har svarat på enkäten.

7 Resultat LPT-tenta: Målvärdet, att 90% av personalen ska svara minst 8 rätt av 10 på en LPT-tenta uppnåddes i månadskiftet augusti/september. I början av juli klarade endast 58% målet. Diagrammet ovan är ett utdrag från Avdelningens självskattnig avseende rutiner för tvångsåtgärder. Mätning har gjorts varje månad för att få syn på behov som personalen har när det gäller användandet av tvångsåtgärder. Diagrammet visar hur stor andel av personalen som skattar minst 4 på den 5-gradiga skalan. Målområde 4 Resultatet för hur en patient och förälder/vårdnadshavare upplever att det finns en tydlig plan för fortsatta insatser visar att vi har nått vårt mål på 100%. Under semestermånaden juli när många av behandlarna på öppenvården har semester ser vi en nedgång.

8 Diskussion Statistiskt underlag Vad gäller det statistiska utfallet gällande patienter och vårdnadshavare så är underlaget mycket tunt med anledning av få inlagda patienter. Det varierar mellan 2-5 patienter och vårdnadshavare som har skrivits ut från avdelningen varje månad. Men det har ändå gett oss en fingervisning hur patienterna och vårdnadshavarna upplevt sin tid på avdelningen. Utifrån att det är så pass få patienter i omlopp så har vi valt att ha längre tid för våra PDSA mätningar för att få ett större underlag. Det går inte att dra några linjära orsaksamband mellan förändringsidé och resultat, det är många faktorer som har samverkat. Tvångsåtgärder Under projekttiden har 4 patienter vårdats med stöd av LPT. För två av dessa har tvångsåtgärder varit nödvändiga under vårdtiden. I senare delen av projekttiden har varken LPT eller tvångsåtgärder behövt användas. Vi uppfattar att projektarbetet har i väsentlig del varit ett värdegrundsarbete som bidragit till en ökad medvetenhet med fokus på att värna om patienters och vårdnadshavares integritet såväl som autonomi i förhållande till ålder, mognad och psykiskt tillstånd. Vi tror att detta haft betydelse för en trygghetsutveckling i personalgruppen, ett ökat lugn i bemötandet som bidragit till ett mindre oroligt klimat och färre situationer som riskerar att utvecklas till hot eller våld. Målområde 1 Känslan av delaktighet är en viktig hörnsten i vården, att förstå syftet med vården är en förutsättning för det. För patienterna är det viktigt att själv få uttrycka hur de vill bli bemötta när de har det svårt, att de känner sig bemötta, förstådda och att de har möjlighet att påverka det som är möjligt att påverka. Vi har under projekttiden försökt att skapa förutsättningar för det, bland annat med hjälp av omvårdnadssamtalet. Att vi under långa perioder haft låga resultat gällande patientens känsla av delaktighet kan bland annat förklaras genom att patienten inte haft ålder, mognad eller mående för att fatta vissa beslut rörande sin egen vård. Vi ser också ett samband med hur lång vårdtiden är och känslan av delaktighet. I början av mätningen, i maj månad, så hade vi patienter som vårdats på avdelningen under en längre period, de skattade högre på känsla av delaktighet och förståelse för syftet med sin vård. Under juni så skrevs det ut patienter som vårdats kortare perioder. Förälder/ vårdnadshavare skattar högre överlag, det kan förklaras med att man som vårdnadshavare i regel deltar i alla diskussioner och beslut inom vården som rör ens barn. Med stigande ålder och mognad så kan ungdomen alltmer påverka sin vård. Glädjande att se att vi i oktobers mätning når målvärde även för patienten. Patientens känsla av trygghet i samband med inskrivning är ett viktigt mål. Vår erfarenhet är att det första dygnet är mest kritiskt och påverkar i hög grad resten av vården. Vi når inte målet på 90% när det gäller patientens känsla av trygghet i dag men vi kommer fortsätta att sträva efter det. Föräldrar/vårdnadshavare skattar högt, genomgående 100 % förutom under juli månad, att de känner sig trygga i samband med att deras barn läggs in på avdelningen. Det skapar goda förutsättningar för det fortsatta samarbetet. Ett sätt att förstå resultatet kan vara att föräldrar/vårdnadshavare har kämpat länge hemma innan deras barn läggs in och får vila i att deras barn nu är tryggade. För barnet kan det bli en negativ upplevelse av att vuxna bestämmer att de ska läggas in. Förälder/vårdnadshavare är en viktig medaktör i vården på avd 68. När ungdomen vårdas med stöd av LPT så sker en begränsning av rätten till självbestämmande i vården för både vårdnadshavaren och patienten. Det är angeläget för oss att vårdnadshavare känner att de fortfarande är viktiga i barnets vård. Att som förälder se sitt barn vara med om en tvångsåtgärd kan vara svårt och det kan uppstå en situation där man inte längre känner att man kan vara delaktig i den vård som ens barn får. Utifrån intervjuer med föräldrar som tidigare haft barn som vårdats på avdelningen med stöd av LPT så utformandes ett uppföljningssamtal för föräldrar där deras upplevelse av barnets tvångsåtgärd står i fokus. Vi hoppas att det ska

9 skapa förutsättningar för att föräldern ska fortsätta vara en medaktör i sitt barns vård trots svåra situationer som kräver tvångsåtgärder samt att deras delaktighet och förståelse för sitt barns specifika behov också genererar mindre behov av tvångsåtgärder. Målområde 2 Vi har tidigare på avdelningen inte haft några genomarbetade rutiner eller någon tydlig struktur för hur vi ska ta hand om de upplevelser patienten kan få i samband med en tvångsåtgärd. Inte heller hur vi kan arbeta förebyggande så att upplevelsen blir mindre traumatisk. Vi tror att de patienter som kan sätta tvångsåtgärden i ett sammanhang har lättare för att bearbeta händelsen. Vi har därför skapat ett uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd där den personal som varit med patienten i tvångsåtgärden håller i samtalet. Vi har inga resultat att redovisa som stöder vår hypotes men personalen som har tränat på att hålla dessa samtal genom rollspel upplever att det är ett bra redskap för att möta patientens upplevelse av händelsen. Målområde 3 Personalens trygghet i en krissituation, vid användande av tvångsåtgärder och deras kunskap om LPT, har varit en viktig del i projektet. Även här är det statistiska underlaget litet, det rör sig om i snitt 10 personal som finns i omlopp under mätperioden. Vi ser en nedåtgående trend i testerna gällande detta område under sommaren. En anledning är att det har bytts ut personal, flera nya personer har börjat på avdelningen utan tidigare erfarenhet av psykiatri. Implementering av trygghetsskapande rutiner tar också tid vilket påverkar resultatet men framför allt så tror vi att det handlar om att bygga upp en trygg arbetsgrupp där de känner sig trygga med varandra. Efter semestrarna ser vi att resultatet förbättrats och vi når våra mål både när det gäller personalens känsla av trygghet i krissituationer, vid användande av tvångsåtgärder och kunskap om LPT. Även mätningar som har gjorts månadsvis, Avdelningens självskattning avseende tvångsåtgärder (valda delar redovisas under resultat) och Medarbetarenkäten visar samma utvecklingstendens. Personalen känner sig tryggare, har mer kunskap om LPT och trivs på sin arbetsplats. Målområde 4 I kontakten med öppenvården och andra samarbetspartners har vi fått till en bra rutin som genererar bättre förutsättningar för att det ska finnas en planering för patienten i samband med utskrivningen. Det är viktigt att det inte blir ett glapp i vårdkedjan. Vi har tidigare erfarenhet av att patienter som inte har haft en tydlig plan i samband med utskrivningen återkommer som jourärende i högre utskräckning. Planeringen ger ett hållande för både patienten och dennes familj. Semestermånaderna och framförallt juli är en svag länk i vårdkedjan, där upplever både patient och vårdnadshavare att det inte finns en tydlig fortsatt planering efter utskrivningen. Vi behöver fortsätta att tänka tillsammans med öppenvård och andra samverkanspartners hur vi ska kunna trygga patienten och dennes familj under sommarperioden. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienter och vårdnadshavare informerades om genombrottsprojektet under inskrivningssamtalet och i samband med att de ombads fylla i enkäter. Vi har förmedlat att deras åsikter är värdefulla och uppmanat dem att komma med förslag om förändringar och förbättringar. Att avdelningen är liten och har få inskrivna skapar goda förutsättningar för dialog. Patientens och vårdnadshavarens åsikter har varit värdefulla i förändringsarbetet. Som vi beskrivit tidigare så har vi intervjuat föräldrar som har haft barn som vårdats med stöd av LPT, för att bättre förstå deras behov i samband med att deras barn är med om en tvångsåtgärd. I korridoren på avdelningen har en tavla satts upp som informerar om projektet och vilka förändringsidéer som är på gång.

10 Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi är inte i mål även om många av våra resultat visar att vi har nått målvärdet. Avdelning 68 är i en förändringsprocess men förändring tar tid och vi behöver hålla diskussionerna levande om varför vi gör förändringar. LS4 kommer att genomföras i januari Samtliga medarbetare kommer att bjudas in till en heldag där vi gemensamt får fira att vi har kommit i mål på den här etappen. Temat för lärandeseminariet den dagen är Björkdals 9D triangel. Tanken är att koppla våra olika förändringsidéer till hur det verkar inom triangeln. Detta för att ge personalen en djupare förståelse för hur de olika delarna samverkar. Om sambanden och sammanhangen blir klarare så ökar förutsättningen för att en förändring blir bestående. Vi kommer också gemensamt denna kickoff dag att lägga grunden för nya förändringsidéer och upprätta nya PDSA. Team 136 kommer fortsätta att mäta förändringar i genombrottsprojektets anda och planera för nya lärandeseminarium. Vi har under projektet haft som ansats att både jobba preventivt och proaktivt. Att skapa förutsättningar för att hot- och våldssituationer inte ska uppstå har varit viktigt men också att hitta olika strategier att stödja de redan dysreglerade ungdomarna på ett patientsäkert sätt. Under vårterminen kommer all personal att gå en utbildning om affekters betydelse i vårdarbetet. Förhoppningsvis så kommer många förändringsidéer att födas under den utbildningen som handlar både om patientens och personalens behov. I översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård så finns det ett kapitel om barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården (SOU 2012 kap 8). I ett av förslagen som presenteras där så ska barn som huvudregel inte vårdats tillsammans med vuxna patienter om det inte är motiverat utifrån barnets bästa. Om det förslaget går igenom så kommer vi att behöva hantera en patientgrupp där vi i dag kan ta hjälp av vuxenpsykiatrin för att ge LPT-vård. Det kommer att innebära nya utmaningar som vi idag är mer rustade för än för ett år sedan. Vi är på god väg. Övriga kommentarer Arbetet på BUP skiljer sig på många sätt från det arbetet som bedrivs inom vuxenpsykiatrin men det finns också en hel del beröringspunkter, framför allt när det gäller personalens behov. Det har varit utmaning att anpassa projektets mål till vår verksamhet där barn och familjen står i fokus. Genombrottsprojektet har varit viktigt för vår verksamhet och har framförallt hjälpt oss att se kritiskt på det vi gör och har gjort under många år. Det känns som ett paradigmskifte är på väg att ske. Ett stort tack till alla vuxen team som vi har pratat med under LS1 och LS2, både i gruppsammanhang och vid kaffet. Det har varit värdefullt att diskutera de svårigheter vi brottas med, med någon som har andra perspektiv än vi.

11 Bilaga 1 Uppföljningssamtal med förälder Uppföljningssamtalet med förälder ska erbjudas efter det att deras barn har varit med om en tvångsåtgärd. Samtalet ska hållas av läkare/samordnare, personal som har varit med i tvångssituationen kan med fördel delta i samtalet. Inled samtalet med att göra en sammanhangsmarkering och berätta om syftet med samtalet, redogör för händelsen och vilka beslut som fattades. Om förälder har varit med i situationen: Har du förstått vad som hände, hur uppfattade du förloppet? Upplever du att du och ditt barn blev respektfullt bemötta? Hade vi kunnat göra någonting på bättre sätt, eller annorlunda för att undvika tvångsåtgärden? Vad tror du att vi kan göra för att förebygga att en liknande situation uppstår? På vilket sätt vill du som förälder vara delaktig om behov av en tvångsåtgärd uppstår igen? Om föräldern inte har varit med i samband med tvångsåtgärden så beskriv på ett mycket konkret sätt vad som har skett med deras barn. Visa gärna var och hur, t ex bältessängen. Visa gärna våra trygga nerläggningstekniker.

12 Omvårdnadssamtal Bilaga 2 Omvårdnadssamtalet sker efter det att patienten har landat på avdelningen men inom 24 h efter inskrivningen. Samtalet hålls av avdpersonal, det behöver inte vara kontaktperson. Omvårdnadssamtalet sätt in i patientens pärm. Patientens namn: Personalens namn: I vilka situationer blir du arg/ ångestfylld/ orolig/rädd/ ledsen? Någon särskild tid på dygnet? Hur märker vi på dig att du är arg/ ångestfylld/ orolig/ rädd /ledsen? Finns det några sätt som kan lugna /trygga dig i dessa situationer? Hur vill du bli bemött av personalen i dessa situationer? Beröring? Närhet-avstånd? Kan du signalera att du mår dåligt på något annat sätt än med ord?

13 Bilaga 3 Uppföljningssamtal Uppföljningssamtalet ska ske så snart som patientens tillstånd tillåter det men ska erbjudas det inom ett dygn efter tvångsåtgärden. Samtalet ska hållas av en personal som varit med vid händelsen. Med vid samtalet ska en läkare/samordnare eller annan personal finnas med. Patientens upplevelser och reaktioner tas emot oemotsagda. Personalens beskrivning av förloppet, bakgrund till åtgärden är ett erbjudande till patienten. Inled samtalet med att göra en sammanhangsmarkering och berätta om syftet med samtalet. Att du har en del frågor som du önskar ställa till patienten. Kan du berätta med dina ord vad som gjorde att du blev lagd i bälte/ fick tvångsinjektion/ fasthållen under sondmatning. Försökte du tala om för personalen att du behövde hjälp innan du..? berätta hur? Vad informerade personalens dig om under tvångsåtgärden? Vad kunde personalen ha gjort för att undvika tvångsåtgärden? Kunde du ha gjort något annorlunda? Hur upplevde du den tid som du var i bälte/fick tvångsinjektion/sondmatning med tvång? Hade du smärta eller obehag? Hur var kontakten med personalen under tiden? Hur tänker du om situationen idag? Jag vill gärna ge dig personalens beskrivning av förloppet och bakgrunden till tvångsåtgärden. Är det okey? Ja Nej Har du några önskemål, om en liknande situation uppkommer igen? Har du förstått syftet med tvångsåtgärden? JA Nej

14 Bilaga 4 Handlingsplan för omhändertagande av personal vid krissituation på avd 68 Om det inträffat en krissituation på avdelningen ex. någon personal har blivit utsatt för hot och våld eller varit utsatt för någon form av trauma. - Ansvarig sjuksköterska (eller av sjuksköterska delegerad person) kontaktar primärjouren för att informera om vad som inträffat alternativt kontaktas bakjouren om primärjouren är upptagen eller om bakjouren känner avdelningen bättre. - Ansvarig sjuksköterska och primärjour/bakjour beslutar om vad som ska ske fortsättningsvis. Primärjour/bakjour kan behöva komma till avdelningen och prata med personalen som varit utsatta. - Om situationen varit så svår att personalen inte orkar/kan fortsätta arbetet beslutar primärjour/bakjour tillsammans med ansvarig sjuksköterska att personen/personerna avslutar arbetspasset och går hem. Om behov av ny personal uppstår rings personal in. - Beslut tas gemensamt av ansvarig sjuksköterska och primärjour/bakjour om avdelningschef behöver kontaktas. - Första vardagen efter händelsen har inträffat tar avdelningschefen över ansvaret för fortsatt handläggning. Gunilla Månsson Avdelningschef Bengt Gustavsson Överläkare